Biblioteket i vimlet

Idag tisdag mellan klockan 11:00 och 13:00 är biblioteket ute och vimlar i Balder-huset. Vi hjälper dig att låna bra böcker inför sommarlovet och ger lite bra boktips. Biblioteket har sommarlån i år igen vilket innebär att de böcker du lånar nu behöver du inte lämna tillbaka förrän den 6 september.

Biblioteket är ute och vimlar några gånger per termin vilket innebär att vi står på lämplig plats och informerar om aktuella saker. På våren brukar det handla om uppsatsskrivande. Då går det bra att komma och snacka en stund och få tips om när sökverkstaden håller öppet. Så här inför sommaren brukar det handla mycket om rekreationsläsning istället. Om du inte har vägarna förbi själva biblioteket så kommer biblioteket ut till dig!

Så välkommen att besöka oss utanför röda matsalen över lunchen idag!

Text & bild: Lena Holmberg

Biblioterapi på årets första Biblioteksfrukost

Vårens biblioteksfrukost om biblioterapi lockade många intresserade lyssnare vilket gjorde att rummet blev fullsatt; här kommer en kort sammanfattning av vad bibliotekarierna Karin Ekström och Birgitta Rutberg pratade om under frukosten. Såväl Karin som Birgitta har arbetat i många år som bibliotekarie i olika sammanhang, och på olika typer av bibliotek, och under frukosten om biblioterapi började de med att ge oss en inblick i biblioterapins historia och forskningen inom ämnet, innan de avslutade med att leverera några konkreta boktips. 

Begreppet biblioterapi myntades 1916 av amerikanen Samuel McChord Crothers men det är något som mänskligheten sysslat med ända sen de gamla grekerna. Orden Biblio = bok och terapi = behandling, blir tillsammans ett sätt att använda läsning som läkning. Biblioterapi används framförallt i USA och England och här i Norden har Finland en särställning, där kan du idag gå en ettårig högskoleutbildning i ämnet. Sverige har hakat på trenden och högskolan Ersta Sköndal Bräcke ger en 7.5 p uppdragsutbildning det biblioterapeutiska arbetssättet.

Hur ska då en terapeutisk läsning se ut? Enligt vissa läror bör det finnas särskilda kriterier för att böcker ska fungera som biblioterapi. Exempelvis bör det vara god litteratur, men det är inte alla som håller med, det måste inte vara på ett visst sätt – det fungerar ändå. Det finns lite olika skolor inom ämnet som t.ex. läsbiblioterapi, den interaktiva biblioterapin, klinisk biblioterapi och utvecklande biblioterapi. Själva processen kan se ut ungefär så här: identifikation – katharsis – insikt.

Birgitta och Karin nämner några personer som varit viktiga i utvecklingen av området och återkopplar ofta till Carol Shrodes från USA som skrev den första avhandlingen i ämnet. Bibliotherapy: A theoretical and clinicalexperimental studyI Sverige har Cecilia Pettersson, forskare vid Göteborgs universitet, skrivit och forskat en del vad gäller just terapeutisk läsning och  gästföreläst runtom i landet, även på Högskolan i Borås 2016. Nina Frids bok Läsa, läka, leva! ger inblick i läsfrämjande och biblioterapi och ger en bra överblick.

Varför är då just Finland så framstående i Norden? Kanske har det med historia att göra, Finland har varit ganska krigsdrabbat genom åren och biblioterapi kan ha hjälpt till i läkningen av sårade och traumatiserade soldater. Det var förmodligen det som gjorde att rörelsen fick ett uppsving i USA också, att läka krigsveteraner med framförallt poesi i efterkrigstid resulterade i bl.a gruppterapi med fokus läsning.

Vill du läsa mer om ämnet så rekommenderar Karin och Birgitta att läsa något av Cecilia Pettersson och Nina Frid och kanske titta närmre på School of life som (mot betalning) kan ge dig en personlig rekommendation på bra böcker att läsa för att hela dig själv i terapeutiskt syfte. De ger även ut boken The novel cure:an A-Z of literary remedies i självhjälpssyfte.

Använd också bibliotekets ämnesguider, under Bibliotek- och informationsvetenskap finns en flik för skönlitteratur och du kan ladda ner en lista på boktips direkt. Önskar du ta del av Karin och Birgittas lista på litteratur för olika besvär eller åkommor, maila Birgitta direkt.

Text: Lena Holmberg
Bild: Klaz Arvidson och Mostphotos

Biblioteksfrukosten bjöd på snack om filterbubblor och källkritik

Igår var det biblioteksfrukost på Biblioteket igen, den här gången med tema Filterbubblor och Källkritik. Sara Hellberg och Pieta Eklund förklarade kort var begreppet filterbubblor kom ifrån och vad det egentligen innebär. Flera exempel togs upp på både s.k. fake news, vad som kartläggs om oss på sociala medier, post truth och konfimeringsbias.

De menar att även om nyhetssituationen idag kan låta aningen hopplöst och dystopiskt så handlar det till sist om hur vi själva förhåller oss till det hela och det ansvar vi faktiskt tar att sätta oss in i och kontrollera de nyheter vi ser på internet. Bollen ligger mycket hos oss men det har även dykt upp mer officiella krav på att någon trots allt borde ta ansvar för all den information som florerar på internet. T.ex har det nu kommit en rykande färsk rapport som tar upp just detta, sammanställd av bl.a Jack Werner som tidigare arbetat med Viralgranskaren. (som för övrigt vann Sociala medier-priset 2017)

Men vad kan du själv praktiskt göra om du vill försöka få så korrekta och bra nyheter som möjligt och ta dig ur bubblan?:

  • Rensa cookies och historik i webbläsaren
  • Se över dina sekretessinställningar för tjänster som Google och Facebook
  • Tänk på att sökbegrepp påverkar sökresultaten
  • Koppla från! Umgås, diskutera och inhämta fakta AFK (away from keyboard)
  • Kliv utanför din comfort zone
  • Skapa dig en egen uppfattning 

Lästips:

IIS, guide om källkritik på nätet.
Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Vill du veta mer? Maila Sara eller Pieta.

Text: Lena Holmberg
Bild: Christel Olsson

Kritiskt tänkande bland filterbubblor och fake news

Förmågan att tänka kritiskt är något all akademisk utbildning ska bidra till enligt högskolelagen, och det är något som blir allt viktigare i och med att begrepp som filterbubblor, fake news och alternativa fakta gör intåg i vårt samhälle.

Det finns inte en tydlig definition på vad kritiskt tänkande är, och kanske ligger det i sakens natur, att hela tiden ifrågasätta och debattera, och därmed inte riktigt kunna enas om en definition, eftersom kritiskt tänkande i sig är ganska abstrakt. Det handlar onekligen om att ifrågasätta, att inte bara acceptera påståenden rakt av. Eller som den svenska mångsysslaren Tage Danielsson sade: Utan tvivel är man inte riktigt klok. Och kanske sätter han där ändå en grundläggande definition av det där med kritiskt tänkande, det handlar om att tvivla en smula.

Men givetvis är det inte bara så enkelt, det finns en mängd olika modeller och metoder för att tänka kritiskt på ett systematiskt sätt (om detta finns en mängd böcker skrivna, och du hittar flera av dem på biblioteket). Och det är naturligtvis nödvändigt av vara systematisk i det kritiska tänkandet när det kommer till studier och forskning, men det är kanske inte fullt så genomförbart i vardagen. Dessutom kan man fundera över hur viktigt det kritiska tänkandet blir när vi alla går omkring i våra filterbubblor där alla tycker samma sak? Kanske blir det än viktigare och än svårare…

Det och andra frågor som rör filterbubblor (som kritiskt tänkande i vardagen) kommer du kunna ta del av på Biblioteksfrukosten den 22 november. Då bjuder biblioteket dig som är student eller anställd på högskolan på frukost samtidigt som  Pieta Eklund och Sara Hellberg håller en presentation på temat filterbubblor. Ta chansen att bli lite klokare – fyll i detta formulär om du vill anmäla dig till frukosten (sista dag för anmälan är den 17 november).

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos och Klaz Arvidson

 

Skönlitteratur på recept?

colourbox4561476Ni som brukar titta på Litteraturprogrammet Babel på teve känner kanske igen begreppet Biblioterapi. Det är en terapiform där läsning av böcker och samtal kring dessa ligger i fokus. Tisdagen den 15 november gästas Högskolans forskarcafé av Cecilia Pettersson, universitetslektor vid Göteborgs universitet. Hon har tillsammans med arbetsterapeuten och forskaren Lena Mårtensson, vid Sahlgrenska akademin, forskat kring Biblioterapi. I ett tvärvetenskapligt projekt har åtta sjukskrivna kvinnor i arbetsför ålder djupintervjuats. Forskarteamet har undersökt deras erfarenheter av läsning av skönlitteratur under tiden som de varit sjukskrivna.

Att läsning av skönlitteratur under sjukdomstiden kan påverka rehabiliteringsprocessen i positiv riktning är egentligen inte ny, själva idéen har funnits ända sen Antiken. Biblioterapin utvecklades som en behandlingsform under 1900-talet och det har forskats en del på det genom åren, men väldigt lite i Sverige. Att man i de här intervjuerna kombinerat ett aktivitetsvetenskapligt och ett litteraturvetenskapligt perspektiv har lett till ny kunskap om betydelsen av skönlitterär läsning under just sjukskrivningstiden.

– Det kanske är läsningen i sig som bidrar till tillfrisknande, snarare än vad man läser och hur. Samma person kan också läsa väldigt olika böcker beroende på var i tillfriskningsprocessen man är och kanske vid en viss tidpunkt hellre väljer böcker som ger distans eller associationer. Och det är bland annat det jag vill undersöka i vår forskning. (Cecilia Pettersson, Framsidan 2 april, 2012 )

Läs gärna mer om projektet på Göteborgs universitets webbsida och i den här artikeln från tidskriften Framsidan. Läs också Cecilias egen artikel i Tidskrift för litteraturvetenskap.

I Högskolans bibliotek finns en hel del litteratur om biblioterapi och dess verkan om du vill veta mer. Det finns båda böcker, artiklar och även några studentuppsatser. Ämnet är helt klart intressant!

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Höstens första Biblioteksfrukost: Lär dig använda biblioteket smart!

I slutet på förra veckan arrangerafrukostdes höstens första Biblioteksfrukost, temat var Lär dig använda biblioteket smart! och innehöll sju tips till studenter om hur man får ut så mycket som möjligt av biblioteket.

Här kommer en skriftlig kortversion av innehåller i Biblioteksfrukosten för er som inte hade möjlighet att delta. Själva frukosten får ni dock ordna med själva, den blir svår att förmedla via bloggen.

Första tipset handlade om hur man egentligen hittar böcker i biblioteket. Tänk på att alltid söka upp boken i Summon på vår webbsida, för att där få koll på var boken ska stå. Vilket våningsplan? Vilken hylla? Vilken uppställning? Sedan kommer nästa steg – att leta sig fram till rätt plats i biblioteket. Här finns en beskrivning av hur det går till.

Andra tipset handlade om att söka information. När man står inför en sökuppgift som känns övermäktig – misströsta inte! Vi hjälper gärna till. Man kan komma till Informationspunkten vid entén och få Söksupport eller så besöker man Sökverkstaden som har öppet varje torsdag, det är drop-in mellan 12:00 och 15:00. Alltså: Använd de tjänster vi har att erbjuda; genom att ta informationssökningen på allvar och göra ett grundläggande jobb kan du stå stadigt på dina källor i det fortsatta arbetet med hemtentan/uppsatsen/inlämningsuppgiften.

Tredje tipset: Glöm inte den nedre delen av isberget! isbergBibliotekets bestånd (dvs alla böcker, tidskrifter och andra resurser vi har) består av både tryckt material och elektroniskt material. Det tryckta är väldigt uppenbart i form av alla tryckta böcker och tidskrifter som finns i biblioteksbyggnaden. Men faktum är att vi har väldigt mycket mer böcker och tidskrifter i elektroniskt format (än vad vi har i tryckt format). Allt hittar du via Summon på bibliotekets webbsida. Tycker du att det verkar krångligt med e-böcker? Kom och fråga oss om hjälp! Vi hjälper dig gärna med att både hitta e-böcker och att komma igång att läsa dem. När det kommer till elektroniska tidskrifter kan det vara läge att testa tjänsten BrowZine som hjälper dig att bevaka de tidskrifter du vill hålla koll på.

Fjärde tipset handlade om hur man bestämmer om en artikel är vetenskaplig eller inte. Något vi har skrivit om i bloggen vid ett flertal gånger innan. Då presenterade vi också den nya tidskriftslistan, där man enkelt kan se om en tidskrift är vetenskapligt granskad eller inte.

Femte tipset berörde skrivande, och vi tipsade om att man som student kan vända sig till Språkverkstaden här i biblioteket om man vill ha hjälp i sitt skrivande. Dessutom beskrev vi kort Harvardguiden, en guide som är central för majoriteten av alla studenter på högskolan. Med hjälp av den blir det bra mycket lättare att skriva korrekta referenser.

Sjätte tipset handlade om reservationer av böcker. Du kan givetvis reservera utlånade böcker, men för böcker där det finns både utlånade och inte utlånade exemplar är ingen idé att reservera. Du hamnar bara i kö på exemplaret som är utlånat, medan det som finns tillgängligt står kvar på hyllan och väntar på att någon ska komma och låna det. Även detta kan man läsa mer om i ett tidigare blogginlägg.

Sjunde tipset: Följ oss i Sociala medier för att kontinuerligt få tips och råd från oss!

Nästa Biblioteksfrukost med studenter som målgrupp äger rum den 6 december. Då kan man ta chansen att börja den mörka decembermorgonen med en härlig frukost i biblioteket samtidigt som man får tips på bra skönlitteratur. Läs mer och anmäl dig här!

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox och Katharina Nordling