Tidskrifter biblioteket har som du inte trodde fanns…

Det finns vetenskapliga tidskrifter om precis allt – häng med i denna underhållande genomgång där bibliotekarien Sara plockar fram exempel på tidskrifter som verkar högst osannolika, men som faktiskt existerar.

Till en början, lite seriös information: Biblioteket prenumererar, som du säkert vet, på en stor mängd tidskrifter som du som är student eller anställd på Högskolan i Borås har tillgång till. Ett fåtal finns i tryckt pappersformat, främst magasin och svenska branschtidskrifter. 340 stycken sådana har du möjlighet att läsa hos oss eller kopiera ur. Men det är ju inte så många tänker du kanske? Nej, för den stora delen av våra tidskrifter är tillgängliga elektroniskt. Drygt 53 000 närmare bestämt, tidskrifter som du kan läsa via webben om du går via bibliotekets söktjänster och loggar in med användarnamn och lösenord.

Om du vill ha hjälp med att hålla ordning på intressanta tidskrifter och artiklar, varför inte prova vår tidskriftstjänst Browzine?

Men nu kommer några tips på spännande vetenskapliga tidskrifter som du kanske inte visste fanns:

En tidskrift på ämnet nanoteknik kan kort och gott heta: Small. Är du mer intresserad av metoder inom området kan du kolla upp systertidskriften Small methods som trots sitt kortfattade namn bland annat rymmer artiklar om:

“Structural characterization methods: X-ray, electron diffraction, SEM, TEM, Chemical characterization: EDX, EELS, Tomographic methods (X-ray, Electron microscopy, atom-probe), Surface analysis: Auger, XPS, RBS, SIMS, Electrical properties: measurement of conductivity and mobility, photocurrent, Optical techniques: micro/macro photoluminescence, photoluminescence excitation spectroscopy, Raman spectroscopy, Scanning probe techniques: AFM, STM, MFM, SNOM, Mechanical and thermal properties: Elastic resonance, speed of sound, Dilatometry, DSC, fracture energy, Laser flash, steady state conductivity, Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (EDX), Wavelength Dispersive X-ray spectroscopy (WDX), X-Ray Diffraction (XRD), Mass spectrometry, Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Electron Energy Loss Spectroscopy (EELS), Auger electron spectroscopy, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), Ultraviolet-visible spectroscopy (UV-vis), thermoluminescence (TL), photoluminescence (PL), Optical Miscroscope, Scanning Electron Microscope (SEM), Transmission Electron Microscope (TEM), Field Ion Microscope (FIM), Scanning Tunneling Microscope (STM), Atomic Force Microscope (AFM), X-ray diffraction (XRD), Organic chemistry, Polymer chemistry…”

Basin Research handlar tråkigt(?) nog inte om handfat som man kan tro utan om geologi. Wikipedia berättar att: A geological basin is a large low-lying area. It is often below sea level. Geological basins are one of the two most common places inland which collect sediment (the other is lakes).

Cereal Chemistry, handlar väl inte om frukostflingor va? Eller… vänta, jo det GÖR den. Eller kanske inte riktigt, men den behandlar åtminstone området Food science, mer specifikt Grain science.

Complexity är en lite kryptisk tidskriftstitel, och när man läst beskrivningen: Complexity is a peer-reviewed, Open Access journal that reports important advances in the scientific study of complex systems. Complex systems are characterized by interactions between their components that produce new information — present in neither the initial nor boundary conditions — which limit their predictability. …blir det kanske ändå inte så mycket klarare för en lekman inom området

Krig, våld, jämmer och elände kanske många tycker att de får nog av via nyhetsmedia. Men vill man ha en vetenskaplig vinkel på katastrofer av olika slag kan man fördjupa sig i tidskriften Disasters. Här får du tillgång till …high-quality research and practice concerning natural catastrophes, anthropogenic disasters, complex political emergencies and protracted crises around the world.

Därifrån går vi vidare till något godare, nämligen Flavour and Fragrance Journal. Mer specifikt är detta en kemitidskrift med publikationer om All natural or synthetic products eliciting or influencing a sensory stimulus related to gustation or olfaction are eligible for publication in the Journal. Eligible as well are the techniques related to their preparation, characterization and safety. This notably involves analytical and sensory analysis, physical chemistry, modeling, microbiology – antimicrobial properties, biology, chemosensory perception and legislation.

Det finns en vetenskaplig tidskrift för alla – även för den som ägnar sig åt forskning om trottoarer. Välkommen till International Journal of Pavement Research and Technology. Här kan du läsa allt om olika beläggningsmetoder, material och underhåll av vägbanor av olika slag.

Härnäst kommer en tidskrift som låter ganska mycket som en maffig science fiction-film direkt från Hollywood: Physics of the Dark Universe. Se den på bio redan idag, jag menar läs den via biblioteket.

En del tidskrifter låter en smula mer vetenskapliga än andra. Men även alternativmedicinska metoder och preparat tjänar väl på att granskas enligt konstens alla regler? Journal of Ginseng Research gör just det.

Objektiv (?) forskning om subjektivitet? Ni tappade mig där Subjectivity.

En tidskrift som kan verka omåttligt smal är Zebrafish , men den är mindre för akvarieentusiester än för de som utför djurförsök inom medicin. Denna sida från Århus Universititet förklarar varför Zebrafiskar är så populära som försöksdjur. 

The downside review är inte som man skulle kunna få för sig att tro en tidskrift som studerar Murphys lag utan istället …a wide range of topics, including monastic history, theology, philosophy, Scripture studies and spirituality. It offers a distinctively monastic perspective on the Church’s Faith and Tradition, and hopes thereby to enrich the influence of Catholic intellectual life on the culture of our day.

Hoppas att du som läst ända hit tyckte att detta var i alla fall en aning roligt. Själv har jag roat mig kungligt.

Vill du veta vilka tidskrifter biblioteket har inom just ditt intresseområde? Fråga oss gärna!

Text: Sara Hellberg
Bilder: Mostphotos och Unsplash

Sidnumrering i Word

På Högskolans datorer finns Microsoft Word installerat och för dig som just nu sitter och sliter ditt hår för att få till sidnumreringen i just Word så lugn, det finns hjälp att få! Högskolan i Kristianstad har en kort film som visar steg för steg hur du ska gå tillväga.

Vill du t.ex. inte att uppsatsen ska börja på sida 1 eller ens ha någon sidnumrering på bilagorna? Kolla in Sara Hellbergs manual på bibliotekets webb så får du snabbt reda på hur du gör för att få till det.

Självklart får du komma och fråga oss i informationspunkten men det är  ganska smidigt att följa någon av dessa guider. Lycka till!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till de källor som du har använt måste du utforma hänvisningarna på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

En undersökning om människors friluftsvanor (Sandell & Sörlin 2000) visade att…

…detta samband påvisas även av Sandell och Sörlin (2000).

Notera skillnaden på ”och” och ”&”! När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och. Däremot ska du använda tecknet & när du anger författarnas namn inom parentes och även i källförteckningen.

Om du har flera källhänvisningar i samma parentes kan det se ut såhär:
Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänsterkant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte råkar plagiera av misstag, läs mer i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hur mycket får man kopiera?

Som student kopierar man en hel del, men hur är det egentligen med kopiering av böcker, hur mycket får man kopiera?

Det finns ett avtal som reglerar kopiering inom högskolans värld, avtalet är slutet mellan Bonus Copyright Access och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och gäller lärare och studenter vid högskolor och universitet.

Först kan man ju fundera på vad “att kopiera” innebär. Enligt avtalet är följande saker kopiering:

  • Fotokopiera
  • Skriva ut
  • Ladda ner
  • Skanna
  • Spara digitalt

När nu själva aktiviteten är definierad – till pudelns kärna: Hur mycket får man kopiera?

I avtalet är 15/15-regeln central när det gäller kopiering av böcker som används i undervisningen. Regeln innebär att man får kopiera 15 %, men max 15 sidor, från en bok (per halvår). Alltså – om du har en bok på 100 sidor får du kopiera 15 sidor ur denna bok. Har du en bok på 200 sidor (där 15 % av boken är 30 sidor) får du kopiera 15 sidor ur boken. Har du en bok på 60 sidor (där 15 % är 9 sidor) får du kopiera 9 sidor.

Här finner du en broschyr som sammanfattar avtalet om du vill läsa om fler aspekter av avtalet.

Sammanfattningsvis: Du får kopiera 15 %, eller 15 sidor av en bok som du ska använda i dina studier.

Vad händer om man man bryter mot detta och kopierar fler sidor än vad man får? Jo, att kopiera mer än vad man får innebär att man gör intrång i upphovsrätten och det kan leda till skadestånd.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Josh Applegate, Unsplash och Lena Holmberg

Fylla på utskrifter – så här gör du!

Just nu är det många som frågar hur man fyller på utskrifter på sitt utskriftskonto – här kommer en kort beskrivning av hur man går till väga.

Du köper nya utskrifter, dvs fyller på ditt utskriftskonto, genom att logga in på PaperCut – högskolans utskriftsportal. Följ sedan nedanstående steg:

  1. Väl inne i systemet väljer du Add Credit (i vänstermenyn).
  2. Välj sedan hur många utskriftskrediter du vill ladda på ditt konto med enligt förvalen. 1 utskriftskredit = 1 krona, och 1 svartvit utskrift kostar 0,5 utskriftskredit.
  3. Välj om du vill betala med PayPal eller med kontokort.
    • Väljer du PayPal loggar du in med ditt PayPal-konto och genomför betalningen.
    • Väljer du kontokort fyller du i uppgifterna för ditt kontokort, och sedan även dina adress- och telefonuppgifter. Dessa uppgifter behövs för att betalningen ska kunna genomföras.
  4. Klicka på BETALA.
  5. Nu finns de nya utskriftskrediterna på ditt konto och du kan skriva ut igen.

Text: Katharina Nordling
Bild: Klaz Arvidson

Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

Hur du hittar boken i biblioteket

Tycker du att det är knepigt att hitta böcker i biblioteket? Vi har en jättebra guide på webben som du kan kika på så vet du hur du ska gå tillväga.

Alla bibliotek är uppstrukturerade på något sätt för att det ska gå att hitta det som finns där. Vare sig det är bokstäver eller siffror så finns det en tanke bakom.

Börja alltid med att söka i Primo på bibliotekets webbplats så hittar du exakt plats för bokens hyllplacering och du ser även om den finns inne för utlån eller ej.

Här ser vi att boken dels ska stå på plan 1 och hylla Kursreferens. Det betyder att den finns nere på plan 1 bland all kurslitteratur som är REF, alltså ej för hemlån. Där står böckerna i bokstavsordning och i det här fallet står den på titeln vilket du ser efter KURSBOK.

Boken finns även att låna och om det står att det finns exemplar tillgängliga, går du upp till plan 4 och letar upp hylla 808.066. Väl på rätt hylla är böckerna även här placerade i bokstavsordning oftast efter författare men ibland titel. Därför är det viktigt att alltid söka fram boken först, innan man går upp på hyllan. Vad står det efter hylla? Här står det “Dags” vilket är början på titeln, Dags för uppsats.

Förhoppningsvis har du nu hittat boken och kan låna den!

Text och bild: Lena Holmberg