Karin brinner för bibliotekets hållbarhetsfrågor!

karinHU

Karin Ekström som till vardags är en hängiven cyklist är också bibliotekets representant i Verksamhetsstödets miljögrupp. Hon arbetar aktivt för hållbar utveckling både på arbetstid och privat. Bibliotekets hållbarhetsarbete går in under Verksamhetsstödet och nu går arbetet in i en ny fas. En ny lokal handlingsplan med konkreta mål för nästa period skall skrivas.

Högskolan har ett certifierat miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Det finns en miljögrupp inom Verksamhetsstödet där Karin är bibliotekets representant sedan några år tillbaka. Nu står arbetet med att följa upp målen i handlingsplanen för dörren. Det gäller att se vad som återstår av målen och skriva nya för nästa period. Detta innebär att titta på vilka aktiviteter som behöver skrivas för en ny lokal handlingsplan.

– Det är ett arbete som tar tid eftersom det kan vara svårt att hitta aktiviteter som vi inte redan gjort säger Karin.

Fokus för Högskolan är ett hållbart campus och det är främst frågor om klimatpåverkan, energi och hållbarhetskrav i inköps-  och upphandlingsarbetet som är campusfrågorna. Ett konkret mål är att minska energianvändningen totalt med tio procent per kvadratmeter. Ett annat exempel är också att öka användning av distansteknik.

– Alla ska med på tåget säger Karin med eftertryck. Ett konkret mål vi vill uppnå under nästa period är att minska pappersförbrukningen med 15 procent jämfört med 2016. Det kommer att göras genom stegrad digitalisering och ökad styrning av utskrifter.

När Karin får frågan om hon kan lista ett par saker som biblioteket gör idag för hållbarhetsarbetet är hon snabb på att svara: -Utskriftssystemet Print and collect är en stor sak som är genomförd och som minskar pappersåtgången betydligt genom att studenterna själva aktivt väljer vad som skall skrivas ut. En annan sak är när bibliotekarierna undervisar, då skrivs inget material ut till studenterna utan allt läggs ut på lärplattformen Pingpong digitalt.

Trots att budgeten är knapp när det gäller hållbarhetsarbetet har Karin tagit egna initiativ:

– Jag anordnade miljöfika med inspirationsföreläsningar när jag var ny som miljörepresentant berättar Karin. En miljöfika handlade om konsumtion, där en medarbetare med egen erfarenhet av inköpsstopp under ett år kom och föreläste. Vid ett annat tillfälle gjordes ett studiebesök hos en frisör som visade att det finns alternativ till miljöfarliga produkter. En annan gång kom en representant för fairtrade på en miljöfika.

Hur ser då framtiden ut och vad finns det för önskemål?

– Ett mål är att föra in hållbar utveckling som en röd tråd i undervisningen i informationssökning säger Karin. Det finns också en önskan att vi skall få medel att köpa in fler databaser inom hållbar utveckling och då uppmärksamma våra användare genom undervisningen och i mötet med dem.

Avslutningsvis frågar jag vad Karin personligen gör hemma vad avseende miljöfrågor så svarar hon med emfas:

– Jag är en hängiven cyklist! Att inte behöva ta bilen varje dag känns bra.

Karin komposterar också själv och därmed producerar hon jord som hon odlar grönsaker i på den egna kolonilotten och det kan man väl kalla är hållbar utveckling i ett nötskal!

Text & bild: Lena Wadell

 

Miljö och sopsortering i Biblioteket

Soptunna-bib-2-009Hjälp till att värna om miljön i Biblioteket och din och andras studiemiljö, genom att plocka undan efter dig och ta hand om ditt skräp.

Papperskorgar där du kan sortera ditt skräp hittar du på flera ställen i Biblioteket, de är utplacerade på alla plan i anslutning till trapporna. Det finns en tunna för papper, en för blandat avfall, en för pantflaskor och burkar.

På grund av att vi vill att det ska vara luktfritt har vi ingen kompost, vi har ju också matförbud i Biblioteket men frukt är tillåtet, vill du sortera ditt bananskal eller äppleskrott finns en miljöstation utanför Bibliotekets entré. Där kan du återvinna både glas, metall, plast, pappersförpackningar, batterier och som sagt komposterbart.

Var med och bidra till en ren och hållbar miljö här på Biblioteket och högskolan.

miljostation-6-002

Är du intresserad av eller har tankar och idéer kring miljöfrågor kan vi tipsa dig att gå med i Hållbar student. En studentgrupp som arbetar med att lyfta frågor som rör hållbar utveckling inom högskolan. Det är bland annat de som har möjliggjort att du kan fylla på din egen termosmugg med kaffe eller te i cafét och restaurangen.

Högskolan är ett miljöcertifierat lärosäte. Vill du läsa om högskolans arbete kring miljö och hållbarhetsfrågor kan du göra det här.

Text: Kajsa Magnusson
Bild: Kajsa Magnusson

Mattias Klum – fotograf och klimatkämpe

Foto: Lars-Göran Hedström - Stegosaurus2009 @ flickr.com

På torsdag, den 22 oktober, gästas högskolan av fotografen Mattias Klum som ska hålla en föreläsning under arrangemanget Days of Knowledge.

Som fotograf (och filmare) har Klum fokuserat på områdena natur, miljö ocvar-tid-pa-jorden-valfard-inom-planetens-hallbara-granserh kulturer runt om i hela världen, och frågor inom hållbar utveckling har vuxit fram som en av Klums hjärtefrågor. Under de senaste tre åren har Klum, tillsammans med forskaren Johan Rockström, publicerat två böcker på temat hållbar utveckling. En av dessa finns att låna på biblioteket; Vår tid på jorden – välfärd inom planetens hållbara gränser.

Klum har dessutom publicerat en hel rad fotoböcker på egen hand, och en av dessa finns tillgänglig på biblioteket; När dimman lättar – boken om regnskogens världar.

Klum har också tilldelats ett antal hedersbetygelser för sitt arbete som fotograf och för sitt engagemang för hållbar utveckling. Bland annat utnämndes han 2013 till hedersdoktor vid Stockholms universitet, och 2003 mottog han Hans Majestät Konungens medalj av 8:e storleken i högblått band för sina insatser som naturfotograf.

I samband med att Klum kommer och gästar högskolan har biblioteket satt ihop en liten utställning med en blandning av böcker som på något vis tangerar Mattias Klum och hans gärningar. Här finns givetvis de böcker Klum givit ut, men också böcker om fotografi, om olika fotografer och om hållbar utveckling och klimatförändringar. Du hittar alla böcker i glasmontrarna vid entrén på plan 2. Låna gärna böckerna i utställningen!

Text: Katharina Nordling
Fotografi: Waiting-for-orangutang with Mattias Klum av Lars-Göran Hedström.

Hur ser din miljöpåverkan ut?

Visste ni att man i Högskolans nya skrivarsystem Papercut kan man se sin egen miljöpåverkan när det kommer till utskrifter. Så här ser min ut fram till idag:Miljöpåverkan

Jag skriver inte ut särskilt mycket eftersom jag gärna använder min surfplatta till att läsa, men om det är längre texter där jag måste kunna anteckna samtidigt som jag läser föredrar jag som många andra att skriva ut texten på papper.

När du är inloggad (du dina vanliga inloggningsuppgifter) i Papercut kan du öppna en flik, du ser den ovan i bild, som heter Environmental Dashboard. Då får man fram en översikt där man kan se sin användning över tid men också högskolan som hel organisation. När detta skrivs har vi som verkar i någon form på Högskolan i Borås gemensamt skrivit ut 3,36 träd.

Impact_Printing

Om vi tittar närmare på de skrivare som ni studenter använder här i biblioteket så tillhör alla top-10 av skrivare som används mest här på högskolan. I skrivande stund har ni studenter och besökare skrivit ut 106,997 sidor sen Papercut lanserades i början av terminen. Det är ofantligt många sidor. Nedan ser du hur fördelningen mellan de olika skrivarna ser ut. Vår skrivare på entréplan, J203, i biblioteket är kanske inte helt överraskande den överlägset mest använda skrivaren på hela högskolan.

BIB_Skrivare

Att över 100.000 papper skrivits ut i våra lokaler såhär knappt 1,5 månad in på terminen gör det faktum att de ibland blir långa skrivaköer eller slut på toner sätts i perspektiv även om vi vill undvika det i möjligaste mån.

Vidare gällande Papercut så kommer du som student med egen dator kunna skriva ut från den inom kort genom att lägga upp dokumentet i Papercut och därefter välja vilken skrivare du vill skicka den till och så småningom ska en Print&Collect-lösning tas i bruk, men detta kommer dröja en bit in på nästa termin och vi får då återkomma till det.

Övriga tjänster som är bra att känna till om Papercut är möjligheten att följa sina egna utskrifter och se vart de skrivits ut och såklart, att man fyller på sitt eget utskriftskonto.

Papercut är en del i högskolans försök att minska pappersanvändningen och därmed spara på miljön så tänk efter en extra gång om du verkligen behöver skriva ut dokumenten.

Text & Bild: Lisa Carlson

 

Framtidens bibliotek

Via Peter Alsbjers blogg.

Några kunninga bibliotekarier och bibliotekskonsulter disktuerar bibliotekstrender. David Lee King som skriver en blogg om bl.a. trender och sociala media på biblioteket leder samtalet där bl.a. Marshall Breeding deltar. De diskutera bl.a. den bärbara tekniken och upplevelsen för användaren när de använder det digitala biblioteket och vilken påverkar 3D-skrivare och Maker-movement har på bibliotek. Filmen är en timme lång.

En annan rapport som kan vara av intresse att läsa är Horizon Report 2013 Higher Education Edition. Även i den tas t.ex. 3D-skrivare, makerspace och maker-rörelse upp.

Maker-movement handlar om att vem som helst kan komma in och arbeta på sina eller andras projekt, dela erfarenheter och kunskap. Att bolla idéer och samarbeta är också en viktig del av denna rörelse. Idén med rörelsen är att inspirera människor att bli skapare istället för att endast konsumera men vad betyder det för bibliotek? På vilket sätt kan bibliotek bli eller vara en makerspace? Vita Huset och Obama-administrationen har varit nyfikna om fenomenet och kommer att ordna en Maker FaireI Stockholm finns det en verkstad och förening för intresserade av rörelsen.

Pieta Eklund

Nobels Fredspris

Inför Nobeldagen 10/12 då prisen delas ut i Stockholm och i Oslo presenterar vi kort pristagarna och vad de har fått priset för.
opcw_logoNobels Fredspris, som delas ut av den norska Nobelkommittén, går till Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW) för deras arbete att förbjuda kemiska vapen. Thorbjørn Jagland, kommitténs ordförande säger att OPCW får priset för sitt ”omfattande arbete med att avskaffa kemiska vapen”.

Även iår får den norska Nobelkommittén stå ut med kritik i sociala media då många hade uttryckt stöd för Malala Yousafzai, den unga pakistaniska tjejen som blev skjuten i huvudet och i nacken på väg hem från skolan eftersom hon är utbildningsaktivist och anser att alla barn, även flickor, ska ha rätt att utbilda sig. Jagland försvarar valet av pristagaren genom att påminna om att nedrustning är en central punkt i Alfred Nobels testamente.

OPCW är ett internationellt samarbetsorgan och övervakar att FN:s kemvapenkonvention följs. Enligt OPCW själva har de lyckats reducera världens kemvapenarsenaler med 80%.  De har arbetat för desarmering och förstörandet av kemvapen i Syrien. Organisationen har 189 medlemsländer dock är bl.a. Syrien inte en medlem.

Pieta Eklund

Svenska Dagbladet frågar om “högskolan ska dela cd:ns öde?”

Dagens ledare i Svd (Svenska Dagbladet 26/5 2013) av PJ Anders Linder diskuterar en föreläsning som i veckan hölls av professor Per Ödling från Lunds universitet med titeln ”Överlever högskolan globala nätkurser”. Att många högskolor och universitet i Sverige struntar i den globala utvecklingen med OER, MOOC med mera visar på en stor okunskap om hur studenter tar till sig kunskap i en allt mer digitaliserad värld. Ödling hade frågat sig om när arbetsgivare ser att man kan spetsa sin utbildning med kurser från Stanford, MIT eller något annat prestigeuniversitet kommer verkligen en utbildning från någon svensk högskola eller universitet vara intressant? Detta gäller som Linder skriver i och för sig inte alla ämnen, Svensk historia kommer fortfarande läras ut vid svenska lärosäten. En annan fråga är också hur man som student i Sverige ska finansiera en eventuell examen från dessa universitet? Det kommer självklart att kosta när man vill tentera eller ta ut en examen. Men inte desto mindre behöver svenska lärosäten förstå att vägen till kunskap inte enbart går via traditionella föreläsningssalar.

Läs ledaren här!

Läs också mer om OER och MOOC’s på bibliotekets sidor om Öppna Lärresurser

Text: Lisa Carlson