Vi lär ut bibliometri i Rwanda

För tillfället befinner sig två av bibliotekets medarbetare i Rwanda där de håller en kurs i bibliometri för bibliotekarier vid University of Rwanda – här får du ta del av några av deras upplevelser.

Under veckan som gått har vi, Kristoffer och Katharina, varit på plats i staden Huye (tidigare kallad Butare) i Rwanda. Huye är Rwandas andra eller tredje största stad (det råder lite delade meningar om det), där centrum består av en huvudgata och någon tvärgata.

Våra dagar har spenderats på University of Rwandas medicinska campus. Där i en datasal har vi haft en kurs i bibliometri för 17 bibliotekarier från University of Rwanda (UR). Bibliometri handlar, enkelt uttryckt, om olika statistiska metoder som kan användas för att undersöka publikationer, och det används i stor utsträckning för att analysera forskningspublikationer så som artiklar, tidskrifter, rapporter osv. Anledningen till att vi är just i Rwanda och gör detta är det SIDA-projekt som flera svenska universitet ingår i ihop med UR. Bibliotekshögskolan i Borås deltar i projektet och jobbar speciellt med att stötta biblioteksutvecklingen vid universitetsbiblioteket, och har varit nere flera gånger tidigare. Bland annat har Ola Pilerot varit här och hållit i kurser tidigare, något vi sedan pratat med honom om i ett av våra LoungeTalks, som man kan se på webben.

Vid ett tillfälle fick vi även en chans att besöka huvudbiblioteket på campus här i Huye (det finns campus utspridda över hela landet). Biblioteket ligger i en vacker tegelbyggnad, byggd i slutet av 1960-talet. En sak som vi först uppfattade som lite udda, var att flertalet fönster består av lösa glasskivor, så det går aldrig att få det helt tätt. Sedan insåg vi dock att det ju inte är så konstigt, här blir ju aldrig kallt. Byggnaden är ju anpassad till klimatet i Rwanda såklart.

Det var väldigt roligt att få komma och se en av biblioteksfilialerna på UR, och höra om vilka utmaningar de står inför. De ska införa ett nytt bibliotekssystem (systemet som håller ordning på alla böcker, tidskrifter, e-resurser o.s.v), något som vi i Borås alldeles nyligen har genomfört, så vi vet vilken utmaning det kan vara. För tillfället har de inget bibliotekssystem alls, utan jobbar med pappersformulär när de lånar ut böcker. Systemet de hade försvann i höstas, och i väntan på det nya systemet (som troligtvis ligger minst ett år bort i tiden) är de utan system.

Så vad är våra intryck av Rwanda i stort? Väldigt positiva. Vädret är fantastiskt (även om vi är här precis i början på regnperioden, så särskilt mycket sol har vi inte haft, inte så mycket regn heller dock). Men lite molniga dagar med precis lagom temperatur. En skön omväxling från vintern vi förstår fortfarande härskar hemma i Borås. Bibliotekarierna, och övriga människor, vi träffat här nere har varit väldigt trevliga och vänliga. Maten, och speciellt frukten, är god. Att varje morgon få äta alldeles lagom mogen färsk passionsfrukt och avokados som alltid är perfekt mogna (inte som hemma i Sverige med det avokadolotteri som råder där) är fint. Dessutom är landet otroligt vackert med all sin kuperade terräng.

Idag är det dags att resa hem, och förutom att komma hem till alla nära och kära hemma, ska det dessutom bli skönt att kunna dricka vatten från kranen, att veta att det finns tillgång till internet hela tiden (så man slipper hålla tummarna att uppkopplingen i datasalen inte går ner just mitt i en övning) och även att det finns ström och vatten hela tiden (den kan också försvinna lite emellanåt). Men vi är så glada att vi åkte hit och fick träffa både våra kollegor här i Rwanda och uppleva en liten del av landet.

Text: Katharina Nordling
Bild: Anna Stockman & Katharina Nordling

Informationssökning tar sin tid.

Informationssökningsprocessen

Att söka information till uppgifter och examensarbeten i skolan kräver en hel del kanske du har märkt, och det beror på att informationssökning är en process. Man brukar illustrera informationssökningsprocessen som ett hjul. Nedanstående bild illustrerar processen och hur det är en ständig rörelse mellan de olika delarna i hjulet.(Illustration: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek)

Frågeställning

Informationsprocessen börjar med att man formulerar en frågeställning. Vad är det för information du söker? Vilken aspekt? Är det någon speciell grupp av personer? Kvinnor? Män? Barn och ungdomar?

Sökord

Utifrån frågeställningen börjar man leta efter betydelsebärande ord som du använder när du söker. Ta bort alla onödiga ord och koncentrera dig på substantiven.

Källor

Sedan väljer du var du skall söka. Exempel på en källa kan vara en ämnesdatabas, bibliotekskatalog eller en sökmotor på Internet. Det beror på vad du skall ha för material. Vill du ha böcker i ämnet först kanske? Då börjar du söka antingen i vår lokala bibliotekssöktjänst Primo eller i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Är det däremot vetenskapliga artiklar du är ute efter bör du gå till någon av våra ämnesdatabaser för att få tag på materialet. Du bör då översätta dina sökord till engelska. Du kan också börja att söka i Primo men för att göra specifika sökningar är det bättre att välja en ämnesdatabas inom ämnet. Vilken av ämnesdatabaserna skall du då välja tänker du kanske? I våra ämnesguider under hitta artiklar eller databaser kan du få tips om vilka databaser som lämpar sig bäst inom respektive ämne. Du kan också söka i bibliotekets hela samling.

Sök och Hämta

Efter valet av källa är det dags för själva sökproceduren. Du börjar kanske att söka i fritextrutan. Skriver in ett sökord och sedan smalnar av med ett ord till. Du tittar igenom dina träffar och ser vad du fått. Var det något användbart? Om du har kommit en bit i informationssökningsprocessen kanske du använder dig av lite mer avancerade söktekniker.

Värdera

Nu har du hamnat i sista rutan i hjulet där du värderar din information och så går det runt igen med nya ord som du kanske har hittat bland dina sökningar. Har du väl hittat en artikel som är någorlunda bra så kan du leta efter ämnesord i den som du hittar om du går in i själva posten. Ämnesord brukar finnas som länktext och  heter lite olika i de olika databaserna, men spana efter ord som Subject, Subject headings, Identifier, DE. etc. Dessa ord är kontrollerade till skillnad från författarens nyckelord och finns i hierarkiska ämnesordslistor även kallade Thesaurus. Ämnesordslistor finns i databaserna för att tagga upp artiklarna så du vet att du får allt om ett visst ämne om du söker med hjälp av ämnesorden. Det är inte sällan ämnesorden består av en fras.

Ja som du ser är informationssökning en konst som du lär dig genom övning och glöm inte att den måste få ta sin tid.

Vill du läsa mer om informationsprocessen finns några bra lärobjekt:

Informationsprocessen Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Linnéuniversitetets film om informationsprocessen

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

“Hur skriver jag det här då?!”

Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?

Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.

När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:

  • I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
  • Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
  • I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
  • I denna uppsats har undersökts …

Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.

Du hittar Frasbanken för metatext här.

Skriver du på engelska kan du istället använda The University of Manchesters Academic Phrasebank.

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Lär känna Scopus

Scopus är en bred citeringsdatabas från Elsevier som indexerar artiklar ur över 22 000 vetenskapliga tidskrifter och  innehåller mer än 69 miljoner poster inom de flesta ämnen:

  • Matematik
  • Teknik
  • Ingenjörsvetenskap
  • Socialvetenskap
  • Konst och humaniora
  • Vård. hälsa och medicin

Scoupus innehåller även, patent, böcker och konferenspaper.

Hur kan jag använda Scopus?

Som vanligt når du särskilda databaser från bibliotekets ingång Databaser på www.hb.se/biblioteket. Det finns introduktionsfilmer på engelska som hjälper dig att snabbt komma igång att använda de olika funktionerna:

Att utnyttja information som finns om en känd publikation som författarnamn, ämnesord, publikationer i källförteckning och citeringar har länge varit en viktig metod för forskare. Scopus lämpar sig särskilt bra för att se citeringar, då den är konstruerad speciellt för detta.

Fokus ligger på vetenskapliga publikationer som tidskriftsartiklar och konferenspaper. En specialitet är möjligheterna att följa hur publikationerna används genom citeringar och referenslistor. I databasen har du också möjlighet att jämföra hur olika tidskrifter rankas mot varandra.

Förekomsten av ämnesord varierar mycket.  Databasen har ingen egen ämnesordslista/tesaurus utan redovisar ämnesord från de olika databaserna som posterna kommer ifrån. En artikel kan ha ämnesord från olika databaser.

Scopus har även mycket bra funktioner om man vill analysera sitt sökresultat.  Det går också utmärkt att söka endast i referenserna när man söker i Scopus.  Då ställer man in det när man söker, man kan på detta sätt söka vilka som har refererat till en viss bok som inte finns i databasen men som ändå kan finnas i referenserna.

Databasen har en sökhistorik, vilket är bra för du kan då kombinera dina sökningar på olika sätt utan att skriva om sökbegreppen. Sökhistoriken sparas från inloggningstillfället. Du kan naturligtvis logga in i databasen och spara sökningar, träfflistor mm.

Text: Lena Wadell

UX i biblioteket

Att Förstå och Förbättra- det är meningen med UX

Nu har vi på biblioteket äntligen börjat jobba med UX. Vad betyder det undrar du kanske? Jo UX står för User Experience och är en samling av olika metoder och tekniker baserade på att försöka förstå sina användare och upptäcka olika hinder som de stöter på när de är i biblioteket och se till att förbättra deras upplevelse.

Några exempel på olika UX metoder är:

User Journey Map som består av en karta där man beskriver användarens resa från start till mål och där kan man se vilka hinder användaren stöter på och hur man kan ta bort dessa.

Love/Breakup Letter är ett annat exempel där man ber användaren skriva ett brev till, i det här fallet biblioteket, där de antingen förklarar sin kärlek t.ex. vad de älskar med biblioteket och vad som är bra, eller så gör de slut med biblioteket och istället skriver vad som inte fungerar och inte är så bra.

Touchstone-tours eller skuggning som vi kallar det innebär att man ber användaren visa hur de använder biblioteket. Man följer efter och på det sättet kan man få bättre förståelse för användarens behov.

Wall of reflections/graffiti wall– Man ställer en whiteboard tavla centralt vid t.ex. entrén där användarna kan skriva ner sina tankar, ideér och frågor till biblioteket. Lite som en Wish Box eller Önskelista. I slutet av dagen fotar man tavlan, skriver ner frågor som har kommit upp på tavlan och svar som användaren har fått från biblioteket och hänger i en mapp bredvid tavlan. Sedan kan man sudda tavlan och startar om på nytt nästa dag.

Guerilla Testing- Man går ut bland folk och ställer snabba frågor. En enkel metod att utföra där man snabbt kan få överblick över vad användaren behöver/vill ha.

Som jag nämnde i början har vi på biblioteket börjat arbeta enligt UX-modellen och några metoder som vi har använt oss av hittills är:

Skriva Dagbok– Under en period förde vi dagbok när vi jobbade i informationspunkten. På det sättet kunde vi se vilka sorters frågor vi fick, hur ofta vi sa NEJ och hur ofta vi gjorde undantag. Denna metod har hjälpt oss att förstå vad användaren har för förväntningar på våra tjänster.

Quality Walks– betyder att man “sätter på sig någon annans glasögon” och låtsas vara den personen utifrån en given frågeställning. T.ex. om jag har en grav synnedsättning kan jag ändå använda bibliotekets webbsida? Och så vidare.

Guerilla-testing– för inte så länge sedan var vi kluvna över hur en viss information ska skrivas i Primo för att användaren ska förstå vad vi menar. Då bestämde vi oss för att gå ut i biblioteket och ställa frågan till studenterna direkt. Vi hade fyra olika förslag och det var ett av dem som vann överlägset.

Så om ni ser oss gå runt i biblioteket och ställa frågor så vet ni vad vi håller på med och vilken metod vi använder.

Här kan du läsa mer om UX i biblioteket

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Bokdonationen från Larsh Eriksson på plats

Här om året fick biblioteket motta en stor samling böcker inom områden som textil, mode och management. Gåvan kom från Larsh Eriksson, lärare inom just design management på Textilhögskolan under många år. Larsh hade ett specialintresse att samla böcker inom ämnet och ville donera sin samling hit på äldre dar. Efter en översyn på hemmaplan hos Larsh kom ca 50 flyttkartonger med böcker till biblioteket och packades upp under nästföljande år.

Allt har gåtts igenom och setts över och det mesta har katalogiserats och flyttat in i bibliotekets samlingar. De sista böckerna sattes upp på hyllan i slutet av 2017.

De här böckerna går att låna och kan vara av stort intresse för just studenter på Textilhögskolan men inte enbart dem, det finns många härliga böcker inom konst, mode, design, inredning som kan locka alla. Samtliga böcker som är uppställda är nu en del av bibliotekets samlingar och är sökbara i Primo. Vill du veta mer kan du kontakta Martin Borg här på biblioteket, annars – välkommen hit att låna!

Läs mer om Larsh Eriksson och boksamlingen på högskolans webb och i Borås Tidning.

Text & bild: Lena Holmberg

Språk- och sökverkstaden

Visste du att varje torsdag kl 12-15 har du möjlighet att på “drop-in-basis” få hjälp av en språkpedagog och/eller en bibliotekarie i vår språk- och sökverkstad?

Du kan komma för att få hjälp att lösa problem du har med språket, vetenskapligt skrivande, referenser eller att söka information. Vi har sedan i höstas låtit våra besökare svara på en utvärdering om de vill. På det viset kan vi se vad studenterna fått hjälp med som de själva värdesätter. Många utnyttjar både språk och sökhjälp men en del kommer endast för det ena eller andra. Någon kom dit utan att egentligen ha någon specifik fråga utan ville bara sitta där och jobba och passa på att få hjälp om hen körde fast.

Vi kan se att de som kommer, vill ha olika stöd, från att hantera referenser, söka i databaser, grammatikstöd till att få tips och ideer kring uppsatsskrivningen. Det kan vara snårigt att hitta till rätt databas eller att använda sökstrategierna på ett sätt som hjälper till att hitta bra källor och material.

Det är en behaglig studiemiljö i språk- och sökverkstaden. Man kan säga att det är något lugnare där än ute i biblioteket vilket många värdesätter. Den är placerad längst upp i hörnet på plan fyra. Salen heter J441 och ligger innanför vår stora undervisningssal. Välkommen till språk- och sökverkstaden!

Text: Lena Wadell

Foto: Colourbox och Lena Wadell