Hur kan jag hitta boken i biblioteket?

Tycker du att det är knepigt att hitta böcker i biblioteket? Vi har en jättebra guide på webben som du kan kika på så vet du hur du ska gå tillväga.

Alla bibliotek är uppstrukturerade på något sätt för att det ska gå att hitta det som finns där. Vare sig det är bokstäver eller siffror så finns det en tanke bakom.

Börja alltid med att söka i Primo på bibliotekets webbplats så hittar du exakt plats för bokens hyllplacering och du ser även om den finns inne för utlån eller ej.

Här ser vi att boken dels ska stå på plan 1 och hylla Kursreferens. Det betyder att den finns nere på plan 1 bland all kurslitteratur som är REF, alltså ej för hemlån. Där står böckerna i bokstavsordning och i det här fallet står den på titeln vilket du ser efter KURSBOK. Boken finns även att låna och då går du upp till plan 4 och letar upp hylla 808.066. Väl på rätt hylla är böckerna även här placerade i bokstavsordning oftast efter författare men ibland titel. Därför är det viktigt att alltid söka fram boken först, innan man går upp på hyllan. Vad står det efter hylla? Här står det “Dags” vilket är början på titeln, Dags för uppsats.

Förhoppningsvis har du nu hittat boken och kan låna den!

För några år sen lämnade vårt bibliotek det svenska SAB-systemet som var uppdelat ämnesvis i främst bokstavskombinationer. Vi gick då över till det amerikanska klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification (DDC),som baseras på siffror. Detta medförde att vi gjorde en massiv omflyttning av i princip alla böcker i hela biblioteket. Det var ett ganska krävande arbete, men det flöt på bra och idag är det alltså DDC vi använder med några undantag som t.ex. för skönlitterartur och äldre litteratur på plan 1.

Text och bild: Lena Holmberg

Använder du Legimus?

Kanske har du hört talat om Legimus? Det är Myndigheten för Tillgängliga Mediers (MTM) webbkatalog som vänder sig till dem som har läsnedsättning och behöver använda talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker. Med webbspelaren kan du läsa talböcker direkt i din webbläsare men du måste hela tiden vara uppkopplad mot nätet. För att komma till webbspelaren första gången måste du vara inloggad i legimus.se.

Legimus finns även som app och går att ladda ner både till Iphone/Ipad och Android. Du kan själv söka och ladda ner din kurslitteratur i Legimus och om den inte redan finns där så går det att få den inläst. Det kan ta ganska många veckor att få till en nyinläsning så var ute i god tid!

Du kan även läsa taltidningar i appen. Du prenumererar på taltidningar som på en vanlig tidning. Kontakta tidningen för mer information.

 

 

 

Om du som student behöver tillgång till bl.a. talböcker kan du skaffa dig ett Legimus-konto. Kom då till informationspunkten här på biblioteket och säg att du upplever att du har läsnedsättning, alltså svårt att läsa tryckt text. Du kommer då hänvisas till antingen  Lena Svenson eller Karin Ekström som kommer hjälpa dig att sätta upp ditt Legimus-konto.

Eller läs mer på vår webb om inläst litteratur.

Text: Lena Holmberg

Biblioteksfrukosten bjöd på snack om filterbubblor och källkritik

Igår var det biblioteksfrukost på Biblioteket igen, den här gången med tema Filterbubblor och Källkritik. Sara Hellberg och Pieta Eklund förklarade kort var begreppet filterbubblor kom ifrån och vad det egentligen innebär. Flera exempel togs upp på både s.k. fake news, vad som kartläggs om oss på sociala medier, post truth och konfimeringsbias.

De menar att även om nyhetssituationen idag kan låta aningen hopplöst och dystopiskt så handlar det till sist om hur vi själva förhåller oss till det hela och det ansvar vi faktiskt tar att sätta oss in i och kontrollera de nyheter vi ser på internet. Bollen ligger mycket hos oss men det har även dykt upp mer officiella krav på att någon trots allt borde ta ansvar för all den information som florerar på internet. T.ex har det nu kommit en rykande färsk rapport som tar upp just detta, sammanställd av bl.a Jack Werner som tidigare arbetat med Viralgranskaren. (som för övrigt vann Sociala medier-priset 2017)

Men vad kan du själv praktiskt göra om du vill försöka få så korrekta och bra nyheter som möjligt och ta dig ur bubblan?:

  • Rensa cookies och historik i webbläsaren
  • Se över dina sekretessinställningar för tjänster som Google och Facebook
  • Tänk på att sökbegrepp påverkar sökresultaten
  • Koppla från! Umgås, diskutera och inhämta fakta AFK (away from keyboard)
  • Kliv utanför din comfort zone
  • Skapa dig en egen uppfattning 

Lästips:

IIS, guide om källkritik på nätet.
Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Vill du veta mer? Maila Sara eller Pieta.

Text: Lena Holmberg
Bild: Christel Olsson

Hur mycket får man kopiera?

Som student kopierar man en hel del, men hur är det egentligen med kopiering av böcker? Hur mycket får man kopiera?

Det finns ett avtal som reglerar kopiering inom högskolans värld, avtalet är slutet mellan Bonus Copyright Access och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och gäller lärare och studenter vid högskolor och universitet.

Först kan man ju fundera på vad “att kopiera” innebär. Enligt avtalet är följande saker kopiering:

  • Fotokopiera
  • Skriva ut
  • Ladda ner
  • Skanna
  • Spara digitalt

När nu själva aktiviteten är definierad – till pudelns kärna: Hur mycket får man kopiera?

15I avtalet är 15/15-regeln central när det gäller kopiering av böcker som används i undervisningen. Regeln innebär att man får kopiera 15 %, men max 15 sidor, från en bok (per halvår). Alltså – om du har en bok på 100 sidor får du kopiera 15 sidor ur denna bok. Har du en bok på 200 sidor (där 15 % av boken är 30 sidor) får du kopiera 15 sidor ur boken. Har du en bok på 60 sidor (där 15 % är 9 sidor) får du kopiera 9 sidor.

Här finner du en broschyr som sammanfattar avtalet om du vill läsa om fler aspekter av avtalet.

Sammanfattningsvis: Du får kopiera 15 %, eller 15 sidor av en bok som du ska använda i dina studier.

Vad händer om man man bryter mot detta och kopierar fler sidor än vad man får? Jo, att kopiera mer än vad man får innebär att man gör intrång i upphovsrätten och det kan leda till skadestånd.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Bibliotekets kommunikationsteam prisas!

I oktober fick vi det roliga beskedet att bibliotekets egna kommunikationsteam har vunnit Greta Renborgs pris “för ett bibliotek som lyckats med en god marknadsföring”. Priset delas ut av Svensk Biblioteksförening och motiveringen löd:

Priset till Greta Renborgs minne ger vi till högskolebibliotekets kommunikationsteam för deras väl genomtänkta och utförda arbete med att marknadsföra sin och högskolans verksamhet både utåt mot samhället och andra bibliotek, och inåt mot högskolan.

Kommunikationsteamet

Bibliotekets kommunikationsteam: Lena Holmberg, Christel Olsson, Lena Wadell, Katharina Nordling, Tandis Talay. Saknas på bilden gör Klaz Arvidson.

Det tycker vi naturligtvis är jätteroligt och igår var nästan hela teamet på plats på Stockholms stadsbibliotek för att motta utmärkelsen och fira lite.

Men vad gör egentligen kommunikationsteamet på biblioteket? Jo, vi arbetar med att nå ut med information om bibliotekets verksamhet på olika sätt, bl.a via vår webb, genom inlägg i sociala medier, fysiska utställningar, nyhetsbrev, Lounge Talks, Biblioteksfrukostar, uppsökande verksamhet, skyltning och övrig information i bibliotekets lokaler.

Är det något som du tycker att vi borde jobba mer med när det gäller kommunikation? Hör gärna av dig!

Text: Lena Holmberg
Bild: Katharina Nordling

Hej Signe Wulund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Signe som svarar på några frågor.

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag jobbar sedan ungefär sex veckor tillbaka med forskarstöd inom funktionen för Digitala Tjänster. Det innebär bland annat att jag (när jag gått in mig lite) kommer att bli den som hjälper och informerar forskare, doktorander och administratörer om sådant som till exempel rör publikationsdatabasen DiVA, Open Access och forskningsinformationshantering. Sedan kommer jag förstås också att finnas i Informationspunkten och göra mycket annat bakom kulisserna – det ska bli spännande att se exakt vilken min roll blir så småningom.

Vad gjorde du innan du började här?
Jag har sysslat med lite allt möjligt! De senaste fem åren har jag bott i Cambridge där jag hade en forskarstödsroll vid universitetet. Innan dess var jag barnbibliotekarie vid det fantastiska folkbiblioteket i Nynäshamn, och dit kom jag från Japan där jag bland annat hann med att plugga japanska och hålla föreläsningar i sjöfartsengelska vid ett kustbevakningshögkvarter. Min bibliotekarieutbildning läste jag i Uppsala och de hade ett utbytesprogram genom vilket jag hamnade i Japan för första gången.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Just nu håller jag på att möblera en sprillans ny hyreslägenhet, och försöka lära mig Borås. Jag är ju helt ny i staden, och kom hit från England med två resväskor och inget annat. Vi har lådor med böcker (och andra prylar också) som kommer hit så småningom, men eftersom vi hyrde möblerat i England blir det mycket IKEA och springa runt på Knalleland nu. Jag saknar verkligen att mysa i soffan med min fru och våra två katter, men som tur är flyttar de också hit till Borås från England i början av december. Och jag ser fram emot att få komma tillbaka ut i den svenska naturen!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag hade satt upp en sökning för att bli informerad när det dök upp jobb i Sverige med nyckelord som ”open access”, och när jag såg att just Högskolan i Borås sökte en bibliotekarie till Digitala Tjänster kändes det som en riktig drömchans. Det är ju trots allt här svenska biblioteksstudier har sitt hjärta, och jag kunde inte tänka mig någon bättre kombination än en arbetsplats där jag både skulle kunna få användning för de specialistkunskaper jag fått vid Cambridge University och samtidigt kunna lära mig väldigt mycket nytt inom fältet. Och det visade ju sig vara helt rätt tänkt – redan första dagen fick jag följa med på en föreläsning som några av mina kollegor höll för biblioteks- och informationsvetenskapsstudenterna!

Visste du från början att du ville jobba med forskare och publikationer?
Inte alls – det är en ren bananskalshistoria! I Cambridge började jag som vikarie, och rätt tidigt hamnade jag på olika administrativa avdelningar där jag hjälpte till med just forskarstöd och publikationer. Jag blev snabbt engagerad i frågor rörande öppen tillgång till publikationer och forskningsdata. För mig känns det som ett spännande område där utvecklingen just nu går i rasande fart, samtidigt som det är viktigt för bibliotek och lärosäten att hänga med och kommunicera allt vad det innebär för dem som påverkas direkt av relevanta krav och riktlinjer.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag gillar allt av NK Jemisin, men den nyss avslutade Broken Earth-trilogin är nog det bästa hon skrivit hittills. Det är rå och majestätisk fantasy i gränslandet till SF där hon konfronterar många svåra frågor – inte konstigt att de två första delarna vunnit varsin Hugo nu. Yoon Ha Lee har än så länge två böcker ute i serien Machineries of the Empire, där första delen var så bra att jag läste om den efter ett halvår bara för att få uppleva den igen. Han skriver SF som känns som att titta på en färgsprakande animerad film. Och Ada Palmer vann John W. Campbell-priset i kategorin för bästa nykomling med sin framtidsvision Too Like The Lightning vilket jag verkligen kan förstå – den liknar inte heller något jag läst tidigare. Jag väntar nu spänt på hennes The Will to Battle som kommer ut i december.

Text: Tandis Talay och Signe Wulund
Bild: Tandis Talay

Happy Halloween!

Idag är det Halloween och hos oss på biblioteket är detta en dag vi alla längtar lite extra efter. Vår fantastiska kollega Johanna brukar nämligen smyga hit extra tidigt och förvandla vårt fikarum till en härligt läskig plats med allt från spöken, spindelväv, vampyrblod och hoande varulvar till pumpor och roligt (men läskigt) fika.

Men varför firar vi Halloween? I Sverige är det en relativt ny företeelse, det finns omnämnt redan på 1950-talet men det är först sedan 1990 som det blivit en allt större högtid för oss svenskar.

Tittar vi på Halloween rent historiskt så tror man att Halloween först kan ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna gav sig ut på sina färder hade de med sig sina sedvänjor som tex höstblot. Kelterna hade fyra stora årstidshögtider, varav en var Samhain. Högtiden Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började, just den 31 oktober. Kelterna trodde att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till den 31 oktober.

Då väldigt många irländare emigrerade till USA i mitten av 1800-talet tog de med sig sina traditioner, bland annat firandet av Hallowe’en eller All Hallow’s Eve. Det är dock med inslag av andra traditioner och högtider, tex Guy Fawkes Night, som Halloweenfirandet kommit att se ut som det gör i USA idag. På slutet av 1800-talet präglades samhället i USA mycket av rationalismen och det fanns inte längre plats för vidskepelse och folkliga traditioner vilket gjorde att Halloween nästan försvann i gömmorna under en tid och det var först på 1950-talet som Halloween blev en av de riktigt stora helgerna i USA. Då blev det återigen en högtid, främst för barnen, och traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”) slog igenom på allvar. Om ni fundrarar över traditionen att vi gör halloweenlyktor av pumpor kan ni läsa mer om historien och sägnen runt dessa så kallade Jack-o’-lanterns.

Det är dock viktigt att notera att Halloween inte på något sätt skall förväxlas eller kopplas samman med Alla Helgons dag som i Sverige är en helt annan, och för kyrkan mycket viktig, högtid.

Denna Halloween vill vi komma med några rysliga boktips som kan hålla er vakna under blotnatten.

Midnatt av Dean Koontz
I den pittoreska staden Moonlight Cove i norra Kalifornien har egendomliga dödsfall inträffat.  För en del är staden ett paradis, andra invånare bär på en hemlighet så hemsk, att den kan kosta fler människor livet, både i och utanför staden. I denna bok får vi möta fyra helt olika personer som dras till varandra för att kämpa mot den ondska som satt sina klor i Moonlight Cove.

It av Stephen King.
Det är svårt att tipsa om rysare utan att ha med King på listan. I år väljer vi boken It. Den är högaktuell eftersom en nyfilmatisering även går på bio nu.
I staden Derry i Maine sker en rad hemska mord. En grupp barn trotsar faran och upptäcker att mördaren inte är mänsklig utan ett monster i skepnad av en clown. Clownen Pennywise har sedan romanen kom ut 1986 skrämt många många läsare under åren.

Heart-shaped Box av Joe Hill
Joe Hill heter egentligen Joseph Hillstrom King och är son till rysarkungen Stephen King (ovan). Heartshaped Box är Hills debutroman och i denna får vi följa den avdankade sångaren Judas Coyne som samlar på morbida föremål. En dag köper han ett spöke på internet…ett spöke som är ute efter hämnd. En riktigt bra och ryslig spökhistoria.

Kvinnan i svart av Susan Hill
En annan Hill som är fasligt bra på att skriva klassiska spökhistorier är Susan Hill. I Kvinnan i Svart följer vi med Londonadvokaten Arthur Kipps när han beger sig till en avlägset belägen landsortsstad för att närvara vid mrs Alice Drablows begravning och ordna upp det dödsbo hon lämnat efter sig. Det visar sig att platsen han kommit gömmer en ondskefull hemlighet som hör ihop med den skrämmande gestalt som oväntat dök upp på begravningen  – kvinnan i svart.

Skumtimmen av Johan Theorin
När fåken lagt sig över norra Öland försvinner en liten pojke utan några spår. Hans familj letar i veckor efter honom. Mer än 20 år senare får pojkens morfar ett brev utan avsändare och i brevet ligger pojkens sandal… Skumtimmen är den första delen av fyra,  i den dimmiga karga miljön på det ensliga Öland blir stämningen suggestiv och ibland övernaturlig.

Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist
Den pensionerade journalisten Gustav Mahler i Stockholm får ett samtal från en gammal kontakt på Danderyds sjukhus som påstår att de döda vaknar. En hjärtskärande skräckroman av klassiskt snitt.

Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
Cirkeln är första delen delen i en trilogi som brukar kallas Engelsforstrilogin, eftersom de utspelar sig i bruksorten Engelsfors. I centrum står en grupp gymnasietjejer som visar sig vara häxor… Boken har en skön (och under huden) Twin Peaks- känsla rakt igenom.

Alla boktips ovan finns hos oss på biblioteket. Klicka på titlarna så kommer du till posten för boken i Primo, och kan se om boken finns tillgänglig att låna eller inte.

Källor:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halloween
https://sv.wikipedia.org/wiki/Halloween

Text: Christel Olsson
Bild: Signe Wulund
Styling: Johanna Persson