Ig Nobel Prize 2018 – forskning som får dig att skratta

Det börjar närma sig tillkännagivandet av årets nobelpris, än är det några veckor kvar, men i väntan på det kan vi konstatera att ett alternativt nobelpris delats ut i förra veckan, nämligen IG Nobel Prize. Priset delas ut till forskningsresultat som först får folk att skratta och sedan tänka efter. Själva namnet är en lek dels med Nobelpriset och ordet nobel, samt ordets engelska motsats ignoble som bland annat betyder simpel eller tarvlig.

Totalt utses det pristagare inom tio olika kategorier, bland annat kemi, medicin, fysik, litteratur och matematik. Syftet med priserna är att uppmärksamma och hylla den ovanliga och fantasifulla forskningen. Två av priserna, vid denna 28:de prisutdelning, tilldelades forskning som delvis producerats av svenska forskare och universitet, nämligen Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

En sammanfattning av samtliga tio priser kan du läsa här, i denna bloggpost ger vi ett smakprov och vi nämner tre av priserna som delades ut:

Priset inom antropologi gick till forskning utförd vid Lunds universitet. Det handlar om forskning på apor där tre forskare samlat in bevis på djurparker som visar att schimpanser imiterar människor i samma utsträckning, och minst lika bra, som människor imiterar schimpanser. Här hittar du artikeln som ligger till grund för denna forskning: Persson, T, Sauciuc, G.A. & Madsen, E. (2018) Spontaneous cross-species imitation in interactions between chimpanzees and zoo visitors. Primates 59(1), ss. 19-29.

Priset inom litteratur går till forskning som belyser hur användare använder viss litteratur, nämligen manualer. Forskare på Queensland University of Technology har studerat användares nyttjande av manualer till komplicerade produkter, och bland annat sett att yngre människor har en tendens att oftare struntar i att läsa manualen. Så här står det i abstractet till artikeln (som dessvärre inte finns öppet tillgänglig, eller tillgänglig via bibliotekets prenumerationer):

We found that manuals are not read by the majority of people, and most do not use all the features of the products that they own and use regularly. Men are more likely to do both than women, and younger people are less likely to use manuals than middle-aged and older ones. More educated people are also less likely to read manuals. Over-featuring and being forced to consult manuals also appears to cause negative emotional experiences.

Priset i medicin går till forskning på metoder för att få njurstenar att lämna kroppen. I den aktuella forskningen har man studerat berg-och-dal-banors inverkan på njurstenar. Och man kunde konstatera att en tur i berg-och-dal-bana kan vara ett sätt att få njurstenar att passera, och bäst resultat ges om man sitter längst bak i själva tåget. Artikeln som beskriver denna forskning kan du läsa här: Mitchell M.A., Wartinger D.D. (2016). Validation of a Functional Pyelocalyceal Renal Model for the Evaluation of Renal Calculi Passage While Riding a Roller Coaster. The Journal of the American Osteopathic Association 116(10), ss. 647-52.

Nu laddar vi för tillkännagivandena av det riktiga Nobelpriset; den 1 oktober tillkännages första pristagaren.

Text: Katharina Nordling
Foto – schimpans: Kelly Sikkema, Unsplash
Foto – berg-och-dal-bana: Multa Media, Unsplash

Skriva ut från högskolans datorer – så här gör du!

Behöver du skriva ut ditt schema eller någon inlämningsuppgift, eller något annat typ av dokument – här får du en kort instruktion till hur man skriver ut på högskolan. Denna instruktion gäller för datorer på högskolan, vill du veta hur du skriver ut från din egen bärbara dator – kolla in denna bloggpost istället.

På datorn

Det viktigaste när du ska skriva ut är att välja rätt skrivare: Välj ALLTID skrivaren som heter Print-And-Collect.

Hur själva utskriftsdialogen (eller utskriftsrutan) ser ut beror på vilket program du skriver ut ifrån. Här ser du hur utskriftsdialogen ser ut i Microsoft Word och i Adobe Acrobat (program för pdf-dokument):

utskriftutskrift2Klicka på bilderna för att se dem ordentligt!

 

Se till att rätt skrivare är vald, alltså Print-and-Collect (denna är förvald  för det mesta, men det är alltid bra att kontrollera) – klicka sedan på knappen Print eller Skriv ut. Klart!

Vid skrivaren

Okej, så långt är ju allt väl. Dokumentet är utskrivet. Men nu då? Vart kommer det ut? Jo, nu är det så att du kan gå till vilken skrivare som helst – på hela högskolan – och hämta ditt dokument. I Biblioteket har vi skrivare på samtliga våningsplan (utom 2,5). Skrivarna är stora och ser ut som kopieringsapparater ungefär (faktum är att dom är både kopiatorer, skrivare och skanner i ett). När du letat upp en skrivare gör du på följande sätt:

  1. Logga in på skrivaren (görs antingen genom att visa upp din svarta bricka/chip, eller genom att skriva in S-nummer och lösenord)
  2. Välj Release-alternativet genom att trycka på denna “knapp” på touch-skärmen.
  3. Välj vilket dokument du vill skriva ut genom att trycka på det på touch-skärmen. Dokumentet blir gul-markerat när du valt det.
  4. Tryck på den blåa knappen (riktigt knapp – inte på touch-skärmen).
  5. Voila! Ditt dokument kommer ut ur skrivaren!

Om du nu inte fått ut ditt dokument kan detta bero på att du inte har tillräckligt med utskriftskrediter kvar på ditt utskriftskonto – då är det bara till att ladda på kontot, och sedan återvända till skrivaren och hämta ut din inlämningsuppgift.

Har du frågor är det bara till att kontakta Informationspunkten vid entrén till Biblioteket så får du hjälp med dina utskrifter.

Text & bild: Katharina Nordling

Skriva ut från egen dator – så här gör du!

Här är en kort genomgång om du vill skriva ut dokument på högskolans skrivare från din egen dator – följ bara dessa instruktioner så har du snart dokumentet i handen.

Du kan skriva ut från en egen dator till högskolans skrivare oavsett var du befinner dig (här på högskolan eller hemma i soffan), när det är dags att hämta själva utskriften måste du dock komma till högskolan av förståeliga skäl. Alla dokument du skickar iväg till skrivaren för utskrift finns tillgängliga på skrivaren i 48 timmar efter att du tryckt på Skriv ut på datorn.

Observera att det inte går att göra färgutskrifter på detta sätt. Vill du ha din utskrift i färg måste du använda högskolans datorer för utskrift.

Så när du ska skriva ut något från en dator som inte är en av högskolans fasta datorer så börjar du med att logga in på högskolans Utskriftsportal – PaperCut. Du når den antingen från Studentsidan på webben – klicka på Fler verktyg, eller från Bibliotekets webbsida – under Snabblänkar.

Klicka gärna på bilderna nedan, så blir de mycket lättare att se vad det står.

När du väl loggat in (med ditt S-nummer och lösenord) så klickar du på Web Print i menyn till vänster och sedan klickar du på knappen Submit a Job:

I nästa steg väljer du skrivare och där ska du alltid välja skrivaren som heter Print-and-Collect, klicka sedan på knappen med texten Print Options and Account Selection:

I steget därefter väljer du hur många kopior du vill ha av dokumentet:

Sedan är det dags att välja vilket dokument du vill skriva ut. Du kan dra och släppa dina dokument till rutan, eller så klickar du på knappen Upload from Computer:

Du kan nu se vilket dokument du valt att ladda upp, observera att det är möjligt att ladda upp flera dokument samtidigt. När du valt dokumentet, och laddat upp det går du vidare genom att klicka på Upload & Complete:

Nu laddas dokumentet upp till skrivarna på högskolan, och när du ser texten Klart för utskrift i listan över dina dokument är det bara till att gå till en skrivare på högskolan och hämta ut dokumenten:

Text & bilder: Katharina Nordling

Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna vårt publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Akademisk högtid och vetenskapliga publikationer

Fredagen den 4 maj firas akademisk högtid på högskolan – forskningen står i centrum när nya doktorer promoveras och professorer installeras. En grundläggande del i forskningen är den vetenskapliga publikationen, skriften i vilken forskningen beskrivs och kommuniceras till omvärlden i allmänhet och forskarkollegor i synnerhet.

För doktoranderna, som i och med sin disputation avslutat sin forskarutbildning och därmed kan sägas vara färdiga forskare, är det doktorsavhandlingen som är den stora kronan på verket. Det är publikationen med stort P, det mål som man strävar efter under hela forskarutbildningen. En doktorsavhandling kan se ut på olika sätt, men det finns två huvudformer – sammanläggningsavhandling eller monografiavhandling.

I sammanläggningsavhandlingen är det ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som sammanfogas till en helhet med hjälp av en ”kappa” eller ”ram”. Dvs en sammanlänkande text som formar artiklarna till en sammanhängande text. En monografiavhandling är istället en enda sammanhängande text – ungefär som en vanlig bok. Dock har både typerna av avhandlingar det gemensamt att innehållet måste vara så pass nytt eller revolutionerande att det skulle kunna redovisas i internationella forskningssammanhang.

När man väl är disputerad kan man starta sin bana som forskare. Nu finns inte längre det uppenbara målet, doktorsavhandlingen som måste blir klar. Men därmed är inte kravet att publicera sig borta. Nu jobbar forskaren istället kontinuerligt med att publicera sig för att redovisa den forskning hen bedriver, oavsett om det är i ett gemensamt forskningsprojekt eller forskning bedriver i ensamhet på din kammare.

Hur detta går till, och vilka olika typer av publikationer som används, beror i ganska stor utsträckning på vilket ämnesområde forskaren bedriver sin forsking inom. Det är alltså skillnad mellan hur en forskare inom kemi och en forskare inom sociologi publicerar sig. Inom exempelvis naturvetenskapen, medicin och vård är det den vetenskapliga artikeln som står i fokus, medan den inom humaniora är betydligt vanligare att forskningsresultat presenteras i böcker eller rapporter.

högskolan ska all forskning som publicerats registreras i högskolans publiceringsdatabas DiVA. Där kan du alltså dels hitta forskningen publicerad av de personer som uppmärksammas under morgondagens akademiska högtid, men även forskning publicerad av alla andra doktorander, doktorer, lektorer och professorer vid högskolan. Om det är någon speciell forskning du är intresserad av, men som du inte kan hitta i fulltext är du alltid välkommen in på biblioteket så hjälper vi dig att lokalisera texten.

Text & foto: Katharina Nordling

Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

“Hur skriver jag det här då?!”

Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?

Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.

När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:

  • I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
  • Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
  • I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
  • I denna uppsats har undersökts …

Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.

Du hittar Frasbanken för metatext här.

Skriver du på engelska kan du istället använda The University of Manchesters Academic Phrasebank.

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos