Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Publicerat vid Högskolan i Borås under 2016

Varje år publicerar forskare, lärare och annan personal vid högskolan en mängd publikationer, där de flesta presenterar forskningsresultat eller liknande. Publikationerna kommer i en mängd olika typer; doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar, bokkapitel, hela böcker, rapporter osv. Dessa publikationer ska registreras i högskolans publikationsdatabas DiVA. Det innebär att du som är intresserad av vad som publicerats vid högskolan med fördel kan söka i DiVA för att ta reda på det.

Under 2016 har mer än 470 publikationer registrerats i DiVA, och än kan det komma in ytterligare registreringar av publikationer, så vad slutsumman av publicerade publikationer under 2016 landar på är fortfarande oklart.

Däremot vet vi nu att det under 2016 publicerades åtta stycken doktorsavhandlingar och två stycken licentiatavhandlingar vid högskolan, då det var tio stycken forskarstuderande som disputerade. Dessa avhandlingar, och en mängd andra publikationer publicerade av personer vid högskolan under 2016, finns nu utställda i våra glasskåp vid entrén till biblioteket. Kom gärna och kika!

Text & bild: Katharina Nordling

Nobelprisen 2016 – en snabb sammanfattning

På lördag är det dags igen för Nobeldagen, och i denna bloggpost presenterar vi pristagarna och deras forskning lite närmare, och länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin tilldelas Yoshinori Ohsumi för hans forskning och upptäckter inom området autofagi, som är en grundläggande process för cellens nedbrytning och återanvändning av sina egna beståndsdelar. Genom Ohsumis forskning har man fått klart för sig att autofagi förekommer i mänskliga celler och det har konstaterats att störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för Ohsumis pris hittar du en stor mängd av hans artiklar om du söker i Summon.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika forskare. Halva priset går till David J. Thouless och andra halvan delas av F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz. Samtliga dessa tre forskare har, med hjälp av topologi, studerat ovanliga typer av materiefaser. Nu handlar det alltså inte om de vanliga: gas-, flytande och fast form, utan det handlar om exempelvis tunna magnetiska filmer, supraledare och andra exotiska faser. Med deras banbrytande forskning i grunden pågår nu jakten på fler exotiska materiafaser som man tror ska komma till användning i framtidens elektroniska produkter(2).

Är du intresserad av att läsa mer om materiefaser i allmänhet, eller vill du läsa artiklar om nobelpristagarnas forskning så hittar du det du söker med hjälp av Summon.

Kemi

Det är tre forskare som delar på årets nobelpris i kemi. Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa har alla tre forskat på molekylära maskiner. Det handlar alltså om väldigt väldigt små maskiner som i framtiden skulle kunna användas i nya material, sensorer och energilagringssystem. Enligt Kungliga vetenskapsakademien befinner sig den kunskap som idag finns om molekylära maskiner på samma nivå som den mänskligheten hade om den elektriska motorn på 1830-talet. Och med den elektriska motorns hjälp har vi sedan fått fram tvättmaskiner, elvispar och en mängd andra apparater (3).

Vill man läsa mer om molekylära maskiner finns det gott om artiklar och e-böcker på ämnet när man söker i Summon.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas till Bob Dylan för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen (4). Litteraturpriset måste nog sägas vara det nobelpris som skapade störst uppmärksamhet i år. Diskussionen om Svenska akademien valt en värdig pristagare, eller om de helt gjort bort sig var intensiv och vill du dyka djupare i alla artiklar som skrevs med argument för och emot Dylan som pristagare finns det en mängd om du söker i Summon på vår webbsida. Vill du läsa Dylans texter har vi boken Lyrics: 1962-2001, en bok som ska innehålla alla sångtexter Dylan skrivit under dessa år. I februari i år kom dessutom professorn i litteraturvetenskap Ola Holmgren med en bok med titeln: Stickspår : åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur, även den finns att låna hos oss.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. I år tilldelas priset till den Colombianske presidenten Juan Manuel Santos som arbetat länge och ihärdigt med att försöka få ett slut på landets över 50 år långa inbördeskrig. Priset ska också ses som ett erkännande till det colombianska folket, som inte gett upp hoppet om fred, trots det stora lidande befolkningen fått utstå. Nu blev det ju en stor motgång för president Santos när fredsavtalet som han förhandlat fram röstades ner av befolkningen. Men Den norske nobelkomite menar att det inte innebär att fredsprocessen är död, utan betonar hur bra det är att president Santos nu jobbar vidare i frågan att skapa fred i landet (5).

Vill du läsa in dig på konflikten i Colombia har vi en stor mängd e-böcker i ämnet, och det finns även ett stort antal artiklar som behandlar konflikten och fredsarbetet.

Ekonomi

Priset i ekonomi, eller ekonomisk vetenskapär inte ett ursprungligt nobelpris, utan tillkom 1968 då Sveriges Riksbank instiftade priset. Utdelningen av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne sker dock samtidigt som nobelprisen, men priset är alltså inte ett nobelpris i egentlig mening.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 delas av Oliver Hart och Bengt Holmström för att på var sitt håll ha forskat och skapat kontraktsteorin. Det är ett teoretiskt verktyg, en generell tankeram, som kan användas för att utforma kontrakt mellan två parter för att minimera antalet konflikter. I dagens samhälle hålls ekonomin samman av en stor mängd kontrakt, bland annat kontrakt mellan husägare och försäkringsbolag, aktieägare och företagsledningar, anställda och arbetsgivare, listan kan göras hur lång som helst. Kontraktsteorin skapar grund för att förstå alla dessa kontrakt, samt skriva kontrakt som är så bra som möjligt för båda parter (6).

Vid en sökning i Summon återfinns en mängd artiklar om kontrakt skrivna av Bengt Holmström, och likaså finns det ett stort antal artiklar på ämnet av Oliver Hart.

(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2016). Pressmeddelande 2016-10-03.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-04.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-05.
(4) Svenska Akademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-13.
(5) Den Norske Nobelkomite (2016). Pressmeddelande 2016-10-07.
(6) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-10.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Vetenskapliga artiklar och empirisk data

En vetenskaplig artikel har flera kännetecken. Det går exempelvis känna igen en vetenskaplig artikel på dess kontext, var den är publicerad och hur den är uppbyggd. Om du är intresserad av detta kan du exempelvis läsa våra tidigare blogginlägg: Hur känner man igen en vetenskaplig artikel och  Hur va det nu med vetenskapliga artiklar.

Ett annat sätt att känna igen en vetenskaplig artikel är när du läser den titta gärna närmare på blogginlägget: Läsa vetenskapliga texter.

Vikten av empirisk data
Om du läser en vetenskaplig text bör du kunna se att den inte innehåller ogrundade påståenden. Alla påståenden och slutsatser måste baseras på någon form av data som styrker att det faktiskt är så som författaren skriver. Det kan vara en referens till egeninsamlad data eller referenser till en eller flera artiklar som stödjer påståendet med empiri och logiska resonemang.

Empirisk data kan och bör se olika ut beroende på vad som undersöks och det i sin tur påverkar vilken typ av slutsatser som går att göra. Det är exempelvis svårt att generalisera slutsatserna från en kvalitativ fallstudie.

Om du inte kan härleda en artikels slutsatser tillbaka till någon form av data eller logiska resonemang som du själv kan följa och utvärdera, bör du gå vidare och läsa en annan text. Att titta på hantering av data i metod och resultat är också en form av källkritik.

Du kanske har noterat att det inte finns en enda oberoende referens i denna text. Se om du kan hitta texter som beskriver: Empiri, kvalitativa/kvantitativa data, fallstudier,  förstahandskällor, andrahandskällor och källkritik.

Text: Thomas Nyström

 

 

 

Open Access

Den här veckan med start idag kommer det pratas mycket om Open Access då det är Open Access veckan runt om i hela världen.

benefitsofopenaccess_cc-by_logo-pd_swe

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Med fri tillgång menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandligen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Access rörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Text: Tandis Talay

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Uppsatsinlämning och sökbarhet

I publikationsdatabasen DiVA samlar vi publikationer från Högskolan i Borås. Som forskare vid Högskolan måste du registrera dina publikationer, men som student väljer du själv huruvida examensarbetet ska bli sökbart och tillgängligt. I anslutning till att du lämnar in ditt examensarbete väljer du om du vill godkänna vårt publiceringsavtal eller inte.

Om du inte godkänner vårt avtal kommer uppsatsen inte vara sökbar i DiVA, vilket kan bli ett problem om framtida arbetsgivare tar sig tid för att försöka hitta din uppsats.

Om du godkänner avtalet kommer ditt examensarbete vara sökbart på följande fält: Namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Därför är det bra om du är noggran när du formulerar ditt abstract och väljer dina nyckelord. Beskriver de arbetet tillräckligt väl för att det ska gå att återfinna.sökverkstad

Har du några frågor om metadatafält i DiVA eller om du vill få tips på hur du väljer nyckelord samt strukturerar ett abstract kan du komma till bibliotekets Sökverkstad.

 

Text: Thomas
Bild: colourbox