Kvarglömd

Just nu har vi lagt ut alla kvarglömda saker i glasskåpet nära entrén på plan 2.

Titta gärna i skåpet och se om det finns något som tillhör dig.

Du kanske tappade bort dina vantar för några veckor sedan och undrar vart de tog vägen?

Eller saknar du ett örnhänge, tröja, datorfodral eller något annat som har försvunnit och du hade kanske inte ens märkt det? Kolla då in i glasskåpet, det du söker kan finnas där.

Vi kommer ha kvarglömda föremål ute i 1-2 veckor.

 

 

Text och Bild: Tandis Talay

Dags att fundera på uppsats?

Är det dags att fundera på vilket ämne du vill skriva om? Då ska du även tänka på effektiv informationssökning, referenshantering och källkritik. Här kommer en kort introduktion till forskningsfrågor och informationssökning.

När du skriver uppsats utgår du från en eller flera forskningsfrågor. Meningen med forskningsfrågor är att kunna få fram meningsfulla och relevanta resultat. Forskningsfrågorna är ofta beskrivande eller analytiska till sin natur även om det finns andra typer av frågor.

Beskrivande frågor börjar med bl.a. På vilket sätt….? Hur ofta….? Hur ser det ut….? Medan analytiska frågor börjar med Varför….? och Hur förhåller sig….till…?

För att få bättre koll på forskningsfrågor kan du läsa ett tidigare inlägg i bloggen på ämnet, eller kolla denna film om forskningsfrågor.

Hur söker man på ett effektivt sätt då?

Du kan alltid börja med Summon som är bibliotekets söktjänst. Här kan du hitta allt från tryckta böcker, artiklar, e-böcker mm.

Du kan även söka direkt i olika Ämnesdatabaser. Där kan du göra specifika sökningar som är direkt inriktad till just ditt ämne och du har mer detaljerade sökmöjligheter.

Du kommer åt alla bibliotekets elektroniska resurser hemifrån – bara logga in med ditt användarnamn och lösenord (samma som i PING PONG)!

Libris (den svenska nationella bibliotekskatalogen) är bra att söka i, då det kan hända att boken eller artikeln som du är ute efter inte finns hos oss. Man kan alltså fjärrlåna en bok eller artikel via oss. Böcker kostar inget, men artiklar kostar 40 kr (80 kr om vi beställer utanför norden) och det skickas hem till dig med posten.

Klicka här för att läsa mer om hur det fungerar med fjärrlån och artikelkopior. 

Glöm inte att referenshantering är en viktig del av uppsatsskrivande. Kolla på bibliotekets Harvardguide som finns tillgänglig både på webben och som pdf-fil.

Vill du veta mer om uppsatsskrivande och informationssökning?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-435 40 50
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Besöka vår sökverkstad i J441 torsdagar kl.12:00-15:00 där en bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Tandis Talay
Bild: Colourbox

Praktikanten Martin

Vi har under de senaste fem veckorna haft en tysk praktikant hos oss på biblioteket.
Han studerar som biblioteksassistent för Media och Informationstjänster, på  ZB MED-Leibniz Center for Life Sciences i Köln.

martinVi ställde några frågor på engelska till honom eftersom Martin inte pratar så bra svenska:

  • Can you explain what ERASMUS+ is? How did you learn about it?

ERASMUS+ (earlier called Leonardo Da Vinci-program) is an EU-financed program for the promotion of education and training, in particular cross-border vocational training. A colleague of mine did an internship in a foreign library when she was trainee, three years ago. A few months ago my trainee coordinator asked me if i would like to go abroad also.

  • How come you choose to come to this university?

My ERASMUS coordinator asked me in witch country I would like to go, and since I always have been a big fan of Scandinavia, I asked her if it is possible to go to one of Scandinavian countries and it worked.

  • How long have you been here? Do you think your time is long enough to learn anything?

I have been in Borås for five weeks. I sure learned a lot of things, but I don´t think that five weeks is enough time.

  • What have you learned during your stay?

I learned how a Swedish scientific library works and is organized, I also learned what Fika is.

  • What is the difference between your workplace and ours?

This is a smaller library, there is only 21 persons working here. In my library there are 135 people working overall. Your library looks better and is more modern than mine. Everything and everybody seems to be so relaxed, it´s a very positive working environment.

  • What kind of work have you been doing here?

I was responsible for weeding of special books, added publications to the DIVA-database and built a Christmas tree out of encyclopedias.

  • Is there anything you think we should change around here? Our routines?

No. I was satisfied with everything.

 

 

Text: Tandis Talay
Bild: Tandis Talay

 

Open Access

Den här veckan med start idag kommer det pratas mycket om Open Access då det är Open Access veckan runt om i hela världen.

benefitsofopenaccess_cc-by_logo-pd_swe

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Med fri tillgång menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandligen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Access rörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Text: Tandis Talay