Ig Nobel Prize 2018 – forskning som får dig att skratta

Det börjar närma sig tillkännagivandet av årets nobelpris, än är det några veckor kvar, men i väntan på det kan vi konstatera att ett alternativt nobelpris delats ut i förra veckan, nämligen IG Nobel Prize. Priset delas ut till forskningsresultat som först får folk att skratta och sedan tänka efter. Själva namnet är en lek dels med Nobelpriset och ordet nobel, samt ordets engelska motsats ignoble som bland annat betyder simpel eller tarvlig.

Totalt utses det pristagare inom tio olika kategorier, bland annat kemi, medicin, fysik, litteratur och matematik. Syftet med priserna är att uppmärksamma och hylla den ovanliga och fantasifulla forskningen. Två av priserna, vid denna 28:de prisutdelning, tilldelades forskning som delvis producerats av svenska forskare och universitet, nämligen Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

En sammanfattning av samtliga tio priser kan du läsa här, i denna bloggpost ger vi ett smakprov och vi nämner tre av priserna som delades ut:

Priset inom antropologi gick till forskning utförd vid Lunds universitet. Det handlar om forskning på apor där tre forskare samlat in bevis på djurparker som visar att schimpanser imiterar människor i samma utsträckning, och minst lika bra, som människor imiterar schimpanser. Här hittar du artikeln som ligger till grund för denna forskning: Persson, T, Sauciuc, G.A. & Madsen, E. (2018) Spontaneous cross-species imitation in interactions between chimpanzees and zoo visitors. Primates 59(1), ss. 19-29.

Priset inom litteratur går till forskning som belyser hur användare använder viss litteratur, nämligen manualer. Forskare på Queensland University of Technology har studerat användares nyttjande av manualer till komplicerade produkter, och bland annat sett att yngre människor har en tendens att oftare struntar i att läsa manualen. Så här står det i abstractet till artikeln (som dessvärre inte finns öppet tillgänglig, eller tillgänglig via bibliotekets prenumerationer):

We found that manuals are not read by the majority of people, and most do not use all the features of the products that they own and use regularly. Men are more likely to do both than women, and younger people are less likely to use manuals than middle-aged and older ones. More educated people are also less likely to read manuals. Over-featuring and being forced to consult manuals also appears to cause negative emotional experiences.

Priset i medicin går till forskning på metoder för att få njurstenar att lämna kroppen. I den aktuella forskningen har man studerat berg-och-dal-banors inverkan på njurstenar. Och man kunde konstatera att en tur i berg-och-dal-bana kan vara ett sätt att få njurstenar att passera, och bäst resultat ges om man sitter längst bak i själva tåget. Artikeln som beskriver denna forskning kan du läsa här: Mitchell M.A., Wartinger D.D. (2016). Validation of a Functional Pyelocalyceal Renal Model for the Evaluation of Renal Calculi Passage While Riding a Roller Coaster. The Journal of the American Osteopathic Association 116(10), ss. 647-52.

Nu laddar vi för tillkännagivandena av det riktiga Nobelpriset; den 1 oktober tillkännages första pristagaren.

Text: Katharina Nordling
Foto – schimpans: Kelly Sikkema, Unsplash
Foto – berg-och-dal-bana: Multa Media, Unsplash

Akademisk högtid och vetenskapliga publikationer

Fredagen den 4 maj firas akademisk högtid på högskolan – forskningen står i centrum när nya doktorer promoveras och professorer installeras. En grundläggande del i forskningen är den vetenskapliga publikationen, skriften i vilken forskningen beskrivs och kommuniceras till omvärlden i allmänhet och forskarkollegor i synnerhet.

För doktoranderna, som i och med sin disputation avslutat sin forskarutbildning och därmed kan sägas vara färdiga forskare, är det doktorsavhandlingen som är den stora kronan på verket. Det är publikationen med stort P, det mål som man strävar efter under hela forskarutbildningen. En doktorsavhandling kan se ut på olika sätt, men det finns två huvudformer – sammanläggningsavhandling eller monografiavhandling.

