Lite trivselregler

Varför trivselregler?

Eftersom Biblioteket är en arbetsplats för många studenter och för att vi ska ha en trivsam arbetsmiljö så har vi några trivselregler som vi hoppas att alla följer.

När det gäller ljudnivån och om man får prata i biblioteket eller inte så är vi INTE ett tyst bibliotek, vilket betyder att det är helt ok att i grupp sitta i loungen och prata/diskutera, men man ska ha låg ljudnivå. Vill man ha lite hetsigare diskussioner så har vi grupprum som man kan boka och för de som vill ha absolut tystnad kring sig när de pluggar så har vi tysta Studierummet där man inte får prata alls.

Även om det är ok att prata i mobilen på de flesta ställen runt om i Biblioteket så är det mobilförbud i området runt informationspunkten. Det är bra att tänka på ljudnivån även när man pratar i mobilen då det är lätt att prata högt utan att man själv vet om det.

När det gäller mat och dryck så får man äta frukt, godis och vissa mackor i biblioteket. Man får inte äta kladdiga mackor som tonfiskmacka eller räkmacka, men en enkel ost- och skinkfralla går bra. Man får inte heller äta varm mat i biblioteket.

Att ta paus i pluggandet och gå iväg och äta kan vara ett bra sätt att rensa tankarna, återfå fokus och få ny energi. Det finns en lunchlounge precis utanför biblioteket där det finns mikrovågsugnar, 2 st kylskåp och kaffemaskin. Alla studenter har tillgång till loungen med sin tagg.

Man får ha med sig dryck med lock på i biblioteket. Men tänk på att inte ta med läskedryck eller energidryck in i biblioteket då det kan bli riktigt kladdigt om man skulle råka hälla ut lite.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Mina Lån

Undrar du var du kan se vilka böcker du har lånat och när ditt sista återlämningsdatum är? Eller vill du se om du har några förseningsavgifter eller vill du veta vilka böcker du har reserverat?

På bibliotekets första sida har du en snabblänk som heter Mitt bibliotek. Här har du all information om dina lån samlad. Är du student eller personal här på Högskolan i Borås väljer du Användare på högskolan och loggar in med ditt vanliga användarkonto.

Väl inne på kontot har du en översiktsbild. Här ser du direkt några av dina lån och beställningar av böcker, samt en sammanfattning av dina eventuella förseningsavgifter.

Under fliken lån kan du se dina samtliga lån. Du kanske undrar varför du inte hittar en förnyelse knapp här, detta beror på att biblioteket har automatiska omlån.  Du behöver alltså inte oroa dig för omlån för så länge ingen har reserverat boken kommer boken lånas om upp till 4 månader. Om boken du har lånat är ett fjärrlån, och du vill låna om så måste du kontakta ill@hb.se för att förnya lånet.

Kursböcker har 7 dagars lånetid och alla andra böcker har 21 dagars lånetid. Vi har förseningsavgift på 10 kronor per bok per dag. Du kommer få påminnelser via mail när en bok måste lämnas tillbaka, därför är det viktigt att du vet vilken mail är registrerad på dig. Detta ser du på på Mitt bibliotek under fliken Personuppgifter.

Här kan du läsa mer om våra Låneregler.

Text: Tandis Talay
Bild: Katharina Nordling

Boktips inför jul

Då var det dags för årets sista och mest populära biblioteksfrukost. Nämligen frukosten som vi kallar för skönlitteratur. Denna gång fick vi boktips av Svante Kristensson och Lena Holmberg och som vanligt var lokalen fullsatt. Ett plus till Svante och Lena för att de hade tryckt upp en broschyr med namn på alla böcker de ville tipsa om.

Vi fick många bra boktips. Allt från tunga böcker, sorgliga böcker till deckare, kärleksböcker och feel good böcker. Man fick så bra beskrivning av böckerna att jag i alla fall fick lust att läsa allihop.

Svantes “måste absolut läsa bok” heter Ett litet Liv av Hanya Yanagihara. Boken är  på hela 732 sidor och handlar om fyra vänner och deras liv i New York. Av dessa fyra vänner handlar boken mest om Jude som är en framgångsrik advokat men också är sjuk och har en mystisk bakgrund som ingen av hans vänner känner till.

