Akademisk högtid och vetenskapliga publikationer

Fredagen den 4 maj firas akademisk högtid på högskolan – forskningen står i centrum när nya doktorer promoveras och professorer installeras. En grundläggande del i forskningen är den vetenskapliga publikationen, skriften i vilken forskningen beskrivs och kommuniceras till omvärlden i allmänhet och forskarkollegor i synnerhet.

För doktoranderna, som i och med sin disputation avslutat sin forskarutbildning och därmed kan sägas vara färdiga forskare, är det doktorsavhandlingen som är den stora kronan på verket. Det är publikationen med stort P, det mål som man strävar efter under hela forskarutbildningen. En doktorsavhandling kan se ut på olika sätt, men det finns två huvudformer – sammanläggningsavhandling eller monografiavhandling.

I sammanläggningsavhandlingen är det ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som sammanfogas till en helhet med hjälp av en ”kappa” eller ”ram”. Dvs en sammanlänkande text som formar artiklarna till en sammanhängande text. En monografiavhandling är istället en enda sammanhängande text – ungefär som en vanlig bok. Dock har både typerna av avhandlingar det gemensamt att innehållet måste vara så pass nytt eller revolutionerande att det skulle kunna redovisas i internationella forskningssammanhang.

När man väl är disputerad kan man starta sin bana som forskare. Nu finns inte längre det uppenbara målet, doktorsavhandlingen som måste blir klar. Men därmed är inte kravet att publicera sig borta. Nu jobbar forskaren istället kontinuerligt med att publicera sig för att redovisa den forskning hen bedriver, oavsett om det är i ett gemensamt forskningsprojekt eller forskning bedriver i ensamhet på din kammare.

Hur detta går till, och vilka olika typer av publikationer som används, beror i ganska stor utsträckning på vilket ämnesområde forskaren bedriver sin forsking inom. Det är alltså skillnad mellan hur en forskare inom kemi och en forskare inom sociologi publicerar sig. Inom exempelvis naturvetenskapen, medicin och vård är det den vetenskapliga artikeln som står i fokus, medan den inom humaniora är betydligt vanligare att forskningsresultat presenteras i böcker eller rapporter.

högskolan ska all forskning som publicerats registreras i högskolans publiceringsdatabas DiVA. Där kan du alltså dels hitta forskningen publicerad av de personer som uppmärksammas under morgondagens akademiska högtid, men även forskning publicerad av alla andra doktorander, doktorer, lektorer och professorer vid högskolan. Om det är någon speciell forskning du är intresserad av, men som du inte kan hitta i fulltext är du alltid välkommen in på biblioteket så hjälper vi dig att lokalisera texten.

Text & foto: Katharina Nordling

Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

“Hur skriver jag det här då?!”

Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?

Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.

När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:

  • I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
  • Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
  • I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
  • I denna uppsats har undersökts …

Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.

Du hittar Frasbanken för metatext här.

Skriver du på engelska kan du istället använda The University of Manchesters Academic Phrasebank.

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Klicka dig fram till utförlig information om boken du vill låna

Söker du efter en bok i Primo för att få reda på om den finns tillgänglig att låna på biblioteket, då lönar det sig att klicka några gånger bortom träfflistan för då får du fram klar och tydlig information om boken du är intresserad av.

Vi tar ett exempel och söker efter boken med den långa titeln Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg.

I resultatlistan ser vi följande:Det betyder att det finns ett exemplar tillgängligt bland kursböckerna på plan 1 (det vill säga de kursböcker man inte får låna med sig hem). Men det står också att boken finns på andra placeringar. Mer information om detta får vi när vi klickar på posten i resultatlistan, då kommer vi till följande information:

Här kan vi återigen se att ett exemplar av boken finns bland kursböckerna man inte får låna med sig hem (Plan 1 Kursreferens), men också att det finns två exemplar på plan 2,5 i biblioteket, och att en av dem är tillgängligt. Men även här kan man klicka sig vidare.

Vi klickar på de exemplar som står på plan 2,5 och får då fram en vy där vi tydligt kan se att det finns två exemplar, att ett av dem finns på plats och är tillgängligt för lån, men att det andra är utlånat (och ska vara tillbaks senast den 4 mars):

Så ju mer du klickar – desto mer information får du. Men du kan redan tidigare få reda på hur det ser ut med tillgängligheten.

Skulle boken du söker efter ha samtliga exemplar utlånade och/eller reserverade, då syns det också tydligt i den sista vyn. Här är ett exempel på en bok som finns i fem utlåningsexemplar, men där ingen av dessa exemplar är tillgängliga för lån för tillfället:Text & bild: Katharina Nordling

Böcker som hjälper till i uppsatsskrivandet

Vårtermin och det är högsäsong för uppsatsskrivande, vilket kan vara läskigt och jobbigt och intressant och roligt på en gång – här får du tips på böcker på som kan hjälpa dig i processen. Att skriva uppsats handlar ju i stor utsträckning om att sätta sig in i ett specifikt ämne och studera och skriva om detta. Men för att det där ska gå så smidigt som möjligt, och bli så bra det går, är det inte fel att ha koll på saker som metod, skrivprocess, referenshantering och så vidare.

När det gäller metoden är det ju en central del i processen – vilken metod använder du i dina studier, och hur beskriver du denna i själva uppsatsen? Här kommer metodböckerna in som en räddare i nöden. Vissa av er har haft metodkurser sedan innan, andra kommer att ha en metodkurs strax före uppsatsen. I kurserna har ni givetvis fått tips på bra böcker att använda er av, men det finns ju fler och andra böcker än just kurslitteraturen, och givetvis finns det en hel del att hämta på biblioteket. Den största delen av alla böcker om kvantitativa och kvalitativa metoder hittar du på avdelning 300 på plan 2,5 på biblioteket.

Men uppsatstiden handlar ju också om att skriva en stor och sammanhängande text. Hur gör man det på bästa sätt? Vilket upplägg ska man ha och hur var det nu med de där referenserna? Allt det här kan du få bättre grepp om med någon av alla de böcker om akademiskt skrivande, eller uppsatsskrivande, som finns på biblioteket. Du hittar merparten av dessa böcker på hylla 808.066 på plan 4 på biblioteket.

Och skriver du på svenska kan det dessutom vara klokt att ta hjälp av en handbok i svenska språket. För även om svenska är ditt modersmål så är det inte ovanligt att stöta på svårigheter när man skriver uppsats. I vilka fall ska det vara kolon och när ska det vara semikolon? Hur fungerar det med citat och på vilken sida om punkten ska parentestecknet stå egentligen? Sådana saker kan tyckas vara petitesser, men de gör att din uppsats blir ännu bättre. Här hittar du lite tips på böcker som kan hjälpa dig när du sitter och bråkar med språket.

Text & bild: Katharina Nordling

Dags att välja ämne för uppsatsen? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att tappa modet och bli villrådig.

Villrådigheten, eller kanske rent av paniken, kan komma från många olika saker; en anledning kan vara att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning överhuvudtaget, eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit: Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i en av högskolans publikationsdatabaser:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 55 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning, kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Mostphotos & Katharina Nordling

Nobelprisen 2017 – en snabb sammanfattning

På söndag är det dags igen för Nobeldagen, här får du en presentation av pristagarna och deras forskning, samt länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin delas lika mellan tre olika forskare, Jeffery C Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. De får priset för sin forskning om den biologiska klocka som finns inbyggd i alla levande organismer. Att levande organismer har anpassat sig efter dygnets växlingar har varit känt sedan länge, men Hall, Rosbash och Young har tagit reda på hur denna 24-timmarscykel faktiskt fungerar. Detta har lett till att ett nytt snabbväxande forskningsfält har utvecklats, med stor betydelse för mänsklig hälsa (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för medicinpriset så hittar du några av artiklarna via biblioteket.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas också mellan tre  forskare. Halva priset går till Rainer Weiss och andra halvan delas av Barry C. Barish och Kip S. Thorne. Samtliga dessa tre forskare har deltagit i forskning gällande universums gravitationsvågor. Vågorna, vars existens förutspåddes av Albert Einstein för hundra år sedan, fångades till slut in under 2015. Detta är banbrytande och något som kommer revolutionera astrofysiken då nya, hittills osedda, världar öppnar sig och en mängd nya upptäckter om universum väntar dem som lyckas fånga gravitationsvågor och därefter tolka deras budskap (2).

Ett stort samarbetsprojekt runt denna forskning är LIGO (Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory) där samtliga tre pristagare är involverade (2).

Kemi

Årets nobelpris i kemi delas även det av tre forskare, nämligen Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som alla tre har lika stor del i priset. Dessa tre forskare får priset för sina bidrag till utveckling av en metod som spelat stor roll för utvecklingen av biokemin. Metoden heter kryoelektronmikroskopi och används för att ta fram tredimensionella strukturer i atomupplösning av biomolekyler. Den har bland annat använts till att ta fram bilder på proteiner som orsakar antibiotikaresistens och zikaviruset (som kan ses på bilden till höger) (3).

Söker du i Primo finns en stor mängd artiklar där metoden i fråga har använts.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas Kazuo Ishiguro med motiveringen som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen (4). Ishiguros berättelser rör sig ofta på någon av följande teman: minnet, tiden och livslögnen. Det blir väldigt tydligt i hans mest berömda roman Återstoden av dagen – en bok som även blev film med bland annat Anthony Hopkins (5). Här hittar du en lista på alla böcker av Ishiguro som biblioteket har för utlån.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. Årets fredspris tilldelas International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) som enligt den norska nobelkommittén är den ledande civilsamhälleliga aktören i kampen för ett förbud mot kärnvapen reglerat i internationell rätt. ICAN grundades i Australien 2007 och har idag sitt huvudkontor i Genève i Schweiz och högsta samordnade i kampanjen är svenskan Beatrice Fihn. Kampanjen har bland annat varit drivande i arbetet med att ta fram den konvention om kärnvapenförbud som antogs av FN den 7 juli i år (6). Vid prisceremonin i Oslo kommer Beatrice Fihn ta emot priset ihop med atombombs-överlevaren Setsuko Thurlow som var 13 år när hennes hemstad Hiroshima bombades av USA 1945 (7). Bilden kommer från en av ICAN:s alla kampanjeevents.

Ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tilldelas i år Richard H. Thaler för hans bidrag till beteendeekonomi. Thalers forskning rör sig inom tre ämnen: begränsad rationalitet, sociala preferenser och bristande självkontroll. Resultaten inom dessa tre områden har lagt en grund för det nya och snabbt växande forskningsområdet beteendeekonomi. På biblioteket finns två av Thalers böcker, bland annat Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness – som handlar om hur vi dagligen fattar en massa beslut, men att det dessvärre ofta är ganska dåliga beslut vi fattar. Boken handlar således om hur vi kan göra för att fatta bättre beslut. Dessutom finns det en mängd artiklar av Thaler att läsa – här är en lista på de som finns i bibliotekets samlingar.


(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2017). Pressmeddelande 2017-10-02.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-03.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-04.
(4) Svenska Akademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-05.
(5) Svenska Akademien (2017). Biobibliografisk notis.
(6) Den Norske Nobelkomite (2017). Pressmeddelande 2017-10-06.
(7) ICAN (2017). Atomic bomb survivor to jointly accept Nobel Peace Prize on ICAN’s behalf. 
(8) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-09.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos (om inte annat anges).