Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna vårt publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Akademisk högtid och vetenskapliga publikationer

Fredagen den 4 maj firas akademisk högtid på högskolan – forskningen står i centrum när nya doktorer promoveras och professorer installeras. En grundläggande del i forskningen är den vetenskapliga publikationen, skriften i vilken forskningen beskrivs och kommuniceras till omvärlden i allmänhet och forskarkollegor i synnerhet.

För doktoranderna, som i och med sin disputation avslutat sin forskarutbildning och därmed kan sägas vara färdiga forskare, är det doktorsavhandlingen som är den stora kronan på verket. Det är publikationen med stort P, det mål som man strävar efter under hela forskarutbildningen. En doktorsavhandling kan se ut på olika sätt, men det finns två huvudformer – sammanläggningsavhandling eller monografiavhandling.

I sammanläggningsavhandlingen är det ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som sammanfogas till en helhet med hjälp av en ”kappa” eller ”ram”. Dvs en sammanlänkande text som formar artiklarna till en sammanhängande text. En monografiavhandling är istället en enda sammanhängande text – ungefär som en vanlig bok. Dock har både typerna av avhandlingar det gemensamt att innehållet måste vara så pass nytt eller revolutionerande att det skulle kunna redovisas i internationella forskningssammanhang.

När man väl är disputerad kan man starta sin bana som forskare. Nu finns inte längre det uppenbara målet, doktorsavhandlingen som måste blir klar. Men därmed är inte kravet att publicera sig borta. Nu jobbar forskaren istället kontinuerligt med att publicera sig för att redovisa den forskning hen bedriver, oavsett om det är i ett gemensamt forskningsprojekt eller forskning bedriver i ensamhet på din kammare.

Hur detta går till, och vilka olika typer av publikationer som används, beror i ganska stor utsträckning på vilket ämnesområde forskaren bedriver sin forsking inom. Det är alltså skillnad mellan hur en forskare inom kemi och en forskare inom sociologi publicerar sig. Inom exempelvis naturvetenskapen, medicin och vård är det den vetenskapliga artikeln som står i fokus, medan den inom humaniora är betydligt vanligare att forskningsresultat presenteras i böcker eller rapporter.

högskolan ska all forskning som publicerats registreras i högskolans publiceringsdatabas DiVA. Där kan du alltså dels hitta forskningen publicerad av de personer som uppmärksammas under morgondagens akademiska högtid, men även forskning publicerad av alla andra doktorander, doktorer, lektorer och professorer vid högskolan. Om det är någon speciell forskning du är intresserad av, men som du inte kan hitta i fulltext är du alltid välkommen in på biblioteket så hjälper vi dig att lokalisera texten.

Text & foto: Katharina Nordling

Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

“Hur skriver jag det här då?!”

Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?

Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.

När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:

  • I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
  • Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
  • I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
  • I denna uppsats har undersökts …

Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.

Du hittar Frasbanken för metatext här.

Skriver du på engelska kan du istället använda The University of Manchesters Academic Phrasebank.

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Klicka dig fram till utförlig information om boken du vill låna

Söker du efter en bok i Primo för att få reda på om den finns tillgänglig att låna på biblioteket, då lönar det sig att klicka några gånger bortom träfflistan för då får du fram klar och tydlig information om boken du är intresserad av.

Vi tar ett exempel och söker efter boken med den långa titeln Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg.

I resultatlistan ser vi följande:Det betyder att det finns ett exemplar tillgängligt bland kursböckerna på plan 1 (det vill säga de kursböcker man inte får låna med sig hem). Men det står också att boken finns på andra placeringar. Mer information om detta får vi när vi klickar på posten i resultatlistan, då kommer vi till följande information:

Här kan vi återigen se att ett exemplar av boken finns bland kursböckerna man inte får låna med sig hem (Plan 1 Kursreferens), men också att det finns två exemplar på plan 2,5 i biblioteket, och att en av dem är tillgängligt. Men även här kan man klicka sig vidare.

Vi klickar på de exemplar som står på plan 2,5 och får då fram en vy där vi tydligt kan se att det finns två exemplar, att ett av dem finns på plats och är tillgängligt för lån, men att det andra är utlånat (och ska vara tillbaks senast den 4 mars):

Så ju mer du klickar – desto mer information får du. Men du kan redan tidigare få reda på hur det ser ut med tillgängligheten.

Skulle boken du söker efter ha samtliga exemplar utlånade och/eller reserverade, då syns det också tydligt i den sista vyn. Här är ett exempel på en bok som finns i fem utlåningsexemplar, men där ingen av dessa exemplar är tillgängliga för lån för tillfället:Text & bild: Katharina Nordling

Google (eller databasen) är inte källan!

Fråga från student: Jag hittade den här artikeln i databasen ERIC, hur skriver jag det i referensen?

Frågor om hur man skriver referenser är något som studenter väldigt ofta ställer i bibliotekets informationspunkt. Det kan handla om att få kommatecknen på rätt plats, eller att man inte har en aning om hur referensen till en muntlig källa ska se ut, och ibland kommer även frågan om hur man får med verktyget (dvs databasen eller sökmotorn) man använde när man hittade källan i fråga. Här blir alltid svaret: Den ska inte vara med. Punkt.

När man skriver en referens i sitt arbete (uppsats, inlämning, hemtenta) så kan det finnas en mängd anledningar till att man använder en viss referens. Ibland vill man visa hur beläst man är, ibland vill man styrka sitt eget påstående med någon annans verk, eller så kanske du har med en referens till en artikel skriven av läraren som ska rätta din inlämning, för att visa att du minsann har läst hens artikel (och hoppas på lite pluspoäng för det). Oavsett varför du refererar till något, gäller det att det man refererar till ska återfinnas i referenslistan. Alltså: hänvisar du till en artikel skriven av Andersson måste referensen till Anderssons text finnas i referenslistan. Och då spelar det ingen roll hur du hittade texten i fråga; om det var en kompis som skickade en länk, om du hittade den på Google eller om du sökte enligt konstens alla regler i en av bibliotekets databaser.

Anledningen till att referenslistan finns där är att den som sedan läser ditt arbete ska kunna leta sig fram till texten i fråga med hjälp av uppgifterna i referensen. Och läsaren till din text har kanske inte tillgång till samma databaser som du (eller samma kompisar – om du nu fick den som en länk från en kompis). Därmed blir det viktigt att alla andra uppgifter (titel, författare, årtal, förlag osv) är korrekta, för det underlättar för den som ska hitta källan du använt. Men verktyget du använde är inte relevant (dvs databasen, Google eller kanske kompisen).

Kom ihåg: databasen är vägen till din källa, men den är inte en del av källan!

Text: Katharina Nordling
Bild: Suss Wilén

Böcker som hjälper till i uppsatsskrivandet

Vårtermin och det är högsäsong för uppsatsskrivande, vilket kan vara läskigt och jobbigt och intressant och roligt på en gång – här får du tips på böcker på som kan hjälpa dig i processen. Att skriva uppsats handlar ju i stor utsträckning om att sätta sig in i ett specifikt ämne och studera och skriva om detta. Men för att det där ska gå så smidigt som möjligt, och bli så bra det går, är det inte fel att ha koll på saker som metod, skrivprocess, referenshantering och så vidare.

När det gäller metoden är det ju en central del i processen – vilken metod använder du i dina studier, och hur beskriver du denna i själva uppsatsen? Här kommer metodböckerna in som en räddare i nöden. Vissa av er har haft metodkurser sedan innan, andra kommer att ha en metodkurs strax före uppsatsen. I kurserna har ni givetvis fått tips på bra böcker att använda er av, men det finns ju fler och andra böcker än just kurslitteraturen, och givetvis finns det en hel del att hämta på biblioteket. Den största delen av alla böcker om kvantitativa och kvalitativa metoder hittar du på avdelning 300 på plan 2,5 på biblioteket.

Men uppsatstiden handlar ju också om att skriva en stor och sammanhängande text. Hur gör man det på bästa sätt? Vilket upplägg ska man ha och hur var det nu med de där referenserna? Allt det här kan du få bättre grepp om med någon av alla de böcker om akademiskt skrivande, eller uppsatsskrivande, som finns på biblioteket. Du hittar merparten av dessa böcker på hylla 808.066 på plan 4 på biblioteket.

Och skriver du på svenska kan det dessutom vara klokt att ta hjälp av en handbok i svenska språket. För även om svenska är ditt modersmål så är det inte ovanligt att stöta på svårigheter när man skriver uppsats. I vilka fall ska det vara kolon och när ska det vara semikolon? Hur fungerar det med citat och på vilken sida om punkten ska parentestecknet stå egentligen? Sådana saker kan tyckas vara petitesser, men de gör att din uppsats blir ännu bättre. Här hittar du lite tips på böcker som kan hjälpa dig när du sitter och bråkar med språket.

Text & bild: Katharina Nordling