I sammanläggningsavhandlingen är det ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som sammanfogas till en helhet med hjälp av en ”kappa” eller ”ram”. Dvs en sammanlänkande text som formar artiklarna till en sammanhängande text. En monografiavhandling är istället en enda sammanhängande text – ungefär som en vanlig bok. Dock har både typerna av avhandlingar det gemensamt att innehållet måste vara så pass nytt eller revolutionerande att det skulle kunna redovisas i internationella forskningssammanhang.

När man väl är disputerad kan man starta sin bana som forskare. Nu finns inte längre det uppenbara målet, doktorsavhandlingen som måste blir klar. Men därmed är inte kravet att publicera sig borta. Nu jobbar forskaren istället kontinuerligt med att publicera sig för att redovisa den forskning hen bedriver, oavsett om det är i ett gemensamt forskningsprojekt eller forskning bedriver i ensamhet på din kammare.

Hur detta går till, och vilka olika typer av publikationer som används, beror i ganska stor utsträckning på vilket ämnesområde forskaren bedriver sin forsking inom. Det är alltså skillnad mellan hur en forskare inom kemi och en forskare inom sociologi publicerar sig. Inom exempelvis naturvetenskapen, medicin och vård är det den vetenskapliga artikeln som står i fokus, medan den inom humaniora är betydligt vanligare att forskningsresultat presenteras i böcker eller rapporter.

högskolan ska all forskning som publicerats registreras i högskolans publiceringsdatabas DiVA. Där kan du alltså dels hitta forskningen publicerad av de personer som uppmärksammas under morgondagens akademiska högtid, men även forskning publicerad av alla andra doktorander, doktorer, lektorer och professorer vid högskolan. Om det är någon speciell forskning du är intresserad av, men som du inte kan hitta i fulltext är du alltid välkommen in på biblioteket så hjälper vi dig att lokalisera texten.

Text & foto: Katharina Nordling

Vi lär ut bibliometri i Rwanda

För tillfället befinner sig två av bibliotekets medarbetare i Rwanda där de håller en kurs i bibliometri för bibliotekarier vid University of Rwanda – här får du ta del av några av deras upplevelser.

Under veckan som gått har vi, Kristoffer och Katharina, varit på plats i staden Huye (tidigare kallad Butare) i Rwanda. Huye är Rwandas andra eller tredje största stad (det råder lite delade meningar om det), där centrum består av en huvudgata och någon tvärgata.

Våra dagar har spenderats på University of Rwandas medicinska campus. Där i en datasal har vi haft en kurs i bibliometri för 17 bibliotekarier från University of Rwanda (UR). Bibliometri handlar, enkelt uttryckt, om olika statistiska metoder som kan användas för att undersöka publikationer, och det används i stor utsträckning för att analysera forskningspublikationer så som artiklar, tidskrifter, rapporter osv. Anledningen till att vi är just i Rwanda och gör detta är det SIDA-projekt som flera svenska universitet ingår i ihop med UR. Bibliotekshögskolan i Borås deltar i projektet och jobbar speciellt med att stötta biblioteksutvecklingen vid universitetsbiblioteket, och har varit nere flera gånger tidigare. Bland annat har Ola Pilerot varit här och hållit i kurser tidigare, något vi sedan pratat med honom om i ett av våra LoungeTalks, som man kan se på webben.

Vid ett tillfälle fick vi även en chans att besöka huvudbiblioteket på campus här i Huye (det finns campus utspridda över hela landet). Biblioteket ligger i en vacker tegelbyggnad, byggd i slutet av 1960-talet. En sak som vi först uppfattade som lite udda, var att flertalet fönster består av lösa glasskivor, så det går aldrig att få det helt tätt. Sedan insåg vi dock att det ju inte är så konstigt, här blir ju aldrig kallt. Byggnaden är ju anpassad till klimatet i Rwanda såklart.

