Biblioteket i vimlet

Idag tisdag mellan klockan 11:00 och 13:00 är biblioteket ute och vimlar i Balder-huset. Vi hjälper dig att låna bra böcker inför sommarlovet och ger lite bra boktips. Biblioteket har sommarlån i år igen vilket innebär att de böcker du lånar nu behöver du inte lämna tillbaka förrän den 6 september.

Biblioteket är ute och vimlar några gånger per termin vilket innebär att vi står på lämplig plats och informerar om aktuella saker. På våren brukar det handla om uppsatsskrivande. Då går det bra att komma och snacka en stund och få tips om när sökverkstaden håller öppet. Så här inför sommaren brukar det handla mycket om rekreationsläsning istället. Om du inte har vägarna förbi själva biblioteket så kommer biblioteket ut till dig!

Så välkommen att besöka oss utanför röda matsalen över lunchen idag!

Text & bild: Lena Holmberg

Ingmar Bergman 100 år

2018 är året då Ingmar Bergman skulle ha fyllt 100 år och det firas på många håll i landet. Han anses vara Sveriges största filmskapare och har inspirerat och berört många filmälskare världen över. Bergmans filmer utspelar sig nästan uteslutande i Sverige och spelades även företrädesvis in på ön Fårö nordöst om Gotland. Han producerade runt sextio filmer, över etthundrasjuttio teateruppsättningar och författade ett hundratal böcker och artiklar. Några av hans mest kända verk är filmerna Det sjunde inseglet, Smultronstället, Persona och självbiografin Laterna Magica.

 

Trots att det är inom filmen som Ingmar Bergman är mest känd arbetade han mycket inom teatern där han satte upp åtskilliga av litteraturhistoriens mest kända författare och dramatiker som t.ex. Strindberg, Ibsen, Shakespeare och Goethe.

Sina sista år levde han på Fårö, ganska isolerad från omvärlden men i år är det dags att sätta Bergman i rampljuset igen.

I våra utställningsskåp i bibliotekets entré har vi samlat böcker om och av Bergman så passa på att låna hans självbiografi eller kanske ett drama som Den goda viljan eller Fanny och Alexander!

 

Text och collage: Lena Holmberg
Bild: Bengt Wanselius (http://www.ingmarbergman.se)

Undervisning i informationssökning

Lärare, nu är det hög tid att boka informationssökningsmoment för era studenter inför nästa termin. Vet du att det brukar (eller bör)  ingå ett moment i den kursen du är ansvarig eller delaktig i så är det bra om du kontaktar någon av oss undervisande bibliotekarier. Vi har redan bokat in mycket av undervisningen och det börjar bli trångt i våra scheman.

Vi som arbetar som undervisande bibliotekarier är från vänster: Lena Wadell som ansvarar för ekonomiprogrammen, Administatörsprogrammen, Opusprogrammet samt IT och datavetenskap. Sara Hellberg ansvarar för vårdprogrammen och Webbredaktörsprogrammet. Karin Süld har hand om textilprogrammen som mode och textilteknologi. Birgitta Rutberg ansvarar för inenjörsutbildningarna som bygg, maskin, kemi och Industriell ekonomi samt Bibliotekarieprogrammet. Åsa Brolund är ny hos oss och har hand om samtliga lärarprogram. Vi har också gjort ämnesguider till studenterna som vi gärna ser att ni lärare har synpunkter på. Titta gärna på dem och maila oss om ni tycker att det saknas någon information tex om någon viktig databas, bok eller tidskrift. Det är ni som har kollen inom era ämnen. På webben fnns alla våra kontaktuppgifter.

Foto: Klaz Arvidsson
Text: Lena Wadell

Hej Åsa Brolund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du lära känna Åsa, nyanställd undervisande bibliotekarie, lite bättre.

Vad gjorde du Åsa innan du började här?

Jag har främst jobbat på gymnasiebibliotek och trivts kanonbra. Lärandet och informationssökning i kombination, att få hjälpa till och guida i de lärande situationerna är så givande!

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Nu ska jag vara undervisande bibliotekarie för studenter främst inom pedagogik, så jag ska guida blivande förskollärare, grundlärare med inriktningar fritidshem, F-3, 4-6, blivande ämneslärare 7-9 samt pedagogiskt yrkesverksamma och invandrarakademin. Förutom undervisningen jobbar jag i informationspunkten.

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?

Att få vara med och utveckla studenternas informationskompetens på olika sätt, inom bibliotekets ramar lockade mig! Högskolan är mångfacetterad och så även biblioteksverksamheten, för att passa alla program.

Vad gör du när du inte är på jobbet?

När jag inte jobbar ägnar jag mig åt min familj och djuren hemma på gården. Det är en utmaning det också, haha.

Vad är du mest nyfiken på inom bibliotekarierollen alt utveckling?

En sak som intresserat mig sedan jag läste biblioteks- och informationsvetenskap här i Borås är samtalet som sker bland annat i informationsdisk, eller under lärandesituationer när en fråga ställs till en bibliotekarie och vilken typ av svar som följer, och på vilket sätt frågan och frågeställaren blir behandlad. Hur gör man som bibliotekarie det bästa i dessa situationer? Ett närliggande intresse hos mig är också hur vi utbildar inom informationskompetens på bästa sätt.

Har du några boktips du vill dela med dig av?

Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones -om bokens och fantasins kraft i en krigshärjad miljö där det skrivna ordet knappt går att få tag i.

Jonathan bortom all kontroll av Meg Rosoff – smart och lite skruvad roman om relationer och sökande.

Det finns ingenting att vara rädd för av Johan Heltne – en roman om tro, skam och sjukdom, vuxenblivande och kärlek…

Text: Åsa Brolund & Lena Wadell
Foto: Lena Wadell

Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

Hej Klaz Arvidson!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder – vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Klaz som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktionen Digitala tjänster som arbetar med bibliotekets system och forskarstöd. Jag arbetar huvudsakligen med söktjänsten Primo, stödsystem samt med delar av bibliotekets webbplats. Jag är med i team Kommunikation och team Alma och Primo. Vidare arbetar jag i informationspunkten där jag svarar på frågor och stöttar studenter, personal och andra användare i deras biblioteksanvändning.

Hur länge har du jobbat här?
Oj, det är ganska länge vid det här laget! Vid närmare eftertanke är jag inne på mitt 18:e år på biblioteket. Min första arbetsuppgift då jag började här var att ta ett nytt grepp om bibliotekets webb. Under åren har mina uppgifter varierat något men jag har alltid på något sätt varit delaktig i arbete med webb och system samt kontakter med bibliotekets användare.

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Det roligaste med jobbet är två saker tycker jag – problemlösning och kontakterna med våra studenter och personal. I informationspunkten får man vara beredd på många olika sorters frågor och det är spännande och givande. Under det senaste året har vi implementerat två nya bibliotekssystem, Alma och Primo, vilket har varit stimulerande och utmanande.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Utanför jobbet umgås jag mycket med min familj. Vi har ett gammalt hus som kräver en del underhåll vilket tar mycket av min tid. I övrigt gillar jag att fotografera, röra mig i naturen och paddla kajak. Längtar till årets första kajaktur, det blir en solig dag i april när isen släppt!

Har du några boktips du vill dela med dig av?
Jag läser lite i perioder, för en tid sedan läste jag böckerna Gentlemen och Gangsters av Klas Östergren. Särskilt Gentlemen kan jag rekommendera, den handlar om en författares möte med två något underliga bröder. I handlingen skildras deras levnadsöden och det blir många intressanta förvecklingar beskrivna på ett detaljerat sätt. Ytterligare en bok jag rekommenderar är Norrland av Po Tidholm. Den består av ett antal essäer och reportage om den geografiska del av Sverige som lite slarvigt kallas Norrland.

Text: Klaz Arvidson & Lena Holmberg
Foto: Katharina Nordling

Biblioterapi på årets första Biblioteksfrukost

Vårens biblioteksfrukost om biblioterapi lockade många intresserade lyssnare vilket gjorde att rummet blev fullsatt; här kommer en kort sammanfattning av vad bibliotekarierna Karin Ekström och Birgitta Rutberg pratade om under frukosten. Såväl Karin som Birgitta har arbetat i många år som bibliotekarie i olika sammanhang, och på olika typer av bibliotek, och under frukosten om biblioterapi började de med att ge oss en inblick i biblioterapins historia och forskningen inom ämnet, innan de avslutade med att leverera några konkreta boktips. 

Begreppet biblioterapi myntades 1916 av amerikanen Samuel McChord Crothers men det är något som mänskligheten sysslat med ända sen de gamla grekerna. Orden Biblio = bok och terapi = behandling, blir tillsammans ett sätt att använda läsning som läkning. Biblioterapi används framförallt i USA och England och här i Norden har Finland en särställning, där kan du idag gå en ettårig högskoleutbildning i ämnet. Sverige har hakat på trenden och högskolan Ersta Sköndal Bräcke ger en 7.5 p uppdragsutbildning det biblioterapeutiska arbetssättet.

Hur ska då en terapeutisk läsning se ut? Enligt vissa läror bör det finnas särskilda kriterier för att böcker ska fungera som biblioterapi. Exempelvis bör det vara god litteratur, men det är inte alla som håller med, det måste inte vara på ett visst sätt – det fungerar ändå. Det finns lite olika skolor inom ämnet som t.ex. läsbiblioterapi, den interaktiva biblioterapin, klinisk biblioterapi och utvecklande biblioterapi. Själva processen kan se ut ungefär så här: identifikation – katharsis – insikt.

Birgitta och Karin nämner några personer som varit viktiga i utvecklingen av området och återkopplar ofta till Carol Shrodes från USA som skrev den första avhandlingen i ämnet. Bibliotherapy: A theoretical and clinicalexperimental studyI Sverige har Cecilia Pettersson, forskare vid Göteborgs universitet, skrivit och forskat en del vad gäller just terapeutisk läsning och  gästföreläst runtom i landet, även på Högskolan i Borås 2016. Nina Frids bok Läsa, läka, leva! ger inblick i läsfrämjande och biblioterapi och ger en bra överblick.

Varför är då just Finland så framstående i Norden? Kanske har det med historia att göra, Finland har varit ganska krigsdrabbat genom åren och biblioterapi kan ha hjälpt till i läkningen av sårade och traumatiserade soldater. Det var förmodligen det som gjorde att rörelsen fick ett uppsving i USA också, att läka krigsveteraner med framförallt poesi i efterkrigstid resulterade i bl.a gruppterapi med fokus läsning.

Vill du läsa mer om ämnet så rekommenderar Karin och Birgitta att läsa något av Cecilia Pettersson och Nina Frid och kanske titta närmre på School of life som (mot betalning) kan ge dig en personlig rekommendation på bra böcker att läsa för att hela dig själv i terapeutiskt syfte. De ger även ut boken The novel cure:an A-Z of literary remedies i självhjälpssyfte.

Använd också bibliotekets ämnesguider, under Bibliotek- och informationsvetenskap finns en flik för skönlitteratur och du kan ladda ner en lista på boktips direkt. Önskar du ta del av Karin och Birgittas lista på litteratur för olika besvär eller åkommor, maila Birgitta direkt.

Text: Lena Holmberg
Bild: Klaz Arvidson och Mostphotos