Skriv din uppsats utan att plagiera!

Det här med att skriva uppsats kan uppfattas som svårt på många olika sätt, ett av dem kan handla om att formulera sig på ett unikt sätt, det vill säga att inte plagiera någon annans arbete. På högskolans webb finns en bra antiplagieringsguide där du får bra insikt i vad du ska tänka på för att inte, avsiktligt eller oavsiktligt, plagiera. Där finns även information om vad som händer om det uppdagas att man plagierat någon annan i sin uppsats.

I dessa frågor blir referenserna i uppsatsen extra viktiga, genom att referera visar du vad som är dina egna slutsatser, och vilken information du hämtat från andra källor. Här kan du se en kort film på temat, där bibliotekarie Eli Bytoft Nyaas pratar på temat referenser och plagiering.

Lycka till med ditt skrivande!

Text: Katharina Nordling

Bild: Mostphotos

Informationssökning tar sin tid.

Informationssökningsprocessen

Att söka information till uppgifter och examensarbeten i skolan kräver en hel del kanske du har märkt, och det beror på att informationssökning är en process. Man brukar illustrera informationssökningsprocessen som ett hjul. Nedanstående bild illustrerar processen och hur det är en ständig rörelse mellan de olika delarna i hjulet.(Illustration: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek)

Frågeställning

Informationsprocessen börjar med att man formulerar en frågeställning. Vad är det för information du söker? Vilken aspekt? Är det någon speciell grupp av personer? Kvinnor? Män? Barn och ungdomar?

Sökord

Utifrån frågeställningen börjar man leta efter betydelsebärande ord som du använder när du söker. Ta bort alla onödiga ord och koncentrera dig på substantiven.

Källor

Sedan väljer du var du skall söka. Exempel på en källa kan vara en ämnesdatabas, bibliotekskatalog eller en sökmotor på Internet. Det beror på vad du skall ha för material. Vill du ha böcker i ämnet först kanske? Då börjar du söka antingen i vår lokala bibliotekssöktjänst Primo eller i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Är det däremot vetenskapliga artiklar du är ute efter bör du gå till någon av våra ämnesdatabaser för att få tag på materialet. Du bör då översätta dina sökord till engelska. Du kan också börja att söka i Primo men för att göra specifika sökningar är det bättre att välja en ämnesdatabas inom ämnet. Vilken av ämnesdatabaserna skall du då välja tänker du kanske? I våra ämnesguider under hitta artiklar eller databaser kan du få tips om vilka databaser som lämpar sig bäst inom respektive ämne. Du kan också söka i bibliotekets hela samling.

Sök och Hämta

Efter valet av källa är det dags för själva sökproceduren. Du börjar kanske att söka i fritextrutan. Skriver in ett sökord och sedan smalnar av med ett ord till. Du tittar igenom dina träffar och ser vad du fått. Var det något användbart? Om du har kommit en bit i informationssökningsprocessen kanske du använder dig av lite mer avancerade söktekniker.

Värdera

Nu har du hamnat i sista rutan i hjulet där du värderar din information och så går det runt igen med nya ord som du kanske har hittat bland dina sökningar. Har du väl hittat en artikel som är någorlunda bra så kan du leta efter ämnesord i den som du hittar om du går in i själva posten. Ämnesord brukar finnas som länktext och  heter lite olika i de olika databaserna, men spana efter ord som Subject, Subject headings, Identifier, DE. etc. Dessa ord är kontrollerade till skillnad från författarens nyckelord och finns i hierarkiska ämnesordslistor även kallade Thesaurus. Ämnesordslistor finns i databaserna för att tagga upp artiklarna så du vet att du får allt om ett visst ämne om du söker med hjälp av ämnesorden. Det är inte sällan ämnesorden består av en fras.

Ja som du ser är informationssökning en konst som du lär dig genom övning och glöm inte att den måste få ta sin tid.

Vill du läsa mer om informationsprocessen finns några bra lärobjekt:

Informationsprocessen Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Linnéuniversitetets film om informationsprocessen

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Studieteknik – hur du läser kurslitteraturen på ett bra sätt!

Helén Svensson är en utav fem studievägledare på högskolan på vars bord frågor om studieteknik hamnar. Är det någon som har koll på hur man bäst använder sin tid som student så är det Helén och hennes kollegor.

På plan tre i korridoren mitt emot studentexpeditionen sitter en glad och energisk Helén och på frågan om hur begreppet studieteknik ska beskrivas kommer svaret tveklöst: – Det är ett förhållningssätt! Det gäller att ta hjälp av olika tekniker för att förbättra sin inlärningsförmåga. Det handlar om inläsning, stresshantering och planering.

Har du några bra generella tips för studenterna när det gäller studieteknik?

 – Gå på föreläsningarna och läs gärna på innan! Om man gör det skaffar man sig en förförståelse och kan vara alert och ställa frågor på föreläsningarna istället för att sitta och inte förstå så mycket av vad läraren säger. Man får då ett försprång och har lättare att ta in och lära sig.

 – Projektplanera! Med det menas att det gäller att planera på ett bra sätt. Använd almanackan och skriv gärna listor Det går att ha flera projekt på gång samtidigt. Det underlättar att göra scheman över vad det är som behöver göras.

En annan viktig sak är drivkraften menar Helén. Man bör ställa sig frågorna: Varför läser jag på detta program? Varför är jag här?

Hur skall man läsa en kursbok?

– En metod kan vara att läsa efter en modell säger Helén och förklarar vidare; vi kallar den för “effektiv läsmodell”  när det gäller att läsa kursböcker, och som vi pratar om i våra kurser i studieteknik:

  • Börja med den översiktliga läsningen, d v s läs fram och baksida på boken, förordet och innehållsförteckningen. Om det finns sammanfattningar efter varje kapitel så läser man dem först. Man bildar sig en bra uppfattning och får en förförståelse vad boken handlar om då.
  • Efter det går man in på snabbläsningen. Det innebär att man läser snabbt igenom boken utan att lägga vikt vid detaljer. Man lägger in femmans växel kan man säga.
  • Sist är det dags för den fördjupade läsningen. Då har man redan fått förståelse om innehållet och man vet vilka kapitel som är värda att läsa ordentligt. Det är först i den fördjupade läsningen man stryker under det viktigaste, eller gör anteckningar i kanten.
  • Sedan går det inte nog att understryka vikten av repetition! Vi pratar om ”glömskekurvan” och det är viktigt att man repeterar tidigt och flera gånger innan man glömmer allt. Låt det inte gå flera dagar innan repetition.

Vad är dina främsta tips till studenterna när det gäller att läsa kurslitteraturen?

 – Läs kursplanerna! Där står ofta tydligt uppspaltat vad det är som krävs till examinationerna, men också vad det är man ska lära sig. Titta också på målen i kursplanen.

 – Läs mycket! Det finns tyvärr inga genvägar. Om det är svårt att läsa vetenskapliga artiklar så ta fram branchtidnings- och dagstidningsartiklar om samma ämne så du får en förförståelse för ämnet innan och lär dig begreppen. Då blir man oftast intresserad och det blir lättare att ta till sig informationen säger Helén avslutningsvis.

Högskolan anordnar dels tretimmarskurser som erbjuds på de olika programmen i studieveckorna 3-7. Det har anordnats några drop-in tillfällen och 20 November är nästa tillfälle om du missat. På Högskolans hemsida finns information om studieteknik utöver kurserna som ges.

http://www.hb.se/Student/Vi-hjalper-dig/Studievagledning/Studieteknik/

I Höst  ges kurser om grundläggande studieteknik och snabbläsning. Läs mer och anmäl dig på:

http://www.hb.se/Student/Vi-hjalper-dig/Workshoppar-och-aktiviteter/Anmalan/

Text och Bild: Lena Wadell

 

Informationssökning på schemat

Har du koll på vad en del bibliotekarier gör på biblioteket förutom att finnas tillgängliga i informationspunkterna? Går du en programutbildning finns det då med all säkerhet en schemapunkt där det står Informationssökning på biblioteket. Många av studenterna som varit på undervisningen/workshopen har fått en och annan AHA-upplevelse.

På biblioteket är vi dessa fem bibliotekarier som undervisar i informationssökning. Från vänster: Birgitta Karin Sara Christel och Lena.

Vi planerar in tillfällena tillsammans med lärarna för alla programstudenter, och utbildningen sker i tre steg. Oftast har vi i både föreläsning och workshop så  “verktygen” att söka sin information kan användas direkt. Vad menas då med informationssökning? Jo, allt ifrån hur du hittar rätt i biblioteket, söker effektivt på nätet och i databaser, hur du ser skillnad på olika sorters artiklar till källkritik till referensskrivning.

Bland de studenter som kommer på de schemalagda tiderna som svarade på våra utvärderingar har vi fått kommentarerna:

“Väldigt bra med både teori och praktik, många användbara söktermer och metoder för att hitta information snabbare och effektivare”

“lärorikt! skönt att veta var och hur man ska leta!!”
“nu kan jag söka mycket bättre”
“toppen! fått många användbara tips! och jättebra med workshop efteråt”
“Att söka på fler sätt och bli bättre på att söka” “superkul  🙂

“Gjorde mig motiverad till att börja söka på artiklar!”

”Hur jag optimerar min sökning. Att använda sig av teman och sökblock samt hur jag ska lägga upp sökningen.”

“Väldigt bra och användbar information, tydligt presenterat!”

“Övningen var relevant och frågorna fick mig att reflektera och vilja utveckla mig”.

“Att ämnesguiden finns, relevanta databaser, hur jag hittar ämnesord”

“Referensskrivning är toppen! Kan spara mycket tid. Sen är det absolut viktigt med avgränsningar och kombinering av sökord för att lättare kunna hitta det man söker”

“Hur man kan använda sig av ämnesord! Hade jag inte en aning om!”

Här kan du läsa några andra blogginlägg som beskriver mer om informationssökningsundervisningen:

Informationssökning – Viktigare än du tror!

Undervisning i informationssökning på Biblioteket

Text och Bild: Lena Wadell

Effektiv databas för tidningsartiklar

Känner du till databasen Retriever Research eller som den också kallas Mediearkivet?

Det är en mycket effektiv databas för dagstidnings- och branchtidningsartiklar. Du kanske brukar googla när du söker din information om företag och personer men nu skall jag visa hur du får bättre information genom att använda vår betaldatabas Retriever Research i fortsättningen.

Mediearkivet är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress. I Mediearkivet kan du söka artiklar i fulltext på ett och samma ställe från alla stora dagstidningar, landsortstidningar och hundratals tidskrifter. Dessutom finns tillgång till ytterligare mediekanaler som kompletterar det tryckta materialet: svenskt webbarkiv, bloggar och TV/radio.Där finns artiklar från 1987.

Du kommer in genom att gå via vår hemsida – databaser – A-Ö -Under M hittar du Mediearkivet

En fritextsökning på frasen ”Volvo bussar” ger som du ser här drygt nio tusen träffar. På vänstersidan kan du sedan avgränsa på årtal och källor

Du kan gå in under avancerad sök för att få ner träffarna där ditt sökbegrepp finns i rubrik och ingress, vilket kan förbättra dina sökträffar betydligt.

När du befinner dig på skolan kan du dessutom använda dig av funktionen Analysera din sökning längst ner till höger. Kan vara lite kul…

Du kan också avgränsa din sökning genom att klicka på Namn i träffar. De namnen du klickar på läggs till din sökning och det blir altså en AND sökning som synes i sökrutan och du begränsar nu din sökning till att innehålla de namnen du klickat på.

När du sedan hittat ett antal intressanta artiklar kan du lätt spara ner dem genom att kryssa i de du valt och spara i ett pdf-dokument som du sedan kan skicka, skriva ut eller bara läsa.

För mer tips och information kan du gå in till höger under Högskolan i Borås/BIBSAM, klicka på hjälp och där finns en användarmanual där det finns massor av tips.

 

Text & Bild:  Lena Wadell

Vem är ERIC? Vi tittar in i en pedagogikdatabas.

ERIC (Educational Resources Information Center) är en av världens mest använda och största databas inom undervisning och pedagogik. ERIC innehåller mer än 1,5 miljoner referenser från tidskrifter, rapporter, avhandlingar böcker mm.

Den har funnits sedan 1966 och sponsras av U.S. Department of Education’s Office of Educational Research and Improvement och administreras av National Library of Education (NLE).

Har du kommit en bit in på någon av våra lärarutbildningar har du troligen redan kikat på den – om inte är det ett gyllene tillfälle att lära känna denna databas lite bättre nu.

ERIC har som de flesta andra databaser ett enkelt/Basic Search och ett avancerat/Advanced Search sökfält:

Advanced Search

Väljer du Advanced Search ger databasen dig en hel del hjälp i din sökning. Du kan t.ex. klicka i Peer reviewed för vetenskapligt granskat material eller välja i vilket sökfält du vill att databasen ska söka.

More Search Options

Nederst på sidan för Advanced Search hittar du More Search Options där du bland annat kan välja vilken typ av dokument du är ute efter (journal article, report, book chapter etc). Här hittar du även avgränsningarna för Education level och Target audience.

Under Education level kan du tala om för databasen vilken nivå av utbildning du vill söka information om. Rulla ner med rullisten till höger. Letar du t.ex. efter artiklar som berör förskolans år kan du klicka i Preschool education och filtrerar då bort material som handlar om andra skolår.

Likadant är det med Target audience – här talar du om för databasen vilken grupp du vill att materialet ska vara riktat till, t.ex. lärare, föräldrar eller beslutsfattare.

Thesaurus

I det avancerade läget hittar du även ingången till Thesaurus, dvs. den ”bank av ämnesord” som ERIC använder för att beskriva det material som finns i databasen.

Via Thesaurus kan du få tips på andra ämnesord som kan användas för samma företeelse, mer specifika termer, bredare termer etc. Om vi t.ex. söker på ordet gender ger Thesaurus  tillbaka följande lista med ord:

Här får vi en förteckning över de ämnesord som används i databasen och som innehåller ordet Gender. Använder du Thesaurus kan du också få tips på ämnesord som du kanske inte skulle kommit på själv. Du klickar i det eller de ord du vill använda i din sökning och klickar längst ned på sidan på Add to Search. Sökningen hamnar nu i sökrutan under Advanced Search. Sedan är det bara att klicka på Search för att göra sökningen.

Klickar du på själva ämnesordet får du en vidare förklaring om det finns en bredare eller smalare term. I det här fallet är den bredare termen för Gender Bias – Social Bias.

Om du klickar på den lilla ”mappen” bredvid något av ämnesorden så får du dels en förklaring om det finns något liknande ord som ersättes av eller ersätter ditt sökord,  samt andra relaterade termer.

Rutan Explode betyder att även underordnade ord i ämnesordshierarkin inkluderas i sökningen och ger fler träffar. Det kan vara bra att markera denna ruta så att du inte går miste om relevanta träffar!

Träfflistan

När du har hittat en artikel som du tycker verkar bra kan du se, dels vilka andra källor som författaren till artikeln använt sig av för att skriva sin text, men du kan också se vilka andra förtattare som i  sin tur refererar till ”din artikel”. Under References ser du alltså material som publicerats innan din artikel kom ut, och under Cited by hittar du material som publicerats efter att din artikel publicerats. Att titta vidare på en artikel på detta vis kan ofta leda till andra användbara källor inom samma ämne.

Ett annat tips när du hittat en artikel som du tycker verkar bra, är att klicka in på den och se vilka andra ämnesord som använts för att beskriva innehållet. Här hittar man ofta nya ämnesord som man kanske inte kommit på själv. Alla ämnesord är klickbara så klickar du på ordet så läggs det till i din sökning.

ERICs ”shoppingtips”

När du hittat en artikel du gillar så finns det till höger på sidan tips på Related Items – andra liknade artiklar inom samma ämne. Lite som när du webbshoppar och får tips som ”andra kunder köpte även denna” eller ”gillar du denna kanske du gillar denna” 🙂

Ett extra tips på vägen!

Begränsningen Peer Reviewed och källtypen (Source type) Scholarly Journals är inte synonyma i ERIC. Scholarly Journals är akademiska tidskrifter men alla är inte Peer reviewed-tidskrifter, d.v.s. tidskrifter där artiklarna blivit granskade och bedömda innan de publicerats. Det kan därför vara bra att dubbelkolla så att Peer reviewed verkligen är i bockat när du söker.

Vill du veta mer om ERIC titta på http://proquest.libguides.com/eric

Andra källor om pedagogik och utbildningsfrågor

Biblioteket abonnerar på totalt ca 105 databaser varav ca 20 stycken är inom pedagogik och angränsade ämnen så som sociologi eller psykologi.

Andra databaser inom just pedagogik som kan vara roliga att titta lite närmare på är:

  • A+Education är en fulltextdatabas inom utbildning och pedagogik med material i huvudsak från Australien och Nya Zeeland – men innehåller en hel del som berör Sverige. Totalt innehåller databasen ca 50 000 artiklar i fulltext.
  • Teacher Reference center som innehåller 260 publikationer inom utbildningsområdet.
  • Nordic Base of Early Childhood Education som inehåller en unik samling av kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg.

Ett avslutande tips för dig som är intresserad av pedagogik, undervisning och närliggande ämnen är att titta in i Ämnesguiden för Lärarutbildningarna – där har vi samlat massor av användbara tips.

Text: Christel Olsson

10 funktioner i databasen CINAHL som du (kanske) inte kände till

 

CINAHL är en välkänd källa till vetenskapliga publikationer för forskare och studenter inom omvårdnadsområdet. Om du studerar till sjuksköterska, barnmorska eller specialistsjuksköterska av något slag är det högst troligt att du redan stiftat bekantskap med denna databas. I annat fall kan du börja med att kika på denna film för att få en introduktion till hur du söker: http://screencast-o-matic.com/watch/cojF25fAOa

För dig som redan är bekant med CINAHL kommer här tips på några avancerade funktioner du kan använda för att göra väl fungerande sökningar och hitta relevant material.

1. Citeringar

Om du hittat en relevant artikel och ser följande information ”Times Cited in this Database” med en siffra inom parentes så betyder nedanstående exempel att det finns två stycken artiklar i CINAHL som har refererat till artikeln. Detta kan leda dig till nyare material inom samma ämne. Värt att klicka på länken alltså. För mer avancerade citeringsanalyser rekommenderar vi databaserna Web of Science och SCOPUS.

2. Ämnesord – CINAHL Headings

CINAHL Headings är en lista med kontrollerade ämnesord som används för att kategorisera och beskriva innehållet i artiklarna i databasen. Här kan du hitta de bästa begreppen för din sökning. Ämnesordlistor är också bra för att få definitioner av begrepp och hitta bredare och smalare sökord. Punkt 3-9 är exempel på sökningar man kan göra med hjälp av att använda CINAHL Headings.

En sökning på (MH “Anesthesia”) ger 5476 artiklar

3. Explode 

I  CINAHL kan det ofta vara en bra idé att expandera ämnesordet till att även söka på eventuella smalare begrepp. Alltså i detta fall även på artiklar som handlar om någon specifik typ av anestesi. Detta görs genom att bocka i rutan ”explode”, då söker du samtidigt på artiklar som handlar om något av de underliggande begreppen:
= (MH “Anesthesia+”) 18 675 artiklar

Denna sökning hittar artiklar som har det bredare ämnesordet anesthesia eller något av de underliggande t.ex. dental anesthesia eller anesthetic hypnosis.

Ett alternativ är annars att välja ett eller några av de smalare begreppen för att göra en mer specifik sökning.

4. Huvudtema – Major Subject

I CINAHL tilldelas artiklarna ämnesord i två nivåer: Major och Minor subjects. Ämnesordet blir Major subject om det är artikelns huvudfokus men om den bara handlar om ämnet i mindre utsträckning kan ämnesordet istället läggas som ett Minor subject. Du ser vilka ord som är minor och major på en artikel om du klickar dig in i den utökade posten:

Under Minor subjects hamnar också ämnesord som beskriver forskningsstudien: metod, teori, population, åldersgrupp, geografiskt område med mera.

Vill du att ditt ämnesord skall vara huvudtema gör du såhär i CINAHL Headings:
= (MM “Anesthesia”) 3472 artiklar

5. Aspektord – Subheadings

Du kan faktiskt vara ännu mer specifik och välja ut speciella fokus för ditt ämnesord med hjälp av så kallade aspektord. Aspektorden är olika för olika ämnesord beroende på vilka som är användbara. Ämnesordet ”Anesthesia” har exempelvis följande val. Du kan välja en eller flera. I exemplet nedan har jag valt Explode på Anesthesia, därav +, och sorterat ut artiklar med antingen fokus på etiska aspekter, omvårdnad eller psykosociala faktorer.


= (MH “Anesthesia+/NU/PF/EI”) 236 artiklar

6. Söka fram artiklar som handlar om en specifik metod

Gå in via CINAHL Headings och välj exempelvis research – research methodology – study design – qualitative studies – phenomenological research. För att hitta metodologiska artiklar så söker du sedan på metoden med major concept ikryssat!


= (MM “Phenomenological Research”) 268 artiklar

7. Söka fram artiklar som använt sig av en specifik metod

Det går också – men då är ordet ett Minor subject. En vanlig ämnesordssökning hittar båda delarna. Vill du sortera ut bara de artiklar som använt en specifik metod får du göra såhär; sök fram ämnesordet för metoden. Kopiera det och klistra in i sökrutan – välj sedan att söka efter ordet i fältet ”DH Exact minor subject heading”:=  (DH Phenomenological Research) 10307 artiklar

8. Söka fram artiklar som handlar om en specifik vårdteori

Gå in via CINAHL Headings och välj exempelvis Theory – nursing theory – nursing models theoretical – Orem Self-Care Model. För att hitta artiklar som handlar om teorin så söker du sedan med major concept ikryssat!
= (MM “Orem Self-Care Model”) 314 artiklar

9. Söka fram artiklar som använt sig av en specifik vårdteori

Det går också – men då är ordet ett minor subject. En vanlig ämnesordssökning hittar båda delarna. Vill du sortera ut bara de artiklar som använt en specifik teori får du göra såhär; sök fram ämnesordet för teorin. Kopiera det och klistra in i sökrutan – välj sedan att söka efter ordet i fältet ”DH Exact minor subject heading”:=  (DH Orem Self-Care Model)  901 artiklar

10. Precisera hur långt ifrån varandra dina sökord får vara = närhetssökning (proximity searching)

Du kan ange hur nära varandra dina sökord skall finnas i texten med hjälp av operatorn N (near). En sökning på (helicopter N5 transport) resulterar i artiklar där det är max 5 ord mellan sökorden, oavsett vilket sökord som kommer först.

Om du vill att helicopter ska stå före transport i texten kan du använda operatorn W (within) istället, då måste sökorden förekomma i den ordning du skrivit dem, t.ex. (helicopter W5 transport).

Båda sökningarna hittar formuleringar som dessa:
“Inter-Facility Helicopter Transport”
“Helicopter interfacility transport”
“Helicopter offshore transport”

Men bara (helicopter N5 transport) hittar material där orden kan komma i en annan ordning som:
“Transport by helicopter”

Besök gärna bibliotekets ämnesguide inom vård för fler tips om informationssökning inom ämnet.

Text & bild: Sara Hellberg