Tips när du ska skriva akademiskt

Att skriva en uppsats eller inlämning på högskolan kan vara svårt och klurigt om man inte knäckt koden för hur man sätter ihop en akademisk text – men det finns hjälp att få!

Skrivguiden.se är en webbsida som ger stöd och hjälp när man ska skriva akademiskt. Sidan är skapad av de fyra svenska lärosätena Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå Universitet.

I Skrivguiden kan du bland annat läsa om en uppsats olika delar och vilka roller dessa har i själva uppsatsen; hur du ska tänka när du skriver en akademisk text; tips på hur du skapar sammanhang i din text med mera.

Och glöm inte att om du vill ha råd angående akademiskt skrivande av en verklig person – kom till Språkverkstaden i biblioteket!

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Tips för att förbättra språket i dina studieuppgifter

När man sitter och skriver på sina inlämningsuppgifter – oavsett det är slutuppsatsen, en rapport eller en hemtenta – är språket centralt. Genom att se till att svenskan du använder är korrekt så ger du läsaren en bättre upplevelse och fokus hamnar på vad du skriver, och inte på hur du skriver.

Känner man sig osäker när man skriver finns det hjälpmedel att ta till. En bok som är väldigt bra i dessa sammanhang är Svenska skrivregler som är utgiven av Språkrådet. Det är en handledning i skrivtekniska frågor för alla som skriver på svenska. I boken får du svar på alla frågor du kan tänkas ha om olika skiljetecken, hur man skriver sammansatta ord, hur man avstavar ord och mycket annat. Boken finns både i tryckt och elektroniskt format på biblioteket.

Några andra böcker värda att nämnas i detta sammanhang är:

Vill du diskutera språkliga frågor i dina studieuppgifter rekommenderas Språkverkstaden som har öppet tre gånger i veckan. Där finns Johanna tillgänglig och kan stötta dig i din hantering av såväl svenska som engelska språket.

Se till att dina briljanta teser och resultat inte kommer i skymundan av ditt språk – lägg lite möda på språket!

Text & bild: Katharina Nordling

Tips på kortkommandon att använda i studierna

Det finns små genvägar, kortkommandon och funktioner i olika program, som kan vara smarta att använda när man pluggar eftersom det gör ditt arbete lite mer effektivt – här tipsar vi om några av dem.

Kopiera, klipp ut och klistra in med kortkommandon

När du vill kopiera text i ett dokument och klistra in i ett annat är det smidigt att använda de kortkommandon som finns.  Kortkommandona skiljer sig åt mellan olika operativsystem, och här visar vi de som gäller för Windows och MacOS.

Kopiera text

  • Markera texten du vill kopiera.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och C samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och C samtidigt.

Klipp ut text

  • Markera texten du vill klippa ut.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och X samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och X samtidigt.

Klistra in text (som du kopierat eller klippt ut)

  • Ställ markören där du vill infoga texten.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och V samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och V samtidigt.

Sök efter ord inuti ett dokument

Om du vill leta upp ett textavsnitt i ett dokument, eller kolla om ett ord förekommer i ett dokument, kan du använda funktionen för att söka inuti dokumentet. Det underlättar väldigt och gör att du slipper sitta och läsa/skumma igenom hela dokumentet manuellt. I olika program hittar du funktionen på olika ställen. Nedan exempel på vad du kan hitta den i Adobe Reader och Microsoft Word:

Man kan alltid testa att använda kortkommandot Ctrl + F (command + F på MacOS) för att ta fram verktyget, det är hyfsat universellt, men om du har svenska instanser av exempelvis Word kan det hända att ctrl + F inte fungerar, då det kommandot då istället är kopplat till Fetstil.

Text: Katharina Nordling
Foto: Hannah Joshua, Unsplash

EndNote kan hjälpa dig hålla koll på dina referenser

EndNote är ett program som man kan använda för att hålla ordning på sina referenser, det är absolut inte nödvändigt att använda EndNote när man skriver sin uppsats, med det finns de som uppskattar det stöd programmet kan ge – här kommer några guider att använda om man vill komma igång med programmet.

Att komma igång med EndNote kan upplevas som lite krångligt, men när man väl är igång är det ett smidigt sätt att hålla ordning på sina referenser, och att få dem formaterade på rätt sätt. Det är smart att börja använda EndNote redan när man startar sin informationssökning, så att man redan från början börjar samla sina referenser på ett systematiskt sätt.

EndNote finns som programvara på högskolans datorer, men det finns även en webbversion som man kan använda sig av (EndNote Online).

Karin Süld, som arbetar som bibliotekarie på biblioteket på högskolan, har satt ihop en liten guide till dig som vill komma igång med online-versionen av EndNote – den finns att ladda ner som pdf-fil här.

Du kan också boka in dig på någon av bibliotekets EndNote-workshops, då får du hjälp av en av bibliotekets bibliotekarier att förstå EndNote.

Vill du hellre kolla på en film som guidar dig i EndNote-starten finns det en här nedan från företaget som äger EndNote:

Text: Katharina Nordling

Vad är egentligen en DOI?

När du skriver referenser till vetenskapliga artiklar bör du ta med artikelns DOI i referensen, men vad är det egentligen, och hur skiljer sig DOI från en vanlig länk? Det ska vi försöka reda ut i detta blogginlägg.

I bibliotekets Guide till Harvardsystemet står det att man bör inkludera DOI, eller annan beständig länk, i referensen när man refererar till en tidskriftsartikel. Då kan man fråga sig vad det ska vara bra för, vad gör man ens med en DOI?

Jo, en DOI är just en beständig länk – en länk som är tänkt att finnas för alltid. Vanliga länkar på Internet kan brytas och förändras till exempel om förlaget där artikeln är publicerad får för sig att byta webbadress eller liknande. Men en permanent länk ska bestå trots sådana byten, eller andra förändringar.

Så DOI står för Digital Object Identifier och är en alfanumerisk teckensträng (dvs en kod innehållandes både bokstäver och siffror) som kan ges till elektroniska dokument eller objekt. En artikels DOI hittar du ofta i början av artikeln, eller på den webbsida (post) där all information om artikeln finns.

Det är inte alla artiklar som har en DOI, utan detta är något som förlagen själva bestämmer om de vill sätta på sina artiklar, och de måste då betala för att få ett DOI.

Varje DOI är alltså unik, så med hjälp av ett objekts DOI hittar du alltid tillbaks till dokumentet i fråga. Sen kan det vara så att DOI inte tar dig hela vägen fram till dokumentet, det vill säga så du faktiskt kan ta del av det i sin helhet. Det kan till exempel vara fråga om artiklar som ligger bakom betalväggar, men du kommer i alla fall fram till en sida med information om dokumentet i fråga.

Däremot kan man inte bara ta DOI-koden och klistra in den i webbläsarens adressfält, eftersom den inte är en webbadress. En DOI måste alltid kodas av, och det görs med hjälp av en DOI-resolver.

Alternativ om man har en DOI så kan man skriva in den i en webbläsare, men man måste då sätta http://doi.org/ framför själva koden, det vill säga http://doi.org/10.1177/1355819614534836.

Så sammanfattningsvis kan man säga att en DOI är ett fiffigt sätt att alltid hitta tillbaks till en artikel, men du behöver ett verktyg för att kunna använda den på ett bra sätt.

Text: Katharina Nordling

Böcker som hjälper till i uppsatsskrivandet

Vårtermin och det är högsäsong för uppsatsskrivande, vilket kan vara läskigt och jobbigt och intressant och roligt på en gång – här får du tips på böcker som kan hjälpa dig i processen. Att skriva uppsats handlar ju i stor utsträckning om att sätta sig in i ett specifikt ämne och studera och skriva om detta. Men för att det där ska gå så smidigt som möjligt, och bli så bra det går, är det inte fel att ha koll på saker som metod, skrivprocess, referenshantering och så vidare.

När det gäller metoden är det ju en central del i processen – vilken metod använder du i dina studier, och hur beskriver du denna i själva uppsatsen? Här kommer metodböckerna in som en räddare i nöden. Vissa av er har haft metodkurser sedan innan, andra kommer att ha en metodkurs strax före uppsatsen. I kurserna har ni givetvis fått tips på bra böcker att använda er av, men det finns ju fler och andra böcker än just kurslitteraturen, och givetvis finns det en hel del att hämta på biblioteket. Den största delen av alla böcker om kvantitativa och kvalitativa metoder hittar du på avdelning 300 på plan 2,5 på biblioteket.

Men uppsatstiden handlar ju också om att skriva en stor och sammanhängande text. Hur gör man det på bästa sätt? Vilket upplägg ska man ha och hur var det nu med de där referenserna? Allt det här kan du få bättre grepp om med någon av alla de böcker om akademiskt skrivande, eller uppsatsskrivande, som finns på biblioteket. Du hittar merparten av dessa böcker på hylla 808.066 på plan 4.

Och skriver du på svenska kan det dessutom vara klokt att ta hjälp av en handbok i svenska språket. För även om svenska är ditt modersmål så är det inte ovanligt att stöta på svårigheter när man skriver uppsats. I vilka fall ska det vara kolon och när ska det vara semikolon? Hur fungerar det med citat och på vilken sida om punkten ska parentestecknet stå egentligen? Sådana saker kan tyckas vara petitesser, men de gör att din uppsats blir ännu bättre. Här hittar du lite tips på böcker som kan hjälpa dig när du sitter och bråkar med språket.

Text & bild: Katharina Nordling

Dags att välja ämne för uppsatsen? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att tappa modet och bli villrådig.

Villrådigheten, eller kanske rent av paniken, kan komma från många olika saker; en anledning kan vara att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning överhuvudtaget, eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit: Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i en av högskolans publikationsdatabaser:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 55 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning, kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Mostphotos & Katharina Nordling