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead är den bästa boken Lena har läst i år. Den har varit med i Oprahs book club och det är sista boken Barack Obama läste som president. Boken handlar om en ung tjej som lever som slav på en plantage i Georgia. Hon lyckas fly via en underjordisk järnväg och under sin flykt från söder till norr, upplever hon USAs olika delar. Enligt Lena är det ingen svårläst bok och man lär sig en hel del om slaveriet.

Biblioteksbloggen tar nu paus över jul- och nyårsledigheten, vi ses i januari!

Text och bild: Tandis Talay

Hej Signe Wulund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Signe som svarar på några frågor.

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag jobbar sedan ungefär sex veckor tillbaka med forskarstöd inom funktionen för Digitala Tjänster. Det innebär bland annat att jag (när jag gått in mig lite) kommer att bli den som hjälper och informerar forskare, doktorander och administratörer om sådant som till exempel rör publikationsdatabasen DiVA, Open Access och forskningsinformationshantering. Sedan kommer jag förstås också att finnas i Informationspunkten och göra mycket annat bakom kulisserna – det ska bli spännande att se exakt vilken min roll blir så småningom.

Vad gjorde du innan du började här?
Jag har sysslat med lite allt möjligt! De senaste fem åren har jag bott i Cambridge där jag hade en forskarstödsroll vid universitetet. Innan dess var jag barnbibliotekarie vid det fantastiska folkbiblioteket i Nynäshamn, och dit kom jag från Japan där jag bland annat hann med att plugga japanska och hålla föreläsningar i sjöfartsengelska vid ett kustbevakningshögkvarter. Min bibliotekarieutbildning läste jag i Uppsala och de hade ett utbytesprogram genom vilket jag hamnade i Japan för första gången.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Just nu håller jag på att möblera en sprillans ny hyreslägenhet, och försöka lära mig Borås. Jag är ju helt ny i staden, och kom hit från England med två resväskor och inget annat. Vi har lådor med böcker (och andra prylar också) som kommer hit så småningom, men eftersom vi hyrde möblerat i England blir det mycket IKEA och springa runt på Knalleland nu. Jag saknar verkligen att mysa i soffan med min fru och våra två katter, men som tur är flyttar de också hit till Borås från England i början av december. Och jag ser fram emot att få komma tillbaka ut i den svenska naturen!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag hade satt upp en sökning för att bli informerad när det dök upp jobb i Sverige med nyckelord som ”open access”, och när jag såg att just Högskolan i Borås sökte en bibliotekarie till Digitala Tjänster kändes det som en riktig drömchans. Det är ju trots allt här svenska biblioteksstudier har sitt hjärta, och jag kunde inte tänka mig någon bättre kombination än en arbetsplats där jag både skulle kunna få användning för de specialistkunskaper jag fått vid Cambridge University och samtidigt kunna lära mig väldigt mycket nytt inom fältet. Och det visade ju sig vara helt rätt tänkt – redan första dagen fick jag följa med på en föreläsning som några av mina kollegor höll för biblioteks- och informationsvetenskapsstudenterna!

Visste du från början att du ville jobba med forskare och publikationer?
Inte alls – det är en ren bananskalshistoria! I Cambridge började jag som vikarie, och rätt tidigt hamnade jag på olika administrativa avdelningar där jag hjälpte till med just forskarstöd och publikationer. Jag blev snabbt engagerad i frågor rörande öppen tillgång till publikationer och forskningsdata. För mig känns det som ett spännande område där utvecklingen just nu går i rasande fart, samtidigt som det är viktigt för bibliotek och lärosäten att hänga med och kommunicera allt vad det innebär för dem som påverkas direkt av relevanta krav och riktlinjer.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag gillar allt av NK Jemisin, men den nyss avslutade Broken Earth-trilogin är nog det bästa hon skrivit hittills. Det är rå och majestätisk fantasy i gränslandet till SF där hon konfronterar många svåra frågor – inte konstigt att de två första delarna vunnit varsin Hugo nu. Yoon Ha Lee har än så länge två böcker ute i serien Machineries of the Empire, där första delen var så bra att jag läste om den efter ett halvår bara för att få uppleva den igen. Han skriver SF som känns som att titta på en färgsprakande animerad film. Och Ada Palmer vann John W. Campbell-priset i kategorin för bästa nykomling med sin framtidsvision Too Like The Lightning vilket jag verkligen kan förstå – den liknar inte heller något jag läst tidigare. Jag väntar nu spänt på hennes The Will to Battle som kommer ut i december.

Text: Tandis Talay och Signe Wulund
Bild: Tandis Talay

Har du rätt e-post registrerad?

Med tanke på att du får förseningsavgifter på böcker du återlämnar för sent, så känns det som en bra idé att ha koll på vilken e-postadress biblioteket använder för att skicka ut påminnelser – här berättar vi hur du får koll på vilken adress som är registrerad för dig.

När du har lånat en bok på biblioteket är det alltid ditt ansvar att hålla koll på vad du lånat och när det ska återlämnas. Om en bok återlämnas försent kommer du få förseningsavgifter. Men för att hjälpa dig att hålla koll på alla olika datum för återlämning så har biblioteket servicen att skicka ut påminnelse via e-post strax före det är dags att återlämna en bok. Men för att du ska få de e-postmeddelanden biblioteket skickar, och därmed bli påmind om att det är dags att lämna tillbaks boken, är det viktigt att du har rätt e-postadress registrerad hos biblioteket. Med rätt e-postadress menar vi den e-postadress som ni dagligen kontrollerar.

Det är lätt att kolla vilken e-postadress som är registrerad för dig på biblioteket. Logga in på Mitt bibliotek, under fliken PERSONUPPGIFTER ser du din e-postadress.

Om du vill byta e-post gör du det via Ladok under My Pages. Tycker du att det är krångligt? Kom in till biblioteket så guidar vi dig till hur man gör.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

 

Open Access

Denna vecka infaller Open Access Week för tionde gången, ett internationellt initiativ där frågor om öppen tillgång till forskning står i centrum under en veckas tid. Detta års tema fokuserar på frågan om vilka konkreta fördelar som realiseras genom att göra vetenskaplig data öppet tillgängliga.

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Att ha fri tillgång till vetenskaplig information menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandlingen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift för detta.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Access rörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Text och bild: Tandis Talay

Dyslexi – vad är det?

Dyslexi, eller specifika läs- och skrivsvårigheter, innebär att man har svårigheter med att läsa och skriva och är en varaktig funktionsnedsättning.

Läs-och skrivsvårigheter kan bero på många olika faktorer. Det kan handla bl.a. om att man har syn- eller hörselproblem, någon typ av språkstörning, emotionella problem eller kulturell och/eller språklig understimulering. Dyslexi kan vara medfödd egenskap eller ha uppkommit vid skada eller sjukdom.

Idag kan man redan från tidig ålder upptäcka dyslexi och få hjälp. I Sverige är det logopeder, specialpedagoger eller psykologer som utför läs- och skrivsvårighetsutredningar.

När man väl har blivit diagnostiserad kan man genom träning och anpassning börja åtgärda sitt problem.

Lite kort fakta om Dyslexi:

  • En vanlig bedömning är att 5-8% av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art.
  • Dyslexi är vanligare bland pojkar/män än flickor/kvinnor.
  • Dyslexi är inte relaterat till intelligensnivå.
  • Några kända dyslektiker är: Albert Einstein, John Lennon, Pablo Picasso och Selma Lagerlöf.
  • Orsaken till dyslexi är inte helt klarlagd och det finns flera definitioner av dyslexi. Den vanligaste definitionen kommer från The International Dyslexia Association, och  lyder:

    Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap. (2002)

Vill du läsa mer om Dyslexi har vi just nu i samband med Europeiska Dyslexiveckan en utställning på Plan 2. Där finns det även böcker som du kan låna med dig hem.

Om du vill veta hur du kan få hjälp via högskolan kan du kontakta Susanna Hagelberg som är dyslexipedagog här på högskolan eller läsa mer på högskolans webbplats.

Text och Bild: Tandis Talay