Boktips på Biblioteksfrukost

För en vecka sedan delades det ut boktips så det stod härliga till på årets sista biblioteksfrukost – här kommer ett axplock av tipsen som förmedlades av Katharina och Birgitta.

Fredagen den 7 december var det återigen dags för en Biblioteksfrukost på temat skönlitteratur. Konceptet är känt vid det här laget, och platserna på frukosten bokas snabbt upp. Det var således fullt runt bordet när boktipsandet inleddes klockan 08:15. Under 35 minuter hann Katharina Nordling och Birgitta Rutberg med att tipsa om hela 20 böcker. Här presenteras fyra av dem (klicka på titlarna för att göra en sökning i Primo för att se om böckerna finns tillgängliga för lån på biblioteket):

Inte för nära / Colleen Oakley
En lättläst och härlig feelgood med lagom twist. I centrum av boken har Jubilee Jenkins, en kvinna som har isolerat sig i sitt hem eftersom hon är allergisk mot andra människor (mänskligt protein), och därmed upplever det som säkrast att inte träffa någon. Det har fungerat alldeles ypperligt att leva som eremit eftersom hennes mamma alltid sett till att hon haft pengar, men så dör hennes mamma och plötsligt måste Jubilee stå på egna ben. När hon tar sig utanför huset möter hon Eric och hans adopterade son Aja, som egentligen har fullt upp med sina egna problem. Eric är frånskild och har även en tonårsdotter som vägrar prata med honom, och så har han då adoptivsonen Aja som egentligen är son till hans bästa vän. Men eftersom bästa vännen och hans fru dog i en flygolycka så är det Eric som tagit hand om Aja. Så småningom utvecklar sig en fin vänskap mellan alla tre, men det händer en hel del annat längs vägen också. En härligt hjärtevärmande bok att läsa i jul.

Mycket hände efter min död / Ricardo Alfredo
I den här boken berättas historien om en liten familj, mamma, pappa och barn som flytt till ett annat land. Ett land där de inte kan språket, men där dom i alla fall har ett litet rum att bo i, även om de lever i landet som papperslösa. En dag är de på väg hem med tunnelbanan, en tur de gjort flera gånger tidigare. Men denna gång så blir det något fel på tunnelbanan och en röst på det främmande språket börjar tala i högtalaren. Till slut förstår de att de måste lämna tåget. Men när de väl gjort det har de ingen aning om var de ska ta vägen. Adressen till sitt rum kan de inte utantill, och staden är stor och svårnavigerad. De går och går, men känner aldrig igen sig. Hur ska man hantera en sådan här situation? Fråga om hjälp, men samtidigt riskera att bli upptäckt som papperslös och utvisad till det land man en gång gjort allt för att kunna lämna? Boken är skriven i jag-form, med mannen som berättare, och det gör att hela historien blir väldigt nära och kryper in under skinnet på en.

Makten / Naomi Alderman
I samband med meetoo-rörelsen kom Naomi Alderman ut med sin debutbok Makten, en bok som direkt kom att räknas som en klassiker, en så kallad “instant classic”. Boken kretsar kring tre flickor som berättar om sina liv och om deras utveckling till starka kvinnor som får makt. En annan berättare är Tunde, en ung man som dokumenterar den  kvinnliga revolution som sker runtom i världen. Kvinnorna får makt genom att skapa rädsla med hjälp av inneboende elektricitet som varje kvinna har från födseln. Med hjälp av denna elektricitet kan de manipulera och styra andra människor och väcka rädsla och fruktan. Det här är en dystopi där kvinnorna tar makten i samhället, och helt plötsligt är det pojkarna som uppmanas att inte vara ute för sent och att akta sig för okända flickor. Det är en intressant och ovanlig bok. En bok att läsa i bokcirkel och sedan diskutera om det är så att världen blir bättre om kvinnorna får makten. 

Jänkarna / Frédéric Dard
En relativt tunn bok som säger sig vara en kriminalare. Louise bor i Léopoldville en industristad norr om Pars. Det är 50-tal, och känslan av tristess i en grå och smutsig industristad, där du är predestinerad att jobba i industrin är genomgående i boken. Jobbar på indistri, det är just vad Louise gör, men varje dag till och från jobbet passerar hon ett hus som har väckt hennes intresse. Det står en vacker grön bil och mannen och kvinnan som bor i huset ser ut at vara lyckliga och bekymmersfria. Hon närmar sig huset mer och mer för varje dag. Till slut börjar hon prata med mannen som heter Jess och kvinnan som heter Thelma och erbjuder sina tjänster som hembiträde. Hon flyttar in och förstår efter ett tag att den lyckliga ytan har många sprickor. Det som börjar som en obekymrad berättelse utvecklar sig så småningom till något mörkare. Oerhört lättläst och bra språk med en underbyggd spänning som gör att sidorna bara springer iväg när man läser. Boken skrevs 1959 och trots att det är nästan 60 år sedan den skrevs finns skärpan, spänningen och aktualiteten kvar.

Är du sugen på att låna julläsning kanske någon av ovanstående fyra tips kan falla i smaken, eller så kan du komma förbi Balder fredagen den 14 december. Då finns biblioteket på plats utanför Röda matsalen med massor av skönlitteratur. Kom gärna och prata skönlitteratur med oss och låna lite böcker!

Text: Katharina Nordling & Birgitta Rutberg
Bild: Tandis Talay

Nobelprisen 2018 – en snabb sammanfattning

Idag är det dags igen – det är Nobeldagen och årets priser delas ut – här får du en kort sammanfattning av priserna och pristagarna.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin delas mellan två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo. De får dela på priset utifrån sina insatser inom cancerforskningen. Deras banbrytande forskning, där immunförsvarets inneboende förmåga att angripa tumörceller förstärks, utgör en milstolpe i kampen mot cancer. Allison upptäckte att ett sedan tidigare känt protein fungerade som broms i immunförsvaret när det kom till bekämpandet av tumörer. Honjo å sin sida upptäckte ett helt nytt protein i våra immunceller, och genom kartläggning insåg han att även detta protein fungerade som en broms. Båda forskarna har därefter utvecklat metoder för att släppa på bromsen hos immunförsvaret, i syfte att behandla cancertumörer. Forskning för att hitta något sätt att använda immunförsvaret som en del i behandlingen av cancer har genomförts i över 100 år, men fram till dessa två forskares genombrott har framgångarna varit måttliga. Deras resultat används i vården idag, och även som grund för att forska fram ännu bättre metoder för att bota cancer. (1)

Vill du läsa någon av artiklarna där Allison och Honjo beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas av tre forskare, hälften ges till Arthur Ashkin och andra hälften delas av Gérard Mourou och Donna Strickland. Det som är gemensamt för dessa tre forskares forskning är att de utvecklat metoder och verktyg som sedan kan användas till forskning inom andra områden. Ashkin har utvecklat en så kallad laserpincett, dvs ett instrument gjort av laser som man kan greppa väldigt små beståndsdelar med, exempelvis atomer, molekyler och även levande bakterier. Mourou och Strickland har å sin sida utvecklat högintensitetslaser, med de kortaste och mest intensiva laserpulser som människan någonsin skapat. Denna upptäckt används bland annat till ögonoperationer idag, men alla olika användningsområden för både högintensitetslasern och laserpincetten är knappast utforskade fullt ut idag. (2)

Vill du läsa någon av artiklarna där Ashkin, Mourou eller Strickland beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Kemi

Årets nobelpris i kemi delas även det av tre forskare, ena halvan går till Frances H. Arnold och andra halvan delas av George P. Smith och Sir Gregory P. Winter. Forskningen som dessa tre forskare bedriver handlar om riktad evolution, om att använda samma principer som gjort att det utvecklats livsformer som klarar sig i i stort sett varje skrymsle på jorden, dvs det vi känner som evolution. Men istället för att låta det hela gå långsamt och slumpartad, aktivt använda samma principer (genetiska förändringar och urval) för att utveckla proteiner i sina laboratorier som kan hjälpa till att lösa mänskliga problem. Arnolds genomförde den första riktade evolutionen av enzymer, och efter att hon genom forskning förfinat sina metoder så används de numer för att framställa bland annat läkemedel och förnybara bränslen på ett mer miljövänligt sätt. Smith och Winter har med hjälp av riktad evolution forskat fram antikroppar som idag används för att framställa nya läkemedel som behandlar autoimmuna sjukdomar och i vissa fall kan bota spridd cancer. (3)

Vill du läsa någon av artiklarna där Ashkin, Mourou eller Strickland beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur delas tyvärr inte ut. Tidigare har 114 författare fått priset, och om man inte har läst något av dem alla finns här en lista över vilka pristagarna genom historien är. Biblioteket har med största säkerhet någon bok av varje författare. Skulle man vara sugen på att läsa något helt annat än en nobelpristagare är det också möjligt. På plan fyra i biblioteket hittar du många bra skönlitterära böcker.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. Årets fredspris delas mellan två personer nämligen Denis Mukwege och Nadia Murad för deras insatser för att få ett stopp på användandet av sexuellt våld som vapen i väpnade konflikter. Mukwege, som är läkare, har i många år arbetat med att hjälpa kvinnor som drabbats av sexuellt våld i inbördeskriget i Kongo. Murad är yazidier och blev tillfångatagen som sexslav av IS under 2014. Efter tre månaders mardrömstillvaro lyckades Murad fly, och har sedan vittnat om de övergrepp och sexuella våld hon blivit utsatt för. (4) 

Vill du veta mer?

  • På SVT Play finns en 1,5 timmar lång dokumentär om Nadia Murad: Nadia – folkmordets röst.
  • Radioprogrammet Vetandets värld (Sveriges radio P1) har träffat två svenska professorer som under 13 år studerat det sexuella våldet i Kongo, de har bland annat intervjuat förövarna för att hitta orsakerna bakom användandet av sexuellt våld i inbördeskriget. Lyssna här – 20 minuter långt.

Ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas i år mellan William D. Nordhaus och Paul M. Romer. Dessa två forskare har studerat och konstruerat modeller för hur vi kan skapa långsiktig tillväxt och globalt välstånd. Det handlar bland annat om hur ekonomi och klimat samspelar, och forskningen tar sin utgångspunkt i forskarvärldens oro för växthuseffekten. De har inte tagit fram några färdiga lösningar, men deras forskning har fört oss närmare en idé om hur vi kan få en uthållig och hållbar tillväxt i världen. (5)

Referenser:
(1) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-medicine2018-sv.pdf
(2) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-physics2018-sv.pdf
(3) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-chemistry2018-sv.pdf
(4) https://www.nobelprize.org/prizes/peace/2018/press-release/
(5) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-economicsciences2018-sve.pdf

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos

Tips till dig som läser vetenskapliga texter

Att sätta sig ner och läsa en text kan tyckas som en simpel sak att göra, men det är skillnad på texter och texter – här ger vi lite tips på hur du kan tänka när du ska läsa en vetenskaplig text. För att läsa texten, och faktiskt få ut något av den och kunna använda den är en kompetens i sig.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D: Introduktion, Metod, Resultat (Analys) och Diskussion. Dessutom inleds artikeln alltid med ett Abstract. Abstractet är en sammanfattning som har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Det bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras.

  • Sedan följer då Introduktionen som har två syften: Att skapa intresse samt att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera studien som presenteras i artikeln.
  • Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Detta avsnitt är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten, dvs rimligheten och korrektheten, i resultaten.
  • Resultatavsnittet presenterar vilka resultat som framkom i studien. Här kan data visualiseras med med figurer och tabeller.
  • Slutlingen diskussionsavsnittet som relaterar den aktuella studien tillbaks till tidigare forskning  och resultaten sätts i ett sammanhang. I diskussionen är tanken även att att besvara frågorna som studien var tänkt att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, det oväntade, det som skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot i annan forskning.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktig att besvara?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stöds slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka de data som framkommit som författarna inte berör i sin artikel? Kan du se några andra anledningar till att resultatet ser ut som det gör?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

När du läser är det också smart att skriva frågor eller kommentarer till texten. T.ex.

Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrerar publikationsdatabaser och institutionella arkiv.[1]

Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i OA-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Sen bör du givetvis ta anteckningar under tiden du läser. Det kan vara smart att anteckna i elektronisk form, på datorn eller telefonen eller liknande. Är dina anteckningar i elektroniskt format blir de ju sökbara och det är lättare att hitta tillbaks till det du skrivit. Ett sätt att göra det är att skapa en mall som du fyller i för varje artikel du läser. Då blir din läsning systematiskt dokumenterad och det kan även hjälpa dig i själva läsningen. Biblioteket har skapat ett Google Drive dokument som du kan ladda ner i några olika format (Välj Arkiv och Ladda ned som). Eller så antecknar du bara i marginalen på dina utskrivna artiklar…

Text: Pieta Eklund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos & Katharina Nordling

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, s. 39.

Söktjänsterna kan hjälpa dig på vägen med referenserna

Att skriva referenser kan emellanåt vara lite svårt och lurigt, men genom att ta hjälp av söktjänsterna för att skapa en grund för själva referensen kan det blir lite lättare – här visar vi hur du kan använda Primo och Libris för att skapa referenser.

Primo – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets nya multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till e-böcker och artiklar.

Så här skapar du referenser i Primo (Video 1:46 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Så här skapar du referenser i Libris (Video 0:41 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och se exempel nedan på hur det ska se ut:

Referens till bok:
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

Text: Sara Hellberg
Bild: JESHOOTS.COM, Unsplash

Kom och låna böcker om hantverk!

Textilmuseet på Textile Fashion Center kan man fram till den 21 oktober se utställningen Next Level Craft – en fantasifylld slöjdutställning som rör sig i gränslandet mellan hantverk, design, mode och konst. Utställningen består av verk från runt fyrtio olika konstnärer, slöjdare och formgivare i åldrarna 20-85 år från hela Sverige.

Efter att ha sett utställningen kan det hända att man själv blir sugen på att skapa, men att man känner sig lite vilsen i vad och kanske framförallt hur man ska göra. Ingen fara – här kan biblioteket hjälpa till!

I bibliotekets glasmontrar har vi nu ställt ut böcker på temat hantverk. Där finns både böcker för dig som är på nybörjarnivå och som vill prova eller lära dig, men också inspirations- och mönsterböcker för dig som kommit en bit i ditt skapande. Ta dig gärna förbi våra glasskåp och kika – man får låna alla böcker i skåpen, men tidskrifterna som vi ställer ut får inte lånas hem, utan bara läsas i biblioteket.

Nedan presenteras tre av böckerna som ingår i utställningen:

Välkommen till virkligheten : 27 figurer att virka

En bok som innehåller mönster för olika figurer att virka, här finns mönster inspirerade av svensk natur och kultur: renar, rävar och kantareller, men även kakor från konditoriet. Boken innhåller även en grundläggande virkskola för dig som inte virkat innan.

 

AntiCraft: Knitting, Beading and Stitching for the Slightly Sinister

Boken för dig som vill pyssla men som får en smärre ångestattack vid åsynen av alla puttinuttiga små figurer man kan virka, pastelliga vantar man kan sticka eller hjärtan man kan brodera på kuddar och annat krafs. Boken innehåller 25 projekt du kan göra, men också introduktion till hur man stickar och virkar så att du slipper fråga den där käcka kollegan som inte gör annat än stickar i pastell.

Origami: konsten att vika papper

Papper är allt som behövs för att syssla med origami, gärna tunt och lättvikt papper, men även helt vanligt papper fungerar. I denna bok finns en mängd olika mönster att följa för att vika olika figurer, varje figur presenteras med tydliga steg-för-steg-vikningar i både text och bild.

 

Foto – garn: Karly Santiago, Unsplash
Foto – böcker: Katharina Nordling
Text: Katharina Nordling

Ig Nobel Prize 2018 – forskning som får dig att skratta

Det börjar närma sig tillkännagivandet av årets nobelpris, än är det några veckor kvar, men i väntan på det kan vi konstatera att ett alternativt nobelpris delats ut i förra veckan, nämligen IG Nobel Prize. Priset delas ut till forskningsresultat som först får folk att skratta och sedan tänka efter. Själva namnet är en lek dels med Nobelpriset och ordet nobel, samt ordets engelska motsats ignoble som bland annat betyder simpel eller tarvlig.

Totalt utses det pristagare inom tio olika kategorier, bland annat kemi, medicin, fysik, litteratur och matematik. Syftet med priserna är att uppmärksamma och hylla den ovanliga och fantasifulla forskningen. Två av priserna, vid denna 28:de prisutdelning, tilldelades forskning som delvis producerats av svenska forskare och universitet, nämligen Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

En sammanfattning av samtliga tio priser kan du läsa här, i denna bloggpost ger vi ett smakprov och vi nämner tre av priserna som delades ut:

Priset inom antropologi gick till forskning utförd vid Lunds universitet. Det handlar om forskning på apor där tre forskare samlat in bevis på djurparker som visar att schimpanser imiterar människor i samma utsträckning, och minst lika bra, som människor imiterar schimpanser. Här hittar du artikeln som ligger till grund för denna forskning: Persson, T, Sauciuc, G.A. & Madsen, E. (2018) Spontaneous cross-species imitation in interactions between chimpanzees and zoo visitors. Primates 59(1), ss. 19-29.

Priset inom litteratur går till forskning som belyser hur användare använder viss litteratur, nämligen manualer. Forskare på Queensland University of Technology har studerat användares nyttjande av manualer till komplicerade produkter, och bland annat sett att yngre människor har en tendens att oftare struntar i att läsa manualen. Så här står det i abstractet till artikeln (som dessvärre inte finns öppet tillgänglig, eller tillgänglig via bibliotekets prenumerationer):

We found that manuals are not read by the majority of people, and most do not use all the features of the products that they own and use regularly. Men are more likely to do both than women, and younger people are less likely to use manuals than middle-aged and older ones. More educated people are also less likely to read manuals. Over-featuring and being forced to consult manuals also appears to cause negative emotional experiences.

Priset i medicin går till forskning på metoder för att få njurstenar att lämna kroppen. I den aktuella forskningen har man studerat berg-och-dal-banors inverkan på njurstenar. Och man kunde konstatera att en tur i berg-och-dal-bana kan vara ett sätt att få njurstenar att passera, och bäst resultat ges om man sitter längst bak i själva tåget. Artikeln som beskriver denna forskning kan du läsa här: Mitchell M.A., Wartinger D.D. (2016). Validation of a Functional Pyelocalyceal Renal Model for the Evaluation of Renal Calculi Passage While Riding a Roller Coaster. The Journal of the American Osteopathic Association 116(10), ss. 647-52.

Nu laddar vi för tillkännagivandena av det riktiga Nobelpriset; den 1 oktober tillkännages första pristagaren.

Text: Katharina Nordling
Foto – schimpans: Kelly Sikkema, Unsplash
Foto – berg-och-dal-bana: Multa Media, Unsplash

Skriva ut från högskolans datorer – så här gör du!

Behöver du skriva ut ditt schema eller någon inlämningsuppgift, eller något annat typ av dokument – här får du en kort instruktion till hur man skriver ut på högskolan. Denna instruktion gäller för datorer på högskolan, vill du veta hur du skriver ut från din egen bärbara dator – kolla in denna bloggpost istället.

På datorn

Det viktigaste när du ska skriva ut är att välja rätt skrivare: Välj ALLTID skrivaren som heter Print-And-Collect.

Hur själva utskriftsdialogen (eller utskriftsrutan) ser ut beror på vilket program du skriver ut ifrån. Här ser du hur utskriftsdialogen ser ut i Microsoft Word och i Adobe Acrobat (program för pdf-dokument):

utskriftutskrift2Klicka på bilderna för att se dem ordentligt!

 

Se till att rätt skrivare är vald, alltså Print-and-Collect (denna är förvald  för det mesta, men det är alltid bra att kontrollera) – klicka sedan på knappen Print eller Skriv ut. Klart!

Vid skrivaren

Okej, så långt är ju allt väl. Dokumentet är utskrivet. Men nu då? Vart kommer det ut? Jo, nu är det så att du kan gå till vilken skrivare som helst – på hela högskolan – och hämta ditt dokument. I Biblioteket har vi skrivare på samtliga våningsplan (utom 2,5). Skrivarna är stora och ser ut som kopieringsapparater ungefär (faktum är att dom är både kopiatorer, skrivare och skanner i ett). När du letat upp en skrivare gör du på följande sätt:

  1. Logga in på skrivaren (görs antingen genom att visa upp din svarta bricka/chip, eller genom att skriva in S-nummer och lösenord)
  2. Välj Release-alternativet genom att trycka på denna “knapp” på touch-skärmen.
  3. Välj vilket dokument du vill skriva ut genom att trycka på det på touch-skärmen. Dokumentet blir gul-markerat när du valt det.
  4. Tryck på den blåa knappen (riktigt knapp – inte på touch-skärmen).
  5. Voila! Ditt dokument kommer ut ur skrivaren!

Om du nu inte fått ut ditt dokument kan detta bero på att du inte har tillräckligt med utskriftskrediter kvar på ditt utskriftskonto – då är det bara till att ladda på kontot, och sedan återvända till skrivaren och hämta ut din inlämningsuppgift.

Har du frågor är det bara till att kontakta Informationspunkten vid entrén till Biblioteket så får du hjälp med dina utskrifter.

Text & bild: Katharina Nordling