Biblioterapi på årets första Biblioteksfrukost

Vårens biblioteksfrukost om biblioterapi lockade många intresserade lyssnare vilket gjorde att rummet blev fullsatt; här kommer en kort sammanfattning av vad bibliotekarierna Karin Ekström och Birgitta Rutberg pratade om under frukosten. Såväl Karin som Birgitta har arbetat i många år som bibliotekarie i olika sammanhang, och på olika typer av bibliotek, och under frukosten om biblioterapi började de med att ge oss en inblick i biblioterapins historia och forskningen inom ämnet, innan de avslutade med att leverera några konkreta boktips. 

Begreppet biblioterapi myntades 1916 av amerikanen Samuel McChord Crothers men det är något som mänskligheten sysslat med ända sen de gamla grekerna. Orden Biblio = bok och terapi = behandling, blir tillsammans ett sätt att använda läsning som läkning. Biblioterapi används framförallt i USA och England och här i Norden har Finland en särställning, där kan du idag gå en ettårig högskoleutbildning i ämnet. Sverige har hakat på trenden och högskolan Ersta Sköndal Bräcke ger en 7.5 p uppdragsutbildning det biblioterapeutiska arbetssättet.

Hur ska då en terapeutisk läsning se ut? Enligt vissa läror bör det finnas särskilda kriterier för att böcker ska fungera som biblioterapi. Exempelvis bör det vara god litteratur, men det är inte alla som håller med, det måste inte vara på ett visst sätt – det fungerar ändå. Det finns lite olika skolor inom ämnet som t.ex. läsbiblioterapi, den interaktiva biblioterapin, klinisk biblioterapi och utvecklande biblioterapi. Själva processen kan se ut ungefär så här: identifikation – katharsis – insikt.

Birgitta och Karin nämner några personer som varit viktiga i utvecklingen av området och återkopplar ofta till Carol Shrodes från USA som skrev den första avhandlingen i ämnet. Bibliotherapy: A theoretical and clinicalexperimental studyI Sverige har Cecilia Pettersson, forskare vid Göteborgs universitet, skrivit och forskat en del vad gäller just terapeutisk läsning och  gästföreläst runtom i landet, även på Högskolan i Borås 2016. Nina Frids bok Läsa, läka, leva! ger inblick i läsfrämjande och biblioterapi och ger en bra överblick.

Varför är då just Finland så framstående i Norden? Kanske har det med historia att göra, Finland har varit ganska krigsdrabbat genom åren och biblioterapi kan ha hjälpt till i läkningen av sårade och traumatiserade soldater. Det var förmodligen det som gjorde att rörelsen fick ett uppsving i USA också, att läka krigsveteraner med framförallt poesi i efterkrigstid resulterade i bl.a gruppterapi med fokus läsning.

Vill du läsa mer om ämnet så rekommenderar Karin och Birgitta att läsa något av Cecilia Pettersson och Nina Frid och kanske titta närmre på School of life som (mot betalning) kan ge dig en personlig rekommendation på bra böcker att läsa för att hela dig själv i terapeutiskt syfte. De ger även ut boken The novel cure:an A-Z of literary remedies i självhjälpssyfte.

Använd också bibliotekets ämnesguider, under Bibliotek- och informationsvetenskap finns en flik för skönlitteratur och du kan ladda ner en lista på boktips direkt. Önskar du ta del av Karin och Birgittas lista på litteratur för olika besvär eller åkommor, maila Birgitta direkt.

Text: Lena Holmberg
Bild: Klaz Arvidson och Mostphotos

Blind date with a book

Vill du gå på blind date med en bok? Nu har du chansen! I bibliotekets entré hittar du böcker om kärlek, mestadels kärleksromaner men även lyrik. Nu behöver du inte döma boken efter omslaget utan kan bli härligt överraskad. Till din hjälp har vi satt ihop ett par ord för att beskriva boken men utan att tala om vilken det är. Nu är det upp till dig att välja! Kanske blir du besviken, kanske blir det precis rätt, kanske blir det alldeles alldeles underbart!

Passa på att låna våra blind date books, de finns inslagna endast idag på alla hjärtans dag!

PS. vill du bli riktigt överraskad, be någon i personalen att låna boken åt dig i informationspunkten så ser du inte vilken det är på skärmen. Trevlig läsning!

Text & Bild: Lena Holmberg

Böcker som hjälper till i uppsatsskrivandet

Vårtermin och det är högsäsong för uppsatsskrivande, vilket kan vara läskigt och jobbigt och intressant och roligt på en gång – här får du tips på böcker på som kan hjälpa dig i processen. Att skriva uppsats handlar ju i stor utsträckning om att sätta sig in i ett specifikt ämne och studera och skriva om detta. Men för att det där ska gå så smidigt som möjligt, och bli så bra det går, är det inte fel att ha koll på saker som metod, skrivprocess, referenshantering och så vidare.

När det gäller metoden är det ju en central del i processen – vilken metod använder du i dina studier, och hur beskriver du denna i själva uppsatsen? Här kommer metodböckerna in som en räddare i nöden. Vissa av er har haft metodkurser sedan innan, andra kommer att ha en metodkurs strax före uppsatsen. I kurserna har ni givetvis fått tips på bra böcker att använda er av, men det finns ju fler och andra böcker än just kurslitteraturen, och givetvis finns det en hel del att hämta på biblioteket. Den största delen av alla böcker om kvantitativa och kvalitativa metoder hittar du på avdelning 300 på plan 2,5 på biblioteket.

Men uppsatstiden handlar ju också om att skriva en stor och sammanhängande text. Hur gör man det på bästa sätt? Vilket upplägg ska man ha och hur var det nu med de där referenserna? Allt det här kan du få bättre grepp om med någon av alla de böcker om akademiskt skrivande, eller uppsatsskrivande, som finns på biblioteket. Du hittar merparten av dessa böcker på hylla 808.066 på plan 4 på biblioteket.

Och skriver du på svenska kan det dessutom vara klokt att ta hjälp av en handbok i svenska språket. För även om svenska är ditt modersmål så är det inte ovanligt att stöta på svårigheter när man skriver uppsats. I vilka fall ska det vara kolon och när ska det vara semikolon? Hur fungerar det med citat och på vilken sida om punkten ska parentestecknet stå egentligen? Sådana saker kan tyckas vara petitesser, men de gör att din uppsats blir ännu bättre. Här hittar du lite tips på böcker som kan hjälpa dig när du sitter och bråkar med språket.

Text & bild: Katharina Nordling

Biblioteket i vimlet!

Idag vimlar vi på biblioteket – ni hittar oss i entrén till Balder mellan kl 10.30 och 13. Vi brukar vimla några gånger per termin och har bland annat pratat om “Hur du lyckas med din uppsats” och E-böcker.

Vi gillar att gå ut och träffa er även utanför bibliotekets väggar. Temat för dagens vimel är Skönlitteratur. Vi är ett helt gäng bibliotekarier som tagit med oss massa roliga, spännande och intressanta boktips som ni kan låna med er redan idag om ni vill. Perfekt för stundande julläsning i sköna fotöljen framför brasan.

Vi har också med oss de böcker som vi hittills tipsat om i Bibliotekets Adventskalender.
Adventskalendern kan ni följa på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram.

Så varmt välkomen till vårt Pop-up bibliotek i entrén på Balder!

Hoppas vi ses!

 

Text: Christel Olsson
Bild: Christel Olsson

Du följer väl bibliotekets adventskalender?

December är här, och i och med det är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För andra året i rad (då måste det väl klassas som en tradition?) presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det några av alla anställda på högskolan som var och en valt ut en av sina bästa läsupplevelser och delar med sig av detta.

Här är två av de luckor vi öppnat hittills:

Till vänster ser du Ulrika Bernlo som tipsar om boken Än finns det hopp av Karin Wahlberg, och till höger Elisabeth Fjällman som tipsar om boken Kulör: en bok om vad färg gör av Lotta Kühlhorn.

Du kommer kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig vid björkarna med spikade avhandlingar på entréplan i biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox, Christel Olsson, Katharina Nordling

Happy Halloween!

Idag är det Halloween och hos oss på biblioteket är detta en dag vi alla längtar lite extra efter. Vår fantastiska kollega Johanna brukar nämligen smyga hit extra tidigt och förvandla vårt fikarum till en härligt läskig plats med allt från spöken, spindelväv, vampyrblod och hoande varulvar till pumpor och roligt (men läskigt) fika.

Men varför firar vi Halloween? I Sverige är det en relativt ny företeelse, det finns omnämnt redan på 1950-talet men det är först sedan 1990 som det blivit en allt större högtid för oss svenskar.

Tittar vi på Halloween rent historiskt så tror man att Halloween först kan ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna gav sig ut på sina färder hade de med sig sina sedvänjor som tex höstblot. Kelterna hade fyra stora årstidshögtider, varav en var Samhain. Högtiden Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började, just den 31 oktober. Kelterna trodde att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till den 31 oktober.

Då väldigt många irländare emigrerade till USA i mitten av 1800-talet tog de med sig sina traditioner, bland annat firandet av Hallowe’en eller All Hallow’s Eve. Det är dock med inslag av andra traditioner och högtider, tex Guy Fawkes Night, som Halloweenfirandet kommit att se ut som det gör i USA idag. På slutet av 1800-talet präglades samhället i USA mycket av rationalismen och det fanns inte längre plats för vidskepelse och folkliga traditioner vilket gjorde att Halloween nästan försvann i gömmorna under en tid och det var först på 1950-talet som Halloween blev en av de riktigt stora helgerna i USA. Då blev det återigen en högtid, främst för barnen, och traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”) slog igenom på allvar. Om ni fundrarar över traditionen att vi gör halloweenlyktor av pumpor kan ni läsa mer om historien och sägnen runt dessa så kallade Jack-o’-lanterns.

Det är dock viktigt att notera att Halloween inte på något sätt skall förväxlas eller kopplas samman med Alla Helgons dag som i Sverige är en helt annan, och för kyrkan mycket viktig, högtid.

Denna Halloween vill vi komma med några rysliga boktips som kan hålla er vakna under blotnatten.

Midnatt av Dean Koontz
I den pittoreska staden Moonlight Cove i norra Kalifornien har egendomliga dödsfall inträffat.  För en del är staden ett paradis, andra invånare bär på en hemlighet så hemsk, att den kan kosta fler människor livet, både i och utanför staden. I denna bok får vi möta fyra helt olika personer som dras till varandra för att kämpa mot den ondska som satt sina klor i Moonlight Cove.

It av Stephen King.
Det är svårt att tipsa om rysare utan att ha med King på listan. I år väljer vi boken It. Den är högaktuell eftersom en nyfilmatisering även går på bio nu.
I staden Derry i Maine sker en rad hemska mord. En grupp barn trotsar faran och upptäcker att mördaren inte är mänsklig utan ett monster i skepnad av en clown. Clownen Pennywise har sedan romanen kom ut 1986 skrämt många många läsare under åren.

Heart-shaped Box av Joe Hill
Joe Hill heter egentligen Joseph Hillstrom King och är son till rysarkungen Stephen King (ovan). Heartshaped Box är Hills debutroman och i denna får vi följa den avdankade sångaren Judas Coyne som samlar på morbida föremål. En dag köper han ett spöke på internet…ett spöke som är ute efter hämnd. En riktigt bra och ryslig spökhistoria.

Kvinnan i svart av Susan Hill
En annan Hill som är fasligt bra på att skriva klassiska spökhistorier är Susan Hill. I Kvinnan i Svart följer vi med Londonadvokaten Arthur Kipps när han beger sig till en avlägset belägen landsortsstad för att närvara vid mrs Alice Drablows begravning och ordna upp det dödsbo hon lämnat efter sig. Det visar sig att platsen han kommit gömmer en ondskefull hemlighet som hör ihop med den skrämmande gestalt som oväntat dök upp på begravningen  – kvinnan i svart.

Skumtimmen av Johan Theorin
När fåken lagt sig över norra Öland försvinner en liten pojke utan några spår. Hans familj letar i veckor efter honom. Mer än 20 år senare får pojkens morfar ett brev utan avsändare och i brevet ligger pojkens sandal… Skumtimmen är den första delen av fyra,  i den dimmiga karga miljön på det ensliga Öland blir stämningen suggestiv och ibland övernaturlig.

Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist
Den pensionerade journalisten Gustav Mahler i Stockholm får ett samtal från en gammal kontakt på Danderyds sjukhus som påstår att de döda vaknar. En hjärtskärande skräckroman av klassiskt snitt.

Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
Cirkeln är första delen delen i en trilogi som brukar kallas Engelsforstrilogin, eftersom de utspelar sig i bruksorten Engelsfors. I centrum står en grupp gymnasietjejer som visar sig vara häxor… Boken har en skön (och under huden) Twin Peaks- känsla rakt igenom.

Alla boktips ovan finns hos oss på biblioteket. Klicka på titlarna så kommer du till posten för boken i Primo, och kan se om boken finns tillgänglig att låna eller inte.

Källor:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halloween
https://sv.wikipedia.org/wiki/Halloween

Text: Christel Olsson
Bild: Signe Wulund
Styling: Johanna Persson

Får det lov att vara en dystopisk framtidsskildring?

Sedan installationen av Donald Trump som president i USA, har George Orwells bok 1984 klättrat uppåt på bestsellerlistorna i USA. Detta tros ha ett samband med att president Donald Trumps rådgivare, Keyllyanne Conway, använt uttrycket ”alternativa fakta” i en intervju. Jämförelser gjordes med termen ”nyspråk” som används i Orwells roman från 1949.

1984 handlar om förtrycket i en totalitär stat och här målas bilden av ett samhälle upp där all individuell frihet har utplånats. Inte ens den enskildes språk, tankar och känslor är fria. Den osynlige diktatorn är ständigt närvarande (“Storebror ser dig”). Orwells farhåga var en auktoritär stalinistisk framtid i Storbritannien. Hoten ser kanske annorlunda ut idag, varför vi här listar några andra kända dystopier:

The Handmaid´s tale av Margret Atwood
The Handmaid´s tale är den mycket omskrivna berättelsen om Offred, tjänstekvinna i republiken Gilead – tidigare känd som Amerikas Förenta Stater – i en nära framtid. I den här religiösa diktaturen tillåts kvinnor inte längre läsa och har bara ett människovärde i reproduktionshänseenden.

Brave new world av Aldous Huxley
Brave new world är en hörnsten bland science fiction-klassiker. I en avlägsen framtid har Världskontrollanterna skapat det perfekta samhället genom genetisk manipulering av befolkningen, hjärntvätt och fria droger och tillfälligt sex. Den ende som inte tycks finna sig i rollen som lycklig konsument är Bernard Marx, som hyser onaturliga böjelser för ensamhet och en pervers avsmak för påbjuden lösaktighet som driver honom att söka friheten. Den enda bot han känner till kan finnas i Vildreservaten, där den gamla skavankfulla livsstilen finns kvar.

Children of men av P. D. James
Children of men utspelar sig i England år 2021, vid en tidpunkt då inga barn fötts på ett kvartssekel eftersom alla män är ohjälpligt sterila. Åldringar uppmanas till självmord, invandrade arbetare används som slavar och den sist födda generationen, Omegorna, är vackra men också kända för sin grymhet. Filmatiserades 2006 av Alfonso Cuarón och nominerades till tre Oscars.

Virutal light av William Gibson
Virtual light är en hårdkokt deckare i en högteknologisk och mångkulturell men förfallen framtid. Platsen är San Francisco och året 2005. Cykelbudet Chevette Washington hamnar av misstag på ett riktigt röjarparty för snuskigt rika människor. Hon råkar stjäla ett par solglasögon av en påtänd kille, men solglasögonen, som inte har ett dugg med solskydd att göra, innehåller optiskt lagrad information och ägaren är beredd att döda för att få dem tillbaka.

Text: Karin Ekström
Foto: Katharina Nordling