Vetenskaplig text, del 1: Peer review

Engelska

En viktig aspekt inom forskning är att man granskar varandras arbete. Har studien genomförts på ett korrekt vis och är de slutsatser som dras rimliga? Ett vanligt sätt att göra detta är genom så kallad kollegial granskning, det som på engelska (och ofta på svenska) benämns peer review eller refereed article. Det innebär att innan en text publiceras så läses den av en eller flera forskare inom forskningsområdet. Det ska vara forskare som inte står författaren nära. Dessa granskare ska dels bedöma om texten är tillräckligt bra för att publiceras, dels föreslå hur texten kan förbättras – och helst fånga upp alla eventuella felaktigheter. Utifrån granskarnas kommentarer beslutar redaktören eller utgivaren om texten ska publiceras eller inte.

Hur vanligt peer review är och hur granskningen går till skiljer sig åt mellan olika områden. Inom vissa forskningsområden är det inte så vanligt medan man i andra inte skulle tänka tanken att använda studier som inte är refereegranskade.

Hur vet man då om en publicerad text är refereegranskad? När det är fråga om tidskrifter så framkommer det ofta i tidskriftsnumret, på webbplatsen eller till och med i artikeln.

  • Det kan stå väldigt tydligt på förstasidan, t.ex. ”PLOS Biology is a peer-reviewed, open-access journal featuring research articles of exceptional significance in all areas of biological science, from molecules to ecosystems.”
  • Det kan finnas information för granskare, exempelvis ”Reviewer guidelines”. Där finns förmodligen reviewprocessen beskriven, mer eller mindre detaljerat. Se t.ex. PLOS Biology Guidelines for Reviewers.
  • Det kan finnas nämnt bland information som riktar sig till författare, t.ex. Author guidelines, eller i information om tidskriften, se t.ex. Human IT.

Som exemplet med Human IT visar så kan samma tidskrift innehålla både peer reviewat material och sådant som inte har genomgått annat än redaktionell granskning.

Konferensbidrag fungerar ofta som tidskriftsartiklar i att det går att få reda på hur konferensen har granskat bidragen. Men de skiljer sig genom att det inte alltid är så att det är hela papret som har granskats. I vissa fall kan granskningen ha gällt ett abstract snarare än hela den slutgiltiga artikeln. Det kan därför vara bra att vara uppmärksam.

När det gäller vetenskapliga böcker, sammanhängande monografier, är det ofta svårare att bedöma om de har blivit refereegranskade. Svenska böcker genomgår vanligen inte kollegial granskning, däremot redaktionell granskning. Men diskussioner finns om att införa ett system för granskning av monografier, så det kan komma att ändra sig i framtiden. Däremot har ofta brittiska och nordamerikanska monografier refereegranskats.

Även i antologier, med kapitel av olika författare, ser det lite olika ut. Ibland har författarna granskat varandras bidrag i ett slags intern granskning. Det händer också att antologier granskas på av externa granskare. Då finns ibland en lista med tack till granskarna tryckt i boken.

Givetvis innebär inte refereegranskning alltid en garanti för att det som har granskats är väl genomförd och väl argumenterad forskning, men det är det mest utbredda och tillförlitliga systemet vi har för att kvalitetsgranska forskning.

//Helena Francke, lektor på BHS

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *