Biblioteket önskar trevlig sommar!

Vårterminen börjar lida mot sitt slut och plötsligt är det sommar! Det innebär att biblioteket töms på studenter och öppettiderna minskar. Vill du inte ta dig till biblioteket fysiskt under semestern, så glöm inte av att du kan uträtta mycket på bibliotekets webb. Där kommer du blanda annat åt databaser, tidskrifter, e-böcker och mycket mycket mer. Du loggar bara in med ditt S-konto hemifrån så är det precis som att du är här.

Men glöm framförallt inte bort att ha det lugnt och skönt i sommar! Vill du ligga och läsa i hängmattan, i stugan eller på stranden kanske? Boktips får du gärna av oss på biblioteket, du kan t.ex. kolla in vår kommande utställning i entrén och besöka oss i Balderhuset idag mellan kl 11:00 och 13:00 då några ur personalen tipsar och lånar ut skönlitteratur i vimlet. Kom gärna förbi!

Terminens sista biblioteksfrukost handlade som vanligt om skönlitteratur och Åsa Brolund och Martin Borg tipsade om många bra, både nya och gamla böcker. Vi har dem allihop och det går även att läsa några av dem som e-bok via vår leverantör Elib. Alla är sökbara i Primo. Här är ett urval av de boktips som Åsa och Martin gav oss.

Boel och Oscar av Josefin Sundström är en fin historia om ett par lite udda grannar som på något sätt finner varandra. Båda bor i samma gamla sekelskifteshus som även det har en historia som flätas samman med Boel och Oscar själva. Det är en berättelse om kärlek och konsten att förlåta lika mycket som en berättelse om en oväntad vänskap över generationsgränser.

Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer är en ovanligt lekfull, varm, rörande och filosofisk roman om förlust och sorg men även om kärlek. Nioåriga Oscar förlorar sin pappa i 11 september-dådet i New York och hittar efteråt ett mystiskt kuvert med en nyckel i. Det står Black på kuvertet och han tror att det kan vara en viktig ledtråd i jakten på vad som kan vara den sista leken som hans pappa arrangerat. Oscar ger sig ut på en jakt efter denna Black, vem det nu kan vara.

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri handlar om en son som är en pappa som är mitt uppe i pappaledigheten för två barn. Allt kretsar kring barnen men ett inre kaos pågår samtidigt hos pappan, missnöjd med sitt yrke (revisor) och med många nedlagda projekt bakom sig. Till råga på allt kommer farfar, som också är en pappa, på besök utomlands ifrån och skall bo på sonens kontor. Allt enligt en gammal uppgörelse, pappaklausulen. Själva berättelsen pågår under 10 dagar, ett kapitel om dagen.

Marken av David Väyrynen är en ovanlig diktsamling med mycket melankolisk humor, Norrbotten och nybyggaranda. Boken är uppbyggd kring 613 bud, eller råd, lika många som de judiska budorden i Gamla Testamentet. Det är prosalyrik där allvar blandas med humor – vissa dialektala språkvändningar men inte på något sätt påträngande utan mest roligt faktiskt. Ibland som om det vore insändare i dagspressen, från signaturen ”det blir bara sämre”, om idrott, arbetarrörelsen, kultur och som överhörda samtal i affären eller på bussen. Författaren var nominerad till Borås Tidnings debutantpris 2018.

Fler boktips hittar du i bloggen bl.a. här och här.
Trevlig sommar, vi ses i höst!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Så överlever du uppsatstiden

I tisdags var det dags för Biblioteksfrukost på temat Så överlever du uppsatstiden, här kommer en kort rapport från det som presenterades under frukosten.

Det var Johanna Persson, ansvarig för högskolans Språkverkstad som höll i presentationen, och som gav tips och råd på hur man ska lägga upp sitt arbete under uppsatstiden.

