Undervisning i informationssökning

Lärare, nu är det hög tid att boka informationssökningsmoment för era studenter inför nästa termin. Vet du att det brukar (eller bör)  ingå ett moment i den kursen du är ansvarig eller delaktig i så är det bra om du kontaktar någon av oss undervisande bibliotekarier. Vi har redan bokat in mycket av undervisningen och det börjar bli trångt i våra scheman.

Vi som arbetar som undervisande bibliotekarier är från vänster: Lena Wadell som ansvarar för ekonomiprogrammen, Administatörsprogrammen, Opusprogrammet samt IT och datavetenskap. Sara Hellberg ansvarar för vårdprogrammen och Webbredaktörsprogrammet. Karin Süld har hand om textilprogrammen som mode och textilteknologi. Birgitta Rutberg ansvarar för inenjörsutbildningarna som bygg, maskin, kemi och Industriell ekonomi samt Bibliotekarieprogrammet. Åsa Brolund är ny hos oss och har hand om samtliga lärarprogram. Vi har också gjort ämnesguider till studenterna som vi gärna ser att ni lärare har synpunkter på. Titta gärna på dem och maila oss om ni tycker att det saknas någon information tex om någon viktig databas, bok eller tidskrift. Det är ni som har kollen inom era ämnen. På webben fnns alla våra kontaktuppgifter.

Foto: Klaz Arvidsson
Text: Lena Wadell

Hej Åsa Brolund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du lära känna Åsa, nyanställd undervisande bibliotekarie, lite bättre.

Vad gjorde du Åsa innan du började här?

Jag har främst jobbat på gymnasiebibliotek och trivts kanonbra. Lärandet och informationssökning i kombination, att få hjälpa till och guida i de lärande situationerna är så givande!

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Nu ska jag vara undervisande bibliotekarie för studenter främst inom pedagogik, så jag ska guida blivande förskollärare, grundlärare med inriktningar fritidshem, F-3, 4-6, blivande ämneslärare 7-9 samt pedagogiskt yrkesverksamma och invandrarakademin. Förutom undervisningen jobbar jag i informationspunkten.

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?

Att få vara med och utveckla studenternas informationskompetens på olika sätt, inom bibliotekets ramar lockade mig! Högskolan är mångfacetterad och så även biblioteksverksamheten, för att passa alla program.

Vad gör du när du inte är på jobbet?

När jag inte jobbar ägnar jag mig åt min familj och djuren hemma på gården. Det är en utmaning det också, haha.

Vad är du mest nyfiken på inom bibliotekarierollen alt utveckling?

En sak som intresserat mig sedan jag läste biblioteks- och informationsvetenskap här i Borås är samtalet som sker bland annat i informationsdisk, eller under lärandesituationer när en fråga ställs till en bibliotekarie och vilken typ av svar som följer, och på vilket sätt frågan och frågeställaren blir behandlad. Hur gör man som bibliotekarie det bästa i dessa situationer? Ett närliggande intresse hos mig är också hur vi utbildar inom informationskompetens på bästa sätt.

Har du några boktips du vill dela med dig av?

Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones -om bokens och fantasins kraft i en krigshärjad miljö där det skrivna ordet knappt går att få tag i.

Jonathan bortom all kontroll av Meg Rosoff – smart och lite skruvad roman om relationer och sökande.

Det finns ingenting att vara rädd för av Johan Heltne – en roman om tro, skam och sjukdom, vuxenblivande och kärlek…

Text: Åsa Brolund & Lena Wadell
Foto: Lena Wadell

Referenshantering med programmet EndNote.

När du skriver ett paper eller uppsats behöver du hålla i ordning på en mängd referenser. Vill du ha hjälp med att organisera arbetet och inte minst hjälp med citeringarna i texthänvisningarna och källförteckningarna? Ja då skall du använda dig av referenshanteringsprogrammet EndNote.

Programmet är gratis för dig som är student, personal eller forskare på högskolan. Där kan du samla alla referenserna i olika ämnesbibliotek och när du skriver i Word, får du hjälp att citera på rätt sätt. Det finns en webbversion av EndNote som kallas Endnote Basic som du kan använda dig av var du än befinner dig, men vill du ha lite mer avancerad funktionalitet så hämta hem klienten till din dator. Härifrån kan du göra det. Här kan du också läsa och ladda ner våra stilmallar som du behöver för att skriva enligt rekommendationerna i bibliotekets Guide till Harvardsystemet. Dessa mallar heter Harvard_HB (engelska) och Harvard_HBsv (svenska) och finns tillgängliga från menyn om du använder webbversionen av EndNote samt när du använder datorer inom högskolans nätverk.

Karolinska  Universitetsbiblioteket har gjort en bra manual för onlineversionen på svenska som du når härifrån.

De har även en guide för klientversionen endast på engelska. Den finns här.

Lycka till med att använda EndNote!

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos

Varför ska jag ange referenser och hur gör jag?

När du skriver uppsats är det viktigt att tydligt visa vad det är som du har tänkt ut själv och vad som är någon annans idéer eller tankar. Genom att ange referenser till de källor du har använt i din text visar du hur du byggt upp din text, och läsaren kan gå till dina källor för att se att du tolkat och beskrivit dessa korrekt.

bibliotekets webb finns det hjälp att få när det gäller att skriva referenser. Hur ska jag tänka? Vad ska man referera till? Hur ska det se ut?

Biblioteket har en utförlig och bra Harvardguide som hjälper dig och visar hur du refererar till olika verk. En del använder istället APA men Harvard och APA påminner mycket om varandra. Vilken stil du använder är upp till akademin/sektionen där du läser och du bör ha fått god information av din handledare om detta.

Titta gärna på den här filmen från Uppsala universitet som på drygt 6 minuter berättar om hur, när och varför du ska referera.

Har du frågor? Bolla gärna med oss i informationspunkten!

Text & bild Lena Holmberg

Skriv din uppsats utan att plagiera!

Det här med att skriva uppsats kan uppfattas som svårt på många olika sätt, ett av dem kan handla om att formulera sig på ett unikt sätt, det vill säga att inte plagiera någon annans arbete. På högskolans webb finns en bra antiplagieringsguide där du får bra insikt i vad du ska tänka på för att inte, avsiktligt eller oavsiktligt, plagiera. Där finns även information om vad som händer om det uppdagas att man plagierat någon annan i sin uppsats.

I dessa frågor blir referenserna i uppsatsen extra viktiga, genom att referera visar du vad som är dina egna slutsatser, och vilken information du hämtat från andra källor. Här kan du se en kort film på temat, där bibliotekarie Eli Bytoft Nyaas pratar på temat referenser och plagiering.

Lycka till med ditt skrivande!

Text: Katharina Nordling

Bild: Mostphotos

Informationssökning tar sin tid.

Informationssökningsprocessen

Att söka information till uppgifter och examensarbeten i skolan kräver en hel del kanske du har märkt, och det beror på att informationssökning är en process. Man brukar illustrera informationssökningsprocessen som ett hjul. Nedanstående bild illustrerar processen och hur det är en ständig rörelse mellan de olika delarna i hjulet.(Illustration: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek)

Frågeställning

Informationsprocessen börjar med att man formulerar en frågeställning. Vad är det för information du söker? Vilken aspekt? Är det någon speciell grupp av personer? Kvinnor? Män? Barn och ungdomar?

Sökord

Utifrån frågeställningen börjar man leta efter betydelsebärande ord som du använder när du söker. Ta bort alla onödiga ord och koncentrera dig på substantiven.

Källor

Sedan väljer du var du skall söka. Exempel på en källa kan vara en ämnesdatabas, bibliotekskatalog eller en sökmotor på Internet. Det beror på vad du skall ha för material. Vill du ha böcker i ämnet först kanske? Då börjar du söka antingen i vår lokala bibliotekssöktjänst Primo eller i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Är det däremot vetenskapliga artiklar du är ute efter bör du gå till någon av våra ämnesdatabaser för att få tag på materialet. Du bör då översätta dina sökord till engelska. Du kan också börja att söka i Primo men för att göra specifika sökningar är det bättre att välja en ämnesdatabas inom ämnet. Vilken av ämnesdatabaserna skall du då välja tänker du kanske? I våra ämnesguider under hitta artiklar eller databaser kan du få tips om vilka databaser som lämpar sig bäst inom respektive ämne. Du kan också söka i bibliotekets hela samling.

Sök och Hämta

Efter valet av källa är det dags för själva sökproceduren. Du börjar kanske att söka i fritextrutan. Skriver in ett sökord och sedan smalnar av med ett ord till. Du tittar igenom dina träffar och ser vad du fått. Var det något användbart? Om du har kommit en bit i informationssökningsprocessen kanske du använder dig av lite mer avancerade söktekniker.

Värdera

Nu har du hamnat i sista rutan i hjulet där du värderar din information och så går det runt igen med nya ord som du kanske har hittat bland dina sökningar. Har du väl hittat en artikel som är någorlunda bra så kan du leta efter ämnesord i den som du hittar om du går in i själva posten. Ämnesord brukar finnas som länktext och  heter lite olika i de olika databaserna, men spana efter ord som Subject, Subject headings, Identifier, DE. etc. Dessa ord är kontrollerade till skillnad från författarens nyckelord och finns i hierarkiska ämnesordslistor även kallade Thesaurus. Ämnesordslistor finns i databaserna för att tagga upp artiklarna så du vet att du får allt om ett visst ämne om du söker med hjälp av ämnesorden. Det är inte sällan ämnesorden består av en fras.

Ja som du ser är informationssökning en konst som du lär dig genom övning och glöm inte att den måste få ta sin tid.

Vill du läsa mer om informationsprocessen finns några bra lärobjekt:

Informationsprocessen Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Linnéuniversitetets film om informationsprocessen

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Studieteknik – hur du läser kurslitteraturen på ett bra sätt!

Helén Svensson är en utav fem studievägledare på högskolan på vars bord frågor om studieteknik hamnar. Är det någon som har koll på hur man bäst använder sin tid som student så är det Helén och hennes kollegor.

På plan tre i korridoren mitt emot studentexpeditionen sitter en glad och energisk Helén och på frågan om hur begreppet studieteknik ska beskrivas kommer svaret tveklöst: – Det är ett förhållningssätt! Det gäller att ta hjälp av olika tekniker för att förbättra sin inlärningsförmåga. Det handlar om inläsning, stresshantering och planering.

Har du några bra generella tips för studenterna när det gäller studieteknik?

 – Gå på föreläsningarna och läs gärna på innan! Om man gör det skaffar man sig en förförståelse och kan vara alert och ställa frågor på föreläsningarna istället för att sitta och inte förstå så mycket av vad läraren säger. Man får då ett försprång och har lättare att ta in och lära sig.

 – Projektplanera! Med det menas att det gäller att planera på ett bra sätt. Använd almanackan och skriv gärna listor Det går att ha flera projekt på gång samtidigt. Det underlättar att göra scheman över vad det är som behöver göras.

En annan viktig sak är drivkraften menar Helén. Man bör ställa sig frågorna: Varför läser jag på detta program? Varför är jag här?

Hur skall man läsa en kursbok?

– En metod kan vara att läsa efter en modell säger Helén och förklarar vidare; vi kallar den för “effektiv läsmodell”  när det gäller att läsa kursböcker, och som vi pratar om i våra kurser i studieteknik:

  • Börja med den översiktliga läsningen, d v s läs fram och baksida på boken, förordet och innehållsförteckningen. Om det finns sammanfattningar efter varje kapitel så läser man dem först. Man bildar sig en bra uppfattning och får en förförståelse vad boken handlar om då.
  • Efter det går man in på snabbläsningen. Det innebär att man läser snabbt igenom boken utan att lägga vikt vid detaljer. Man lägger in femmans växel kan man säga.
  • Sist är det dags för den fördjupade läsningen. Då har man redan fått förståelse om innehållet och man vet vilka kapitel som är värda att läsa ordentligt. Det är först i den fördjupade läsningen man stryker under det viktigaste, eller gör anteckningar i kanten.
  • Sedan går det inte nog att understryka vikten av repetition! Vi pratar om ”glömskekurvan” och det är viktigt att man repeterar tidigt och flera gånger innan man glömmer allt. Låt det inte gå flera dagar innan repetition.

Vad är dina främsta tips till studenterna när det gäller att läsa kurslitteraturen?

 – Läs kursplanerna! Där står ofta tydligt uppspaltat vad det är som krävs till examinationerna, men också vad det är man ska lära sig. Titta också på målen i kursplanen.

 – Läs mycket! Det finns tyvärr inga genvägar. Om det är svårt att läsa vetenskapliga artiklar så ta fram branchtidnings- och dagstidningsartiklar om samma ämne så du får en förförståelse för ämnet innan och lär dig begreppen. Då blir man oftast intresserad och det blir lättare att ta till sig informationen säger Helén avslutningsvis.

Högskolan anordnar dels tretimmarskurser som erbjuds på de olika programmen i studieveckorna 3-7. Det har anordnats några drop-in tillfällen och 20 November är nästa tillfälle om du missat. På Högskolans hemsida finns information om studieteknik utöver kurserna som ges.

http://www.hb.se/Student/Vi-hjalper-dig/Studievagledning/Studieteknik/

I Höst  ges kurser om grundläggande studieteknik och snabbläsning. Läs mer och anmäl dig på:

http://www.hb.se/Student/Vi-hjalper-dig/Workshoppar-och-aktiviteter/Anmalan/

Text och Bild: Lena Wadell