Glad sommar!

Nu tar bibliotekets blogg en paus och kommer åter igen till höstterminen.

Biblioteket har öppet hela sommaren men med begränsade öppettider som du hittar på vår kontaktsida. Du kommer åt våra databaser och e-böcker hemifrån via webben som vanligt. Missade ni våra boktips? Surfa in på det här blogginlägget så får du tips på en massa bra sommarläsning.

Vi hoppas att ni får en riktigt skön sommar med mycket läsning, avkoppling, sol och bad.
Vi ses i augusti!

Trevlig sommar önskar alla vi på biblioteket!

Text: Lena Holmberg
Bild: Katharina Nordling

Boktips inför sommaren

Vid terminens sista biblioteksfrukost var det fullsatt, eller knökfullt som man säger på västgötska. Det var många härliga bokslukare på plats som alla var sugna på boktips från Birgitta och Karin som entusiastiskt tog sig an uppgiften. Det märks att läsning är något som engagerar och vi har många storläsare på högskolan. Vi bad några av dem att själva ge ett boktips inför sommaren. Så här kommer några inspirerande tips!

Rune Fjelldal arbetar som systemförvaltare på VS och har läst Sofi Oksanens Utrensning.

Den unga flickan Zara flyr från sina förföljare och hamnar på en ödslig gård i norra Estland. På gården möter hon den gamla kvinnan Aliide Truu, som motvilligt hjälper den unga flickan och ger henne mat. Även om Zara är väldigt svag och bräcklig känner Aliide misstro och vet inte om hon kan lita på henne. Genom Zara börjar Aliide fundera över sitt eget liv och vi får följa Aliide från barndomen och fram till 90-talets början i ett självständigt Estland.

Utrensning är en kraftfull bok som förutom de två kvinnorna också handlar om Estlands komplicerade historia. Ett land som ofta hamnat i kläm mellan Sovjetunionen och Tyskland och där landet varit ockuperade av båda länderna. Zaras och Aliides historia visar att människor är kapabla att begå fruktansvärda handlingar för att överleva. Båda kvinnorna bär på mörka hemligheter och har väldigt svårt att lita på andra. Speciellt Aliide känner misstänksamhet mot andra människor, men också en sorg över det Estland som aldrig blev.

Boken är ganska tung, men den är välskriven, väldigt spännande och det är en stor läsupplevelse som rekommenderas varmt.

 

Anita Granholm arbetar som ekonom på VS och tycker att vi ska läsa Gone girl av Gillian Flynn.

Den är otroligt spännande, en riktig bladvändare. Det är en thriller med en annorlunda story. Mycket läsvärd tycker jag. Det har även gjorts en film baserad på boken. Här är vad Bokus säger om den: Nick och Amy Dunne är paret som har allt. De är charmiga, smarta och framgångsrika. Efter några hektiska år i New York slår de sig ner i en liten småstad i Missouri. Men den nya tillvaron blir inte som de tänkt sig och snart avlöser grälen varandra. På morgonen till deras femte bröllopsdag är Amy plötsligt försvunnen. I parets villa finns tydliga spår av våldsam strid. Misstankar faller snabbt på Nick, som bedyrar sin oskuld och gör vad han kan för att få polis och media på andra spår. Amys dagbok ger dock en bild av Nick som är allt annat än sympatisk. Men är han verkligen en mördare? Å andra sidan: Om han är oskyldig, var är Amy?

 

Camilla Eskilsson är universitetslektor på Akademin för Vård, arbetsliv och välfärd (A2) vill tipsa om två böcker som har vissa likheter.

Jag läste två böcker parallellt som hade sina beröringspunkter:

I Älskade terrorist av Anna Sundberg och Jesper Huor berättar Anna om hur hon, en tjej från Halmstad kom att gifta sig med en muslimsk man som visade sig vara en förgrundsgestalt inom jihadiströrelsen. Hon konverterar till islam och lever strängt enligt de regler som hon då uppfattar som riktiga. Vi får i boken ett inifrånperspektiv som inte lämnar läsaren oberörd.

Den bok som jag läste samtidigt var De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg. Denna bok bygger på intervjuer av kvinnor som under sin barndom varit utklädda och helt betraktade som pojkar i Afghanistan. Boken innehåller dessutom mycket av fakta som får läsaren att förstå lite av det Afghanska samhället. Varför det kan upplevas som positivt att vara utklädd till pojke (för då fick de ju leka utomhus i alla fall). Konsekvenserna av att ha varit pojke fram till puberteten kunde bli en tappad identitet – varken man eller kvinna. Men även en tappad sexualitet – inte attraherad av vare sig män eller kvinnor. Boken öppnar en värld så olik den vi är vana så det är emellanåt svårt att greppa innehållet.

Jag kan verkligen rekommendera båda böckerna.

 

Johanna Persson arbetar som universitetsadjunkt på VS och
gillar Joe Hill.

Jag tycker definitivt att man ska läsa Joe Hills debutroman Heart-shaped Box (eller på svenska En hjärtformad ask) som passar som sträckläsning regniga, mörka eftermiddagar och kvällar när man känner för en riktigt bra spökhistoria. Stephen Kings son (Joe Hill) förvaltar sin fars ådra väl – detta är en elegant, modern skräckroman med karaktärer man kommer ihåg även om man kanske inte skulle vilja inkludera alla av dem i sin vänskapskrets… I likhet med sin far kryddar Hill historien med blinkningar till populärkultur och ibland symboliska namn på sina karaktärer som delvis har betydelse för handlingen beroende på hur man tolkar dem. Detta drag blir tydligare och ger en starkare läsupplevelse om man väljer att läsa boken på originalspråket engelska.

Huvudpersonen Jude Coyne är en rock/gothmusiker på dekis med en faiblesse för att samla morbida föremål och ting, mest för att upprätthålla sin image snarare än för att han genuint tror på föremålens kraft. En dag får han ett erbjudande han inte kan motstå när han erbjuds köpa en kostym med minst sagt skräckinjagande egenskaper. Kostymen anländer i en hjärtformad ask. Artefakten visar sig snart påverka sin omgivning på de mest gruvliga sätt. En bit in i handlingen visar det sig att erbjudandet om köpet av föremålet inte var så oskyldigt som det först verkade. Det finns kopplingar till Coynes tidigare liv och en serie handlingar pekar på att en synnerligen slug och hämndlysten existens är ute efter att ödelägga huvudpersonens liv. Själv är jag särskilt förtjust i det sätt författaren lyckas göra en historia, som på ytan lätt skulle kunna kännas som manuset till en övertydlig skräckfilm från 50-talet, till en otäck och faktiskt trovärdig berättelse. Är ni lite nyfikna kan ni ju fundera över vad romantiteln kan tänkas anspela på inför kommande läsning av boken.

 

Camilla Boström arbetar som kurator på Studenthälsan, VS. Hon vill tipsa om en högst aktuell filosofisk essä.

Mitt boktips är Trötthetssamhället , en filosofisk essä om vår samtid, av filosofen Byung-Chul Han. Det är en bok som är liten till formatet, men som ger mycket och dröjer sig kvar länge. Han menar att vi har gått ifrån ett disciplinsamhälle till ett prestationssamhälle. I disciplinsamhället rådde ”Du måste” och i prestationssamhället råder ”Du kan”. I vår tid blir det lätt ett tvång att kunna allt, att veta allt, att säga ja till allt.

Vissa stycken i Trötthetssamhället kan vara lite krångliga, då är mitt tips att hålla ut och läsa vidare för helheten blir begriplig ändå. För den som vet med sig att det är svårt att koppla av och varva ner under sommarledigheten rekommenderas Trötthetssamhället så snart som möjligt.

 

Anna-Lena Johansson arbetar som ekonom på VS och vill tipsa om En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie.

Handlingen utspelar sig i Nigeria under Biafrakriget, i slutet av 1960-talet. Vi får följa systrarna Olanna och Kainene och deras familjer. Familjerna är välbärgade men deras liv förändras totalt på grund av kriget. Boken är en välskriven berättelse som också ger en bild av livet i Nigeria under denna tidsperiod. Titeln på boken syftar på symbolen på Biafras flagga.

 

Sammanställt av Lena Holmberg
Foto: Klaz Arvidson, Lena Holmberg och Katharina Nordling

Undervisning i informationssökning på Biblioteket

En uppmaning till dig som är lärare: Nu är det hög tid att boka in undervisning i informationssökning för dina studenter. Läs gärna mer om varför det är så viktigt för studenterna med undervisning i informationssökning. Länk till kontaktsidan för undervisare hittar du längst ner.

På biblioteket är vi fem bibliotekarier som ingår i funktionen utbildning och bedriver undervisning i informationssökning. Undervisningen är kostnadsfri för akademierna. Vi har delat upp det i grova drag så Christel (som ni ser på bilden) ansvarar för lärarutbildningarna, Birgitta för biblioteks och ingenjörsutbildningarna, Sara för vårdprogrammen och webbredaktörerna, Karin för design och textil och Lena för ekonomiutbildningarna, informatik samt arbetsliv.

Sedan 2009 arbetar vi efter en modell där vi eftersträvar att komma in naturligt och undervisa i samtliga programutbildningar på grundutbildningen. Undervisningen blir aldrig densamma utan varierar efter studenternas ämnen och färdigheter. Optimalt är att det sker tre gånger under studentens studietid här. Samarbetet mellan bibliotekarien och program/kursansvariga är av största vikt, då vi vill att studenten skall ha en integrerad uppgift som skall vara knuten till informationssökningsundervisningen. Då känner studenten ett större behov av undervisningstillfället och kommer till undervisningen i större grad. Det blir väldigt tydligt att de studenter som tar tillfället i akt och kommer på undervisningen, upptäcker att det inte är samma sak att söka vetenskaplig information som de behöver för sina studier som att söka eller googla fram information som de behöver i sitt vardagliga liv. Samarbetet med program/kursansvariga är också viktigt för att vi skall få information om gruppernas storlek och eventuella förkunskaper etc.

Vi har progression i undervisningen så första gången studenten kommer till vår undervisning i biblioteket skall hen tillägna sig att söka generellt i några vanliga resurser såsom bibliotekskataloger och bibliotekets sökfunktion Primo. Det ingår oftast också källkritik och vetenskapskriterier i momentet. Andra steget ökar svårighetsgraden och ger en fördjupad kunskap i den vetenskapliga informationssökningsprocessen. Vi introducerar olika sökstrategier som syftar till att lära studenten att lättare hitta den information hen är ute efter.  Vid sista och tredje tillfället visar vi mer avancerad informationssökning med preciserade sökningar med hjälp av sökhistorik och citeringssökning och ämnesordssystem i några relevanta ämnesdatabaser. Även viss referenshantering som EndNote brukar ingå här. Det sista steget skall vara en hjälp inför och under hela examensarbetet.

Uppgiften som studenterna får av läraren innan informationssökningstillfället, går ofta ut på att de skall söka, värdera och använda vetenskaplig information inom ett visst ämne. Oftast handlar det om artiklar som skall sammanfattas och/eller refereras till i uppgiften. Därför har vi nästan alltid undervisning i workshopform. Studenterna behöver sitta ner och själva prova att göra olika sökningar på datorerna och ha bibliotekarien att fråga och få råd av. På biblioteket har vi en egen datasal J438 där vi oftast håller till. Vi tycker att det finns en poäng i att studenterna kommer till oss på biblioteket, så de lär sig att hitta hit och använda biblioteket.

Kontaktsida för bokning av undervisning.

Text: Lena Wadell
Foto: Suss Wilén

Söktjänsterna hjälper dig på vägen med referenserna

Varje studentuppsats och många skriftliga arbeten kräver en källförteckning eller referenslista. Den placeras längst bak i dokumentet men före eventuella bilagor. Referenserna ska sorteras i alfabetisk följd och i referenserna skall det finnas tillräcklig information för att din läsare enkelt skall kunna hitta de dokument du har använt i ditt arbete.

De finns många automatiska funktioner i olika söktjänster för att få fram den information som skall finnas med i källförteckningen. Här tipsar vi om några:

Primo – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets nya multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till e-böcker och artiklar.

Såhär skapar du referenser i Primo (Video 1:46 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Såhär skapar du referenser i Libris (Video 0:41 min)

Google Scholar – scholar.google.se
Här kan du göra en bred sökning efter vetenskaplig litteratur. Här finns studentuppsatser, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från universitet och akademiska förlag. Observera dock att allt i Google Scholar inte är ”vetenskapligt” men här finns ändå ett annat innehåll och andra funktioner än i sökmotorn Google.

Såhär skapar du referenser i Google Scholar (Video 0:36 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och se exempel nedan på hur det ska se ut:

Referens till bok:Bild: Colourbox
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

 

Text: Sara Hellberg
Bild: Colourbox

 

Varför ska jag ange referenser och hur gör jag?

När du skriver uppsats är det viktigt att tydligt visa vad det är som du har tänkt ut själv och vad som är någon annans idéer eller tankar. Genom att ange referenser till de källor du har använt i din text visar du hur du byggt upp din text, och läsaren kan gå till dina källor för att se att du tolkat och beskrivit dessa korrekt.

bibliotekets webb finns det hjälp att få när det gäller att skriva referenser. Hur ska jag tänka? Vad ska man referera till? Hur ska det se ut?

Biblioteket har en utförlig och bra Harvardguide som hjälper dig och visar hur du refererar till olika verk. En del använder istället APA men Harvard och APA påminner mycket om varandra. Vilken stil du använder är upp till akademin/sektionen där du läser och du bör ha fått god information av din handledare om detta.

Titta gärna på den här filmen från Uppsala universitet som på drygt 6 minuter berättar om hur, när och varför du ska referera.

Har du frågor? Bolla gärna med oss i informationspunkten!

Text & bild Lena Holmberg

Dags för årets debutantpris

Ikväll är det äntligen dags för Borås Tidnings debutantpris att delas ut. Det är ett pris som årligen återkommer och känns extra kul för oss eftersom det händer här i Borås och i samarbete med Högskolan. Själva prisutdelningen sker på torsdag kväll på Borås Stadsteaters stora scen då även Lilla Debutantprisjuryn, delar ut Lilla Debutantpriset.

Vill du veta mer om författarna? Läs vad några av Sveriges litteraturkritiker tycker om årets debutanter. I år står det mellan För vad sorg och smärta av Thom Lundberg, Skuggan av Marit Furns, Tripprapporter av Tone Schunnesson, och vi fortsatte att göra någonting rörande av Elis Burrau och Storm i den pelare som bär av Andreas Lundberg. Det här året är det en diktsamling och fyra romaner (den sista kallas snarare en prosabetraktelse).  I samband med priset skyltar vi med böckerna av årets nominerade författare i biblioteket, välkommen in för att låna!

Nyhet: Det blev Thom Lundberg som vann med sin roman För vad sorg och smärta, grattis Thom!

Böcker som är nominerade till Borås Tidnings Debutantpris 2017

Text: Lena Holmberg
Bild: Omslag hämtade från www.adlibris.se

Skriva ut – så här gör du!

Behöver du skriva ut ditt schema eller någon inlämningsuppgift? OBS: Instruktionen funkar även om du ska skriva ut kurskompendier, artiklar eller nästan vad som helst annat också. Denna instruktion gäller för datorer på högskolan, vill du veta hur du skriver ut från din egen bärbara dator – kolla in denna bloggpost istället.

På datorn

Det viktigaste när du ska skriva ut är att välja rätt skrivare. Och nu för tiden är det inte särskilt svårt – du ska ALLTID välja skrivaren som heter Print-And-Collect.

Hur själva utskriftsdialogen (eller utskriftsrutan) ser ut beror på vilket program du skriver ut ifrån. Här ser du hur utskriftsdialogen ser ut i Microsoft Word och i Adobe Acrobat (program för pdf-dokument):

utskriftutskrift2Klicka på bilderna för att se dem ordentligt!

 

Se till att rätt skrivare är vald, alltså Print-and-Collect (det är för det mesta rätt redan, så du behöver antagligen inte ändra) – klicka sedan på knappen Print eller Skriv ut. Klart!

Vid skrivaren

Okej, så långt är ju allt väl. Inlämningsuppgiften är utskriven. Men nu då? Vart kommer den ut? Jo, nu är det så att du kan gå till vilken skrivare som helst – på hela högskolan – och hämta din inlämningsuppgift. I Biblioteket har vi skrivare på samtliga våningsplan (utom 2,5). Skrivarna är stora och ser ut som kopieringsapparater ungefär (faktum är att dom är både kopiatorer, skrivare och skanner i ett). När du letat upp en skrivare gör du på följande sätt:

  1. Logga in på skrivaren (görs antingen genom att visa upp din svarta bricka/chip, eller genom att skriva in S-nummer och lösenord)
  2. Välj Release-alternativet genom att trycka på denna “knapp” på touch-skärmen.
  3. Välj vilket dokument du vill skriva ut genom att trycka på det på touch-skärmen. Dokumentet blir gul-markerat när du valt det.
  4. Tryck på den blåa knappen (riktigt knapp – inte på touch-skärmen).
  5. Voila! Din inlämningsuppgift är utskriven!

Om du nu inte fått ut ditt dokument kan detta bero på att du inte har tillräckligt med utskriftskrediter kvar på ditt utskriftskonto – då är det bara till att ladda på kontot, och sedan återvända till skrivaren och hämta ut din inlämningsuppgift.

Har du frågor är det bara till att kontakta Informationspunkten vid entrén till Biblioteket så får du hjälp med dina utskrifter.

Text & bild: Katharina Nordling