Det var väldigt roligt att få komma och se en av biblioteksfilialerna på UR, och höra om vilka utmaningar de står inför. De ska införa ett nytt bibliotekssystem (systemet som håller ordning på alla böcker, tidskrifter, e-resurser o.s.v), något som vi i Borås alldeles nyligen har genomfört, så vi vet vilken utmaning det kan vara. För tillfället har de inget bibliotekssystem alls, utan jobbar med pappersformulär när de lånar ut böcker. Systemet de hade försvann i höstas, och i väntan på det nya systemet (som troligtvis ligger minst ett år bort i tiden) är de utan system.

Så vad är våra intryck av Rwanda i stort? Väldigt positiva. Vädret är fantastiskt (även om vi är här precis i början på regnperioden, så särskilt mycket sol har vi inte haft, inte så mycket regn heller dock). Men lite molniga dagar med precis lagom temperatur. En skön omväxling från vintern vi förstår fortfarande härskar hemma i Borås. Bibliotekarierna, och övriga människor, vi träffat här nere har varit väldigt trevliga och vänliga. Maten, och speciellt frukten, är god. Att varje morgon få äta alldeles lagom mogen färsk passionsfrukt och avokados som alltid är perfekt mogna (inte som hemma i Sverige med det avokadolotteri som råder där) är fint. Dessutom är landet otroligt vackert med all sin kuperade terräng.

Idag är det dags att resa hem, och förutom att komma hem till alla nära och kära hemma, ska det dessutom bli skönt att kunna dricka vatten från kranen, att veta att det finns tillgång till internet hela tiden (så man slipper hålla tummarna att uppkopplingen i datasalen inte går ner just mitt i en övning) och även att det finns ström och vatten hela tiden (den kan också försvinna lite emellanåt). Men vi är så glada att vi åkte hit och fick träffa både våra kollegor här i Rwanda och uppleva en liten del av landet.

Text: Katharina Nordling
Bild: Anna Stockman & Katharina Nordling

Nobelprisen 2017 – en snabb sammanfattning

På söndag är det dags igen för Nobeldagen, här får du en presentation av pristagarna och deras forskning, samt länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin delas lika mellan tre olika forskare, Jeffery C Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. De får priset för sin forskning om den biologiska klocka som finns inbyggd i alla levande organismer. Att levande organismer har anpassat sig efter dygnets växlingar har varit känt sedan länge, men Hall, Rosbash och Young har tagit reda på hur denna 24-timmarscykel faktiskt fungerar. Detta har lett till att ett nytt snabbväxande forskningsfält har utvecklats, med stor betydelse för mänsklig hälsa (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för medicinpriset så hittar du några av artiklarna via biblioteket.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas också mellan tre  forskare. Halva priset går till Rainer Weiss och andra halvan delas av Barry C. Barish och Kip S. Thorne. Samtliga dessa tre forskare har deltagit i forskning gällande universums gravitationsvågor. Vågorna, vars existens förutspåddes av Albert Einstein för hundra år sedan, fångades till slut in under 2015. Detta är banbrytande och något som kommer revolutionera astrofysiken då nya, hittills osedda, världar öppnar sig och en mängd nya upptäckter om universum väntar dem som lyckas fånga gravitationsvågor och därefter tolka deras budskap (2).

Ett stort samarbetsprojekt runt denna forskning är LIGO (Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory) där samtliga tre pristagare är involverade (2).

Kemi

Årets nobelpris i kemi delas även det av tre forskare, nämligen Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som alla tre har lika stor del i priset. Dessa tre forskare får priset för sina bidrag till utveckling av en metod som spelat stor roll för utvecklingen av biokemin. Metoden heter kryoelektronmikroskopi och används för att ta fram tredimensionella strukturer i atomupplösning av biomolekyler. Den har bland annat använts till att ta fram bilder på proteiner som orsakar antibiotikaresistens och zikaviruset (som kan ses på bilden till höger) (3).

Söker du i Primo finns en stor mängd artiklar där metoden i fråga har använts.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas Kazuo Ishiguro med motiveringen som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen (4). Ishiguros berättelser rör sig ofta på någon av följande teman: minnet, tiden och livslögnen. Det blir väldigt tydligt i hans mest berömda roman Återstoden av dagen – en bok som även blev film med bland annat Anthony Hopkins (5). Här hittar du en lista på alla böcker av Ishiguro som biblioteket har för utlån.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. Årets fredspris tilldelas International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) som enligt den norska nobelkommittén är den ledande civilsamhälleliga aktören i kampen för ett förbud mot kärnvapen reglerat i internationell rätt. ICAN grundades i Australien 2007 och har idag sitt huvudkontor i Genève i Schweiz och högsta samordnade i kampanjen är svenskan Beatrice Fihn. Kampanjen har bland annat varit drivande i arbetet med att ta fram den konvention om kärnvapenförbud som antogs av FN den 7 juli i år (6). Vid prisceremonin i Oslo kommer Beatrice Fihn ta emot priset ihop med atombombs-överlevaren Setsuko Thurlow som var 13 år när hennes hemstad Hiroshima bombades av USA 1945 (7). Bilden kommer från en av ICAN:s alla kampanjeevents.

Ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tilldelas i år Richard H. Thaler för hans bidrag till beteendeekonomi. Thalers forskning rör sig inom tre ämnen: begränsad rationalitet, sociala preferenser och bristande självkontroll. Resultaten inom dessa tre områden har lagt en grund för det nya och snabbt växande forskningsområdet beteendeekonomi. På biblioteket finns två av Thalers böcker, bland annat Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness – som handlar om hur vi dagligen fattar en massa beslut, men att det dessvärre ofta är ganska dåliga beslut vi fattar. Boken handlar således om hur vi kan göra för att fatta bättre beslut. Dessutom finns det en mängd artiklar av Thaler att läsa – här är en lista på de som finns i bibliotekets samlingar.


(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2017). Pressmeddelande 2017-10-02.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-03.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-04.
(4) Svenska Akademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-05.
(5) Svenska Akademien (2017). Biobibliografisk notis.
(6) Den Norske Nobelkomite (2017). Pressmeddelande 2017-10-06.
(7) ICAN (2017). Atomic bomb survivor to jointly accept Nobel Peace Prize on ICAN’s behalf. 
(8) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-09.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos (om inte annat anges).

Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Publicerat vid Högskolan i Borås under 2016

Varje år publicerar forskare, lärare och annan personal vid högskolan en mängd publikationer, där de flesta presenterar forskningsresultat eller liknande. Publikationerna kommer i en mängd olika typer; doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar, bokkapitel, hela böcker, rapporter osv. Dessa publikationer ska registreras i högskolans publikationsdatabas DiVA. Det innebär att du som är intresserad av vad som publicerats vid högskolan med fördel kan söka i DiVA för att ta reda på det.

Under 2016 har mer än 470 publikationer registrerats i DiVA, och än kan det komma in ytterligare registreringar av publikationer, så vad slutsumman av publicerade publikationer under 2016 landar på är fortfarande oklart.

Däremot vet vi nu att det under 2016 publicerades åtta stycken doktorsavhandlingar och två stycken licentiatavhandlingar vid högskolan, då det var tio stycken forskarstuderande som disputerade. Dessa avhandlingar, och en mängd andra publikationer publicerade av personer vid högskolan under 2016, finns nu utställda i våra glasskåp vid entrén till biblioteket. Kom gärna och kika!

Text & bild: Katharina Nordling

Nobelprisen 2016 – en snabb sammanfattning

På lördag är det dags igen för Nobeldagen, och i denna bloggpost presenterar vi pristagarna och deras forskning lite närmare, och länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin tilldelas Yoshinori Ohsumi för hans forskning och upptäckter inom området autofagi, som är en grundläggande process för cellens nedbrytning och återanvändning av sina egna beståndsdelar. Genom Ohsumis forskning har man fått klart för sig att autofagi förekommer i mänskliga celler och det har konstaterats att störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för Ohsumis pris hittar du en stor mängd av hans artiklar om du söker i Summon.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika forskare. Halva priset går till David J. Thouless och andra halvan delas av F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz. Samtliga dessa tre forskare har, med hjälp av topologi, studerat ovanliga typer av materiefaser. Nu handlar det alltså inte om de vanliga: gas-, flytande och fast form, utan det handlar om exempelvis tunna magnetiska filmer, supraledare och andra exotiska faser. Med deras banbrytande forskning i grunden pågår nu jakten på fler exotiska materiafaser som man tror ska komma till användning i framtidens elektroniska produkter(2).

Är du intresserad av att läsa mer om materiefaser i allmänhet, eller vill du läsa artiklar om nobelpristagarnas forskning så hittar du det du söker med hjälp av Summon.

Kemi

Det är tre forskare som delar på årets nobelpris i kemi. Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa har alla tre forskat på molekylära maskiner. Det handlar alltså om väldigt väldigt små maskiner som i framtiden skulle kunna användas i nya material, sensorer och energilagringssystem. Enligt Kungliga vetenskapsakademien befinner sig den kunskap som idag finns om molekylära maskiner på samma nivå som den mänskligheten hade om den elektriska motorn på 1830-talet. Och med den elektriska motorns hjälp har vi sedan fått fram tvättmaskiner, elvispar och en mängd andra apparater (3).

Vill man läsa mer om molekylära maskiner finns det gott om artiklar och e-böcker på ämnet när man söker i Summon.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas till Bob Dylan för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen (4). Litteraturpriset måste nog sägas vara det nobelpris som skapade störst uppmärksamhet i år. Diskussionen om Svenska akademien valt en värdig pristagare, eller om de helt gjort bort sig var intensiv och vill du dyka djupare i alla artiklar som skrevs med argument för och emot Dylan som pristagare finns det en mängd om du söker i Summon på vår webbsida. Vill du läsa Dylans texter har vi boken Lyrics: 1962-2001, en bok som ska innehålla alla sångtexter Dylan skrivit under dessa år. I februari i år kom dessutom professorn i litteraturvetenskap Ola Holmgren med en bok med titeln: Stickspår : åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur, även den finns att låna hos oss.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. I år tilldelas priset till den Colombianske presidenten Juan Manuel Santos som arbetat länge och ihärdigt med att försöka få ett slut på landets över 50 år långa inbördeskrig. Priset ska också ses som ett erkännande till det colombianska folket, som inte gett upp hoppet om fred, trots det stora lidande befolkningen fått utstå. Nu blev det ju en stor motgång för president Santos när fredsavtalet som han förhandlat fram röstades ner av befolkningen. Men Den norske nobelkomite menar att det inte innebär att fredsprocessen är död, utan betonar hur bra det är att president Santos nu jobbar vidare i frågan att skapa fred i landet (5).

Vill du läsa in dig på konflikten i Colombia har vi en stor mängd e-böcker i ämnet, och det finns även ett stort antal artiklar som behandlar konflikten och fredsarbetet.

Ekonomi

Priset i ekonomi, eller ekonomisk vetenskapär inte ett ursprungligt nobelpris, utan tillkom 1968 då Sveriges Riksbank instiftade priset. Utdelningen av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne sker dock samtidigt som nobelprisen, men priset är alltså inte ett nobelpris i egentlig mening.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 delas av Oliver Hart och Bengt Holmström för att på var sitt håll ha forskat och skapat kontraktsteorin. Det är ett teoretiskt verktyg, en generell tankeram, som kan användas för att utforma kontrakt mellan två parter för att minimera antalet konflikter. I dagens samhälle hålls ekonomin samman av en stor mängd kontrakt, bland annat kontrakt mellan husägare och försäkringsbolag, aktieägare och företagsledningar, anställda och arbetsgivare, listan kan göras hur lång som helst. Kontraktsteorin skapar grund för att förstå alla dessa kontrakt, samt skriva kontrakt som är så bra som möjligt för båda parter (6).

Vid en sökning i Summon återfinns en mängd artiklar om kontrakt skrivna av Bengt Holmström, och likaså finns det ett stort antal artiklar på ämnet av Oliver Hart.

(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2016). Pressmeddelande 2016-10-03.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-04.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-05.
(4) Svenska Akademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-13.
(5) Den Norske Nobelkomite (2016). Pressmeddelande 2016-10-07.
(6) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-10.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox