Ingmar Bergman 100 år

2018 är året då Ingmar Bergman skulle ha fyllt 100 år och det firas på många håll i landet. Han anses vara Sveriges största filmskapare och har inspirerat och berört många filmälskare världen över. Bergmans filmer utspelar sig nästan uteslutande i Sverige och spelades även företrädesvis in på ön Fårö nordöst om Gotland. Han producerade runt sextio filmer, över etthundrasjuttio teateruppsättningar och författade ett hundratal böcker och artiklar. Några av hans mest kända verk är filmerna Det sjunde inseglet, Smultronstället, Persona och självbiografin Laterna Magica.

 

Trots att det är inom filmen som Ingmar Bergman är mest känd arbetade han mycket inom teatern där han satte upp åtskilliga av litteraturhistoriens mest kända författare och dramatiker som t.ex. Strindberg, Ibsen, Shakespeare och Goethe.

Sina sista år levde han på Fårö, ganska isolerad från omvärlden men i år är det dags att sätta Bergman i rampljuset igen.

I våra utställningsskåp i bibliotekets entré har vi samlat böcker om och av Bergman så passa på att låna hans självbiografi eller kanske ett drama som Den goda viljan eller Fanny och Alexander!

 

Text och collage: Lena Holmberg
Bild: Bengt Wanselius (http://www.ingmarbergman.se)

Skriva ut – så här gör du

Är det dags att skriva ut uppsatsen eller kanske en hög med artiklar som du behöver? Här får du reda på hur du gör här på högskolans datorer. Om du har en bärbar dator med dig och vill skriva ut från den så – kolla in denna bloggpost istället.

På datorn

Det viktigaste när du ska skriva ut är att välja rätt skrivare – du ska ALLTID välja skrivaren som heter Print-And-Collect.

Hur själva utskriftsdialogen (eller utskriftsrutan) ser ut beror på vilket program du skriver utifrån. Här ser du hur utskriftsdialogen ser ut i Microsoft Word och i Adobe Acrobat (program för pdf-dokument):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klicka på bilderna för att se dem ordentligt!

Se till att rätt skrivare är vald, alltså Print-and-Collect – klicka sedan på knappen Print eller Skriv ut. Klart!

Vid skrivaren

Okej, så långt är ju allt väl. Det du tänkte skriva ut är utskrivet. Men nu då, vart kommer den ut? Jo, du kan gå till vilken skrivare som helst – på hela högskolan – och hämta din utskrift. I Biblioteket har vi skrivare på samtliga våningsplan (utom 2,5). Skrivarna är stora och ser ut som kopieringsapparater ungefär (faktum är att dom är både kopiatorer, skrivare och skanner i ett). När du hittat en lämplig skrivare gör du på följande sätt:

  1. Logga in på skrivaren (görs antingen genom att visa upp din svarta bricka/chip, eller genom att skriva in S-nummer och lösenord)
  2. Välj Release-alternativet genom att trycka på knappen på touch-skärmen.
  3. Välj vilket dokument du vill skriva ut genom att trycka på det på touch-skärmen. Dokumentet blir gul-markerat när du valt det.
  4. Tryck på den blåa knappen (riktigt knapp – inte på touch-skärmen).
  5. Voila! Det du ville skriva ut är utskrivet!

Om du nu inte fått ut ditt dokument kan detta bero på att du inte har tillräckligt med utskriftskrediter kvar på ditt utskriftskonto – då är det bara till att ladda på kontot, och sedan återvända till skrivaren och hämta ut din utskrift. Hinner du inte ladda kontot samma dag, är det inga problem. Dina utskrifter finns kvar i skrivaren i 48h.

Om du skriver ut ett stort dokument på många sidor (t.ex. en uppsats) eller en Powerpoint med bilder kan det ta en stund för dokumentet att skrivas ut.

Har du frågor är det bara till att kontakta Informationspunkten vid entrén till Biblioteket så får du hjälp med dina utskrifter.

Text & bild: Katharina Nordling

Glad påsk!

På långfredagen tar biblioteket påskledighet och öppnar åter tisdagen den 3 april, se våra ändrade öppettider här . Som vanligt kommer du åt allting på vår webbsida under tiden. Du kan söka i databaser, tidskrifter, läsa e-böcker och artiklar, reservera böcker, gå igenom våra ämnesguider och mycket mycket mer.

