Tänk på vad du skriver – se till att inte plagiera!

Det här med att skriva uppsats kan uppfattas som svårt på många olika sätt, ett av dem kan handla om att formulera sig på ett unikt sätt, det vill säga att inte plagiera någon annans arbete. På högskolans webb finns en bra antiplagieringsguide där du får bra insikt i vad du ska tänka på för att inte, avsiktligt eller oavsiktligt, plagiera. Där finns även information om vad som händer om det uppdagas att man plagierat någon annan i sin uppsats.

I dessa frågor blir referenserna i uppsatsen extra viktiga, genom att referera visar du vad som är dina egna slutsatser, och vilken information du hämtat från andra källor. Här kan du se en kort film på temat, där bibliotekarie Eli Bytoft Nyaas pratar på temat referenser och plagiering.

Lycka till med ditt skrivande!

Text: Katharina Nordling
Bild: Mostphotos

Skriver du uppsats under våren? Ta hjälp från biblioteket!

Vi har kommit en bit in på vårterminen och det närmar sig slutspurt för vissa av studenterna vid högskolan – uppsatsarbetet drar igång på allvar – här får du tips på hur Biblioteket kan hjälpa dig i ditt uppsatsskrivande.

En sak som är gemensam för alla som skriver uppsats är att det kommer krävas information att basera uppsatsen på. Det kan handla om att söka fram vetenskapliga artiklar, böcker som innehåller en teoretisk grund för uppsatsen eller metodböcker. Oavsett vad du ska söka för information så är just det att informationen är grunden för din uppsats viktig att inse, och informationssökning är väldigt ofta tidskrävande och emellanåt fullt av motgångar. Men om du ser till att strukturera din informationssökning på ett bra sätt kommer det hela gå lättare.

Men misströsta inte! Vi på Biblioteket är experter på att strukturera informationssökningar, och vi hjälper dig mer än gärna. Så kom till oss och se till att få en stabil grund att bygga din uppsats på.

Det finns två alternativ om du vill ta hjälp av en bibliotekarie i din informationssökning: Antingen kommer du till vår Sökverkstad som håller öppet varje torsdag mellan 12:00-15:00. Sökverkstaden bemannas av en-två bibliotekarier, och ni kan tillsammans diskutera hur din informationssökning bör utformas för att uppnå ett bra resultat. Samma tid är även Språkverkstaden öppen, där du kan få hjälp med dina språkliga frågor, eller få tips på hur man utformar en akademisk text.

Ett annat alternativ för att få hjälp med informationssökningen är att komma och få Söksupport. Då kommer du till informationspunkten vid entrén till Biblioteket och så får du hjälp där och då. Du får använda en av datorerna som finns i anslutning till informationspunkten och söka information, bibliotekarierna som bemannar informationspunkten finns i närheten och kan stötta dig i dina sökningar.

I bibliotekets ämnesguider kan du också hitta söktips och annan hjälp som utgår från ditt ämne. Där kan du bland annat se vilka databaser som är centrala inom just ditt ämne, och kan på så vis börja söka på ett bra ställe på en gång.

Glöm alltså inte: Ta hjälp av Biblioteket – utnyttja bibliotekariernas expertis och skaffa dig en bra grund att bygga din uppsats på!

Dessutom vill vi upplysa om att vi genom åren skrivit en mängd inlägg här i bloggen med massor av bra tips och råd till dig som skriver uppsats. Här är några av dessa:

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Dags för uppsats? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att få lite panik.

Paniken kan komma från många olika saker; en anledning kan vara att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning överhuvudtaget, eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit: Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka publicerade efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i en av högskolans publikationsdatabaser:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 55 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning, kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox & Katharina Nordling

Publicerat vid Högskolan i Borås under 2016

Varje år publicerar forskare, lärare och annan personal vid högskolan en mängd publikationer, där de flesta presenterar forskningsresultat eller liknande. Publikationerna kommer i en mängd olika typer; doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar, bokkapitel, hela böcker, rapporter osv. Dessa publikationer ska registreras i högskolans publikationsdatabas DiVA. Det innebär att du som är intresserad av vad som publicerats vid högskolan med fördel kan söka i DiVA för att ta reda på det.

Under 2016 har mer än 470 publikationer registrerats i DiVA, och än kan det komma in ytterligare registreringar av publikationer, så vad slutsumman av publicerade publikationer under 2016 landar på är fortfarande oklart.

Däremot vet vi nu att det under 2016 publicerades åtta stycken doktorsavhandlingar och två stycken licentiatavhandlingar vid högskolan, då det var tio stycken forskarstuderande som disputerade. Dessa avhandlingar, och en mängd andra publikationer publicerade av personer vid högskolan under 2016, finns nu utställda i våra glasskåp vid entrén till biblioteket. Kom gärna och kika!

Text & bild: Katharina Nordling

Terminsstart för vårterminen 2017

Idag startar vårterminen 2017 och vi säger välkommen till såväl våra tidigare studenter som de som precis börjat studera vid Högskolan i Borås. Oavsett om ni är nya eller rutinerade studenter vill vi också säga: Glöm inte att använda biblioteket och bibliotekarierna. Varför? Delvis visar forskning att studenter som använder sig av biblioteket i sina studier får bättre studieresultat. Att ta informationen man använder i sina studier på allvar och göra ett bra jobb i sin informationssökning är viktigt, och det är något vi gärna hjälper dig med. Dessutom kan vi hjälpa till med mer grundläggande saker än så; som till exempel att låna ut whiteboardpennor, förklara hur man skriver referenser, visa hur du hittar böckerna du behöver, hjälpa till att skriva ut eller peka ut riktningen till närmaste toalett.

Om du undrar över något – kom och fråga! Vi finns alltid i Informationspunkten vid entrén till biblioteket, samt på e-post: biblioteket@hb.se.

Följ oss gärna i sociala medier för att kontinuerligt få tips om saker som kan underlätta dina studier, vi finns på Facebook, Instagram och Twitter.

Välkomna till oss!

Text: Katharina Nordling

God jul & gott nytt år!

Nu tar Biblioteksbloggen paus över jul och nyår och återkommer med nya friska tag i januari. Under helgerna har biblioteket öppet alla vardagar, men med något ändrade öppettider. Så tänk på att kolla upp vilka öppettider som gäller just den dag du tänkt besöka oss. Du hittar öppettiderna på vår webbsida.

Om du besöker oss så missa inte att ta en titt på vår fina julgran! Den står precis vid ingången och är såklart gjord av böcker.  Men det är inte vilka böcker som helst, merparten av granen består av en mängd exemplar av boken Katalogiseringsregler för svenska bibliotek – således en riktig biblioteksgran!

Nobelprisen 2016 – en snabb sammanfattning

På lördag är det dags igen för Nobeldagen, och i denna bloggpost presenterar vi pristagarna och deras forskning lite närmare, och länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin tilldelas Yoshinori Ohsumi för hans forskning och upptäckter inom området autofagi, som är en grundläggande process för cellens nedbrytning och återanvändning av sina egna beståndsdelar. Genom Ohsumis forskning har man fått klart för sig att autofagi förekommer i mänskliga celler och det har konstaterats att störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för Ohsumis pris hittar du en stor mängd av hans artiklar om du söker i Summon.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika forskare. Halva priset går till David J. Thouless och andra halvan delas av F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz. Samtliga dessa tre forskare har, med hjälp av topologi, studerat ovanliga typer av materiefaser. Nu handlar det alltså inte om de vanliga: gas-, flytande och fast form, utan det handlar om exempelvis tunna magnetiska filmer, supraledare och andra exotiska faser. Med deras banbrytande forskning i grunden pågår nu jakten på fler exotiska materiafaser som man tror ska komma till användning i framtidens elektroniska produkter(2).

Är du intresserad av att läsa mer om materiefaser i allmänhet, eller vill du läsa artiklar om nobelpristagarnas forskning så hittar du det du söker med hjälp av Summon.

Kemi

Det är tre forskare som delar på årets nobelpris i kemi. Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa har alla tre forskat på molekylära maskiner. Det handlar alltså om väldigt väldigt små maskiner som i framtiden skulle kunna användas i nya material, sensorer och energilagringssystem. Enligt Kungliga vetenskapsakademien befinner sig den kunskap som idag finns om molekylära maskiner på samma nivå som den mänskligheten hade om den elektriska motorn på 1830-talet. Och med den elektriska motorns hjälp har vi sedan fått fram tvättmaskiner, elvispar och en mängd andra apparater (3).

Vill man läsa mer om molekylära maskiner finns det gott om artiklar och e-böcker på ämnet när man söker i Summon.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas till Bob Dylan för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen (4). Litteraturpriset måste nog sägas vara det nobelpris som skapade störst uppmärksamhet i år. Diskussionen om Svenska akademien valt en värdig pristagare, eller om de helt gjort bort sig var intensiv och vill du dyka djupare i alla artiklar som skrevs med argument för och emot Dylan som pristagare finns det en mängd om du söker i Summon på vår webbsida. Vill du läsa Dylans texter har vi boken Lyrics: 1962-2001, en bok som ska innehålla alla sångtexter Dylan skrivit under dessa år. I februari i år kom dessutom professorn i litteraturvetenskap Ola Holmgren med en bok med titeln: Stickspår : åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur, även den finns att låna hos oss.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. I år tilldelas priset till den Colombianske presidenten Juan Manuel Santos som arbetat länge och ihärdigt med att försöka få ett slut på landets över 50 år långa inbördeskrig. Priset ska också ses som ett erkännande till det colombianska folket, som inte gett upp hoppet om fred, trots det stora lidande befolkningen fått utstå. Nu blev det ju en stor motgång för president Santos när fredsavtalet som han förhandlat fram röstades ner av befolkningen. Men Den norske nobelkomite menar att det inte innebär att fredsprocessen är död, utan betonar hur bra det är att president Santos nu jobbar vidare i frågan att skapa fred i landet (5).

Vill du läsa in dig på konflikten i Colombia har vi en stor mängd e-böcker i ämnet, och det finns även ett stort antal artiklar som behandlar konflikten och fredsarbetet.

Ekonomi

Priset i ekonomi, eller ekonomisk vetenskapär inte ett ursprungligt nobelpris, utan tillkom 1968 då Sveriges Riksbank instiftade priset. Utdelningen av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne sker dock samtidigt som nobelprisen, men priset är alltså inte ett nobelpris i egentlig mening.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 delas av Oliver Hart och Bengt Holmström för att på var sitt håll ha forskat och skapat kontraktsteorin. Det är ett teoretiskt verktyg, en generell tankeram, som kan användas för att utforma kontrakt mellan två parter för att minimera antalet konflikter. I dagens samhälle hålls ekonomin samman av en stor mängd kontrakt, bland annat kontrakt mellan husägare och försäkringsbolag, aktieägare och företagsledningar, anställda och arbetsgivare, listan kan göras hur lång som helst. Kontraktsteorin skapar grund för att förstå alla dessa kontrakt, samt skriva kontrakt som är så bra som möjligt för båda parter (6).

Vid en sökning i Summon återfinns en mängd artiklar om kontrakt skrivna av Bengt Holmström, och likaså finns det ett stort antal artiklar på ämnet av Oliver Hart.

(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2016). Pressmeddelande 2016-10-03.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-04.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-05.
(4) Svenska Akademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-13.
(5) Den Norske Nobelkomite (2016). Pressmeddelande 2016-10-07.
(6) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-10.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox