Dags att välja ämne för uppsatsen? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att tappa modet och bli villrådig.

Villrådigheten, eller kanske rent av paniken, kan komma från många olika saker; en anledning kan vara att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning överhuvudtaget, eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit: Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i en av högskolans publikationsdatabaser:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 55 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning, kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Mostphotos & Katharina Nordling

Nobelprisen 2017 – en snabb sammanfattning

På söndag är det dags igen för Nobeldagen, här får du en presentation av pristagarna och deras forskning, samt länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin delas lika mellan tre olika forskare, Jeffery C Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. De får priset för sin forskning om den biologiska klocka som finns inbyggd i alla levande organismer. Att levande organismer har anpassat sig efter dygnets växlingar har varit känt sedan länge, men Hall, Rosbash och Young har tagit reda på hur denna 24-timmarscykel faktiskt fungerar. Detta har lett till att ett nytt snabbväxande forskningsfält har utvecklats, med stor betydelse för mänsklig hälsa (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för medicinpriset så hittar du några av artiklarna via biblioteket.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas också mellan tre  forskare. Halva priset går till Rainer Weiss och andra halvan delas av Barry C. Barish och Kip S. Thorne. Samtliga dessa tre forskare har deltagit i forskning gällande universums gravitationsvågor. Vågorna, vars existens förutspåddes av Albert Einstein för hundra år sedan, fångades till slut in under 2015. Detta är banbrytande och något som kommer revolutionera astrofysiken då nya, hittills osedda, världar öppnar sig och en mängd nya upptäckter om universum väntar dem som lyckas fånga gravitationsvågor och därefter tolka deras budskap (2).

Ett stort samarbetsprojekt runt denna forskning är LIGO (Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory) där samtliga tre pristagare är involverade (2).

Kemi

Årets nobelpris i kemi delas även det av tre forskare, nämligen Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som alla tre har lika stor del i priset. Dessa tre forskare får priset för sina bidrag till utveckling av en metod som spelat stor roll för utvecklingen av biokemin. Metoden heter kryoelektronmikroskopi och används för att ta fram tredimensionella strukturer i atomupplösning av biomolekyler. Den har bland annat använts till att ta fram bilder på proteiner som orsakar antibiotikaresistens och zikaviruset (som kan ses på bilden till höger) (3).

Söker du i Primo finns en stor mängd artiklar där metoden i fråga har använts.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas Kazuo Ishiguro med motiveringen som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen (4). Ishiguros berättelser rör sig ofta på någon av följande teman: minnet, tiden och livslögnen. Det blir väldigt tydligt i hans mest berömda roman Återstoden av dagen – en bok som även blev film med bland annat Anthony Hopkins (5). Här hittar du en lista på alla böcker av Ishiguro som biblioteket har för utlån.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. Årets fredspris tilldelas International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) som enligt den norska nobelkommittén är den ledande civilsamhälleliga aktören i kampen för ett förbud mot kärnvapen reglerat i internationell rätt. ICAN grundades i Australien 2007 och har idag sitt huvudkontor i Genève i Schweiz och högsta samordnade i kampanjen är svenskan Beatrice Fihn. Kampanjen har bland annat varit drivande i arbetet med att ta fram den konvention om kärnvapenförbud som antogs av FN den 7 juli i år (6). Vid prisceremonin i Oslo kommer Beatrice Fihn ta emot priset ihop med atombombs-överlevaren Setsuko Thurlow som var 13 år när hennes hemstad Hiroshima bombades av USA 1945 (7). Bilden kommer från en av ICAN:s alla kampanjeevents.

Ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tilldelas i år Richard H. Thaler för hans bidrag till beteendeekonomi. Thalers forskning rör sig inom tre ämnen: begränsad rationalitet, sociala preferenser och bristande självkontroll. Resultaten inom dessa tre områden har lagt en grund för det nya och snabbt växande forskningsområdet beteendeekonomi. På biblioteket finns två av Thalers böcker, bland annat Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness – som handlar om hur vi dagligen fattar en massa beslut, men att det dessvärre ofta är ganska dåliga beslut vi fattar. Boken handlar således om hur vi kan göra för att fatta bättre beslut. Dessutom finns det en mängd artiklar av Thaler att läsa – här är en lista på de som finns i bibliotekets samlingar.


(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2017). Pressmeddelande 2017-10-02.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-03.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-04.
(4) Svenska Akademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-05.
(5) Svenska Akademien (2017). Biobibliografisk notis.
(6) Den Norske Nobelkomite (2017). Pressmeddelande 2017-10-06.
(7) ICAN (2017). Atomic bomb survivor to jointly accept Nobel Peace Prize on ICAN’s behalf. 
(8) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-09.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos (om inte annat anges).

Du följer väl bibliotekets adventskalender?

December är här, och i och med det är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För andra året i rad (då måste det väl klassas som en tradition?) presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det några av alla anställda på högskolan som var och en valt ut en av sina bästa läsupplevelser och delar med sig av detta.

Här är två av de luckor vi öppnat hittills:

Till vänster ser du Ulrika Bernlo som tipsar om boken Än finns det hopp av Karin Wahlberg, och till höger Elisabeth Fjällman som tipsar om boken Kulör: en bok om vad färg gör av Lotta Kühlhorn.

Du kommer kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig vid björkarna med spikade avhandlingar på entréplan i biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox, Christel Olsson, Katharina Nordling

Kritiskt tänkande bland filterbubblor och fake news

Förmågan att tänka kritiskt är något all akademisk utbildning ska bidra till enligt högskolelagen, och det är något som blir allt viktigare i och med att begrepp som filterbubblor, fake news och alternativa fakta gör intåg i vårt samhälle.

Det finns inte en tydlig definition på vad kritiskt tänkande är, och kanske ligger det i sakens natur, att hela tiden ifrågasätta och debattera, och därmed inte riktigt kunna enas om en definition, eftersom kritiskt tänkande i sig är ganska abstrakt. Det handlar onekligen om att ifrågasätta, att inte bara acceptera påståenden rakt av. Eller som den svenska mångsysslaren Tage Danielsson sade: Utan tvivel är man inte riktigt klok. Och kanske sätter han där ändå en grundläggande definition av det där med kritiskt tänkande, det handlar om att tvivla en smula.

Men givetvis är det inte bara så enkelt, det finns en mängd olika modeller och metoder för att tänka kritiskt på ett systematiskt sätt (om detta finns en mängd böcker skrivna, och du hittar flera av dem på biblioteket). Och det är naturligtvis nödvändigt av vara systematisk i det kritiska tänkandet när det kommer till studier och forskning, men det är kanske inte fullt så genomförbart i vardagen. Dessutom kan man fundera över hur viktigt det kritiska tänkandet blir när vi alla går omkring i våra filterbubblor där alla tycker samma sak? Kanske blir det än viktigare och än svårare…

Det och andra frågor som rör filterbubblor (som kritiskt tänkande i vardagen) kommer du kunna ta del av på Biblioteksfrukosten den 22 november. Då bjuder biblioteket dig som är student eller anställd på högskolan på frukost samtidigt som  Pieta Eklund och Sara Hellberg håller en presentation på temat filterbubblor. Ta chansen att bli lite klokare – fyll i detta formulär om du vill anmäla dig till frukosten (sista dag för anmälan är den 17 november).

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos och Klaz Arvidson

 

Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Så funkar det: Ditt chip

Det där svarta chippet som du som är student på högskolan har fått, det används till en hel del olika saker, men har du koll på allt du använder ditt chip till? Här får du en snabb genomgång.

Lånekort

Du använder chippet när du ska låna böcker i biblioteket. Tillsammans med den fyrsiffriga pinkod du valde loggar du in på våra utlåningsapparater vid entrén och lånar de böcker du vill ha. Om du vill ha koll på vad du lånat loggar du in på Ditt bibliotek via webbsidan. Du behöver inte använda chippet när du lämnar tillbaks böckerna du lånat.

Skriva ut/kopiera

Du skriver ut och kopierar med hjälp av ditt chip. Håll chippet över markerat fält på kopiatorn/skrivaren så går inloggningen väldigt smidigt. Om du har glömt ditt chip kan du logga in på kopiatorn/skrivaren med ditt S-nummer och lösenord.

Passerkort

Chippet används som passerkort till högskolans lokaler. I ditt chip finns programmerat vilka lokaler du har rätt att vara i, och chippet kommer att öppna de dörrar du har rätt att öppna. Under vissa tider på dygnet kommer du behöva slå din fyrsiffriga pinkod när du använder ditt passerkort.


Skull du tappa bort ditt chip är det viktigt att du spärrar det så snart du kan till såväl Biblioteket som Campusservice. Avgiften för att få ett nytt chip är 100 kronor, och du skaffar ditt nya chip antingen på Biblioteket eller på Studentcentrum.