Alla hjärtans böcker

I morgon är det den 14 februari och Alla hjärtans dag. Från början var det en katolsk sedvänja att fira helgonet Valentin.

Här på biblioteket roar vi oss med informationssökning som ni vet. En trunkerad sökning på Hjärt* avgränsat på bibliotekets katalog i vår söktjänst Summon gav hela 301 träffar på skilda genrer av böcker alltifrån från Management, Hälsa, diktböcker, barnböcker till skönlitteratur. När man trunkerar på detta viset med en stjärna, får man träffar på olika “hjärtord” d v s olika böjningar där någon form av hjärt finns med.

Boken Hjärtsmart: att förebygga hjärt & kärlsjukdom. Boken som är skriven av hälsovetare Henrik Beyer utgår från vetenskapligt baserad hälsoinformation på ett begripligt sätt. Här får du tips om levnadsvanor som förebygger hjärt-kärlsjukdom. Du hittar den på hylla 616.1 Plan 3.

Slående fakta om hjärtat. Är skriven av Lena Sjöberg. Detta är en faktabok riktad till barn 6-9 år om människohjärtat, djurens hjärtan, hjärtat som symbol, kärlek och medkänsla och om hur vi sett på hjärtat genom historien. Du hittar den på vår barn och ungdomsavdelning på plan 4 u612 Sjöberg

Konsten att höra hjärtslag. Skönlitterär ”bestseller” som är klart läsvärd. Den handlar om en framgångsrik advokat i New York som försvinner. Hans dotter följer spåren till släkten i Burma och en makalös historia rullas upp. Som synes i vår katalog: Om du vill läsa den får du logga in dig i mina lån eller säga till oss i infopunkten så ställer vi  dig i kö.

Det här är hjärtat. Bodil Malmsten som gick ur tiden den 5 februari 2016 skriver sin första diktsamling om sorg och förlust. Plan 4 Hc.03 Malmsten.

Hon har också skrivit Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig som är en tryckt del av hennes blogg www.finistere.se  Bloggen skrev hon ända fram till sin död. Boken är ett utdrag från bloggen Juni 2005-feb 2006 och som du också hittar på vår skönlitterära avdelning som ligger på plan 4 (Hc) under M Malmsten.

Köket: hemmets hjärta. En bok av Marianne Larsson om det svenska folkhemmets kök. Boken är rikt illustrerad och ingår i Nordiska museets nya bokserie ”Folkhemmets rum” och berättar om den svenska bostadens utveckling under 1900-talet. Boken speglar samhällsförändringar och nya förbättrade levnadsvillkor i svenska hem under de senaste hundra åren. Du hittar den på plan 3 Hylla: 643 Larsson.

Text & bild: Lena W

Kolla in våra Ämnesguider!

Sedan hösten 2016 har vi på biblioteket gjort ämnesguider för att göra det lättare för dig som student att hitta information inom ditt ämne.

Vi har i skrivandets stund tolv färdiga guider och du når dem via en snabbingång från bibliotekets hemsida. Guiderna är lättöverskådliga och välorganiserade i en vänstermeny.

Under de olika flikarna hittar du lärobjekt som filmer och pdf-guider, tips på böcker och annat gott och blandat som passar just dig som läser på ett visst program. Det är tänkt att det inte skall ligga så mycket generell information i guiderna utan det skall vara riktad och anpassad information. Den generella informationen finns på bibliotekets hemsidor.

Ämnesguiderna är gjorda av de fem bibliotekarierna som undervisar i informationssökning på de olika programmen. Hittar du fel eller saknar någon information i guiderna är vi mycket tacksamma för återkoppling på dem.

Text & bild: Lena Wadell

Inför Julledigheten – lämna dina böcker och låna julläsning!

Terminen går snart mot sitt slut och innan du går på din julledighet, kan det vara en bra idé att lämna tillbaka dina böcker.  Du kan också ta med dem och lämna tillbaka dem över disk för att sedan låna om dem eftersom du då vet att du är garanterad 14 dagars lånetid enlig våra låneregler.  Här kan du läsa våra låneregler. Då slipper du hamna i situationen att någon annan vill låna någon av dina böcker när du inte har möjlighet att komma hit med dem.
Passa då också på att låna lite julläsning som du kan koppla av med i mellandagarna! Missade du “Biblioteket i vimlet” när vi stod utanför röda matsalen och lånade ut böcker på självaste Lucia? Ingen fara! Vi har pocketböcker som vi kallar Läslust. De är placerade på plan 2 i biblioteket. Vi har också  massor av bra deckare och romaner som är placerade på plan 4.

Välkommen in till biblioteket!

Text: Lena Wadell

Bild: Colourbox

Hej Karin Süld!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Karin som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter Karin?
Jag arbetar med undervisning i informationssökning, källkritik och referenshantering, främst för studenter på Textilhögskolan. Undervisningen brukar vara i form av föreläsningar och workshops.  Planering och uppföljning gör jag i samarbete med lärarna på de olika programmen.
En annan del av mitt arbete är att bemanna bibliotekets informationspunkt dit studenter, personal och även allmänheten kan komma för att få hjälp med små och stora frågor, allt från att hitta i våra lokaler till att söka information.

Hur länge har du jobbat här?
– Jag har arbetat här sedan i mitten av 90-talet, ett bra tag alltså! Arbetet har förändrats väldigt mycket under de här åren. Bland annat har undervisningen ökat och blivit en integrerad del av utbildningarna. Bibliotekarien har mer rollen av pedagog än tidigare och, inte minst, har digitaliseringen förändrat både innehåll och arbetssätt.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
– Då är jag mycket med min familj och mina vänner. Jag tycker också om att vara ute i naturen, fixa i trädgården, se på film och att läsa. Min man och jag är på gång att bygga hus och flytta ut på landet, så det kommer att fylla en hel del av vår lediga tid ett tag framöver.

Har du något boktips du vill dela med dig av?*
– En bok jag vill rekommendera är Omvägen av Gerbrand Bakker. Det är en berättelse om en kvinna som hastigt och utan förklaring lämnar sitt hem i Holland och bosätter sig i ett hus på den walesiska landsbygden. Hennes dagar verkar mest bestå av arbete i trädgården och skötsel av ett antal gäss som råkar finnas på gården.  Det är mycket som är mystiskt och udda i berättelsen.  En ung man dyker upp, oklart varför och vem han är. Kvinnans egen man letar efter henne tillsammans med en holländsk polis. Den amerikanska 1800-talspoeten Emily Dickinson figurerar, liksom kvinnan som tidigare bodde i huset. Efter hand klarnar dock bilden av den holländska kvinnan och hennes historia. Det är en stillsam och samtidigt spännande bok med ett oväntat slut.

Vad tycker du är roligast med jobbet?
– Att möta studenterna, få ta del av deras arbeten och deras frågeställningar och att tillsammans ta sig fram i informationsdjungeln. Samarbetet med lärarna är också väldigt roligt och intressant, det ger mig en bra inblick i vad som pågår på de olika utbildningarna och på Textilhögskolan i stort.

Text: Karin Süld & Lena Wadell
Foto: Lena Wadell

Källkritik – tänk så här!

I dagens informationssamhälle överöses vi av information överallt ifrån. Då blir källkritik viktigare än någonsin. Var människa som har tillgång till en smartphone eller en dator blir publicist och den vinklade och felaktiga informationen  ökar eftersom det som publiceras inte alltid är granskat eller ens genomtänkt.

Isolated business woman write something

Enklast är att sammanfatta källkritik med frågorna: Vem, vad och  varför? Information kan handla om omedveten ryktesspridning, bedräglig marknadsföring eller politisk desinformation.

Det finns ingen strikt metod att gå efter utan det handlar om en helhetsbedömning eller bedömning från fall till fall. Det viktigaste är att du som läsare eller mottagare av informationen ställer dig ett antal frågor. De klassiska kriterierna är: Tid, beroende, äkthet och tendens. De viktigaste frågorna du skall ställa dig är:

Vem står bakom informationen? Är det en privatperson, politisk organisation, ett företag eller någon grupp med specifika intressen skall du vara på din vakt och nästa fråga blir extra viktig:

Vilket syfte har texten? / I vilket syfte är den skriven? Kan informanten ha för avsikt att sälja något eller vill hen påverka dina åsikter åt något håll?

Kort och gott: Vem säger vad till vem och i vilket syfte?

Nästa viktiga fråga du skall ställa dig är:

När är texten skriven? Om du vill ha aktuell information är tidsaspekten extra viktig. Vill du till exempel ha reda på priser på en vara är det extra viktigt. Vill du däremot ha historisk information kanske även gammal information fungerar.

Tänk på att källkritik är extra viktigt när du söker information på Internet.

Text: Lena Wadell
Bild: Colourbox

Informationssökning – Viktigare än du tror!

Du kanske har sett på schemat att du kommer att ha informationssökning. Kanske tycker du det låter överflödigt eller att det rent av är något du redan har bra koll på? Handen på hjärtat- är det verkligen så? Sara Hellberg är en av fem undervisande bibliotekarier hos oss och här ger hon sin syn på varför undervisningen i informationssökning kanske inte är det du skall välja att hoppa över ändå.

1sara2

”Exempelvis om jag behöver köpa en liter mjölk så vet jag ju att jag går till Ica och inte till pizzeran. Det är lite samma sak med källorna. Vi visar hur de kommer åt det som inte finns på Google”

Hur ofta har studenterna informationssökning på schemat med dig Sara?

 – Det vanliga är att jag träffar dem tre gånger under hela programmet, men det är lite beroende av hur det passar in. Det första tillfället ligger oftast första terminen. Det tredje och sista tillfället kommer oftast inför examensarbetet då de behöver söka vetenskapliga artiklar.

Varför tycker du det är viktigt att de kommer på undervisningen?

 – Vi har planerat innehållet tillsammans med läraren utifrån programmets och kursens särart. Därefter lägger vi upp momentet utifrån studenternas behov. Mycket kan man hitta på google men vi visar källor som kan vara svåra eller omöjliga för dem att hitta den vägen. Beroende på var man letar efter så går man till olika ställen. Exempelvis om jag behöver köpa en liter mjölk så vet jag ju att jag går till ICA och inte till pizzeran. Kanske kan jag få tag på en liter mjölk på pizzerian om det krisar, men behöver jag dessutom ett kilo köttfärs –då är det stopp! Det är lite samma sak med källorna. Vi visar hur de kommer åt det som inte finns på google.

Vi tipsar om hur man använder biblioteket smart och hur det fungerar rent praktiskt att söka upp olika sorters källor. Biblioteket lägger miljoner på licenser och prenumerationer på elektroniskt material som vi lyfter fram och presenterar  ett smörgåsbord, där vi har sorterat ut det som de behöver för att klara sina uppgifter. Har man missat ett tillfälle så är det hög tid att komma inför uppsatsskrivningen!

Vad har du för erfarenheter av hur studenterna uppfattar undervisningen innan de kommer till dig?

 – Vissa tror att de kan söka men när de kommer visar det sig att det är en hel del matnyttigt som de tar till sig. Många kommer ändå för repetition. En del kommer och har inga förväntningar alls, särskilt när de kommer första gången.

Och vad har du fått för kommentarer efteråt?

 – De flesta är nöjda efteråt och menar att de får med sig något de kan ha glädje av. En kommentar jag hört flera gånger: ”Jag hade ingen aning om att bibliotekarier kunde så här mycket!” eller: ”Det var en hel del som var nytt det visste jag inte!”

Några spontana kommentarer klippt från enkätundersökningarna efter bibliotekets olika undervisningstillfällen:

  • Jag upptäckte en ny cool databas!
  • Verkligen jättebra och lärorikt!
  • Poletten föll på plats.
  • Bra förklarat när man ställer frågor, relevant information på lagom lång tid.
  • Jätte bra info, dörröppnare!
  • Äntligen kan jag använda biblioteket på ett bra sätt, förut var jag bara förvirrad!

Text och bild: Lena Wadell

Karin brinner för bibliotekets hållbarhetsfrågor!

karinHU

Karin Ekström som till vardags är en hängiven cyklist är också bibliotekets representant i Verksamhetsstödets miljögrupp. Hon arbetar aktivt för hållbar utveckling både på arbetstid och privat. Bibliotekets hållbarhetsarbete går in under Verksamhetsstödet och nu går arbetet in i en ny fas. En ny lokal handlingsplan med konkreta mål för nästa period skall skrivas.

Högskolan har ett certifierat miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Det finns en miljögrupp inom Verksamhetsstödet där Karin är bibliotekets representant sedan några år tillbaka. Nu står arbetet med att följa upp målen i handlingsplanen för dörren. Det gäller att se vad som återstår av målen och skriva nya för nästa period. Detta innebär att titta på vilka aktiviteter som behöver skrivas för en ny lokal handlingsplan.

– Det är ett arbete som tar tid eftersom det kan vara svårt att hitta aktiviteter som vi inte redan gjort säger Karin.

Fokus för Högskolan är ett hållbart campus och det är främst frågor om klimatpåverkan, energi och hållbarhetskrav i inköps-  och upphandlingsarbetet som är campusfrågorna. Ett konkret mål är att minska energianvändningen totalt med tio procent per kvadratmeter. Ett annat exempel är också att öka användning av distansteknik.

– Alla ska med på tåget säger Karin med eftertryck. Ett konkret mål vi vill uppnå under nästa period är att minska pappersförbrukningen med 15 procent jämfört med 2016. Det kommer att göras genom stegrad digitalisering och ökad styrning av utskrifter.

När Karin får frågan om hon kan lista ett par saker som biblioteket gör idag för hållbarhetsarbetet är hon snabb på att svara: -Utskriftssystemet Print and collect är en stor sak som är genomförd och som minskar pappersåtgången betydligt genom att studenterna själva aktivt väljer vad som skall skrivas ut. En annan sak är när bibliotekarierna undervisar, då skrivs inget material ut till studenterna utan allt läggs ut på lärplattformen Pingpong digitalt.

Trots att budgeten är knapp när det gäller hållbarhetsarbetet har Karin tagit egna initiativ:

– Jag anordnade miljöfika med inspirationsföreläsningar när jag var ny som miljörepresentant berättar Karin. En miljöfika handlade om konsumtion, där en medarbetare med egen erfarenhet av inköpsstopp under ett år kom och föreläste. Vid ett annat tillfälle gjordes ett studiebesök hos en frisör som visade att det finns alternativ till miljöfarliga produkter. En annan gång kom en representant för fairtrade på en miljöfika.

Hur ser då framtiden ut och vad finns det för önskemål?

– Ett mål är att föra in hållbar utveckling som en röd tråd i undervisningen i informationssökning säger Karin. Det finns också en önskan att vi skall få medel att köpa in fler databaser inom hållbar utveckling och då uppmärksamma våra användare genom undervisningen och i mötet med dem.

Avslutningsvis frågar jag vad Karin personligen gör hemma vad avseende miljöfrågor så svarar hon med emfas:

– Jag är en hängiven cyklist! Att inte behöva ta bilen varje dag känns bra.

Karin komposterar också själv och därmed producerar hon jord som hon odlar grönsaker i på den egna kolonilotten och det kan man väl kalla är hållbar utveckling i ett nötskal!

Text & bild: Lena Wadell