Följ gärna bibliotekets adventskalender!

Äntligen är december här, och julen närmar sig med stormsteg, då är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För tredje året i rad presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det bibliotekets egen personal som var och en valt ut en bok och delar med sig av sin läsupplevelse till alla andra. Kanske kan du hitta något som du gärna vill läsa över julledigheten.

Här är de luckor vi öppnat hittills:

Först ut hittar vi Martin Borg som tipsar om boken Iliaden av Homeros och näst på tur finns Katharina Nordling som tipsar om boken Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. I måndags dök Lena Holmberg upp i luckan och tipsar om En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell och dagens tips kommer från Marie Gustafsson som vill att vi ska läsa En annan Alice av Liane Moriarty.

Du kommer att kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig på ett staffli i entrén till biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna. Glöm inte att många av våra böcker även finns som e-böcker via Elib.

Text: Lena Holmberg
Bilder: Katharina Nordling, Lena Holmberg och Tandis Talay.

Tidskrifter biblioteket har som du inte trodde fanns…

Det finns vetenskapliga tidskrifter om precis allt – häng med i denna underhållande genomgång där bibliotekarien Sara plockar fram exempel på tidskrifter som verkar högst osannolika, men som faktiskt existerar.

Till en början, lite seriös information: Biblioteket prenumererar, som du säkert vet, på en stor mängd tidskrifter som du som är student eller anställd på Högskolan i Borås har tillgång till. Ett fåtal finns i tryckt pappersformat, främst magasin och svenska branschtidskrifter. 340 stycken sådana har du möjlighet att läsa hos oss eller kopiera ur. Men det är ju inte så många tänker du kanske? Nej, för den stora delen av våra tidskrifter är tillgängliga elektroniskt. Drygt 53 000 närmare bestämt, tidskrifter som du kan läsa via webben om du går via bibliotekets söktjänster och loggar in med användarnamn och lösenord.

Om du vill ha hjälp med att hålla ordning på intressanta tidskrifter och artiklar, varför inte prova vår tidskriftstjänst Browzine?

Men nu kommer några tips på spännande vetenskapliga tidskrifter som du kanske inte visste fanns:

En tidskrift på ämnet nanoteknik kan kort och gott heta: Small. Är du mer intresserad av metoder inom området kan du kolla upp systertidskriften Small methods som trots sitt kortfattade namn bland annat rymmer artiklar om:

“Structural characterization methods: X-ray, electron diffraction, SEM, TEM, Chemical characterization: EDX, EELS, Tomographic methods (X-ray, Electron microscopy, atom-probe), Surface analysis: Auger, XPS, RBS, SIMS, Electrical properties: measurement of conductivity and mobility, photocurrent, Optical techniques: micro/macro photoluminescence, photoluminescence excitation spectroscopy, Raman spectroscopy, Scanning probe techniques: AFM, STM, MFM, SNOM, Mechanical and thermal properties: Elastic resonance, speed of sound, Dilatometry, DSC, fracture energy, Laser flash, steady state conductivity, Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (EDX), Wavelength Dispersive X-ray spectroscopy (WDX), X-Ray Diffraction (XRD), Mass spectrometry, Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Electron Energy Loss Spectroscopy (EELS), Auger electron spectroscopy, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), Ultraviolet-visible spectroscopy (UV-vis), thermoluminescence (TL), photoluminescence (PL), Optical Miscroscope, Scanning Electron Microscope (SEM), Transmission Electron Microscope (TEM), Field Ion Microscope (FIM), Scanning Tunneling Microscope (STM), Atomic Force Microscope (AFM), X-ray diffraction (XRD), Organic chemistry, Polymer chemistry…”

Basin Research handlar tråkigt(?) nog inte om handfat som man kan tro utan om geologi. Wikipedia berättar att: A geological basin is a large low-lying area. It is often below sea level. Geological basins are one of the two most common places inland which collect sediment (the other is lakes).

Cereal Chemistry, handlar väl inte om frukostflingor va? Eller… vänta, jo det GÖR den. Eller kanske inte riktigt, men den behandlar åtminstone området Food science, mer specifikt Grain science.

Complexity är en lite kryptisk tidskriftstitel, och när man läst beskrivningen: Complexity is a peer-reviewed, Open Access journal that reports important advances in the scientific study of complex systems. Complex systems are characterized by interactions between their components that produce new information — present in neither the initial nor boundary conditions — which limit their predictability. …blir det kanske ändå inte så mycket klarare för en lekman inom området

Krig, våld, jämmer och elände kanske många tycker att de får nog av via nyhetsmedia. Men vill man ha en vetenskaplig vinkel på katastrofer av olika slag kan man fördjupa sig i tidskriften Disasters. Här får du tillgång till …high-quality research and practice concerning natural catastrophes, anthropogenic disasters, complex political emergencies and protracted crises around the world.

Därifrån går vi vidare till något godare, nämligen Flavour and Fragrance Journal. Mer specifikt är detta en kemitidskrift med publikationer om All natural or synthetic products eliciting or influencing a sensory stimulus related to gustation or olfaction are eligible for publication in the Journal. Eligible as well are the techniques related to their preparation, characterization and safety. This notably involves analytical and sensory analysis, physical chemistry, modeling, microbiology – antimicrobial properties, biology, chemosensory perception and legislation.

Det finns en vetenskaplig tidskrift för alla – även för den som ägnar sig åt forskning om trottoarer. Välkommen till International Journal of Pavement Research and Technology. Här kan du läsa allt om olika beläggningsmetoder, material och underhåll av vägbanor av olika slag.

Härnäst kommer en tidskrift som låter ganska mycket som en maffig science fiction-film direkt från Hollywood: Physics of the Dark Universe. Se den på bio redan idag, jag menar läs den via biblioteket.

En del tidskrifter låter en smula mer vetenskapliga än andra. Men även alternativmedicinska metoder och preparat tjänar väl på att granskas enligt konstens alla regler? Journal of Ginseng Research gör just det.

Objektiv (?) forskning om subjektivitet? Ni tappade mig där Subjectivity.

En tidskrift som kan verka omåttligt smal är Zebrafish , men den är mindre för akvarieentusiester än för de som utför djurförsök inom medicin. Denna sida från Århus Universititet förklarar varför Zebrafiskar är så populära som försöksdjur. 

The downside review är inte som man skulle kunna få för sig att tro en tidskrift som studerar Murphys lag utan istället …a wide range of topics, including monastic history, theology, philosophy, Scripture studies and spirituality. It offers a distinctively monastic perspective on the Church’s Faith and Tradition, and hopes thereby to enrich the influence of Catholic intellectual life on the culture of our day.

Hoppas att du som läst ända hit tyckte att detta var i alla fall en aning roligt. Själv har jag roat mig kungligt.

Vill du veta vilka tidskrifter biblioteket har inom just ditt intresseområde? Fråga oss gärna!

Text: Sara Hellberg
Bilder: Mostphotos och Unsplash

Sidnumrering i Word

På Högskolans datorer finns Microsoft Word installerat och för dig som just nu sitter och sliter ditt hår för att få till sidnumreringen i just Word så lugn, det finns hjälp att få! Högskolan i Kristianstad har en kort film som visar steg för steg hur du ska gå tillväga.

Vill du t.ex. inte att uppsatsen ska börja på sida 1 eller ens ha någon sidnumrering på bilagorna? Kolla in Sara Hellbergs manual på bibliotekets webb så får du snabbt reda på hur du gör för att få till det.

Självklart får du komma och fråga oss i informationspunkten men det är  ganska smidigt att följa någon av dessa guider. Lycka till!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till de källor som du har använt måste du utforma hänvisningarna på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

En undersökning om människors friluftsvanor (Sandell & Sörlin 2000) visade att…

…detta samband påvisas även av Sandell och Sörlin (2000).

Notera skillnaden på ”och” och ”&”! När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och. Däremot ska du använda tecknet & när du anger författarnas namn inom parentes och även i källförteckningen.

Om du har flera källhänvisningar i samma parentes kan det se ut såhär:
Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänsterkant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte råkar plagiera av misstag, läs mer i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hur mycket får man kopiera?

Som student kopierar man en hel del, men hur är det egentligen med kopiering av böcker, hur mycket får man kopiera?

Det finns ett avtal som reglerar kopiering inom högskolans värld, avtalet är slutet mellan Bonus Copyright Access och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och gäller lärare och studenter vid högskolor och universitet.

Först kan man ju fundera på vad “att kopiera” innebär. Enligt avtalet är följande saker kopiering:

  • Fotokopiera
  • Skriva ut
  • Ladda ner
  • Skanna
  • Spara digitalt

När nu själva aktiviteten är definierad – till pudelns kärna: Hur mycket får man kopiera?

I avtalet är 15/15-regeln central när det gäller kopiering av böcker som används i undervisningen. Regeln innebär att man får kopiera 15 %, men max 15 sidor, från en bok (per halvår). Alltså – om du har en bok på 100 sidor får du kopiera 15 sidor ur denna bok. Har du en bok på 200 sidor (där 15 % av boken är 30 sidor) får du kopiera 15 sidor ur boken. Har du en bok på 60 sidor (där 15 % är 9 sidor) får du kopiera 9 sidor.

Här finner du en broschyr som sammanfattar avtalet om du vill läsa om fler aspekter av avtalet.

Sammanfattningsvis: Du får kopiera 15 %, eller 15 sidor av en bok som du ska använda i dina studier.

Vad händer om man man bryter mot detta och kopierar fler sidor än vad man får? Jo, att kopiera mer än vad man får innebär att man gör intrång i upphovsrätten och det kan leda till skadestånd.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Josh Applegate, Unsplash och Lena Holmberg

Fylla på utskrifter – så här gör du!

Just nu är det många som frågar hur man fyller på utskrifter på sitt utskriftskonto. Här kommer en kort beskrivning av hur man går till väga. Det finns två möjligheter – antingen köper man nya utskrifter själv online eller så tar man sig till ett försäljningsställe och köper värdebevis kontant. Båda sätten kräver dock att du loggar in i systemet PaperCut.

Ladda på utskrifter på egen hand

Att ladda på utskrifter på egen hand är väldigt smidigt, och man betalar antingen med sitt bankkort eller sitt PayPal-konto om man har ett sånt. Så här går det till:

  1. Logga in i systemet PaperCut.
  2. Väl inne i systemet väljer du Add Credit (i vänstermenyn).
  3. Välj sedan hur många utskriftskrediter du vill ladda på ditt konto med enligt förvalen. 1 utskriftskredit = 1 krona, och 1 svartvit utskrift kostar 0,5 utskriftskredit.
  4. Välj om du vill betala med PayPal eller med kontokort.
    • Väljer du PayPal loggar du in med ditt PayPal-konto och genomför betalningen.
    • Väljer du kontokort fyller du i uppgifterna för ditt kontokort, och sedan även dina adress- och telefonuppgifter. Dessa uppgifter behövs för att betalningen ska kunna genomföras.
  5. Klicka på BETALA.
  6. Nu finns de nya utskriftskrediterna på ditt konto och du kan skriva ut igen.

Ladda på utskrifter med hjälp av värdebevis

Om man inte har ett PayPal-konto och inte vill betala med sitt bankkort online kan man köpa så kallade värdebevis att ladda på sitt utskriftkonto med. Värdebevisen säljs i Biblioteket och på Studentexpeditionen. Så här funkar det:

  1. Köp ett värdebevis. På biblioteket säljer vi värdebevis för 50 kr och 100 kr.
  2. Logga in i systemet PaperCut.
  3. Väl inne i systemet väljer du Registrera värdebevis (i vänstermenyn).
  4. Mata in hela den kod (inklusive bindestreck) som står på ditt värdebevis och klicka på REGISTRERA VÄRDEBEVIS.
  5. Klart! Utskriftskrediterna finns på ditt konto, och värdebeviset är därmed värdelöst och kan slängas.

Text: Katharina Nordling
Bild: Klaz Arvidson

Så funkar det: Ditt bibliotekskonto

Här kommer en genomgång av funktionerna på ditt bibliotekskonto – dvs hur du ser vilka böcker du lånat, vilka du har reserverat, om du har förseningsavgifter, hur du plockar fram dina sparade sökningar m.m.

Logga in

För att logga in på ditt bibliotekskonto kan du gå till bibliotekets webbsida och scrolla ner till Snabblänkar en bit ner på sidan och klicka på det som heter Mitt bibliotek. Om du är student eller anställd på högskolan loggar du in med ditt vanliga användarkonto; är du låntagare utan anknytning till högskolan använder du ditt personnummer och valda lösenord för att logga in.

Har du sökt i Primo finns inloggningsmöjligheten längst upp till höger i fönstret. Klicka på länken Logga in.

Översiktsbild

Väl inne på kontot kommer du till en översiktsbild. Här ser du direkt några av dina lån och beställningar av böcker, samt en sammanfattning av dina eventuella förseningsavgifter.

Beställda böcker (reservationer och fjärrlån)

Om du exempelvis klickar på Beställningar kommer du få en lista över vilka böcker du beställt (antingen genom att reservera en bok som är utlånad, eller beställt som fjärrlån från ett annat bibliotek):

Här kan du avbryta en beställning, om det skulle vara så att boken inte längre är relevant för dig att låna. Vill du avbryta beställningen klickad du bara på Avbryt på aktuell bok.

Lånade böcker

Du kan också klicka dig in på Lån för att se samtliga dina lån, och låna om böcker. Om det finns en knapp för att förnya så går det att förnya lånet. Saknas knappen innebär det att någon reserverat boken (eller att det är ett fjärrlån). Men att låna om på detta vis är inte nödvändigt, eftersom biblioteket infört automatiska omlån.

Sparade sökningar och sökresultat

När du loggat in på bibliotekskontot kan du också ta fram de sökningar och sökresultat du eventuellt sparat vid tidigare tillfälle. För att komma åt dina sökningar och sparade resultat klickar du på kartnålen uppe till höger i fönstret. Du kommer då till det som kallas Mina favoriter och där kan du se dels de enstaka titlar/poster du sparat tidigare, men även de sökningar du valt att spara. Läs mer om hur du sparar sökningar eller om hur du sparar enstaka titlar från din resultatlista.

Text & bilder: Katharina Nordling