Hur kan jag hitta boken i biblioteket?

Tycker du att det är knepigt att hitta böcker i biblioteket? Vi har en jättebra guide på webben som du kan kika på så vet du hur du ska gå tillväga.

Alla bibliotek är uppstrukturerade på något sätt för att det ska gå att hitta det som finns där. Vare sig det är bokstäver eller siffror så finns det en tanke bakom.

Börja alltid med att söka i Primo på bibliotekets webbplats så hittar du exakt plats för bokens hyllplacering och du ser även om den finns inne för utlån eller ej.

Här ser vi att boken dels ska stå på plan 1 och hylla Kursreferens. Det betyder att den finns nere på plan 1 bland all kurslitteratur som är REF, alltså ej för hemlån. Där står böckerna i bokstavsordning och i det här fallet står den på titeln vilket du ser efter KURSBOK. Boken finns även att låna och då går du upp till plan 4 och letar upp hylla 808.066. Väl på rätt hylla är böckerna även här placerade i bokstavsordning oftast efter författare men ibland titel. Därför är det viktigt att alltid söka fram boken först, innan man går upp på hyllan. Vad står det efter hylla? Här står det “Dags” vilket är början på titeln, Dags för uppsats.

Förhoppningsvis har du nu hittat boken och kan låna den!

För några år sen lämnade vårt bibliotek det svenska SAB-systemet som var uppdelat ämnesvis i främst bokstavskombinationer. Vi gick då över till det amerikanska klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification (DDC),som baseras på siffror. Detta medförde att vi gjorde en massiv omflyttning av i princip alla böcker i hela biblioteket. Det var ett ganska krävande arbete, men det flöt på bra och idag är det alltså DDC vi använder med några undantag som t.ex. för skönlitterartur och äldre litteratur på plan 1.

Text och bild: Lena Holmberg

Använder du Legimus?

Kanske har du hört talat om Legimus? Det är Myndigheten för Tillgängliga Mediers (MTM) webbkatalog som vänder sig till dem som har läsnedsättning och behöver använda talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker. Med webbspelaren kan du läsa talböcker direkt i din webbläsare men du måste hela tiden vara uppkopplad mot nätet. För att komma till webbspelaren första gången måste du vara inloggad i legimus.se.

Legimus finns även som app och går att ladda ner både till Iphone/Ipad och Android. Du kan själv söka och ladda ner din kurslitteratur i Legimus och om den inte redan finns där så går det att få den inläst. Det kan ta ganska många veckor att få till en nyinläsning så var ute i god tid!

Du kan även läsa taltidningar i appen. Du prenumererar på taltidningar som på en vanlig tidning. Kontakta tidningen för mer information.

 

 

 

Om du som student behöver tillgång till bl.a. talböcker kan du skaffa dig ett Legimus-konto. Kom då till informationspunkten här på biblioteket och säg att du upplever att du har läsnedsättning, alltså svårt att läsa tryckt text. Du kommer då hänvisas till antingen  Lena Svenson eller Karin Ekström som kommer hjälpa dig att sätta upp ditt Legimus-konto.

Eller läs mer på vår webb om inläst litteratur.

Text: Lena Holmberg

Biblioteksfrukosten bjöd på snack om filterbubblor och källkritik

Igår var det biblioteksfrukost på Biblioteket igen, den här gången med tema Filterbubblor och Källkritik. Sara Hellberg och Pieta Eklund förklarade kort var begreppet filterbubblor kom ifrån och vad det egentligen innebär. Flera exempel togs upp på både s.k. fake news, vad som kartläggs om oss på sociala medier, post truth och konfimeringsbias.

De menar att även om nyhetssituationen idag kan låta aningen hopplöst och dystopiskt så handlar det till sist om hur vi själva förhåller oss till det hela och det ansvar vi faktiskt tar att sätta oss in i och kontrollera de nyheter vi ser på internet. Bollen ligger mycket hos oss men det har även dykt upp mer officiella krav på att någon trots allt borde ta ansvar för all den information som florerar på internet. T.ex har det nu kommit en rykande färsk rapport som tar upp just detta, sammanställd av bl.a Jack Werner som tidigare arbetat med Viralgranskaren. (som för övrigt vann Sociala medier-priset 2017)

Men vad kan du själv praktiskt göra om du vill försöka få så korrekta och bra nyheter som möjligt och ta dig ur bubblan?:

  • Rensa cookies och historik i webbläsaren
  • Se över dina sekretessinställningar för tjänster som Google och Facebook
  • Tänk på att sökbegrepp påverkar sökresultaten
  • Koppla från! Umgås, diskutera och inhämta fakta AFK (away from keyboard)
  • Kliv utanför din comfort zone
  • Skapa dig en egen uppfattning 

Lästips:

IIS, guide om källkritik på nätet.
Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Vill du veta mer? Maila Sara eller Pieta.

Text: Lena Holmberg
Bild: Christel Olsson

Hur mycket får man kopiera?

Som student kopierar man en hel del, men hur är det egentligen med kopiering av böcker? Hur mycket får man kopiera?

Det finns ett avtal som reglerar kopiering inom högskolans värld, avtalet är slutet mellan Bonus Copyright Access och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och gäller lärare och studenter vid högskolor och universitet.

Först kan man ju fundera på vad “att kopiera” innebär. Enligt avtalet är följande saker kopiering:

  • Fotokopiera
  • Skriva ut
  • Ladda ner
  • Skanna
  • Spara digitalt

När nu själva aktiviteten är definierad – till pudelns kärna: Hur mycket får man kopiera?

15I avtalet är 15/15-regeln central när det gäller kopiering av böcker som används i undervisningen. Regeln innebär att man får kopiera 15 %, men max 15 sidor, från en bok (per halvår). Alltså – om du har en bok på 100 sidor får du kopiera 15 sidor ur denna bok. Har du en bok på 200 sidor (där 15 % av boken är 30 sidor) får du kopiera 15 sidor ur boken. Har du en bok på 60 sidor (där 15 % är 9 sidor) får du kopiera 9 sidor.

Här finner du en broschyr som sammanfattar avtalet om du vill läsa om fler aspekter av avtalet.

Sammanfattningsvis: Du får kopiera 15 %, eller 15 sidor av en bok som du ska använda i dina studier.

Vad händer om man man bryter mot detta och kopierar fler sidor än vad man får? Jo, att kopiera mer än vad man får innebär att man gör intrång i upphovsrätten och det kan leda till skadestånd.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Bibliotekets kommunikationsteam prisas!

I oktober fick vi det roliga beskedet att bibliotekets egna kommunikationsteam har vunnit Greta Renborgs pris “för ett bibliotek som lyckats med en god marknadsföring”. Priset delas ut av Svensk Biblioteksförening och motiveringen löd:

Priset till Greta Renborgs minne ger vi till högskolebibliotekets kommunikationsteam för deras väl genomtänkta och utförda arbete med att marknadsföra sin och högskolans verksamhet både utåt mot samhället och andra bibliotek, och inåt mot högskolan.

Kommunikationsteamet

Bibliotekets kommunikationsteam: Lena Holmberg, Christel Olsson, Lena Wadell, Katharina Nordling, Tandis Talay. Saknas på bilden gör Klaz Arvidson.

Det tycker vi naturligtvis är jätteroligt och igår var nästan hela teamet på plats på Stockholms stadsbibliotek för att motta utmärkelsen och fira lite.

Men vad gör egentligen kommunikationsteamet på biblioteket? Jo, vi arbetar med att nå ut med information om bibliotekets verksamhet på olika sätt, bl.a via vår webb, genom inlägg i sociala medier, fysiska utställningar, nyhetsbrev, Lounge Talks, Biblioteksfrukostar, uppsökande verksamhet, skyltning och övrig information i bibliotekets lokaler.

Är det något som du tycker att vi borde jobba mer med när det gäller kommunikation? Hör gärna av dig!

Text: Lena Holmberg
Bild: Katharina Nordling

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till dina källor som du har använt måste du utforma dina hänvisningar på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

Dahlberg (1997) påpekar att…

…dessa delmoment av Dahlberg (1997) är väl etablerade…

Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).
När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och.

Däremot du ska använda tecknet & när du anger författarna inom parentes och även i källförteckningen.

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänstekant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte löper risk att bli anklagad för plagiering, gör en koll i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Glöm inte bibliotekets ämnesguider!

Du vet väl att biblioteket har ämnesguider som gör det lättare för dig som student att hitta information inom ditt ämne samlat på en plats. Här hittar du resurser, tips och information som du kan ha nytta av inom just din utbildning.

Det finns idag tretton färdiga guider som du snabbt når via bibliotekets startsida. Guiderna innehåller lite olika saker beroende på vilket ämne som det handlar om men de är lättöverskådliga och har samma gränssnitt.

Under de olika flikarna hittar du lärobjekt som filmer och pdf-guider, tips på böcker, referenshantering och andra saker som kan passa just dig som läser på ett visst program. Informationen är riktad och anpassad till ditt ämnesområde.

Ämnesguiderna är sökbara i Primo när du söker på vissa ämnesord och du kan snabbt länkas in i rätt guide direkt från Primo. Det är våra undervisande bibliotekarier som gjort guiderna och du får gärna ge feedback på vad som visas i guiderna eller om du saknar information om något. Återkoppla gärna via mail!

Text & bild: Lena Holmberg