Sidnumrering i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

På bibliotekets webbsida under skriva och referera har vi några youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

Sidnumrering:

Vill du inte ha sidnummer på första sidan, i innehållsförteckningen eller på ditt abstract?

Eller du kanske inte tycker att man ska ha sidnummer på bilagor? Då har vår kollega Sara Hellberg gjort en liten guide på hur man går tillväga.

Sidnumrering i WordText: Tandis Talay
Bild: Mostphotos & Sara Hellberg

Innehållsförteckning i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

På bibliotekets webbsida under skriva och referera har vi några youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

I denna blogg och nästkommande blogg kommer vi att gå genom lite tips på hur du ska tänka kring wordhantering.

Innehållsförteckning:

För att göra innehållsförteckning i Word måste man se till att alla rubriker är formaterade. Markera den text du vill ska bli en rubrik, gå sedan in på den första fliken som i detta fall heter home, och tryck på valfri heading.

Home, Styles and Headings.

Notera att denna funktion heter styles, eller stilar. Har du en mindre skärm kommer funktionen att se annourlunda ut.

Styles

 

Det finns olika headings som är till för olika delar av dokumentet. Ofta har du ett antal huvudrubriker som exempelvis inledning, bakgrund, metod osv. dessa större avsnitt sätts ofta som rubrikettor. Ett sådant avsnitt delas ofta upp i underrubriker med rubriktvåor som i sin tur kan delas in ytterligare i rubriktreor.

Headings

Om du vill ha ett annat utseende på rubriktexten går det att lösa genom att välja mellan olika stilar under styles, eller genom att redigera den stilen du använder genom att högerklicka på rubriker under styles och välj modify.

Modify

När dokumentets rubriker är i rätt heading är det dags att generera en innehållsförteckning. Funktionerna för att göra detta finns under References.

Det finns fler gratis tutorials om de flesta formateringarna du kan göra i Word. Här på Högskolan använder vi Microsoft Word 2010. På webben hittar du även Office Word Onlines tutotrials.

Text & bild: Tandis Talay

Varför ska jag ange referenser och hur gör jag?

När du skriver uppsats är det viktigt att tydligt visa vad det är som du har tänkt ut själv och vad som är någon annans idéer eller tankar. Genom att ange referenser till de källor du har använt i din text visar du hur du byggt upp din text, och läsaren kan gå till dina källor för att se att du tolkat och beskrivit dessa korrekt.

bibliotekets webb finns det hjälp att få när det gäller att skriva referenser. Hur ska jag tänka? Vad ska man referera till? Hur ska det se ut?

Biblioteket har en utförlig och bra Harvardguide som hjälper dig och visar hur du refererar till olika verk. En del använder istället APA men Harvard och APA påminner mycket om varandra. Vilken stil du använder är upp till akademin/sektionen där du läser och du bör ha fått god information av din handledare om detta.

Titta gärna på den här filmen från Uppsala universitet som på drygt 6 minuter berättar om hur, när och varför du ska referera.

Har du frågor? Bolla gärna med oss i informationspunkten!

Text & bild Lena Holmberg

Skriv din uppsats utan att plagiera!

Det här med att skriva uppsats kan uppfattas som svårt på många olika sätt, ett av dem kan handla om att formulera sig på ett unikt sätt, det vill säga att inte plagiera någon annans arbete. På högskolans webb finns en bra antiplagieringsguide där du får bra insikt i vad du ska tänka på för att inte, avsiktligt eller oavsiktligt, plagiera. Där finns även information om vad som händer om det uppdagas att man plagierat någon annan i sin uppsats.

I dessa frågor blir referenserna i uppsatsen extra viktiga, genom att referera visar du vad som är dina egna slutsatser, och vilken information du hämtat från andra källor. Här kan du se en kort film på temat, där bibliotekarie Eli Bytoft Nyaas pratar på temat referenser och plagiering.

Lycka till med ditt skrivande!

Text: Katharina Nordling

Bild: Mostphotos

Glad påsk!

På långfredagen tar biblioteket påskledighet och öppnar åter tisdagen den 3 april, se våra ändrade öppettider här . Som vanligt kommer du åt allting på vår webbsida under tiden. Du kan söka i databaser, tidskrifter, läsa e-böcker och artiklar, reservera böcker, gå igenom våra ämnesguider och mycket mycket mer.

Har du vägarna förbi idag på skärtorsdagen? låna gärna med dig en gul bok hem i påsk, du hittar dem på läslusthyllan i bibliotekets entré. I Norge har man sedan länge en tradition att lansera och läsa deckare och kriminalromaner över påsk, s.k. påskekrim. Det var från början ett aprilskämt som tog fart och blev en tradition. I Sverige har vi redan en ganska stark deckartradition överlag så påskekrim har inte blivit riktigt samma succé här. Men det är ju härligt att läsa något underhållande när man är ledig, så passa på att låna en bok eller två!

Glad påsk önskar vi på biblioteket!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Vi lär ut bibliometri i Rwanda

För tillfället befinner sig två av bibliotekets medarbetare i Rwanda där de håller en kurs i bibliometri för bibliotekarier vid University of Rwanda – här får du ta del av några av deras upplevelser.

Under veckan som gått har vi, Kristoffer och Katharina, varit på plats i staden Huye (tidigare kallad Butare) i Rwanda. Huye är Rwandas andra eller tredje största stad (det råder lite delade meningar om det), där centrum består av en huvudgata och någon tvärgata.

Våra dagar har spenderats på University of Rwandas medicinska campus. Där i en datasal har vi haft en kurs i bibliometri för 17 bibliotekarier från University of Rwanda (UR). Bibliometri handlar, enkelt uttryckt, om olika statistiska metoder som kan användas för att undersöka publikationer, och det används i stor utsträckning för att analysera forskningspublikationer så som artiklar, tidskrifter, rapporter osv. Anledningen till att vi är just i Rwanda och gör detta är det SIDA-projekt som flera svenska universitet ingår i ihop med UR. Bibliotekshögskolan i Borås deltar i projektet och jobbar speciellt med att stötta biblioteksutvecklingen vid universitetsbiblioteket, och har varit nere flera gånger tidigare. Bland annat har Ola Pilerot varit här och hållit i kurser tidigare, något vi sedan pratat med honom om i ett av våra LoungeTalks, som man kan se på webben.

Vid ett tillfälle fick vi även en chans att besöka huvudbiblioteket på campus här i Huye (det finns campus utspridda över hela landet). Biblioteket ligger i en vacker tegelbyggnad, byggd i slutet av 1960-talet. En sak som vi först uppfattade som lite udda, var att flertalet fönster består av lösa glasskivor, så det går aldrig att få det helt tätt. Sedan insåg vi dock att det ju inte är så konstigt, här blir ju aldrig kallt. Byggnaden är ju anpassad till klimatet i Rwanda såklart.

Det var väldigt roligt att få komma och se en av biblioteksfilialerna på UR, och höra om vilka utmaningar de står inför. De ska införa ett nytt bibliotekssystem (systemet som håller ordning på alla böcker, tidskrifter, e-resurser o.s.v), något som vi i Borås alldeles nyligen har genomfört, så vi vet vilken utmaning det kan vara. För tillfället har de inget bibliotekssystem alls, utan jobbar med pappersformulär när de lånar ut böcker. Systemet de hade försvann i höstas, och i väntan på det nya systemet (som troligtvis ligger minst ett år bort i tiden) är de utan system.

Så vad är våra intryck av Rwanda i stort? Väldigt positiva. Vädret är fantastiskt (även om vi är här precis i början på regnperioden, så särskilt mycket sol har vi inte haft, inte så mycket regn heller dock). Men lite molniga dagar med precis lagom temperatur. En skön omväxling från vintern vi förstår fortfarande härskar hemma i Borås. Bibliotekarierna, och övriga människor, vi träffat här nere har varit väldigt trevliga och vänliga. Maten, och speciellt frukten, är god. Att varje morgon få äta alldeles lagom mogen färsk passionsfrukt och avokados som alltid är perfekt mogna (inte som hemma i Sverige med det avokadolotteri som råder där) är fint. Dessutom är landet otroligt vackert med all sin kuperade terräng.

Idag är det dags att resa hem, och förutom att komma hem till alla nära och kära hemma, ska det dessutom bli skönt att kunna dricka vatten från kranen, att veta att det finns tillgång till internet hela tiden (så man slipper hålla tummarna att uppkopplingen i datasalen inte går ner just mitt i en övning) och även att det finns ström och vatten hela tiden (den kan också försvinna lite emellanåt). Men vi är så glada att vi åkte hit och fick träffa både våra kollegor här i Rwanda och uppleva en liten del av landet.

Text: Katharina Nordling
Bild: Anna Stockman & Katharina Nordling

Informationssökning tar sin tid.

Informationssökningsprocessen

Att söka information till uppgifter och examensarbeten i skolan kräver en hel del kanske du har märkt, och det beror på att informationssökning är en process. Man brukar illustrera informationssökningsprocessen som ett hjul. Nedanstående bild illustrerar processen och hur det är en ständig rörelse mellan de olika delarna i hjulet.(Illustration: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek)

Frågeställning

Informationsprocessen börjar med att man formulerar en frågeställning. Vad är det för information du söker? Vilken aspekt? Är det någon speciell grupp av personer? Kvinnor? Män? Barn och ungdomar?

Sökord

Utifrån frågeställningen börjar man leta efter betydelsebärande ord som du använder när du söker. Ta bort alla onödiga ord och koncentrera dig på substantiven.

Källor

Sedan väljer du var du skall söka. Exempel på en källa kan vara en ämnesdatabas, bibliotekskatalog eller en sökmotor på Internet. Det beror på vad du skall ha för material. Vill du ha böcker i ämnet först kanske? Då börjar du söka antingen i vår lokala bibliotekssöktjänst Primo eller i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Är det däremot vetenskapliga artiklar du är ute efter bör du gå till någon av våra ämnesdatabaser för att få tag på materialet. Du bör då översätta dina sökord till engelska. Du kan också börja att söka i Primo men för att göra specifika sökningar är det bättre att välja en ämnesdatabas inom ämnet. Vilken av ämnesdatabaserna skall du då välja tänker du kanske? I våra ämnesguider under hitta artiklar eller databaser kan du få tips om vilka databaser som lämpar sig bäst inom respektive ämne. Du kan också söka i bibliotekets hela samling.

Sök och Hämta

Efter valet av källa är det dags för själva sökproceduren. Du börjar kanske att söka i fritextrutan. Skriver in ett sökord och sedan smalnar av med ett ord till. Du tittar igenom dina träffar och ser vad du fått. Var det något användbart? Om du har kommit en bit i informationssökningsprocessen kanske du använder dig av lite mer avancerade söktekniker.

Värdera

Nu har du hamnat i sista rutan i hjulet där du värderar din information och så går det runt igen med nya ord som du kanske har hittat bland dina sökningar. Har du väl hittat en artikel som är någorlunda bra så kan du leta efter ämnesord i den som du hittar om du går in i själva posten. Ämnesord brukar finnas som länktext och  heter lite olika i de olika databaserna, men spana efter ord som Subject, Subject headings, Identifier, DE. etc. Dessa ord är kontrollerade till skillnad från författarens nyckelord och finns i hierarkiska ämnesordslistor även kallade Thesaurus. Ämnesordslistor finns i databaserna för att tagga upp artiklarna så du vet att du får allt om ett visst ämne om du söker med hjälp av ämnesorden. Det är inte sällan ämnesorden består av en fras.

Ja som du ser är informationssökning en konst som du lär dig genom övning och glöm inte att den måste få ta sin tid.

Vill du läsa mer om informationsprocessen finns några bra lärobjekt:

Informationsprocessen Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Linnéuniversitetets film om informationsprocessen

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek