Fria databaser och e-resurser

Biblioteket abonnerar på många databaser och e-resurser. För att använda dem krävs att du har ett konto på högskolan. Till de abonnerade resurserna har vi i databaslistan en hel del resurser som är fria att använda och alltså inte kräver något konto. Dessa resurser kan vara bra att känna till, inte minst efter din studietid på högskolan.

De fria resurserna är länkade på webbsidan Databaser – se Fria databaser en bit ner på sidan.

Nedan följer ett antal exempel på databaser som är fria att använda.

Bibliotekskataloger

  • Primo, vår egen katalog är fritt öppen för sökning samt innehåller en del fri fulltext
  • Libris, det nationella biblioteksdatasystemet för Sverige. Referenser till mer än fyra miljoner böcker och tidskrifter hos cirka 200 bibliotek

Forskning

  • Diva (Högskolan i Borås) är ett digitalt arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser utgivna av Högskolan i Borås
  • SwePub innehåller vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten
  • DOAJ (Directory of Open Access Journals) indexerar och ger åtkomst till forskning publicerad i vetenskapliga tidsskrifter med öppen tillgång

Referensdatabaser

  • ERIC Database innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar, konferenser och mer inom ämnet utbildning
  • PubMed innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar och mer inom medicin och hälsa- och sjukvård

Ordböcker

Lagar

  • Lagrummet.se är en gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation
  • EUR-Lex ger tillgång till lagstiftning inom EU

Fler fria databaser

Det finns många fler bra och användbara databaser i listan. Ta en titt i “Lista över fria databaser” och se om du hittar någon som du tycker är värdefull för dig.

Text och bild: Klaz Arvidson

Följ gärna bibliotekets adventskalender!

Äntligen är december här, och julen närmar sig med stormsteg, då är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För tredje året i rad presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det bibliotekets egen personal som var och en valt ut en bok och delar med sig av sin läsupplevelse till alla andra. Kanske kan du hitta något som du gärna vill läsa över julledigheten.

Här är de luckor vi öppnat hittills:

Först ut hittar vi Martin Borg som tipsar om boken Iliaden av Homeros och näst på tur finns Katharina Nordling som tipsar om boken Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. I måndags dök Lena Holmberg upp i luckan och tipsar om En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell och dagens tips kommer från Marie Gustafsson som vill att vi ska läsa En annan Alice av Liane Moriarty.

Du kommer att kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig på ett staffli i entrén till biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna. Glöm inte att många av våra böcker även finns som e-böcker via Elib.

Text: Lena Holmberg
Bilder: Katharina Nordling, Lena Holmberg och Tandis Talay.

Inläst litteratur

Vad är inläst litteratur och hur kan du få tillgång till det?

Är du student på Högskolan i Borås och har en läsnedsättning på grund av ett funktionshinder, har du rätt till talböcker producerade av MTM (myndigheten för tillgängliga medier).

Vad är läsnedsättning undrar du kanske? En läsnedsättning innebär att du har svårt att läsa tryckt text. Som läsnedsättning räknas till exempel läs- och skrivsvårigheter, synskada, rörelsehinder, hörselskada, autism, adhd och tillfällig läsnedsättning.

Om man har annat modersmål än svenska och har läsnedsättning på sitt eget språk får man låna talböcker på svenska eller andra språk. Dock får man tänka på att om man inte har svenska som modersmål, då räknas det inte som läsnedsättning.

Staten ansvarar alltså för produktionen av talböcker, enligt §17 i upphovsrättslagen, men det är biblioteken som är låneförmedlare till personer med läsnedsättning.
Detta innebär att du som student tar kontakt med oss på högskolebiblioteket om du anser att du är i behov av talböcker enligt de kriterier som nämns här ovan.

Här på Högskolan i Borås har vi två bibliotekarier som jobbar med Legimus och inläst litteratur. Karin Ekström och Lena Svenson.  Kontakta dem för ett möte via telefon eller mail.

För att hitta de titlar som finns inlästa, söker du i databasen Legimus. Finns inte kursboken som du söker, behöver boken beställas via oss på biblioteket för nyproduktion. Det gäller att kontakta biblioteket i god tid då det kan ta 6-12 veckor att få en bok inläst.

Läs gärna mer om inläst litteratur på vår webb

Text: Karin Ekström, Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Sidnumrering i Word

På Högskolans datorer finns Microsoft Word installerat och för dig som just nu sitter och sliter ditt hår för att få till sidnumreringen i just Word så lugn, det finns hjälp att få! Högskolan i Kristianstad har en kort film som visar steg för steg hur du ska gå tillväga.

Vill du t.ex. inte att uppsatsen ska börja på sida 1 eller ens ha någon sidnumrering på bilagorna? Kolla in Sara Hellbergs manual på bibliotekets webb så får du snabbt reda på hur du gör för att få till det.

Självklart får du komma och fråga oss i informationspunkten men det är  ganska smidigt att följa någon av dessa guider. Lycka till!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hej Karin Ekström!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du lära känna Karin som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Jag tillhör funktionen media och köper in material inom BDI-området, informatik och skönlitteratur. Arbetar också med fjärrlån, lite katalogisering, bokvård och träffar studenter i behov av läs-och skrivstöd, dvs talböcker. Givetvis står jag pass i informationspunkten också. Jag trivs väldigt bra med det jag gör och tycker det är en utmaning i att hitta sådant som studenter/forskare frågar efter. Att belägga och lokalisera är så spännande. Jag har tagit fasta på det som en gästföreläsare sa på BHS en gång: Lär er att läsa referenser! Det kan tyckas så självklart, men jag har haft glädje av den uppmaningen. Har stött på många vilsna studenter som är osäkra på vad det är för publikationer de söker.

Hur länge har du jobbat här?

Länge. Det har hänt så mycket inom yrket så det känns nästan som olika arbeten. Även om datoriseringen var i full gång när jag började, har jag ändå hanterat en tryckt kortkatalog, skrivit fjärrlånebeställningar på skrivmaskin och lånat ut böcker via Detroitsystemet. Jag är lite glad åt att ha den erfarenheten faktiskt. Hoppas dock att jag inte behöver byta fler bibliotekssystem. Vi hade Voyager i 16 år och håller Alma lika länge, då har jag hunnit att gå i pension för länge sedan.

Vad gör du när du inte är på jobbet?

Min fritid brukar bestå av en del träning typ Friskis&Svettis. Nu hoppas jag på en fin vinter för jag älskar att åka längdskidor och Borås har gott om ställen att åka på. Sjunger i Carolikyrkans kör sedan ett antal år tillbaka och nu har vi en rolig tid framför oss med advent-och julsånger. Ägnar också så mycket tid åt vår kolonilott och driva upp egna sommarblommor har blivit lite av en sport.

Har du något boktips du vill dela med dig av?

Ja, jag vill gärna tipsa om allt som Vibeke Olsson har skrivit. Den senaste serien handlar om sågverksflickan Bricken på Svartvik i slutet av 1800-talet. Vibeke Olsson levandegör verkligen ett stycke svensk arbetarhistoria på ett förtjänstfullt sätt. Hon har även skrivit romaner om andra världskriget, om romarriket och biografier.
Berättelsen om hennes syster Elisabeth, en framgångsrik sportjournalist, är väldigt gripande. Hon skildrar systerns smygande alkoholism och misär på ett varligt sätt. Ingen märker något till en början och när det slutligen har gått för långt, finns inte samhället där och stöttar, varken Elisabeth eller hennes närmaste. En skarp kritik av dagens samhälle och sociala nedrustning som engagerar.

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?

När jag gick ut BHS 1991 bodde jag i Göteborg och det fanns inte många jobba att söka där. Då kom det ett vikariat på högskolans bibliotek som jag sökte och fick. Efter något år fick jag fast tjänst och på den vägen är det.
Efter ett tag tyckte jag det var nog med pendlande, så jag flyttade hit år 2000. Nu kan jag cykla till jobbet och kan göra så nästan hela året. Med dubbdäck och varma vantar, klarar man vintern också.

Text: Karin Ekström och Lena Wadell

Foto: Lena Wadell

 

Trivselregler – Igen

Eftersom Biblioteket är en arbetsplats för många studenter och för att vi ska ha en trivsam arbetsmiljö så har vi några ordningsregler som vi hoppas att alla följer.

När det gäller ljudnivån och om man får prata i biblioteket eller inte så är vi INTE ett tyst bibliotek, vilket betyder att det är helt ok att i grupp sitta i loungen och prata/diskutera, men man ska ha låg ljudnivå. Vill man ha lite hetsigare diskussioner så har vi grupprum som man kan boka och för de som vill ha absolut tystnad kring sig när de pluggar så har vi tysta studierummet på entréplan där man inte får prata alls.

Även om det är ok att prata i mobilen på de flesta ställen i Biblioteket så är det mobilförbud i området runt informationspunkten. Det är bra att tänka på ljudnivån även när man pratar i mobilen då det är lätt att prata högt utan att man själv vet om det.

När det gäller mat och dryck så får man äta frukt, godis och vissa mackor i biblioteket. Man får inte äta kladdiga mackor som räkmacka, men en enkel ost- och skinkfralla går bra. Man får inte heller äta varm mat i biblioteket.

Att ta paus i pluggandet och gå iväg och äta kan vara ett bra sätt att rensa tankarna, återfå fokus och få ny energi. Det finns en lunchlounge precis utanför biblioteket där det finns mikrovågsugnar, 2 kylskåp och kaffemaskin. Alla studenter har tillgång till loungen med sin tagg.

Man får ha med sig dryck med lock på i biblioteket. Men tänk på att inte ta med läskedryck eller energidryck in i biblioteket då det kan bli riktigt kladdigt om man skulle råka hälla ut lite.

Text: Tandis Talay
Bild: Unsplash

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till de källor som du har använt måste du utforma hänvisningarna på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

En undersökning om människors friluftsvanor (Sandell & Sörlin 2000) visade att…

…detta samband påvisas även av Sandell och Sörlin (2000).

Notera skillnaden på ”och” och ”&”! När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och. Däremot ska du använda tecknet & när du anger författarnas namn inom parentes och även i källförteckningen.

Om du har flera källhänvisningar i samma parentes kan det se ut såhär:
Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänsterkant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte råkar plagiera av misstag, läs mer i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos