Biblioteksfrukosten bjöd på snack om filterbubblor och källkritik

Igår var det biblioteksfrukost på Biblioteket igen, den här gången med tema Filterbubblor och Källkritik. Sara Hellberg och Pieta Eklund förklarade kort var begreppet filterbubblor kom ifrån och vad det egentligen innebär. Flera exempel togs upp på både s.k. fake news, vad som kartläggs om oss på sociala medier, post truth och konfimeringsbias.

De menar att även om nyhetssituationen idag kan låta aningen hopplöst och dystopiskt så handlar det till sist om hur vi själva förhåller oss till det hela och det ansvar vi faktiskt tar att sätta oss in i och kontrollera de nyheter vi ser på internet. Bollen ligger mycket hos oss men det har även dykt upp mer officiella krav på att någon trots allt borde ta ansvar för all den information som florerar på internet. T.ex har det nu kommit en rykande färsk rapport som tar upp just detta, sammanställd av bl.a Jack Werner som tidigare arbetat med Viralgranskaren. (som för övrigt vann Sociala medier-priset 2017)

Men vad kan du själv praktiskt göra om du vill försöka få så korrekta och bra nyheter som möjligt och ta dig ur bubblan?:

  • Rensa cookies och historik i webbläsaren
  • Se över dina sekretessinställningar för tjänster som Google och Facebook
  • Tänk på att sökbegrepp påverkar sökresultaten
  • Koppla från! Umgås, diskutera och inhämta fakta AFK (away from keyboard)
  • Kliv utanför din comfort zone
  • Skapa dig en egen uppfattning 

Lästips:

IIS, guide om källkritik på nätet.
Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Vill du veta mer? Maila Sara eller Pieta.

Text: Lena Holmberg
Bild: Christel Olsson

Hur mycket får man kopiera?

Som student kopierar man en hel del, men hur är det egentligen med kopiering av böcker? Hur mycket får man kopiera?

Det finns ett avtal som reglerar kopiering inom högskolans värld, avtalet är slutet mellan Bonus Copyright Access och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och gäller lärare och studenter vid högskolor och universitet.

Först kan man ju fundera på vad “att kopiera” innebär. Enligt avtalet är följande saker kopiering:

  • Fotokopiera
  • Skriva ut
  • Ladda ner
  • Skanna
  • Spara digitalt

När nu själva aktiviteten är definierad – till pudelns kärna: Hur mycket får man kopiera?

15I avtalet är 15/15-regeln central när det gäller kopiering av böcker som används i undervisningen. Regeln innebär att man får kopiera 15 %, men max 15 sidor, från en bok (per halvår). Alltså – om du har en bok på 100 sidor får du kopiera 15 sidor ur denna bok. Har du en bok på 200 sidor (där 15 % av boken är 30 sidor) får du kopiera 15 sidor ur boken. Har du en bok på 60 sidor (där 15 % är 9 sidor) får du kopiera 9 sidor.

Här finner du en broschyr som sammanfattar avtalet om du vill läsa om fler aspekter av avtalet.

Sammanfattningsvis: Du får kopiera 15 %, eller 15 sidor av en bok som du ska använda i dina studier.

Vad händer om man man bryter mot detta och kopierar fler sidor än vad man får? Jo, att kopiera mer än vad man får innebär att man gör intrång i upphovsrätten och det kan leda till skadestånd.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Bibliotekets kommunikationsteam prisas!

I oktober fick vi det roliga beskedet att bibliotekets egna kommunikationsteam har vunnit Greta Renborgs pris “för ett bibliotek som lyckats med en god marknadsföring”. Priset delas ut av Svensk Biblioteksförening och motiveringen löd:

Priset till Greta Renborgs minne ger vi till högskolebibliotekets kommunikationsteam för deras väl genomtänkta och utförda arbete med att marknadsföra sin och högskolans verksamhet både utåt mot samhället och andra bibliotek, och inåt mot högskolan.

Kommunikationsteamet

Bibliotekets kommunikationsteam: Lena Holmberg, Christel Olsson, Lena Wadell, Katharina Nordling, Tandis Talay. Saknas på bilden gör Klaz Arvidson.

Det tycker vi naturligtvis är jätteroligt och igår var nästan hela teamet på plats på Stockholms stadsbibliotek för att motta utmärkelsen och fira lite.

Men vad gör egentligen kommunikationsteamet på biblioteket? Jo, vi arbetar med att nå ut med information om bibliotekets verksamhet på olika sätt, bl.a via vår webb, genom inlägg i sociala medier, fysiska utställningar, nyhetsbrev, Lounge Talks, Biblioteksfrukostar, uppsökande verksamhet, skyltning och övrig information i bibliotekets lokaler.

Är det något som du tycker att vi borde jobba mer med när det gäller kommunikation? Hör gärna av dig!

Text: Lena Holmberg
Bild: Katharina Nordling

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till dina källor som du har använt måste du utforma dina hänvisningar på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

Dahlberg (1997) påpekar att…

…dessa delmoment av Dahlberg (1997) är väl etablerade…

Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).
När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och.

Däremot du ska använda tecknet & när du anger författarna inom parentes och även i källförteckningen.

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänstekant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte löper risk att bli anklagad för plagiering, gör en koll i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Glöm inte bibliotekets ämnesguider!

Du vet väl att biblioteket har ämnesguider som gör det lättare för dig som student att hitta information inom ditt ämne samlat på en plats. Här hittar du resurser, tips och information som du kan ha nytta av inom just din utbildning.

Det finns idag tretton färdiga guider som du snabbt når via bibliotekets startsida. Guiderna innehåller lite olika saker beroende på vilket ämne som det handlar om men de är lättöverskådliga och har samma gränssnitt.

Under de olika flikarna hittar du lärobjekt som filmer och pdf-guider, tips på böcker, referenshantering och andra saker som kan passa just dig som läser på ett visst program. Informationen är riktad och anpassad till ditt ämnesområde.

Ämnesguiderna är sökbara i Primo när du söker på vissa ämnesord och du kan snabbt länkas in i rätt guide direkt från Primo. Det är våra undervisande bibliotekarier som gjort guiderna och du får gärna ge feedback på vad som visas i guiderna eller om du saknar information om något. Återkoppla gärna via mail!

Text & bild: Lena Holmberg

Så funkar det: Återlämning av böcker

Så funkar det! – I en serie blogginlägg försöker vi göra Biblioteket mer begripligt för vem som helst. Vad är det som händer på biblioteket egentligen? Hur funkar apparater och maskiner? Varför ser reglerna ut som de gör? Här förklarar vi och ger tips till dig som använder biblioteket.

Grunden i själva biblioteksidén är ju att låna ut böcker, sen har bibliotek kommit att bli en hel del annat också, men just bokutlåningen ses ofta som bibliotekets kärna. I begreppet att låna något ingår att lämna tillbaka detsamma: aterlamningEn lånad bok ska lämnas tillbaka. På senare år har  hanteringen av detta (själva återlämnandet av böcker) allt mer tagits över av maskiner. Idag tänkte vi visa er vår återlämningsapparat lite mer ingående.

På utsidan av biblioteket (men inne i högskolans byggnad) finns ett grönt rullband som sticker ut ur ett hål i väggen. Det här är den publika delen av återlämningsapparaten. Här lämnar du tillbaka din lånade bok när det är dags. Du placerar boken på rullbandet och in i väggen försvinner boken. Men vad händer sen då? Följande film är inspelad när man står mittemot den postition där du lämnar boken:

Boken fortsätter åka på sitt rullband, och sorteras sedan ner i en av fem vagnar beroende på vilket våningsplan boken ska ställas upp på. Själva sorterandet styrs av det chip som sitter i boken, där information om boken finns lagrat. Denna första sortering är enbart en grovsortering, sedan kommer personal på biblioteket att sortera respektive vagn enligt uppställningsordning för att underlätta arbetet med att ställa upp böckerna på hyllan igen.

En av sorteringsvagnarna är till för böcker som av någon anledning måste hanteras extra. Det kan handla om böcker som är kraftigt försenade eller som är reserverade av någon annan. Dessa böcker kräver manuell handpåläggning och hanteras alltid av någon på biblioteket.

I maskinen återaktiveras även larmet på alla böcker som kommer tillbaka (de avaktiviteras när böckerna lånas ut).

Vår återlämningsmaskin är en liten maskin, vi har bara fem olika sorteringsfack. Borås stadsbibliotek har också en återlämningsapparat med sortering, men där finns det 21 olika fack för sortering, och Stadsbiblioteket i Göteborg har hela 62 fack i sin återlämningsmaskin. Kolla gärna in den här filmen från Boulder Public Library!

Text, bild och film: Katharina Nordling

Hur fungerar det att ha gemensam Sök- och språkverkstad?

Idag presenterar Biblioteket vid Högskolan i Borås ett nytt LoungeTalk! Denna gången handlar det om Sök- och språkverkstaden som finns i bibliotekets lokaler.

Sara Hellberg, bibliotekarie och Johanna Persson universitetsadjunkt på högskolan berättar om sina verksamheter och varför biblioteket testade att slå ihop dessa på prov.

Redan 2007 tillkom språkverkstaden i bibliotekets lokaler i och med högskolans arbete med breddad rekrytering och har utvecklats genom åren till att rikta sig till studenter som på något sätt  vill utveckla sina skriftliga och muntliga färdigheter, såväl i svenska som i engelska.

2012 ville biblioteket, utöver den söksupport som finns i anslutning till bibliotekets informationspunkter, ha en fast lokal och tid i veckan då studenter kunde komma förbi på drop in och få hjälp med sina sökfrågor och referensfrågor. Då startades sökverkstaden.

2016 slogs sök- och språkverkstad samman på prov i sökverkstadens lokaler, många frågor gled in i varandra så det kändes praktiskt och gynnsamt att kunna få hjälp med både sök- och referensfrågor samtidigt som språkpedagogisk handledning. Nu finns det en fast tid på torsdagar mellan 12-15 med drop in. Det som är extra roligt är att antalet besökare har dubblats sedan ihopslagningen.

Tack till Sara och Johanna för er medverkan!

Alla våra tidigare LoungeTalks hittar du på vår webbsida.

Text: Lena Holmberg
Film: Filip Asphäll