Sidnumrering i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

På bibliotekets webbsida under skriva och referera har vi några youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

Sidnumrering:

Vill du inte ha sidnummer på första sidan, i innehållsförteckningen eller på ditt abstract?

Eller du kanske inte tycker att man ska ha sidnummer på bilagor? Då har vår kollega Sara Hellberg gjort en liten guide på hur man går tillväga.

Sidnumrering i WordText: Tandis Talay
Bild: Mostphotos & Sara Hellberg

Innehållsförteckning i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

På bibliotekets webbsida under skriva och referera har vi några youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

I denna blogg och nästkommande blogg kommer vi att gå genom lite tips på hur du ska tänka kring wordhantering.

Innehållsförteckning:

För att göra innehållsförteckning i Word måste man se till att alla rubriker är formaterade. Markera den text du vill ska bli en rubrik, gå sedan in på den första fliken som i detta fall heter home, och tryck på valfri heading.

Home, Styles and Headings.

Notera att denna funktion heter styles, eller stilar. Har du en mindre skärm kommer funktionen att se annourlunda ut.

Styles

 

Det finns olika headings som är till för olika delar av dokumentet. Ofta har du ett antal huvudrubriker som exempelvis inledning, bakgrund, metod osv. dessa större avsnitt sätts ofta som rubrikettor. Ett sådant avsnitt delas ofta upp i underrubriker med rubriktvåor som i sin tur kan delas in ytterligare i rubriktreor.

Headings

Om du vill ha ett annat utseende på rubriktexten går det att lösa genom att välja mellan olika stilar under styles, eller genom att redigera den stilen du använder genom att högerklicka på rubriker under styles och välj modify.

Modify

När dokumentets rubriker är i rätt heading är det dags att generera en innehållsförteckning. Funktionerna för att göra detta finns under References.

Det finns fler gratis tutorials om de flesta formateringarna du kan göra i Word. Här på Högskolan använder vi Microsoft Word 2010. På webben hittar du även Office Word Onlines tutotrials.

Text & bild: Tandis Talay

UX i biblioteket

Att Förstå och Förbättra- det är meningen med UX

Nu har vi på biblioteket äntligen börjat jobba med UX. Vad betyder det undrar du kanske? Jo UX står för User Experience och är en samling av olika metoder och tekniker baserade på att försöka förstå sina användare och upptäcka olika hinder som de stöter på när de är i biblioteket och se till att förbättra deras upplevelse.

Några exempel på olika UX metoder är:

User Journey Map som består av en karta där man beskriver användarens resa från start till mål och där kan man se vilka hinder användaren stöter på och hur man kan ta bort dessa.

Love/Breakup Letter är ett annat exempel där man ber användaren skriva ett brev till, i det här fallet biblioteket, där de antingen förklarar sin kärlek t.ex. vad de älskar med biblioteket och vad som är bra, eller så gör de slut med biblioteket och istället skriver vad som inte fungerar och inte är så bra.

Touchstone-tours eller skuggning som vi kallar det innebär att man ber användaren visa hur de använder biblioteket. Man följer efter och på det sättet kan man få bättre förståelse för användarens behov.

Wall of reflections/graffiti wall– Man ställer en whiteboard tavla centralt vid t.ex. entrén där användarna kan skriva ner sina tankar, ideér och frågor till biblioteket. Lite som en Wish Box eller Önskelista. I slutet av dagen fotar man tavlan, skriver ner frågor som har kommit upp på tavlan och svar som användaren har fått från biblioteket och hänger i en mapp bredvid tavlan. Sedan kan man sudda tavlan och startar om på nytt nästa dag.

Guerilla Testing- Man går ut bland folk och ställer snabba frågor. En enkel metod att utföra där man snabbt kan få överblick över vad användaren behöver/vill ha.

Som jag nämnde i början har vi på biblioteket börjat arbeta enligt UX-modellen och några metoder som vi har använt oss av hittills är:

Skriva Dagbok– Under en period förde vi dagbok när vi jobbade i informationspunkten. På det sättet kunde vi se vilka sorters frågor vi fick, hur ofta vi sa NEJ och hur ofta vi gjorde undantag. Denna metod har hjälpt oss att förstå vad användaren har för förväntningar på våra tjänster.

Quality Walks– betyder att man “sätter på sig någon annans glasögon” och låtsas vara den personen utifrån en given frågeställning. T.ex. om jag har en grav synnedsättning kan jag ändå använda bibliotekets webbsida? Och så vidare.

Guerilla-testing– för inte så länge sedan var vi kluvna över hur en viss information ska skrivas i Primo för att användaren ska förstå vad vi menar. Då bestämde vi oss för att gå ut i biblioteket och ställa frågan till studenterna direkt. Vi hade fyra olika förslag och det var ett av dem som vann överlägset.

Så om ni ser oss gå runt i biblioteket och ställa frågor så vet ni vad vi håller på med och vilken metod vi använder.

Här kan du läsa mer om UX i biblioteket

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Lite trivselregler

Varför trivselregler?

Eftersom Biblioteket är en arbetsplats för många studenter och för att vi ska ha en trivsam arbetsmiljö så har vi några trivselregler som vi hoppas att alla följer.

När det gäller ljudnivån och om man får prata i biblioteket eller inte så är vi INTE ett tyst bibliotek, vilket betyder att det är helt ok att i grupp sitta i loungen och prata/diskutera, men man ska ha låg ljudnivå. Vill man ha lite hetsigare diskussioner så har vi grupprum som man kan boka och för de som vill ha absolut tystnad kring sig när de pluggar så har vi tysta Studierummet där man inte får prata alls.

Även om det är ok att prata i mobilen på de flesta ställen runt om i Biblioteket så är det mobilförbud i området runt informationspunkten. Det är bra att tänka på ljudnivån även när man pratar i mobilen då det är lätt att prata högt utan att man själv vet om det.

När det gäller mat och dryck så får man äta frukt, godis och vissa mackor i biblioteket. Man får inte äta kladdiga mackor som tonfiskmacka eller räkmacka, men en enkel ost- och skinkfralla går bra. Man får inte heller äta varm mat i biblioteket.

Att ta paus i pluggandet och gå iväg och äta kan vara ett bra sätt att rensa tankarna, återfå fokus och få ny energi. Det finns en lunchlounge precis utanför biblioteket där det finns mikrovågsugnar, 2 st kylskåp och kaffemaskin. Alla studenter har tillgång till loungen med sin tagg.

Man får ha med sig dryck med lock på i biblioteket. Men tänk på att inte ta med läskedryck eller energidryck in i biblioteket då det kan bli riktigt kladdigt om man skulle råka hälla ut lite.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Mina Lån

Undrar du var du kan se vilka böcker du har lånat och när ditt sista återlämningsdatum är? Eller vill du se om du har några förseningsavgifter eller vill du veta vilka böcker du har reserverat?

På bibliotekets första sida har du en snabblänk som heter Mitt bibliotek. Här har du all information om dina lån samlad. Är du student eller personal här på Högskolan i Borås väljer du Användare på högskolan och loggar in med ditt vanliga användarkonto.

Väl inne på kontot har du en översiktsbild. Här ser du direkt några av dina lån och beställningar av böcker, samt en sammanfattning av dina eventuella förseningsavgifter.

Under fliken lån kan du se dina samtliga lån. Du kanske undrar varför du inte hittar en förnyelse knapp här, detta beror på att biblioteket har automatiska omlån.  Du behöver alltså inte oroa dig för omlån för så länge ingen har reserverat boken kommer boken lånas om upp till 4 månader. Om boken du har lånat är ett fjärrlån, och du vill låna om så måste du kontakta ill@hb.se för att förnya lånet.

Kursböcker har 7 dagars lånetid och alla andra böcker har 21 dagars lånetid. Vi har förseningsavgift på 10 kronor per bok per dag. Du kommer få påminnelser via mail när en bok måste lämnas tillbaka, därför är det viktigt att du vet vilken mail är registrerad på dig. Detta ser du på på Mitt bibliotek under fliken Personuppgifter.

Här kan du läsa mer om våra Låneregler.

Text: Tandis Talay
Bild: Katharina Nordling

Boktips inför jul

Då var det dags för årets sista och mest populära biblioteksfrukost. Nämligen frukosten som vi kallar för skönlitteratur. Denna gång fick vi boktips av Svante Kristensson och Lena Holmberg och som vanligt var lokalen fullsatt. Ett plus till Svante och Lena för att de hade tryckt upp en broschyr med namn på alla böcker de ville tipsa om.

Vi fick många bra boktips. Allt från tunga böcker, sorgliga böcker till deckare, kärleksböcker och feel good böcker. Man fick så bra beskrivning av böckerna att jag i alla fall fick lust att läsa allihop.

Svantes “måste absolut läsa bok” heter Ett litet Liv av Hanya Yanagihara. Boken är  på hela 732 sidor och handlar om fyra vänner och deras liv i New York. Av dessa fyra vänner handlar boken mest om Jude som är en framgångsrik advokat men också är sjuk och har en mystisk bakgrund som ingen av hans vänner känner till.

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead är den bästa boken Lena har läst i år. Den har varit med i Oprahs book club och det är sista boken Barack Obama läste som president. Boken handlar om en ung tjej som lever som slav på en plantage i Georgia. Hon lyckas fly via en underjordisk järnväg och under sin flykt från söder till norr, upplever hon USAs olika delar. Enligt Lena är det ingen svårläst bok och man lär sig en hel del om slaveriet.

Biblioteksbloggen tar nu paus över jul- och nyårsledigheten, vi ses i januari!

Text och bild: Tandis Talay

Hej Signe Wulund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Signe som svarar på några frågor.

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag jobbar sedan ungefär sex veckor tillbaka med forskarstöd inom funktionen för Digitala Tjänster. Det innebär bland annat att jag (när jag gått in mig lite) kommer att bli den som hjälper och informerar forskare, doktorander och administratörer om sådant som till exempel rör publikationsdatabasen DiVA, Open Access och forskningsinformationshantering. Sedan kommer jag förstås också att finnas i Informationspunkten och göra mycket annat bakom kulisserna – det ska bli spännande att se exakt vilken min roll blir så småningom.

Vad gjorde du innan du började här?
Jag har sysslat med lite allt möjligt! De senaste fem åren har jag bott i Cambridge där jag hade en forskarstödsroll vid universitetet. Innan dess var jag barnbibliotekarie vid det fantastiska folkbiblioteket i Nynäshamn, och dit kom jag från Japan där jag bland annat hann med att plugga japanska och hålla föreläsningar i sjöfartsengelska vid ett kustbevakningshögkvarter. Min bibliotekarieutbildning läste jag i Uppsala och de hade ett utbytesprogram genom vilket jag hamnade i Japan för första gången.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Just nu håller jag på att möblera en sprillans ny hyreslägenhet, och försöka lära mig Borås. Jag är ju helt ny i staden, och kom hit från England med två resväskor och inget annat. Vi har lådor med böcker (och andra prylar också) som kommer hit så småningom, men eftersom vi hyrde möblerat i England blir det mycket IKEA och springa runt på Knalleland nu. Jag saknar verkligen att mysa i soffan med min fru och våra två katter, men som tur är flyttar de också hit till Borås från England i början av december. Och jag ser fram emot att få komma tillbaka ut i den svenska naturen!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag hade satt upp en sökning för att bli informerad när det dök upp jobb i Sverige med nyckelord som ”open access”, och när jag såg att just Högskolan i Borås sökte en bibliotekarie till Digitala Tjänster kändes det som en riktig drömchans. Det är ju trots allt här svenska biblioteksstudier har sitt hjärta, och jag kunde inte tänka mig någon bättre kombination än en arbetsplats där jag både skulle kunna få användning för de specialistkunskaper jag fått vid Cambridge University och samtidigt kunna lära mig väldigt mycket nytt inom fältet. Och det visade ju sig vara helt rätt tänkt – redan första dagen fick jag följa med på en föreläsning som några av mina kollegor höll för biblioteks- och informationsvetenskapsstudenterna!

Visste du från början att du ville jobba med forskare och publikationer?
Inte alls – det är en ren bananskalshistoria! I Cambridge började jag som vikarie, och rätt tidigt hamnade jag på olika administrativa avdelningar där jag hjälpte till med just forskarstöd och publikationer. Jag blev snabbt engagerad i frågor rörande öppen tillgång till publikationer och forskningsdata. För mig känns det som ett spännande område där utvecklingen just nu går i rasande fart, samtidigt som det är viktigt för bibliotek och lärosäten att hänga med och kommunicera allt vad det innebär för dem som påverkas direkt av relevanta krav och riktlinjer.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag gillar allt av NK Jemisin, men den nyss avslutade Broken Earth-trilogin är nog det bästa hon skrivit hittills. Det är rå och majestätisk fantasy i gränslandet till SF där hon konfronterar många svåra frågor – inte konstigt att de två första delarna vunnit varsin Hugo nu. Yoon Ha Lee har än så länge två böcker ute i serien Machineries of the Empire, där första delen var så bra att jag läste om den efter ett halvår bara för att få uppleva den igen. Han skriver SF som känns som att titta på en färgsprakande animerad film. Och Ada Palmer vann John W. Campbell-priset i kategorin för bästa nykomling med sin framtidsvision Too Like The Lightning vilket jag verkligen kan förstå – den liknar inte heller något jag läst tidigare. Jag väntar nu spänt på hennes The Will to Battle som kommer ut i december.

Text: Tandis Talay och Signe Wulund
Bild: Tandis Talay