Altmetrics

I våras deltog några av oss på Bibliometrics at crossroads där Blaise Cronin var keynote-talare. Han pratade då om framtidens sätt att publicera sig och nämnde då bland annat alternative metrics.

Det pratas ju väldigt mycket om vilken impact en tidskrift har och det har räknats fram på det traditionella sättet: man räknar spridningen av artiklarna genom antalet citeringar. Det kan vara ett bra sätt att filtrera det du bör läsa inom ditt område, men det är kanske inte sättet du får de allra nyaste forskningsresultaten inom ditt område på. Det kan ju ta månader, i värsta fall år, innan en artikel får sin första citering. Altmetrics är ett annat sätt att titta på en publikations impact.

Jag håller inte på med så mycket databassökningar men häromdagen sökte jag i Scopus och vad ser jag där om inte Altmetrics. Altmetric-applikationen i Scopus samlar in data från sociala media (Twitter, Facebook, Pinterest, Google+), bloggar om vetenskap, online dagstidningar, webreferensverktyg  (Zotero, Medeley) när någon nämner något om ett akademiskt paper. De städar i datan och berikar den så att läsare kan se diskussionerna som forskningen har väckt i dess kontext. Altmetrics skriver att de följer ungefär hundratusen diskussioner i veckan med ca tre tusen nya artiklar om dagen.

Altmetrics i Scopus ser ut så här (bilden kommer från Altmetric  for Scopus):

Men vad säger den? I den färggranna cirkeln kan du altmetric score för just den artikeln som du tittar på. Det är en kvantitativ mått på den uppmärksamheten som artikeln har fått.  Läs här om hur det kvantitativa måttet har räknats ut.

Färgerna visar vilka källor artikeln har diskuterats i, Sources visar fördelningen mellan källorna där artikeln har fått spridning. I exemplet till vänster har artikeln nämnts i bl.a. Twitter 299 gånger. Under reference managers kan du se bl.a. hur många läsare artikeln har i Mendeley. Om du vill se vilka som har spridit artikeln via Twitter klickar du på see datails eller direkt på 299 tweeters. I fönstret som öppnas kan du se twittrarens geografiska plats. Du kan m.a.o. se varifrån i världen intresset kommer ifrån.

Personligen tycker jag att det verkar intressant att direkt kunna se diskussionen som uppstår runt en artikel samt att även kunna delta i den diskussionen. Det kommer att bli intressant att se vad altmetrics kommer att ha för långsiktig effekt på vetenskaplig publicering.

Läs mer om Altmetrics på deras hemsida och varför inte testa din impact via ImpactStory.

Text: Pieta Eklund

Debatt om bedömning av HS-forskning på DN

Igår (15 augusti) publicerades en debattartikel om den svenska humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningeni Dagens Nyheter. Professor Bo Rothstein (”Svensk samhällsforskning är alldeles för provinsiell”) ifrågasätter forskningens kvalitet och huruvida forskningen lever upp till en internationell kvalitetsstandard. Den här debatten har sin grund i formandet av nästa forskningsproposition och de diskussioner som har dykt upp i beredningsgruppen. En viktig fråga är vad forskning av högkvalitet är och hur ska den mätas. Inom den naturvetenskap och medicin har det länge varit självklart att forskning som blir internationellt erkänt och uppmärksammad är forskning av hög kvalitet.

Han kommer fram till att den forskningen inom samhällsvetenskap och humaniora som bedrivs i Sverige inte håller hög kvalitet. Han menar även att Vetenskapsrådet inte håller en hög kvalitet när rådet delar ut forskningsmedel. Från sin analys av forskare som har fått mer än 3 miljoner från Vetenskapsrådet är det hälften som har så få citeringar i Google Scholar att deras forskning inte kan sägas vara internationellt uppmärksammad.

Det problematiska är att citeringar inte är en tillförlitlig mått på kvalitet på forskningen och det andra är att mycket av den här typen av forskning publiceras i böcker och bokkapitel. Mätning av citeringar till dessa publikationstyper har inte kommit så långt som det har gjort för artiklar i Web of Science, Scopus eller Google Scholar. Också ett problem för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning är att citeringscyklar är väldigt mycket längre. En samhällsvetare kan fortfarande citera en text som har 50 år på nacken, det händer mer sällan inom teknik, naturvetenskap och medicin. Inom dessa områden är en publikation intressant för citeringar kanske endast några månader till några år.  Det är kanske inte heller så bra att endast belöna de som har blivit citerade ofta då det kan resultera i forskning som kanske skulle ha större potential för förnyelse och nydanande forskning än den forskning som genomförs av samma personer som alltid tidigare, därmed inte sagt att gamla rävar inte skulle ha potential för förnyelse och nya perspektiv.

Det finns en kommentar till artikeln som är viktig nämligen att forskningen måste bedömas bredare och av fler än forskarna själva. Jag tycker att man inte heller ska glömma att olika vetenskap har olika traditioner och förutsättningar och därför kanske ska bedömas på sina egna grunder för att vi ska kunna avgöra vad som är högkvalitativ forskning. Man jämför inte äpplen med päron.

Vill du läsa Arne Jarricks (huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, VR) svar så kan du finna den här ”Ofta citerad forskning ingen garanti för kvalitet”.

Text: Pieta Eklund

Bibliometrics at the Crossroads – seminarium i Göteborg

IN ENGLISH

Bibliometri är i fokus för många lärosäten just nu och har varit det ett tag. Till viss del har det säkert att göra med Anders Flodströms rapport om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor som vi skrev om i bloggen tidigare men också för att den vetenskapliga publiceringen med vetenskapliga granskade artiklar håller på att genomgå förändringar i.o.m. att all kommunikation blir snabbare, även den vetenskapliga kommunikationen. Framför allt sprids nya vetenskapliga resultat snabbare genom bloggar, institutionella arkiv, öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och öppet tillgängliga monografier. Hur kan vi då mäta de vetenskapliga prestationerna?

Bibliotekshögskolan och Chalmers bibliotek organiserar tillsammans ett halvdagsseminarium om bibliometri och vetenskaplig kommunikation 23 maj i Göteborg. Professor Blaise Cronin från School of Library and Information Science, Indiana University, USA kommer att tala om just ändrade villkor för vetenskaplig kommunikation och Gustaf Nelhans från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kommer att tala om bibliometriska indikatorer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Dagen avslutas med en paneldiskussion med utöver de två ovan nämnda männen, även Ulf Kronman, koordinator för openaccess.se, Tore Lund, bibliometriker vid Chalmers och Mats Viberg, prorektor vid Chalmers.

Seminariet är öppet för all personal och studenter vid Högskolan i Borås men du måste anmäla dig senast den 11 maj till stina.johansson@chalmers.se

Läs mer om dagen och programmet Bibliometrics at the Crossroads.