Har du rätt e-post registrerad?

Med tanke på att du får förseningsavgifter på böcker du återlämnar för sent, så känns det som en bra idé att ha koll på vilken e-postadress biblioteket använder för att skicka ut påminnelser – här berättar vi hur du får koll på vilken adress som är registrerad för dig.

När du har lånat en bok på biblioteket är det alltid ditt ansvar att hålla koll på vad du lånat och när det ska återlämnas. Om en bok återlämnas försent kommer du få förseningsavgifter. Men för att hjälpa dig att hålla koll på alla olika datum för återlämning så har biblioteket servicen att skicka ut påminnelse via e-post strax före det är dags att återlämna en bok. Men för att du ska få de e-postmeddelanden biblioteket skickar, och därmed bli påmind om att det är dags att lämna tillbaks boken, är det viktigt att du har rätt e-postadress registrerad hos biblioteket. Med rätt e-postadress menar vi den e-postadress som ni dagligen kontrollerar.

Det är lätt att kolla vilken e-postadress som är registrerad för dig på biblioteket. Logga in på Mitt bibliotek, under fliken PERSONUPPGIFTER ser du din e-postadress.

Om du vill byta e-post gör du det via Ladok under My Pages. Tycker du att det är krångligt? Kom in till biblioteket så guidar vi dig till hur man gör.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

 

Open Access

Denna vecka infaller Open Access Week för tionde gången, ett internationellt initiativ där frågor om öppen tillgång till forskning står i centrum under en veckas tid. Detta års tema fokuserar på frågan om vilka konkreta fördelar som realiseras genom att göra vetenskaplig data öppet tillgängliga.

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Att ha fri tillgång till vetenskaplig information menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandlingen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift för detta.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Access rörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Text och bild: Tandis Talay

Dyslexi – vad är det?

Dyslexi, eller specifika läs- och skrivsvårigheter, innebär att man har svårigheter med att läsa och skriva och är en varaktig funktionsnedsättning.

Läs-och skrivsvårigheter kan bero på många olika faktorer. Det kan handla bl.a. om att man har syn- eller hörselproblem, någon typ av språkstörning, emotionella problem eller kulturell och/eller språklig understimulering. Dyslexi kan vara medfödd egenskap eller ha uppkommit vid skada eller sjukdom.

Idag kan man redan från tidig ålder upptäcka dyslexi och få hjälp. I Sverige är det logopeder, specialpedagoger eller psykologer som utför läs- och skrivsvårighetsutredningar.

När man väl har blivit diagnostiserad kan man genom träning och anpassning börja åtgärda sitt problem.

Lite kort fakta om Dyslexi:

  • En vanlig bedömning är att 5-8% av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art.
  • Dyslexi är vanligare bland pojkar/män än flickor/kvinnor.
  • Dyslexi är inte relaterat till intelligensnivå.
  • Några kända dyslektiker är: Albert Einstein, John Lennon, Pablo Picasso och Selma Lagerlöf.
  • Orsaken till dyslexi är inte helt klarlagd och det finns flera definitioner av dyslexi. Den vanligaste definitionen kommer från The International Dyslexia Association, och  lyder:

    Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap. (2002)

Vill du läsa mer om Dyslexi har vi just nu i samband med Europeiska Dyslexiveckan en utställning på Plan 2. Där finns det även böcker som du kan låna med dig hem.

Om du vill veta hur du kan få hjälp via högskolan kan du kontakta Susanna Hagelberg som är dyslexipedagog här på högskolan eller läsa mer på högskolans webbplats.

Text och Bild: Tandis Talay

Biblioteket som mötesplats

Var ska vi sitta?

Denna mening hör man ofta av studenter som kommer in i biblioteket. Vi har väldigt många sittplatser på biblioteket att välja mellan, närmare bestämt finns det 800.

Det första man ser när man kommer in i biblioteket är vår fina lounge. Många undrar vad man får och inte får göra i loungen. Det finns egentligen inga skrivna regler för loungen. Tanken är att man ska kunna sitta på sköna soffor och läsa tidskrifterna som finns där, bara sitta och prata eller bara sitta på soffan och ta paus från vardagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frågan är väl mer vad är det man ska göra och vilka behov har man?

Vill man arbeta själv och vill gärna att det ska vara tyst omkring en, då ska man gå till tysta studierummet som finns på plan 2 (Entréplan). Det är tillåtet att ha sin laptop med sig där inne, men stäng gärna av knappljudet. Förutom 30 sittplatser finns det 2 sköna läsfåtöljer i tysta studierummet.

Är det grupparbete som är aktuellt, då har vi 31 grupprum att välja mellan. Alla våra grupprum är bokningsbara. Vissa grupprum har datorer och vissa inte. När man ska boka grupprum finns det information om hur många platser rummet har och om det finns dator eller inte. Denna information står precis under rumsnumret. Det är ganska litet text men den finns där.

Vi har ett rum på plan 4 som heter Studion. Detta rum är resursrum med anpassade datorer för studenter med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter. För att kunna boka studion måste man kontakta antingen samordnare för studenter med funktionsnedsättning eller dyslexipedagogen då man måste få en tagg med särskild access.

Datorer finns det gott om på biblioteket. Det händer sällan att alla våra datorer är upptagna. Vi har flera datorer på plan 2 och sedan har vi även en datasal på plan 3 med skrivare nära tillhands.

Det positiva med vårt bibliotek är att man faktiskt får ta med sig kaffe (med lock) in, man får även äta frukt och godis inne i biblioteket men när det kommer till mat så har vi en lunch lounge precis utanför biblioteket som vi hänvisar till.

Text och Bild: Tandis Talay

Hej Lena Holmberg!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Lena som svarar på några frågor.Hur länge har du jobbat här?
Jag firade 10 år som anställd 2015 och är nu inne på mitt tolfte år. Åren går fort när man trivs! Jag har nog alltid haft arbetsuppgifter som har med förvärv att göra men jag har även haft hand om våra härliga studentassistenter som vi kallade biblioteksvakter på den tiden. En rolig uppgift!

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktion Media där jag bl.a. köper in och bevakar litteratur för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Jag är även ansvarig för fjärrlånet vilket innebär allt från att se till att både forskare och studenter får tag i både böcker och artiklar som de inte hittar här hos oss till fakturering och utveckling av system och rutiner. Jag är också med i bibliotekets kommunikationsteam där jag främst arbetar med sociala medier men även andra kommunikationskanaler. Precis som de allra flesta på biblioteket så har jag också schemalagda pass i informationsdisken några gånger i veckan men det senaste halvåret har den mesta tiden gått åt till att sitta med i projektgruppen för implementering av ett nytt bibliotekssystem hos oss och det har varit både arbetsamt och frustrerande, men samtidigt roligt och lärorikt!

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Att få hjälpa människor oavsett om det handlar om att de får tag i den där artikeln de så gärna behöver till sin uppsats/avhandling eller lyckas få studenterna gå nöjda från biblioteket efter att ha hjälpt dem en bit på vägen. Det är också skoj (och en utmaning) att försöka få ut information från biblioteket till våra användare på ett bra sätt. Att dessutom ha härliga arbetskamrater gör livet på jobbet roligt varje dag.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Jag är en kulturnörd som slukar både film, tv-serier och gillar att gå på bio, teater, museum och jag läser ganska mycket skönlitteratur så fort jag får en ledig stund. Jag har en familj som jag tillbringar en hel del tid med såklart och vi spelar ofta sällskapsspel ihop och så länge barnen är små gillar vi att vara ute på geocache eller jaga Pokémon men ibland tvingar jag med dem på något kulturevent istället.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag har massvis men jag nöjer mig med tre. Sara Lövestams böcker om den papperslösa privatdetektiven Kouplan ger inblick i ett helt annat liv än det många lever idag, börja med Sanning med modifikation. En dramatisk och laddad roman i min smak är Butcher’s Crossing av John Williams. Det handlar om jakt på buffel men lika mycket om jakten på sig själv. En lågmäld men ändå stundtals hårresande berättelse. Vill man istället ha en rolig läsupplevelse måste(!) man läsa Christer Lundbergs Bläckfisken. En skröna i Göteborgsmiljö som i sin vansinnighet ger många goda skratt.

Text & bild: Tandis Talay

Vill du jobba på biblioteket? NY sista ansökningsdag!

Vill du ha extrajobb i samband med dina studier?
Vill du jobba med människor och service?
Tycker du att lösa problem är utmanande?

Då ska du söka jobb hos oss!

Vi söker nu nya studentassistenter till vårt bibliotek.

Som studentassistent jobbar du kvällar och helger (Viss tjänstgöring på dagtid kan förekomma) Dina arbetsuppgifter består av att bemanna informationspunkten, sätta upp böcker, hålla ordning på hyllorna, och att granska poster i Diva. (Högskolan i Borås digitala arkiv.)

OBS! Studenter från alla Akademier är välkomna att söka, du behöver inte vara biblioteksstudent!

Vi vill ha ditt CV tillsammans med personligt brev senast 2017-05-01.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta antingen

Tove Lekselius: tove.lekselius@hb.se
Mobil: 070-191 48 03
Eller
Tandis Talay: tandis.talay@hb.se
Mobil: 070-180 82 98

Vi har bett 2 av våra nuvarande studentassistenter svara på några frågor angående sitt jobb här.

Rosaliina- Började hösten 2015

Hur tycker du att det är att jobba här?
Jag tycker att det är roligt och varierande. Ibland är det lugnt, ibland hektiskt med många besökare eller massor av böcker att sätta upp.

Vad tycker du är roligast med att jobba här?
Roligast är att få hjälpa besökarna med deras olika frågor som kan handla i princip vad som helst. Jag tycker också att vi har en väldig god atmosfär på jobbet och jättetrevliga arbetskamrater.

Varför sökte du det här jobbet?
Jag ville ha erfarenhet av biblioteksarbete och extrainkomst är ju alltid uppskattad när man är student.

Vad har överraskat dig mest med jobbet?
Att vi har så många besökare som inte är studenter vid högkolan har varit en positiv överraskning. Det är roligt att träffa även barn och pensionärer på jobbet.

Albin- Började Hösten 2016

Hur tycker du att det är att jobba här?
Det är väldigt roligt och varierande arbete som dessutom ger en bra komplettering till min väldigt teoretiska utbildning.

Vad tycker du är roligast med att jobba här?
Det är alla spännande frågor i informationspunkten som sätter ens kunskap och förmåga att lösa problem på prov.

Varför sökte du det här jobbet?
Dels för att jag var nyfiken på hur arbetet såg ut på biblioteket och för att jag gillar att varva teori och praktik för att se vad jag har lärt mig.

Vad har överraskat dig mest med jobbet?
Den stora variationen i frågor och besökare som är på biblioteket. Sedan har alla resurser biblioteket har tillgång till överraskat mig många gånger.

Text & bild: Tandis Talay

Hej Kristoffer Karlsson

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Kristoffer  som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag arbetar främst med publikationer i DiVA och stöd till forskare. Jag kommer i framtiden också arbeta mer med forskningsdata och hjälp med informationssökning.

Vad gjorde du innan du började här?
Efter att ha läst till bibliotekarie vid högskolan i Borås, arbetade jag på Chalmers bibliotek i ungefär ett och ett halvt år.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Norwegian Wood av Haruki Murakami är bland det bästa jag läst. Den borde alla läsa. Den engelska översättningen, inte den svenska.

Ett annat tips är serien The Expanse av James S A Corey. Första boken heter Leviathan Wakes. Den finns nu också som TV-serie på SyFy. Bästa sciencefiction-serien sedan Battlestar Galactica och Firefly!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag längtade hem. Jag har varit aktiv på Högskolan i Borås mellan 2009 och 2015 som student och i studentkåren, och jag trivs väldigt bra här. Att få jobb på högskolebiblioteket var som att komma hem igen. Dessutom verkade ju arbetsuppgifterna väldigt kul!

Vad är du mest nyfiken på inom bibliotekarierollen alt utveckling?
Jag är väldigt nyfiken på att se hur bibliotekariens roll kommer utvecklas nu när vi har problemet med “alternativa fakta”. Källkritik är viktigare än någonsin, och det är något som bibliotekarier är proffs på. Jag vill se bibliotekarier som tar plats i media och pratar om källkritik och vikten av att vara skeptisk.

Frågor och Bild: Tandis Talay