Inledningsvis började Johanna med att klargöra att skriva uppsats, det är detsamma som att genomföra ett projekt. Och som i alla projekt är det viktigt att ta kontroll över tiden man har till sitt förfogande. Försök uppskatta vad det är du behöver göra, och ungefär hur lång tid det kommer ta. En uppgift som kan vara nog så svår.

Det är också viktigt att se till att omfånget på uppsatsen inte är större än att det faktiskt går att genomföra på den tid du fått till ditt förfogande.

En annan sak som lyftes fram under presentationen var det här med arbetsnamn. Arbetsnamnet på uppsatsen kommer att hjälpa dig hitta riktningen för din uppsats, och även att se till att du är på rätt spår under arbetets gång, vare sig det gäller att skriva metoden eller att söka information. Därför är det bra om du hittar ditt arbetsnamn så snart som möjligt.

Om du exempelvis vet att du vill skriva om hur det är att ha ett års introduktion när man börjar arbeta som sjuksköterska, och du tänker ta reda på det genom att granska artiklar om företeelsen skulle arbetsnamnet kunna vara: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie. Här framgår att det gäller nyutexaminerade sjuksköterskor, det rör deras upplevelser, det är det kliniskt introduktionsår som står i fokus, och du tänker göra det genom att göra en litteraturstudie.

Johanna uppehöll sig också en del vid det här att skriva i par, alltså när man skriver tillsammans med en kamrat. Då är det viktigt att man kommunicerar om hur man ska lägga upp arbetet, och utnyttja varandras styrkor. Någon kanske är bättre på att korrläsa, men den andra har tålamod att sitta och gräva i databaser efter lämpliga källor att använda. Det är också viktigt att säkerställa att texten man skriver tillsammans får en enhetlig känsla. Det görs bland annat genom att se till att man hanterar förkortningar och språk på ett sätt som man kommer överens om gemensamt.

Tre böcker som kan komma väl till pass under uppsatsarbetet:

Tre verktyg som du kan använda dig av under uppsatsarbetet:

Vill du ha hjälp i ditt uppsatsskrivande kan du alltid kontakta Johanna i Språkverkstaden. Och vill du ha hjälp med att söka information inför själva skrivandet – tveka inte att kontakta biblioteket.

Text: Katharina Nordling
Bild: xkcd.com

Boktips på Biblioteksfrukost

För en vecka sedan delades det ut boktips så det stod härliga till på årets sista biblioteksfrukost – här kommer ett axplock av tipsen som förmedlades av Katharina och Birgitta.

Fredagen den 7 december var det återigen dags för en Biblioteksfrukost på temat skönlitteratur. Konceptet är känt vid det här laget, och platserna på frukosten bokas snabbt upp. Det var således fullt runt bordet när boktipsandet inleddes klockan 08:15. Under 35 minuter hann Katharina Nordling och Birgitta Rutberg med att tipsa om hela 20 böcker. Här presenteras fyra av dem (klicka på titlarna för att göra en sökning i Primo för att se om böckerna finns tillgängliga för lån på biblioteket):

Inte för nära / Colleen Oakley
En lättläst och härlig feelgood med lagom twist. I centrum av boken har Jubilee Jenkins, en kvinna som har isolerat sig i sitt hem eftersom hon är allergisk mot andra människor (mänskligt protein), och därmed upplever det som säkrast att inte träffa någon. Det har fungerat alldeles ypperligt att leva som eremit eftersom hennes mamma alltid sett till att hon haft pengar, men så dör hennes mamma och plötsligt måste Jubilee stå på egna ben. När hon tar sig utanför huset möter hon Eric och hans adopterade son Aja, som egentligen har fullt upp med sina egna problem. Eric är frånskild och har även en tonårsdotter som vägrar prata med honom, och så har han då adoptivsonen Aja som egentligen är son till hans bästa vän. Men eftersom bästa vännen och hans fru dog i en flygolycka så är det Eric som tagit hand om Aja. Så småningom utvecklar sig en fin vänskap mellan alla tre, men det händer en hel del annat längs vägen också. En härligt hjärtevärmande bok att läsa i jul.

Mycket hände efter min död / Ricardo Alfredo
I den här boken berättas historien om en liten familj, mamma, pappa och barn som flytt till ett annat land. Ett land där de inte kan språket, men där dom i alla fall har ett litet rum att bo i, även om de lever i landet som papperslösa. En dag är de på väg hem med tunnelbanan, en tur de gjort flera gånger tidigare. Men denna gång så blir det något fel på tunnelbanan och en röst på det främmande språket börjar tala i högtalaren. Till slut förstår de att de måste lämna tåget. Men när de väl gjort det har de ingen aning om var de ska ta vägen. Adressen till sitt rum kan de inte utantill, och staden är stor och svårnavigerad. De går och går, men känner aldrig igen sig. Hur ska man hantera en sådan här situation? Fråga om hjälp, men samtidigt riskera att bli upptäckt som papperslös och utvisad till det land man en gång gjort allt för att kunna lämna? Boken är skriven i jag-form, med mannen som berättare, och det gör att hela historien blir väldigt nära och kryper in under skinnet på en.

Makten / Naomi Alderman
I samband med meetoo-rörelsen kom Naomi Alderman ut med sin debutbok Makten, en bok som direkt kom att räknas som en klassiker, en så kallad “instant classic”. Boken kretsar kring tre flickor som berättar om sina liv och om deras utveckling till starka kvinnor som får makt. En annan berättare är Tunde, en ung man som dokumenterar den  kvinnliga revolution som sker runtom i världen. Kvinnorna får makt genom att skapa rädsla med hjälp av inneboende elektricitet som varje kvinna har från födseln. Med hjälp av denna elektricitet kan de manipulera och styra andra människor och väcka rädsla och fruktan. Det här är en dystopi där kvinnorna tar makten i samhället, och helt plötsligt är det pojkarna som uppmanas att inte vara ute för sent och att akta sig för okända flickor. Det är en intressant och ovanlig bok. En bok att läsa i bokcirkel och sedan diskutera om det är så att världen blir bättre om kvinnorna får makten. 

Jänkarna / Frédéric Dard
En relativt tunn bok som säger sig vara en kriminalare. Louise bor i Léopoldville en industristad norr om Pars. Det är 50-tal, och känslan av tristess i en grå och smutsig industristad, där du är predestinerad att jobba i industrin är genomgående i boken. Jobbar på indistri, det är just vad Louise gör, men varje dag till och från jobbet passerar hon ett hus som har väckt hennes intresse. Det står en vacker grön bil och mannen och kvinnan som bor i huset ser ut at vara lyckliga och bekymmersfria. Hon närmar sig huset mer och mer för varje dag. Till slut börjar hon prata med mannen som heter Jess och kvinnan som heter Thelma och erbjuder sina tjänster som hembiträde. Hon flyttar in och förstår efter ett tag att den lyckliga ytan har många sprickor. Det som börjar som en obekymrad berättelse utvecklar sig så småningom till något mörkare. Oerhört lättläst och bra språk med en underbyggd spänning som gör att sidorna bara springer iväg när man läser. Boken skrevs 1959 och trots att det är nästan 60 år sedan den skrevs finns skärpan, spänningen och aktualiteten kvar.

Är du sugen på att låna julläsning kanske någon av ovanstående fyra tips kan falla i smaken, eller så kan du komma förbi Balder fredagen den 14 december. Då finns biblioteket på plats utanför Röda matsalen med massor av skönlitteratur. Kom gärna och prata skönlitteratur med oss och låna lite böcker!

Text: Katharina Nordling & Birgitta Rutberg
Bild: Tandis Talay

Biblioteket i vimlet

Idag tisdag mellan klockan 11:00 och 13:00 är biblioteket ute och vimlar i Balder-huset. Vi hjälper dig att låna bra böcker inför sommarlovet och ger lite bra boktips. Biblioteket har sommarlån i år igen vilket innebär att de böcker du lånar nu behöver du inte lämna tillbaka förrän den 6 september.

Biblioteket är ute och vimlar några gånger per termin vilket innebär att vi står på lämplig plats och informerar om aktuella saker. På våren brukar det handla om uppsatsskrivande. Då går det bra att komma och snacka en stund och få tips om när sökverkstaden håller öppet. Så här inför sommaren brukar det handla mycket om rekreationsläsning istället. Om du inte har vägarna förbi själva biblioteket så kommer biblioteket ut till dig!

Så välkommen att besöka oss utanför röda matsalen över lunchen idag!

Text & bild: Lena Holmberg

Biblioterapi på årets första Biblioteksfrukost

Vårens biblioteksfrukost om biblioterapi lockade många intresserade lyssnare vilket gjorde att rummet blev fullsatt; här kommer en kort sammanfattning av vad bibliotekarierna Karin Ekström och Birgitta Rutberg pratade om under frukosten. Såväl Karin som Birgitta har arbetat i många år som bibliotekarie i olika sammanhang, och på olika typer av bibliotek, och under frukosten om biblioterapi började de med att ge oss en inblick i biblioterapins historia och forskningen inom ämnet, innan de avslutade med att leverera några konkreta boktips. 

Begreppet biblioterapi myntades 1916 av amerikanen Samuel McChord Crothers men det är något som mänskligheten sysslat med ända sen de gamla grekerna. Orden Biblio = bok och terapi = behandling, blir tillsammans ett sätt att använda läsning som läkning. Biblioterapi används framförallt i USA och England och här i Norden har Finland en särställning, där kan du idag gå en ettårig högskoleutbildning i ämnet. Sverige har hakat på trenden och högskolan Ersta Sköndal Bräcke ger en 7.5 p uppdragsutbildning det biblioterapeutiska arbetssättet.

Hur ska då en terapeutisk läsning se ut? Enligt vissa läror bör det finnas särskilda kriterier för att böcker ska fungera som biblioterapi. Exempelvis bör det vara god litteratur, men det är inte alla som håller med, det måste inte vara på ett visst sätt – det fungerar ändå. Det finns lite olika skolor inom ämnet som t.ex. läsbiblioterapi, den interaktiva biblioterapin, klinisk biblioterapi och utvecklande biblioterapi. Själva processen kan se ut ungefär så här: identifikation – katharsis – insikt.

Birgitta och Karin nämner några personer som varit viktiga i utvecklingen av området och återkopplar ofta till Carol Shrodes från USA som skrev den första avhandlingen i ämnet. Bibliotherapy: A theoretical and clinicalexperimental studyI Sverige har Cecilia Pettersson, forskare vid Göteborgs universitet, skrivit och forskat en del vad gäller just terapeutisk läsning och  gästföreläst runtom i landet, även på Högskolan i Borås 2016. Nina Frids bok Läsa, läka, leva! ger inblick i läsfrämjande och biblioterapi och ger en bra överblick.

Varför är då just Finland så framstående i Norden? Kanske har det med historia att göra, Finland har varit ganska krigsdrabbat genom åren och biblioterapi kan ha hjälpt till i läkningen av sårade och traumatiserade soldater. Det var förmodligen det som gjorde att rörelsen fick ett uppsving i USA också, att läka krigsveteraner med framförallt poesi i efterkrigstid resulterade i bl.a gruppterapi med fokus läsning.

Vill du läsa mer om ämnet så rekommenderar Karin och Birgitta att läsa något av Cecilia Pettersson och Nina Frid och kanske titta närmre på School of life som (mot betalning) kan ge dig en personlig rekommendation på bra böcker att läsa för att hela dig själv i terapeutiskt syfte. De ger även ut boken The novel cure:an A-Z of literary remedies i självhjälpssyfte.

Använd också bibliotekets ämnesguider, under Bibliotek- och informationsvetenskap finns en flik för skönlitteratur och du kan ladda ner en lista på boktips direkt. Önskar du ta del av Karin och Birgittas lista på litteratur för olika besvär eller åkommor, maila Birgitta direkt.

Text: Lena Holmberg
Bild: Klaz Arvidson och Mostphotos

Biblioteksfrukosten bjöd på snack om filterbubblor och källkritik

Igår var det biblioteksfrukost på Biblioteket igen, den här gången med tema Filterbubblor och Källkritik. Sara Hellberg och Pieta Eklund förklarade kort var begreppet filterbubblor kom ifrån och vad det egentligen innebär. Flera exempel togs upp på både s.k. fake news, vad som kartläggs om oss på sociala medier, post truth och konfimeringsbias.

De menar att även om nyhetssituationen idag kan låta aningen hopplöst och dystopiskt så handlar det till sist om hur vi själva förhåller oss till det hela och det ansvar vi faktiskt tar att sätta oss in i och kontrollera de nyheter vi ser på internet. Bollen ligger mycket hos oss men det har även dykt upp mer officiella krav på att någon trots allt borde ta ansvar för all den information som florerar på internet. T.ex har det nu kommit en rykande färsk rapport som tar upp just detta, sammanställd av bl.a Jack Werner som tidigare arbetat med Viralgranskaren. (som för övrigt vann Sociala medier-priset 2017)

Men vad kan du själv praktiskt göra om du vill försöka få så korrekta och bra nyheter som möjligt och ta dig ur bubblan?:

  • Rensa cookies och historik i webbläsaren
  • Se över dina sekretessinställningar för tjänster som Google och Facebook
  • Tänk på att sökbegrepp påverkar sökresultaten
  • Koppla från! Umgås, diskutera och inhämta fakta AFK (away from keyboard)
  • Kliv utanför din comfort zone
  • Skapa dig en egen uppfattning 

Lästips:

IIS, guide om källkritik på nätet.
Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Vill du veta mer? Maila Sara eller Pieta.

Text: Lena Holmberg
Bild: Christel Olsson

Kritiskt tänkande bland filterbubblor och fake news

Förmågan att tänka kritiskt är något all akademisk utbildning ska bidra till enligt högskolelagen, och det är något som blir allt viktigare i och med att begrepp som filterbubblor, fake news och alternativa fakta gör intåg i vårt samhälle.

Det finns inte en tydlig definition på vad kritiskt tänkande är, och kanske ligger det i sakens natur, att hela tiden ifrågasätta och debattera, och därmed inte riktigt kunna enas om en definition, eftersom kritiskt tänkande i sig är ganska abstrakt. Det handlar onekligen om att ifrågasätta, att inte bara acceptera påståenden rakt av. Eller som den svenska mångsysslaren Tage Danielsson sade: Utan tvivel är man inte riktigt klok. Och kanske sätter han där ändå en grundläggande definition av det där med kritiskt tänkande, det handlar om att tvivla en smula.

Men givetvis är det inte bara så enkelt, det finns en mängd olika modeller och metoder för att tänka kritiskt på ett systematiskt sätt (om detta finns en mängd böcker skrivna, och du hittar flera av dem på biblioteket). Och det är naturligtvis nödvändigt av vara systematisk i det kritiska tänkandet när det kommer till studier och forskning, men det är kanske inte fullt så genomförbart i vardagen. Dessutom kan man fundera över hur viktigt det kritiska tänkandet blir när vi alla går omkring i våra filterbubblor där alla tycker samma sak? Kanske blir det än viktigare och än svårare…

Det och andra frågor som rör filterbubblor (som kritiskt tänkande i vardagen) kommer du kunna ta del av på Biblioteksfrukosten den 22 november. Då bjuder biblioteket dig som är student eller anställd på högskolan på frukost samtidigt som  Pieta Eklund och Sara Hellberg håller en presentation på temat filterbubblor. Ta chansen att bli lite klokare – fyll i detta formulär om du vill anmäla dig till frukosten (sista dag för anmälan är den 17 november).

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos och Klaz Arvidson