Har du vägarna förbi idag på skärtorsdagen? låna gärna med dig en gul bok hem i påsk, du hittar dem på läslusthyllan i bibliotekets entré. I Norge har man sedan länge en tradition att lansera och läsa deckare och kriminalromaner över påsk, s.k. påskekrim. Det var från början ett aprilskämt som tog fart och blev en tradition. I Sverige har vi redan en ganska stark deckartradition överlag så påskekrim har inte blivit riktigt samma succé här. Men det är ju härligt att läsa något underhållande när man är ledig, så passa på att låna en bok eller två!

Glad påsk önskar vi på biblioteket!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Vi lär ut bibliometri i Rwanda

För tillfället befinner sig två av bibliotekets medarbetare i Rwanda där de håller en kurs i bibliometri för bibliotekarier vid University of Rwanda – här får du ta del av några av deras upplevelser.

Under veckan som gått har vi, Kristoffer och Katharina, varit på plats i staden Huye (tidigare kallad Butare) i Rwanda. Huye är Rwandas andra eller tredje största stad (det råder lite delade meningar om det), där centrum består av en huvudgata och någon tvärgata.

Våra dagar har spenderats på University of Rwandas medicinska campus. Där i en datasal har vi haft en kurs i bibliometri för 17 bibliotekarier från University of Rwanda (UR). Bibliometri handlar, enkelt uttryckt, om olika statistiska metoder som kan användas för att undersöka publikationer, och det används i stor utsträckning för att analysera forskningspublikationer så som artiklar, tidskrifter, rapporter osv. Anledningen till att vi är just i Rwanda och gör detta är det SIDA-projekt som flera svenska universitet ingår i ihop med UR. Bibliotekshögskolan i Borås deltar i projektet och jobbar speciellt med att stötta biblioteksutvecklingen vid universitetsbiblioteket, och har varit nere flera gånger tidigare. Bland annat har Ola Pilerot varit här och hållit i kurser tidigare, något vi sedan pratat med honom om i ett av våra LoungeTalks, som man kan se på webben.

Vid ett tillfälle fick vi även en chans att besöka huvudbiblioteket på campus här i Huye (det finns campus utspridda över hela landet). Biblioteket ligger i en vacker tegelbyggnad, byggd i slutet av 1960-talet. En sak som vi först uppfattade som lite udda, var att flertalet fönster består av lösa glasskivor, så det går aldrig att få det helt tätt. Sedan insåg vi dock att det ju inte är så konstigt, här blir ju aldrig kallt. Byggnaden är ju anpassad till klimatet i Rwanda såklart.

Det var väldigt roligt att få komma och se en av biblioteksfilialerna på UR, och höra om vilka utmaningar de står inför. De ska införa ett nytt bibliotekssystem (systemet som håller ordning på alla böcker, tidskrifter, e-resurser o.s.v), något som vi i Borås alldeles nyligen har genomfört, så vi vet vilken utmaning det kan vara. För tillfället har de inget bibliotekssystem alls, utan jobbar med pappersformulär när de lånar ut böcker. Systemet de hade försvann i höstas, och i väntan på det nya systemet (som troligtvis ligger minst ett år bort i tiden) är de utan system.

Så vad är våra intryck av Rwanda i stort? Väldigt positiva. Vädret är fantastiskt (även om vi är här precis i början på regnperioden, så särskilt mycket sol har vi inte haft, inte så mycket regn heller dock). Men lite molniga dagar med precis lagom temperatur. En skön omväxling från vintern vi förstår fortfarande härskar hemma i Borås. Bibliotekarierna, och övriga människor, vi träffat här nere har varit väldigt trevliga och vänliga. Maten, och speciellt frukten, är god. Att varje morgon få äta alldeles lagom mogen färsk passionsfrukt och avokados som alltid är perfekt mogna (inte som hemma i Sverige med det avokadolotteri som råder där) är fint. Dessutom är landet otroligt vackert med all sin kuperade terräng.

Idag är det dags att resa hem, och förutom att komma hem till alla nära och kära hemma, ska det dessutom bli skönt att kunna dricka vatten från kranen, att veta att det finns tillgång till internet hela tiden (så man slipper hålla tummarna att uppkopplingen i datasalen inte går ner just mitt i en övning) och även att det finns ström och vatten hela tiden (den kan också försvinna lite emellanåt). Men vi är så glada att vi åkte hit och fick träffa både våra kollegor här i Rwanda och uppleva en liten del av landet.

Text: Katharina Nordling
Bild: Anna Stockman & Katharina Nordling

Hej Klaz Arvidson!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder – vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Klaz som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktionen Digitala tjänster som arbetar med bibliotekets system och forskarstöd. Jag arbetar huvudsakligen med söktjänsten Primo, stödsystem samt med delar av bibliotekets webbplats. Jag är med i team Kommunikation och team Alma och Primo. Vidare arbetar jag i informationspunkten där jag svarar på frågor och stöttar studenter, personal och andra användare i deras biblioteksanvändning.

Hur länge har du jobbat här?
Oj, det är ganska länge vid det här laget! Vid närmare eftertanke är jag inne på mitt 18:e år på biblioteket. Min första arbetsuppgift då jag började här var att ta ett nytt grepp om bibliotekets webb. Under åren har mina uppgifter varierat något men jag har alltid på något sätt varit delaktig i arbete med webb och system samt kontakter med bibliotekets användare.

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Det roligaste med jobbet är två saker tycker jag – problemlösning och kontakterna med våra studenter och personal. I informationspunkten får man vara beredd på många olika sorters frågor och det är spännande och givande. Under det senaste året har vi implementerat två nya bibliotekssystem, Alma och Primo, vilket har varit stimulerande och utmanande.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Utanför jobbet umgås jag mycket med min familj. Vi har ett gammalt hus som kräver en del underhåll vilket tar mycket av min tid. I övrigt gillar jag att fotografera, röra mig i naturen och paddla kajak. Längtar till årets första kajaktur, det blir en solig dag i april när isen släppt!

Har du några boktips du vill dela med dig av?
Jag läser lite i perioder, för en tid sedan läste jag böckerna Gentlemen och Gangsters av Klas Östergren. Särskilt Gentlemen kan jag rekommendera, den handlar om en författares möte med två något underliga bröder. I handlingen skildras deras levnadsöden och det blir många intressanta förvecklingar beskrivna på ett detaljerat sätt. Ytterligare en bok jag rekommenderar är Norrland av Po Tidholm. Den består av ett antal essäer och reportage om den geografiska del av Sverige som lite slarvigt kallas Norrland.

Text: Klaz Arvidson & Lena Holmberg
Foto: Katharina Nordling

Lär känna Scopus

Scopus är en bred citeringsdatabas från Elsevier som indexerar artiklar ur över 22 000 vetenskapliga tidskrifter och  innehåller mer än 69 miljoner poster inom de flesta ämnen:

  • Matematik
  • Teknik
  • Ingenjörsvetenskap
  • Socialvetenskap
  • Konst och humaniora
  • Vård. hälsa och medicin

Scoupus innehåller även, patent, böcker och konferenspaper.

Hur kan jag använda Scopus?

Som vanligt når du särskilda databaser från bibliotekets ingång Databaser på www.hb.se/biblioteket. Det finns introduktionsfilmer på engelska som hjälper dig att snabbt komma igång att använda de olika funktionerna:

Att utnyttja information som finns om en känd publikation som författarnamn, ämnesord, publikationer i källförteckning och citeringar har länge varit en viktig metod för forskare. Scopus lämpar sig särskilt bra för att se citeringar, då den är konstruerad speciellt för detta.

Fokus ligger på vetenskapliga publikationer som tidskriftsartiklar och konferenspaper. En specialitet är möjligheterna att följa hur publikationerna används genom citeringar och referenslistor. I databasen har du också möjlighet att jämföra hur olika tidskrifter rankas mot varandra.

Förekomsten av ämnesord varierar mycket.  Databasen har ingen egen ämnesordslista/tesaurus utan redovisar ämnesord från de olika databaserna som posterna kommer ifrån. En artikel kan ha ämnesord från olika databaser.

Scopus har även mycket bra funktioner om man vill analysera sitt sökresultat.  Det går också utmärkt att söka endast i referenserna när man söker i Scopus.  Då ställer man in det när man söker, man kan på detta sätt söka vilka som har refererat till en viss bok som inte finns i databasen men som ändå kan finnas i referenserna.

Databasen har en sökhistorik, vilket är bra för du kan då kombinera dina sökningar på olika sätt utan att skriva om sökbegreppen. Sökhistoriken sparas från inloggningstillfället. Du kan naturligtvis logga in i databasen och spara sökningar, träfflistor mm.

Text: Lena Wadell

Biblioterapi på årets första Biblioteksfrukost

Vårens biblioteksfrukost om biblioterapi lockade många intresserade lyssnare vilket gjorde att rummet blev fullsatt; här kommer en kort sammanfattning av vad bibliotekarierna Karin Ekström och Birgitta Rutberg pratade om under frukosten. Såväl Karin som Birgitta har arbetat i många år som bibliotekarie i olika sammanhang, och på olika typer av bibliotek, och under frukosten om biblioterapi började de med att ge oss en inblick i biblioterapins historia och forskningen inom ämnet, innan de avslutade med att leverera några konkreta boktips. 

Begreppet biblioterapi myntades 1916 av amerikanen Samuel McChord Crothers men det är något som mänskligheten sysslat med ända sen de gamla grekerna. Orden Biblio = bok och terapi = behandling, blir tillsammans ett sätt att använda läsning som läkning. Biblioterapi används framförallt i USA och England och här i Norden har Finland en särställning, där kan du idag gå en ettårig högskoleutbildning i ämnet. Sverige har hakat på trenden och högskolan Ersta Sköndal Bräcke ger en 7.5 p uppdragsutbildning det biblioterapeutiska arbetssättet.

Hur ska då en terapeutisk läsning se ut? Enligt vissa läror bör det finnas särskilda kriterier för att böcker ska fungera som biblioterapi. Exempelvis bör det vara god litteratur, men det är inte alla som håller med, det måste inte vara på ett visst sätt – det fungerar ändå. Det finns lite olika skolor inom ämnet som t.ex. läsbiblioterapi, den interaktiva biblioterapin, klinisk biblioterapi och utvecklande biblioterapi. Själva processen kan se ut ungefär så här: identifikation – katharsis – insikt.

Birgitta och Karin nämner några personer som varit viktiga i utvecklingen av området och återkopplar ofta till Carol Shrodes från USA som skrev den första avhandlingen i ämnet. Bibliotherapy: A theoretical and clinicalexperimental studyI Sverige har Cecilia Pettersson, forskare vid Göteborgs universitet, skrivit och forskat en del vad gäller just terapeutisk läsning och  gästföreläst runtom i landet, även på Högskolan i Borås 2016. Nina Frids bok Läsa, läka, leva! ger inblick i läsfrämjande och biblioterapi och ger en bra överblick.

Varför är då just Finland så framstående i Norden? Kanske har det med historia att göra, Finland har varit ganska krigsdrabbat genom åren och biblioterapi kan ha hjälpt till i läkningen av sårade och traumatiserade soldater. Det var förmodligen det som gjorde att rörelsen fick ett uppsving i USA också, att läka krigsveteraner med framförallt poesi i efterkrigstid resulterade i bl.a gruppterapi med fokus läsning.

Vill du läsa mer om ämnet så rekommenderar Karin och Birgitta att läsa något av Cecilia Pettersson och Nina Frid och kanske titta närmre på School of life som (mot betalning) kan ge dig en personlig rekommendation på bra böcker att läsa för att hela dig själv i terapeutiskt syfte. De ger även ut boken The novel cure:an A-Z of literary remedies i självhjälpssyfte.

Använd också bibliotekets ämnesguider, under Bibliotek- och informationsvetenskap finns en flik för skönlitteratur och du kan ladda ner en lista på boktips direkt. Önskar du ta del av Karin och Birgittas lista på litteratur för olika besvär eller åkommor, maila Birgitta direkt.

Text: Lena Holmberg
Bild: Klaz Arvidson och Mostphotos