Inläst litteratur

Vad är inläst litteratur och hur kan du få tillgång till det?

Är du student på Högskolan i Borås och har en läsnedsättning på grund av ett funktionshinder, har du rätt till talböcker producerade av MTM (myndigheten för tillgängliga medier).

Vad är läsnedsättning undrar du kanske? En läsnedsättning innebär att du har svårt att läsa tryckt text. Som läsnedsättning räknas till exempel läs- och skrivsvårigheter, synskada, rörelsehinder, hörselskada, autism, adhd och tillfällig läsnedsättning.

Om man har annat modersmål än svenska och har läsnedsättning på sitt eget språk får man låna talböcker på svenska eller andra språk. Dock får man tänka på att om man inte har svenska som modersmål, då räknas det inte som läsnedsättning.

Staten ansvarar alltså för produktionen av talböcker, enligt §17 i upphovsrättslagen, men det är biblioteken som är låneförmedlare till personer med läsnedsättning.
Detta innebär att du som student tar kontakt med oss på högskolebiblioteket om du anser att du är i behov av talböcker enligt de kriterier som nämns här ovan.

Här på Högskolan i Borås har vi två bibliotekarier som jobbar med Legimus och inläst litteratur. Karin Ekström och Lena Svenson.  Kontakta dem för ett möte via telefon eller mail.

För att hitta de titlar som finns inlästa, söker du i databasen Legimus. Finns inte kursboken som du söker, behöver boken beställas via oss på biblioteket för nyproduktion. Det gäller att kontakta biblioteket i god tid då det kan ta 6-12 veckor att få en bok inläst.

Läs gärna mer om inläst litteratur på vår webb

Text: Karin Ekström, Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Trivselregler – Igen

Eftersom Biblioteket är en arbetsplats för många studenter och för att vi ska ha en trivsam arbetsmiljö så har vi några ordningsregler som vi hoppas att alla följer.

När det gäller ljudnivån och om man får prata i biblioteket eller inte så är vi INTE ett tyst bibliotek, vilket betyder att det är helt ok att i grupp sitta i loungen och prata/diskutera, men man ska ha låg ljudnivå. Vill man ha lite hetsigare diskussioner så har vi grupprum som man kan boka och för de som vill ha absolut tystnad kring sig när de pluggar så har vi tysta studierummet på entréplan där man inte får prata alls.

Även om det är ok att prata i mobilen på de flesta ställen i Biblioteket så är det mobilförbud i området runt informationspunkten. Det är bra att tänka på ljudnivån även när man pratar i mobilen då det är lätt att prata högt utan att man själv vet om det.

När det gäller mat och dryck så får man äta frukt, godis och vissa mackor i biblioteket. Man får inte äta kladdiga mackor som räkmacka, men en enkel ost- och skinkfralla går bra. Man får inte heller äta varm mat i biblioteket.

Att ta paus i pluggandet och gå iväg och äta kan vara ett bra sätt att rensa tankarna, återfå fokus och få ny energi. Det finns en lunchlounge precis utanför biblioteket där det finns mikrovågsugnar, 2 kylskåp och kaffemaskin. Alla studenter har tillgång till loungen med sin tagg.

Man får ha med sig dryck med lock på i biblioteket. Men tänk på att inte ta med läskedryck eller energidryck in i biblioteket då det kan bli riktigt kladdigt om man skulle råka hälla ut lite.

Text: Tandis Talay
Bild: Unsplash

Open Access Week

Då var det återigen dags för Open Access Week, ett internationellt initiativ där frågor om öppen tillgång till forskning står i centrum under en veckas tid. Årets tema är att “Designing Equitable Foundations for Open Knowledge”.

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Att ha fri tillgång till vetenskaplig information menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas, innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandlingen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift för detta.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Accessrörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Vill du veta vad som händer här på högskolan när det gäller Open Access, läs vår blogg Forskningsrelaterat.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Ordningsregler i Biblioteket

Eftersom Biblioteket är en arbetsplats för många studenter och för att vi ska ha en trivsam arbetsmiljö så har vi några ordningsregler som vi hoppas att alla följer.

När det gäller ljudnivån och om man får prata i biblioteket eller inte så är vi INTE ett tyst bibliotek, vilket betyder att det är helt ok att i grupp sitta i loungen och prata/diskutera, men man ska ha låg ljudnivå. Vill man ha lite hetsigare diskussioner så har vi grupprum som man kan boka och för de som vill ha absolut tystnad kring sig när de pluggar så har vi tysta studierummet på entréplan där man inte får prata alls.

Även om det är ok att prata i mobilen på de flesta ställen i Biblioteket så är det mobilförbud i området runt informationspunkten. Det är bra att tänka på ljudnivån även när man pratar i mobilen då det är lätt att prata högt utan att man själv vet om det.

När det gäller mat och dryck så får man äta frukt, godis och vissa mackor i biblioteket. Man får inte äta kladdiga mackor som räkmacka, men en enkel ost- och skinkfralla går bra. Man får inte heller äta varm mat i biblioteket.

Att ta paus i pluggandet och gå iväg och äta kan vara ett bra sätt att rensa tankarna, återfå fokus och få ny energi. Det finns en lunchlounge precis utanför biblioteket där det finns mikrovågsugnar, 2 kylskåp och kaffemaskin. Alla studenter har tillgång till loungen med sin tagg.

Man får ha med sig dryck med lock på i biblioteket. Men tänk på att inte ta med läskedryck eller energidryck in i biblioteket då det kan bli riktigt kladdigt om man skulle råka hälla ut lite.

Text: Tandis Talay
Bild: Unsplash

Hitta din kurslitteratur

Du kanske undrar hur biblioteket har sorterat kurslitteraturen och hur du lättast får tag på dina böcker.

I denna blogg går vi genom hur du hittar rätt bok på hyllan och tipsar om andra sätt att få tag i den eftertraktade kurslitteraturen.

Biblioteket köper minst 2 exemplarer av varje bok. Ett för utlån och ett kursreferensexemplar för användning i biblioteket. Om kursboken finns som E-bok köper vi den i första hand, men vi ser till att även ha ett fysiskt exemplar för utlån.
Man får alltså inte låna hem kursreferensen men man kan läsa den var som helst inne i biblioteket. Alla kursreferensexemplar står på plan 1 (allra längst ner) och är sorterade i bokstavsordning med en gul prick på ryggen.

Det är inte säkert att boken alltid står på författarens efternamn som många tror. Det kan lika gärna stå på titeln. Därför är det viktigt att du tittar i bibliotekets katalog Primo först innan du går ner för att leta efter boken.

Lånetiden för kursböcker är 7 dagar, om ingen reserverar boken så lånas den om automatiskt upp till 4 månader. Du får ett mail när det är dags att återlämna boken. Därför är det viktigt att kolla så att du har registrerat rätt email adress. Det kan du kolla via Mitt bibliotek.

Som tidigare nämnt kan en kursbok även finnas som e-bok och läsas både här på högskolan och hemifrån. Det är ditt vanliga användarid som du använder vid inloggning. För att se om den aktuella kursboken finns som e-bok får du söka i Primo.

Så här kan det se ut när man söker efter en kursbok i bibliotekskatalogen:Det översta exemplaret är kursref som finns på plan 1 och det understa exemplaret finns på sitt ämneshylla i det här fallet plan 2,5. Hade utlåningsexemplaret varit utlånad hade det stått 0 tillgänglig istället för 1 tillgänglig i parentesen.

Det händer att kursrefen inte är på plats nere på plan 1. Detta kan bero antingen på att någon sitter med den någonstans i biblioteket eller att någon har tagit den med sig till plan 4 t.ex. och lämnat den på en grå vagnen där. Det du kan göra är att gå runt och kolla bland vagnarna eller komma tillbaka senare för att se om den är tillbaka på sin plats.

Du undrar kanske varför vi inte har klassuppsättningar av allting? Det har vi inte möjlighet till, dels för att vi inte har tillräckligt med plats för det, biblioteket måste rymma en hel del övrig litteratur och andra saker än kursböcker. Dels har vi inte råd med det. Biblioteket har en mediabudget som måste följas varje år och det är inom dess ramar vi får hålla oss. Vi måste även se till att vårt bokbestånd är fyllt av bra böcker som kan användas vid uppsatsskrivning och annat skolarbete.

Om man vill köpa sin kurslitteratur så har studentbokhandeln på Allégatan mycket av högskolans kurslitteratur för bra priser. Man kan även köpa sin kurslitteratur via nätbokhandlar som Adlibris och Bokus som ofta har ett stort sortiment av kurslitteratur. På högskolans anslagstavlor finns det ofta annonser om försäljning av begagnad kurslitteratur och på sajterna kurslitteratur.se och bokbörsen kan man söka efter begagnade böcker. Det kan hända vid enstaka tillfällen att studentkåren i Borås har en kursboksloppis någonstans på högskolan.

Text: Tandis Talay
Bild: Suss Wilén

WIFI i biblioteket

Då och då får vi höra av våra studenter att uppkopplingen i biblioteket inte alltid fungerar riktigt som man önskar. IT-avdelningen felsöker då och då olika problem med trådlöst nätverk men det är inte alltid lätt att hitta problemet då de behöver en hel del information som vi inte alltid har.

Man ska tänka på att det är drygt 2000 personer om dagen som kopplar upp sig mot nätet så det är inte så konstigt att man slängs ut ibland eller att det inte fungerar lika snabbt som man vill.

Man får även tänka på att det inte är alltid problem med nätet utan felet kan vara relaterad till datorn. T.ex. att den inte är uppdaterad eller att det är externa störningar som påverkar. Dessa störningar kan vara en trasig dator i närheten eller nätverk i grannfastigheten.

När man ska koppla upp sig, får man två olika alternativ. Man kan antingen välja HB-guest eller Eduroam. Som student ska man alltid välja Eduroam i första hand. HB-guest är egentligen till våra externa gäster/användare. När man ska koppla upp sig på Eduroam första gången måste man gör det från sitt hemmauniversitet, efter det kan man koppla upp sig på nätet även när man besöker andra universitet som också har Eduroam. Läs mer på IT-avdelningens webbsida.

Kom gärna till informationspunkten och berätta om du upplever att du har problem med vårt trådlösa nätverk så försöker vi hjälpa dig så gott vi kan.

Text: Tandis Talay
Bild: Most Photos

Vad är vår egentligen?

Enligt Wikipedia är vår: en av de fyra årstiderna, som på norra halvklotet enligt årets kalenderindelning brukar omfatta månaderna mars, april och maj, och på södra halvklotet brukar våren omfatta månaderna september, oktober och november. Eftersom årstiderna inte ser likadana ut i de olika delarna av världen saknas dock internationell meteorologisk definition.

Våren är även den årstid som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse. Det persiska nyåret (Nouroz) infaller t.ex. på vårdagjämningen. Man firar våren och solens ankomst. denna högtid har firats sedan forntiden och härstämmar från Zoroatrismen.

När vet man att våren är här? För tyvärr kan man inte bara gå efter vädret då vissa år snöar det även i april. Om man ska gå efter den meteorologiska våren så ska dygnsmedeltemperaturen under sju dagar i följd vara över 0 grader (Celsius) men under 10 grader.

Andra vårtecken kan t.ex. vara när vårblommorna börja synas, Fåglarna sjunger högre en vanligt, många djur vaknar upp och pollenallergier sätts igång. Under modern tid har våren även betytt säsongstart för kolonilotter och trädgårdsarbete, däckbyte och vårstädning där rensning av garderoben och fönsterputsning ingår.

I Sverige kan våren även förknippas med Valborg, som egentligen härstämmar från Tyskland och helgonet Sankta Walpurgis som var en abbedissa och föreståndarinna för ett kloster inom den katolska kyrkan. Hon blev helgonförklarad på 1400-talet 1 maj och då började tyskarna fira valborgsmässa (Walpurgistag).

Sedan har vi de kulturella tolkningar av våren, t.ex. Pragvåren 1968 som uppkom när dåvarande Tjeckoslovakien försökte införa en öppnare politisk system i landet. Och så har vi den Arabiska våren som är en serie av politiska protester för att störta diktaturen och öka liberaliseringen. Den Arabiska våren började i Tunisien och spred sig sedan vidare till Algeriet, Egypten, Bahrain, Libyen, Jemen och Syrien där det fortfarande pågår.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos