Vetenskaplig text, del 3: Vetenskapliga genrer

Engelska

I föregående inlägg nämnde jag avslutningsvis bloggar. Under vissa omständigheter kan man tänka sig att ett blogginlägg kan vara en vetenskaplig text, men bloggar är inte generellt att betrakta som en vetenskaplig genre. Att lära sig att identifiera särskilda genrer kan vara en hjälp i att avgöra vilka texter som är vetenskapliga.

En genre utmärks ofta av att texter som hänförs till genren har likheter (eller regelbundenheter) i t.ex. innehåll, eller logisk struktur, typografi, vokabulär och språk (se vidare Augustsson 2007). Några vanliga vetenskapliga genrer är:

  • Artikel i vetenskaplig tidskrift
  • Bok/Monografi
  • Bokkapitel i en antologi
  • Avhandling
  • Konferensbidrag
  • Review articles/Annual review

Flera av dessa genrer har diskuterats mer utförligt i tidigare inlägg. En review article kan kanske bäst översättas med litteraturöversikt. Den sammanfattar de senaste årens forskning inom ett avgränsat område och försöker dra slutsatser utifrån resultat och ansatser.

Vilka genrer man publicerar sig i skiljer sig mellan olika ämnen och i olika länder. Detta är viktigt att ta i beaktande när man tar ställning till vad som betraktas som en vetenskaplig text inom olika områden. Även vilket språk man skriver på skiljer sig åt och som en konsekvens av detta om man publicerar sig huvudsakligen nationellt eller internationellt. I det sammanhanget kan det vara bra att tänka på att engelskspråkiga författare inte behöver göra ett sådant val – en amerikansk forskare som publicerar sig i en amerikansk tidskrift på engelska tvingas inte göra ett sådant val mellan nationellt och internationellt.

Mycket förenklat kan några utmärkande drag för publicering inom olika områden sammanfattas såhär:

  • Humaniora
    • Monografier och bokkapitel vanligast, gärna författade på det nationella språket
    • Artiklar blir alltmer vanliga, även i internationella tidskrifter
    • Stora skillnader mellan olika ämnen, exv. publicerar lingvister vanligen artiklar men litteraturvetare gärna monografier och bokkapitel
  • Naturvetenskap, teknik och medicin (STM)
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Konferensbidrag är särskilt prestigefulla inom vissa fält
  • Samhällsvetenskap
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Även böcker på det nationella språket
    • Stora skillnader mellan olika ämnen även här (efter Jenny Johannisson)

Referenser:

Augustsson, Gunnar (2007). Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysis. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

Johannisson, J. (2011). Föreläsningsmaterial. Högskolan i Borås.

//Helena Francke, lektor på BHS

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *