WIFI i biblioteket

Då och då får vi höra av våra studenter att uppkopplingen i biblioteket inte alltid fungerar riktigt som man önskar. IT-avdelningen felsöker då och då olika problem med trådlöst nätverk men det är inte alltid lätt att hitta problemet då de behöver en hel del information som vi inte alltid har.

Man ska tänka på att det är drygt 2000 personer om dagen som kopplar upp sig mot nätet så det är inte så konstigt att man slängs ut ibland eller att det inte fungerar lika snabbt som man vill.

Man får även tänka på att det inte är alltid problem med nätet utan felet kan vara relaterad till datorn. T.ex. att den inte är uppdaterad eller att det är externa störningar som påverkar. Dessa störningar kan vara en trasig dator i närheten eller nätverk i grannfastigheten.

När man ska koppla upp sig, får man två olika alternativ. Man kan antingen välja HB-guest eller Eduroam. Som student ska man alltid välja Eduroam i första hand. HB-guest är egentligen till våra externa gäster/användare. När man ska koppla upp sig på Eduroam första gången måste man gör det från sitt hemmauniversitet, efter det kan man koppla upp sig på nätet även när man besöker andra universitet som också har Eduroam. Läs mer på IT-avdelningens webbsida.

Kom gärna till informationspunkten och berätta om du upplever att du har problem med vårt trådlösa nätverk så försöker vi hjälpa dig så gott vi kan.

Text: Tandis Talay
Bild: Most Photos

Vad är vår egentligen?

Enligt Wikipedia är vår: en av de fyra årstiderna, som på norra halvklotet enligt årets kalenderindelning brukar omfatta månaderna mars, april och maj, och på södra halvklotet brukar våren omfatta månaderna september, oktober och november. Eftersom årstiderna inte ser likadana ut i de olika delarna av världen saknas dock internationell meteorologisk definition.

Våren är även den årstid som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse. Det persiska nyåret (Nouroz) infaller t.ex. på vårdagjämningen. Man firar våren och solens ankomst. denna högtid har firats sedan forntiden och härstämmar från Zoroatrismen.

När vet man att våren är här? För tyvärr kan man inte bara gå efter vädret då vissa år snöar det även i april. Om man ska gå efter den meteorologiska våren så ska dygnsmedeltemperaturen under sju dagar i följd vara över 0 grader (Celsius) men under 10 grader.

Andra vårtecken kan t.ex. vara när vårblommorna börja synas, Fåglarna sjunger högre en vanligt, många djur vaknar upp och pollenallergier sätts igång. Under modern tid har våren även betytt säsongstart för kolonilotter och trädgårdsarbete, däckbyte och vårstädning där rensning av garderoben och fönsterputsning ingår.

I Sverige kan våren även förknippas med Valborg, som egentligen härstämmar från Tyskland och helgonet Sankta Walpurgis som var en abbedissa och föreståndarinna för ett kloster inom den katolska kyrkan. Hon blev helgonförklarad på 1400-talet 1 maj och då började tyskarna fira valborgsmässa (Walpurgistag).

Sedan har vi de kulturella tolkningar av våren, t.ex. Pragvåren 1968 som uppkom när dåvarande Tjeckoslovakien försökte införa en öppnare politisk system i landet. Och så har vi den Arabiska våren som är en serie av politiska protester för att störta diktaturen och öka liberaliseringen. Den Arabiska våren började i Tunisien och spred sig sedan vidare till Algeriet, Egypten, Bahrain, Libyen, Jemen och Syrien där det fortfarande pågår.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Sidnumrering i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

På bibliotekets webbsida under skriva och referera har vi några youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

Sidnumrering:

Vill du inte ha sidnummer på första sidan, i innehållsförteckningen eller på ditt abstract?

Eller du kanske inte tycker att man ska ha sidnummer på bilagor? Då har vår kollega Sara Hellberg gjort en liten guide på hur man går tillväga.

