Glöm inte bibliotekets ämnesguider!

Du vet väl att biblioteket har ämnesguider som gör det lättare för dig som student att hitta information inom ditt ämne samlat på en plats. Här hittar du resurser, tips och information som du kan ha nytta av inom just din utbildning.

Det finns idag tretton färdiga guider som du snabbt når via bibliotekets startsida. Guiderna innehåller lite olika saker beroende på vilket ämne som det handlar om men de är lättöverskådliga och har samma gränssnitt.

Under de olika flikarna hittar du lärobjekt som filmer och pdf-guider, tips på böcker, referenshantering och andra saker som kan passa just dig som läser på ett visst program. Informationen är riktad och anpassad till ditt ämnesområde.

Ämnesguiderna är sökbara i Primo när du söker på vissa ämnesord och du kan snabbt länkas in i rätt guide direkt från Primo. Det är våra undervisande bibliotekarier som gjort guiderna och du får gärna ge feedback på vad som visas i guiderna eller om du saknar information om något. Återkoppla gärna via mail!

Text & bild: Lena Holmberg

Open Access

Denna vecka infaller Open Access Week för tionde gången, ett internationellt initiativ där frågor om öppen tillgång till forskning står i centrum under en veckas tid. Detta års tema fokuserar på frågan om vilka konkreta fördelar som realiseras genom att göra vetenskaplig data öppet tillgängliga.

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Att ha fri tillgång till vetenskaplig information menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandlingen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift för detta.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Access rörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Text och bild: Tandis Talay

Så funkar det: Återlämning av böcker

Så funkar det! – I en serie blogginlägg försöker vi göra Biblioteket mer begripligt för vem som helst. Vad är det som händer på biblioteket egentligen? Hur funkar apparater och maskiner? Varför ser reglerna ut som de gör? Här förklarar vi och ger tips till dig som använder biblioteket.

Grunden i själva biblioteksidén är ju att låna ut böcker, sen har bibliotek kommit att bli en hel del annat också, men just bokutlåningen ses ofta som bibliotekets kärna. I begreppet att låna något ingår att lämna tillbaka detsamma: aterlamningEn lånad bok ska lämnas tillbaka. På senare år har  hanteringen av detta (själva återlämnandet av böcker) allt mer tagits över av maskiner. Idag tänkte vi visa er vår återlämningsapparat lite mer ingående.

På utsidan av biblioteket (men inne i högskolans byggnad) finns ett grönt rullband som sticker ut ur ett hål i väggen. Det här är den publika delen av återlämningsapparaten. Här lämnar du tillbaka din lånade bok när det är dags. Du placerar boken på rullbandet och in i väggen försvinner boken. Men vad händer sen då? Följande film är inspelad när man står mittemot den postition där du lämnar boken:

Boken fortsätter åka på sitt rullband, och sorteras sedan ner i en av fem vagnar beroende på vilket våningsplan boken ska ställas upp på. Själva sorterandet styrs av det chip som sitter i boken, där information om boken finns lagrat. Denna första sortering är enbart en grovsortering, sedan kommer personal på biblioteket att sortera respektive vagn enligt uppställningsordning för att underlätta arbetet med att ställa upp böckerna på hyllan igen.

En av sorteringsvagnarna är till för böcker som av någon anledning måste hanteras extra. Det kan handla om böcker som är kraftigt försenade eller som är reserverade av någon annan. Dessa böcker kräver manuell handpåläggning och hanteras alltid av någon på biblioteket.

I maskinen återaktiveras även larmet på alla böcker som kommer tillbaka (de avaktiviteras när böckerna lånas ut).

Vår återlämningsmaskin är en liten maskin, vi har bara fem olika sorteringsfack. Borås stadsbibliotek har också en återlämningsapparat med sortering, men där finns det 21 olika fack för sortering, och Stadsbiblioteket i Göteborg har hela 62 fack i sin återlämningsmaskin. Kolla gärna in den här filmen från Boulder Public Library!

Text, bild och film: Katharina Nordling

From London with Love!

I eftermiddag ska vi prata på konferensen Internet Librarian International här i London.

Vårt bidrag heter Good customer relationships: proving value every day – the sequel.

Vi var här på samma konferens i London 2015 och pratade om det bemötandeprojekt som vi drev på biblioteket då. Nu är vi tillbaka för att prata om den fortsättning som följde efter det projektet.

Kanske är det någon av er som kommer ihåg att vi under en lång tid (hela två år faktiskt) satte ”pinnar” för varje fråga som ni ställde till oss? Det var del av ett projekt där vi mätte varje fråga vi fick på biblioteket och delade in dem i 10 olika kategorier; lånefrågor, referensfrågor, frågor om skrivare och kopiatorer, frågor om referenshanering, hur man hittar i lokalerna osv . Vi ville se vilken typ av frågor som ni ställer till oss. Vi jobbade med detta i 106 veckor och fick under den tiden 56 411 stycken frågor!

Vi kom fram till ganska många spännande saker, som att vi tex får mest IT-frågor vid lunchtid, flest sökfrågor på förmiddagarna och att ni frågar oss mer i början av terminen än i slutet. Vi vet också att 58% procent av frågorna var biblioteksfrågor (allt från lån, söka  böcker, referera enligt Harvard till avacerad sökning i databaser) 22% var datorrelaterade frågor (skrivare, kopiatorer, konton, frågor om Word etc) och 20% handlade om att hitta i lokaler, boka grupprum etc.

Det är dessa resultat som vi ska presentera för andra bibliotekskollegor från hela världen här i eftermiddag. Och all den data vi är här och pratar om idag är ni alla del av –  tack för alla frågor!

Wish us luck!

Bästa Londonhälsningar från Tove & Christel

Vill ni ta del av alla våra resultat kontakta oss gärna!

Hur fungerar det att ha gemensam Sök- och språkverkstad?

Idag presenterar Biblioteket vid Högskolan i Borås ett nytt LoungeTalk! Denna gången handlar det om Sök- och språkverkstaden som finns i bibliotekets lokaler.

Sara Hellberg, bibliotekarie och Johanna Persson universitetsadjunkt på högskolan berättar om sina verksamheter och varför biblioteket testade att slå ihop dessa på prov.

Redan 2007 tillkom språkverkstaden i bibliotekets lokaler i och med högskolans arbete med breddad rekrytering och har utvecklats genom åren till att rikta sig till studenter som på något sätt  vill utveckla sina skriftliga och muntliga färdigheter, såväl i svenska som i engelska.

2012 ville biblioteket, utöver den söksupport som finns i anslutning till bibliotekets informationspunkter, ha en fast lokal och tid i veckan då studenter kunde komma förbi på drop in och få hjälp med sina sökfrågor och referensfrågor. Då startades sökverkstaden.

2016 slogs sök- och språkverkstad samman på prov i sökverkstadens lokaler, många frågor gled in i varandra så det kändes praktiskt och gynnsamt att kunna få hjälp med både sök- och referensfrågor samtidigt som språkpedagogisk handledning. Nu finns det en fast tid på torsdagar mellan 12-15 med drop in. Det som är extra roligt är att antalet besökare har dubblats sedan ihopslagningen.

Tack till Sara och Johanna för er medverkan!

Alla våra tidigare LoungeTalks hittar du på vår webbsida.

Text: Lena Holmberg
Film: Filip Asphäll

Testa två praktiska databaser!

HS Talks – The Business and Management Collection och Sage research methods är två databaser som biblioteket vill tipsa om då de ser lite annorlunda ut jämfört med många andra databaser. De innehåller nämligen mycket filmat material, fallstudier, intervjuer och olika praktiska verktyg vilket kan vara värdefullt för både studenter, lärare och forskare i det pågående arbetet.

HS Talks riktar sig framförallt till de som är intresserade av företagsekonomi, ledarskap, redovisning och marknadsföring. Den innehåller över 900 inspelade föreläsningar, fallstudier och intervjuer inom dessa ämnen. Förläsarna har framstående positioner på universitet och företag i ett flertal länder. Det finns långa och korta föreläsningar och tjänsten är lätt att använda. Det går att se filmerna både på dator (PC och Mac) och mobila enheter (Android och iOS). HS Talks är en av bibliotekets permanenta databaser som du kommer åt som vanligt via vår databassida.

Sage Research methods riktar sig mer till dig som är lärare, doktorand och uppsatsskrivare i allmänhet. Även till dig som vill få tips på hur du kan lägga upp ditt arbete/forskningsprocessen. Det är ett verktyg som hjälper dig i metodkurser, uppsatsskrivning och avhandlingsarbete. Det finns korta videofilmer och riktiga fallstudier och även datasets för vissa metoder. Vi har just nu test på den här databasen till 31 oktober så prova den gärna och se vad ni tycker! Du hittar den på testsidan för olika databaser.

Text och bild: Lena Holmberg

Dyslexi – vad är det?

Dyslexi, eller specifika läs- och skrivsvårigheter, innebär att man har svårigheter med att läsa och skriva och är en varaktig funktionsnedsättning.

Läs-och skrivsvårigheter kan bero på många olika faktorer. Det kan handla bl.a. om att man har syn- eller hörselproblem, någon typ av språkstörning, emotionella problem eller kulturell och/eller språklig understimulering. Dyslexi kan vara medfödd egenskap eller ha uppkommit vid skada eller sjukdom.

Idag kan man redan från tidig ålder upptäcka dyslexi och få hjälp. I Sverige är det logopeder, specialpedagoger eller psykologer som utför läs- och skrivsvårighetsutredningar.

När man väl har blivit diagnostiserad kan man genom träning och anpassning börja åtgärda sitt problem.

Lite kort fakta om Dyslexi:

  • En vanlig bedömning är att 5-8% av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art.
  • Dyslexi är vanligare bland pojkar/män än flickor/kvinnor.
  • Dyslexi är inte relaterat till intelligensnivå.
  • Några kända dyslektiker är: Albert Einstein, John Lennon, Pablo Picasso och Selma Lagerlöf.
  • Orsaken till dyslexi är inte helt klarlagd och det finns flera definitioner av dyslexi. Den vanligaste definitionen kommer från The International Dyslexia Association, och  lyder:

    Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap. (2002)

Vill du läsa mer om Dyslexi har vi just nu i samband med Europeiska Dyslexiveckan en utställning på Plan 2. Där finns det även böcker som du kan låna med dig hem.

Om du vill veta hur du kan få hjälp via högskolan kan du kontakta Susanna Hagelberg som är dyslexipedagog här på högskolan eller läsa mer på högskolans webbplats.

Text och Bild: Tandis Talay