Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Så funkar det: Ditt chip

Det där svarta chippet som du som är student på högskolan har fått, det används till en hel del olika saker, men har du koll på allt du använder ditt chip till? Här får du en snabb genomgång.

Lånekort

Du använder chippet när du ska låna böcker i biblioteket. Tillsammans med den fyrsiffriga pinkod du valde loggar du in på våra utlåningsapparater vid entrén och lånar de böcker du vill ha. Om du vill ha koll på vad du lånat loggar du in på Ditt bibliotek via webbsidan. Du behöver inte använda chippet när du lämnar tillbaks böckerna du lånat.

Skriva ut/kopiera

Du skriver ut och kopierar med hjälp av ditt chip. Håll chippet över markerat fält på kopiatorn/skrivaren så går inloggningen väldigt smidigt. Om du har glömt ditt chip kan du logga in på kopiatorn/skrivaren med ditt S-nummer och lösenord.

Passerkort

Chippet används som passerkort till högskolans lokaler. I ditt chip finns programmerat vilka lokaler du har rätt att vara i, och chippet kommer att öppna de dörrar du har rätt att öppna. Under vissa tider på dygnet kommer du behöva slå din fyrsiffriga pinkod när du använder ditt passerkort.


Skull du tappa bort ditt chip är det viktigt att du spärrar det så snart du kan till såväl Biblioteket som Campusservice. Avgiften för att få ett nytt chip är 100 kronor, och du skaffar ditt nya chip antingen på Biblioteket eller på Studentcentrum.

Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna vårt publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Att sidnumrera och skapa innehållsförteckning i Word

När du skriver en längre inlämningsuppgift, som exempelvis din uppsats, krävs det att du bland annat har sidnumrering och en innehållsförteckning för att texten ska bli lättare att läsa och hantera. Frågor om hur man gör för att få till dessa saker på ett bra sätt är väldigt vanliga hos oss på biblioteket just nu, och därför kommer här lite länkar som kan komma till nytta när det är dags att få rätsida på formateringen i Word:

Sidnumrering

Att ställa in så att sidnumreringen hamnar rätt, att rätt siffror hamnar på rätt sida, och framför allt att se till det inte är siffror på vissa sidor i dokumentet kan vara lurigt. Här finns dock hjälp att få! I den här filmen förklarar bibliotekarie Lisa Larsson precis hur du ska gå till väga. Vill du hellre läsa en instruktion än att titta på en film kan du kolla in detta blogginlägg.

Innehållsförteckning

Att skapa en automatisk innehållsförteckning kräver lite bakgrundarbete, men det är inte svårt. I två blogginlägg beskriver bibliotekarie Thomas Nyström alls du behöver veta för att skapa innehållsförteckningar i word. Börja med att läsa Innehållsförteckningar i Word och fortsätt med Innehållsförteckningar i Word del 2.

Kör du fast är du alltid välkommen till informationspunkten vid bibliotekets entré – bibliotekarierna hjälper dig gärna.

Text: Katharina Nordling
Foto: Jasminko Ibrakovic (mostphotos.com)

Så funkar det: Ditt bibliotekskonto

Här kommer en genomgång av funktionerna på ditt bibliotekskonto – dvs hur du ser vilka böcker du lånat, vilka du har reserverat, om du har förseningsavgifter, hur du plockar fram dina sparade sökningar m.m.

Logga in

För att logga in på ditt bibliotekskonto kan du gå till bibliotekets webbsida och scrolla ner till Snabblänkar en bit ner på sidan och klicka på det som heter Mitt bibliotek. Om du är student eller anställd på högskolan loggar du in med ditt vanliga användarkonto; är du låntagare utan anknytning till högskolan använder du ditt personnummer och PIN-kod för att logga in.

Har du sökt i Primo finns inloggningsmöjligheten längst upp till höger i fönstret. Håll muspekaren över ordet Gäst – då framträder en meny till vänster om muspekaren och du kan klicka på Ditt bibliotek.

Översiktsbild

Väl inne på kontot kommer du till en översiktsbild. Här ser du direkt några av dina lån och beställningar av böcker, samt en sammanfattning av dina eventuella förseningsavgifter.

Beställda böcker (reservationer och fjärrlån)

Om du exempelvis klickar på Beställningar kommer du få en lista över vilka böcker du beställt (antingen genom att reservera en bok som är utlånad, eller beställt som fjärrlån från ett annat bibliotek):

Här kan du avbryta en beställning, om det skulle vara så att boken inte längre är relevant för dig att låna. Vill du avbryta beställningen klickad du bara på Avbryt på aktuell bok.

Lånade böcker

Du kan också klicka dig in på Lån för att se samtliga dina lån, och låna om böcker. Om det finns en knapp för att förnya så går det att förnya lånet. Saknas knappen innebär det att någon reserverat boken (eller att det är ett fjärrlån). Men att låna om på detta vis är inte nödvändigt, eftersom biblioteket infört automatiska omlån.

Sparade sökningar och sökresultat

När du loggat in på bibliotekskontot kan du också ta fram de sökningar och sökresultat du eventuellt sparat vid tidigare tillfälle. För att komma åt dina sökningar och sparade resultat klickar du på kartnålen uppe till höger i fönstret. Du kommer då till det som kallas Mina favoriter och där kan du se dels de enstaka titlar/poster du sparat tidigare, men även de sökningar du valt att spara. Läs mer om hur du sparar sökningar eller om hur du sparar enstaka titlar från din resultatlista.

Text & bilder: Katharina Nordling

Får det lov att vara en dystopisk framtidsskildring?

Sedan installationen av Donald Trump som president i USA, har George Orwells bok 1984 klättrat uppåt på bestsellerlistorna i USA. Detta tros ha ett samband med att president Donald Trumps rådgivare, Keyllyanne Conway, använt uttrycket ”alternativa fakta” i en intervju. Jämförelser gjordes med termen ”nyspråk” som används i Orwells roman från 1949.

1984 handlar om förtrycket i en totalitär stat och här målas bilden av ett samhälle upp där all individuell frihet har utplånats. Inte ens den enskildes språk, tankar och känslor är fria. Den osynlige diktatorn är ständigt närvarande (“Storebror ser dig”). Orwells farhåga var en auktoritär stalinistisk framtid i Storbritannien. Hoten ser kanske annorlunda ut idag, varför vi här listar några andra kända dystopier:

The Handmaid´s tale av Margret Atwood
The Handmaid´s tale är den mycket omskrivna berättelsen om Offred, tjänstekvinna i republiken Gilead – tidigare känd som Amerikas Förenta Stater – i en nära framtid. I den här religiösa diktaturen tillåts kvinnor inte längre läsa och har bara ett människovärde i reproduktionshänseenden.

Brave new world av Aldous Huxley
Brave new world är en hörnsten bland science fiction-klassiker. I en avlägsen framtid har Världskontrollanterna skapat det perfekta samhället genom genetisk manipulering av befolkningen, hjärntvätt och fria droger och tillfälligt sex. Den ende som inte tycks finna sig i rollen som lycklig konsument är Bernard Marx, som hyser onaturliga böjelser för ensamhet och en pervers avsmak för påbjuden lösaktighet som driver honom att söka friheten. Den enda bot han känner till kan finnas i Vildreservaten, där den gamla skavankfulla livsstilen finns kvar.

Children of men av P. D. James
Children of men utspelar sig i England år 2021, vid en tidpunkt då inga barn fötts på ett kvartssekel eftersom alla män är ohjälpligt sterila. Åldringar uppmanas till självmord, invandrade arbetare används som slavar och den sist födda generationen, Omegorna, är vackra men också kända för sin grymhet. Filmatiserades 2006 av Alfonso Cuarón och nominerades till tre Oscars.

Virutal light av William Gibson
Virtual light är en hårdkokt deckare i en högteknologisk och mångkulturell men förfallen framtid. Platsen är San Francisco och året 2005. Cykelbudet Chevette Washington hamnar av misstag på ett riktigt röjarparty för snuskigt rika människor. Hon råkar stjäla ett par solglasögon av en påtänd kille, men solglasögonen, som inte har ett dugg med solskydd att göra, innehåller optiskt lagrad information och ägaren är beredd att döda för att få dem tillbaka.

Text: Karin Ekström
Foto: Katharina Nordling