Sidnumrering i WordText: Tandis Talay
Bild: Mostphotos & Sara Hellberg

Innehållsförteckning i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

På bibliotekets webbsida under skriva och referera har vi några youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

I denna blogg och nästkommande blogg kommer vi att gå genom lite tips på hur du ska tänka kring wordhantering.

Innehållsförteckning:

För att göra innehållsförteckning i Word måste man se till att alla rubriker är formaterade. Markera den text du vill ska bli en rubrik, gå sedan in på den första fliken som i detta fall heter home, och tryck på valfri heading.

Home, Styles and Headings.

Notera att denna funktion heter styles, eller stilar. Har du en mindre skärm kommer funktionen att se annourlunda ut.

Styles

 

Det finns olika headings som är till för olika delar av dokumentet. Ofta har du ett antal huvudrubriker som exempelvis inledning, bakgrund, metod osv. dessa större avsnitt sätts ofta som rubrikettor. Ett sådant avsnitt delas ofta upp i underrubriker med rubriktvåor som i sin tur kan delas in ytterligare i rubriktreor.

Headings

Om du vill ha ett annat utseende på rubriktexten går det att lösa genom att välja mellan olika stilar under styles, eller genom att redigera den stilen du använder genom att högerklicka på rubriker under styles och välj modify.

Modify

När dokumentets rubriker är i rätt heading är det dags att generera en innehållsförteckning. Funktionerna för att göra detta finns under References.

Det finns fler gratis tutorials om de flesta formateringarna du kan göra i Word. Här på Högskolan använder vi Microsoft Word 2010. På webben hittar du även Office Word Onlines tutotrials.

Text & bild: Tandis Talay

UX i biblioteket

Att Förstå och Förbättra- det är meningen med UX

Nu har vi på biblioteket äntligen börjat jobba med UX. Vad betyder det undrar du kanske? Jo UX står för User Experience och är en samling av olika metoder och tekniker baserade på att försöka förstå sina användare och upptäcka olika hinder som de stöter på när de är i biblioteket och se till att förbättra deras upplevelse.

Några exempel på olika UX metoder är:

User Journey Map som består av en karta där man beskriver användarens resa från start till mål och där kan man se vilka hinder användaren stöter på och hur man kan ta bort dessa.

Love/Breakup Letter är ett annat exempel där man ber användaren skriva ett brev till, i det här fallet biblioteket, där de antingen förklarar sin kärlek t.ex. vad de älskar med biblioteket och vad som är bra, eller så gör de slut med biblioteket och istället skriver vad som inte fungerar och inte är så bra.

Touchstone-tours eller skuggning som vi kallar det innebär att man ber användaren visa hur de använder biblioteket. Man följer efter och på det sättet kan man få bättre förståelse för användarens behov.

Wall of reflections/graffiti wall– Man ställer en whiteboard tavla centralt vid t.ex. entrén där användarna kan skriva ner sina tankar, ideér och frågor till biblioteket. Lite som en Wish Box eller Önskelista. I slutet av dagen fotar man tavlan, skriver ner frågor som har kommit upp på tavlan och svar som användaren har fått från biblioteket och hänger i en mapp bredvid tavlan. Sedan kan man sudda tavlan och startar om på nytt nästa dag.

Guerilla Testing- Man går ut bland folk och ställer snabba frågor. En enkel metod att utföra där man snabbt kan få överblick över vad användaren behöver/vill ha.

Som jag nämnde i början har vi på biblioteket börjat arbeta enligt UX-modellen och några metoder som vi har använt oss av hittills är:

Skriva Dagbok– Under en period förde vi dagbok när vi jobbade i informationspunkten. På det sättet kunde vi se vilka sorters frågor vi fick, hur ofta vi sa NEJ och hur ofta vi gjorde undantag. Denna metod har hjälpt oss att förstå vad användaren har för förväntningar på våra tjänster.

Quality Walks– betyder att man “sätter på sig någon annans glasögon” och låtsas vara den personen utifrån en given frågeställning. T.ex. om jag har en grav synnedsättning kan jag ändå använda bibliotekets webbsida? Och så vidare.

Guerilla-testing– för inte så länge sedan var vi kluvna över hur en viss information ska skrivas i Primo för att användaren ska förstå vad vi menar. Då bestämde vi oss för att gå ut i biblioteket och ställa frågan till studenterna direkt. Vi hade fyra olika förslag och det var ett av dem som vann överlägset.

Så om ni ser oss gå runt i biblioteket och ställa frågor så vet ni vad vi håller på med och vilken metod vi använder.

Här kan du läsa mer om UX i biblioteket

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Lite trivselregler

Varför trivselregler?

Eftersom Biblioteket är en arbetsplats för många studenter och för att vi ska ha en trivsam arbetsmiljö så har vi några trivselregler som vi hoppas att alla följer.

När det gäller ljudnivån och om man får prata i biblioteket eller inte så är vi INTE ett tyst bibliotek, vilket betyder att det är helt ok att i grupp sitta i loungen och prata/diskutera, men man ska ha låg ljudnivå. Vill man ha lite hetsigare diskussioner så har vi grupprum som man kan boka och för de som vill ha absolut tystnad kring sig när de pluggar så har vi tysta Studierummet där man inte får prata alls.

Även om det är ok att prata i mobilen på de flesta ställen runt om i Biblioteket så är det mobilförbud i området runt informationspunkten. Det är bra att tänka på ljudnivån även när man pratar i mobilen då det är lätt att prata högt utan att man själv vet om det.

När det gäller mat och dryck så får man äta frukt, godis och vissa mackor i biblioteket. Man får inte äta kladdiga mackor som tonfiskmacka eller räkmacka, men en enkel ost- och skinkfralla går bra. Man får inte heller äta varm mat i biblioteket.

Att ta paus i pluggandet och gå iväg och äta kan vara ett bra sätt att rensa tankarna, återfå fokus och få ny energi. Det finns en lunchlounge precis utanför biblioteket där det finns mikrovågsugnar, 2 st kylskåp och kaffemaskin. Alla studenter har tillgång till loungen med sin tagg.

Man får ha med sig dryck med lock på i biblioteket. Men tänk på att inte ta med läskedryck eller energidryck in i biblioteket då det kan bli riktigt kladdigt om man skulle råka hälla ut lite.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Mina Lån

Undrar du var du kan se vilka böcker du har lånat och när ditt sista återlämningsdatum är? Eller vill du se om du har några förseningsavgifter eller vill du veta vilka böcker du har reserverat?

På bibliotekets första sida har du en snabblänk som heter Mitt bibliotek. Här har du all information om dina lån samlad. Är du student eller personal här på Högskolan i Borås väljer du Användare på högskolan och loggar in med ditt vanliga användarkonto.

Väl inne på kontot har du en översiktsbild. Här ser du direkt några av dina lån och beställningar av böcker, samt en sammanfattning av dina eventuella förseningsavgifter.

Under fliken lån kan du se dina samtliga lån. Du kanske undrar varför du inte hittar en förnyelse knapp här, detta beror på att biblioteket har automatiska omlån.  Du behöver alltså inte oroa dig för omlån för så länge ingen har reserverat boken kommer boken lånas om upp till 4 månader. Om boken du har lånat är ett fjärrlån, och du vill låna om så måste du kontakta ill@hb.se för att förnya lånet.

Kursböcker har 7 dagars lånetid och alla andra böcker har 21 dagars lånetid. Vi har förseningsavgift på 10 kronor per bok per dag. Du kommer få påminnelser via mail när en bok måste lämnas tillbaka, därför är det viktigt att du vet vilken mail är registrerad på dig. Detta ser du på på Mitt bibliotek under fliken Personuppgifter.

Här kan du läsa mer om våra Låneregler.

Text: Tandis Talay
Bild: Katharina Nordling