Uppsatsinlämning och sökbarhet

I publikationsdatabasen DiVA samlar vi publikationer från Högskolan i Borås. Som forskare vid Högskolan måste du registrera dina publikationer, men som student väljer du själv huruvida examensarbetet ska bli sökbart och tillgängligt. I anslutning till att du lämnar in ditt examensarbete väljer du om du vill godkänna vårt publiceringsavtal eller inte.

Om du inte godkänner vårt avtal kommer uppsatsen inte vara sökbar i DiVA, vilket kan bli ett problem om framtida arbetsgivare tar sig tid för att försöka hitta din uppsats.

Om du godkänner avtalet kommer ditt examensarbete vara sökbart på följande fält: Namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Därför är det bra om du är noggran när du formulerar ditt abstract och väljer dina nyckelord. Beskriver de arbetet tillräckligt väl för att det ska gå att återfinna.sökverkstad

Har du några frågor om metadatafält i DiVA eller om du vill få tips på hur du väljer nyckelord samt strukturerar ett abstract kan du komma till bibliotekets Sökverkstad.

 

Text: Thomas
Bild: colourbox

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Fri tillgång till forskning vid nödläge för folkhälsan

I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan, nu används riktlinjerna för första gången.

share-informationDet var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets uzikatbredning i Sydamerika har nu WHO:s riktlinjer trätt ikraft för första gången. Den 1 februari förklarade WHO att det rådde en så kallad Public Health Emergency of International Concern. Detta i sin tur föranledde att riktlinjerna trädde ikraft och WHO har öppnat Zika Open, en portal där man samlar forskningsdata och -resultat om Zikaviruset. På samma sätt har även flera stora tidskriftsförlag skapat portaler för att öppet tillgängliggöra forskning om Zikaviruset som publicerats i deras tidskrifter.

Genom att tidigt dela med sig av sina forskningsresultat, och dessutom öppet för alla, bäddar för att andra ska kunna använda denna forskning och bygga vidare på. Att lära av varandras erfarenheter gör att misstagen inte behöver upprepas flera gånger av olika personer. Det bör medföra att vägen till ett framgångsrikt sätt att behandla Zikaviruset blir mycket kortare på detta vis. Att dela forskningsinformation för den sakens skull borde kunna ses som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

Spikningar 2015

Under förra året producerade högskolans doktorander 24 avhandlingar. När en avhandling blir klar på Högskolan i Borås lämnas fyra exemplar av avhandlingen in till biblioteket, två av dessa går in i vår samling, ett skickas till arkivet och det sista används vid bibliotekets spikningsceremoni.

Spikningsceremonin är till för att göra avhandlingen tillgänglig för allmänheten inför en disputationen så att vem som helst har möjlighet att förbereda konstruktiv kritik. Därför är det brukligt att ceremonin sker senast tre veckor före disputationen.

Spikningsritualen är ganska gammal, en av våra kollegor lyckades hitta ett skriftligt belägg som visar att ceremonin förekom så tidigt som år 1755 [1]. Om vi tittar längre bakåt i tiden kan vi se tydliga likheter med en äldre praxis som när Martin Luther spikade sina 95 teser på kyrkdörren i Wittenberg 1517.

Hålgörare

När vi får in spikningsexemplaret så gör vi hål i avhandlingen med följande maskin.

På Högskolan i Borås har Biblioteket hand om spiknings ceremonin. Den inleds med en presentation av författaren och avslutas med mingel, salta pinnar och cider (alkoholfri).

Just nu har vi en utställning med förra årets doktorsavhandlingar. Låna gärna en eller flera av avhandlingarna i montern, eller läs en elektronisk version i vår publikationsdatabas DiVA.

 

Utställning

Förra året registrerades 24 avhandlingar, vi har samlat ihop de exemplar som ingår i bibliotekets samling..

Text: Thomas
Bild: Thomas

Referens:
[1] Årsböcker i svensk undervisningshistoria nr 68-69 (1921-): Till Gefle läroverks historia 1577-1850,
 Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria. s. 307-308.

ForskarFredag i Borås

FF2014-orange

Imorgon (fredag 25/9) är det dags för ForskarFredag! Detta innebär en mängd olika roliga happenings här på (och runt) högskolan. Bland annat finns det möjlighet att lyssna på lunchföreläsningar, delta i forskningsprojekt, kolla in i en ambulans och en hel del annat. På högskolan webb hittar du det fullständiga programmet för dagen.

Förutom alla dessa spännande saker kan man också gå på Forskar Grand Prix och lyssna på fem forskare från Högskolan som på fyra minuter ska beskriva sin forskning så fängslande, inspirerande och pedagogiskt det bara går. Forskarna som i år antagit denna roliga utmaning är Laura Darcy, Carina Hallqvist, Sunil Kumar Ramamoorthy, Sepideh Olausson och Anders Persson.

Vill man redan nu få en djupare inblick i vad dessa forskares arbete faktiskt handlar om kan man givetvis ta en titt på de forskningsresultat som de publicerat – och var finner man dem? Via Biblioteket så klart! Lättast är att skriva in författarnas namn i sökrutan på bibliotekets startsida, då får du tillgång till artiklar, den avhandling och eventuella böcker som forskaren i fråga skrivit.

ForskarFredag är ett nationellt projekt som har sin bas i den av EU utlysta Researcher’s Night. Runt om i hela Europa erbjuds tiotusentals aktiviteter som ska visa hur spännande och kul forskning är. Och via den nationella webbsidan för ForskarFredag kan man delta i en fototävling på Instagram och vinna en iPad Air 2.

Text: Katharina Nordling

Ig Nobel Prize – till forskning som får dig att skratta

Det börjar närma sig tillkännagivandet av årets nobelpris, men än är det några veckor kvar. I väntan på det kan vi konstatera att ett alternativt nobelpris delats ut i förra veckan, nämligen IG Nobel Prize. Priset delas ut till forskningsresultat som först får folk att skratta och sedan tänka efter. Totalt utses det pristagare inom tio olika kategorier, bland annat kemi, medicin, fysik, litteratur och matematik. Syftet med priserna är att uppmärksamma och hylla den ovanliga och fantasifulla forskningen.

I år delar IG Nobel Prize ut för 25 året i rad, och vid prisutdelningsgalan är det vinnare av det riktiga nobelpriset som delar ut priser till pristagarna av IG Nobel Prize.

Tre av priserna som delades ut gick till följande tre upptäckter:

Biologipriset tilldelades en grupp forskare som har tittat på hur rörelsemönstret hos hönor som fått en svansattrapp redan som kycklingar skiljer sig från rörelsemönstret hos helt vanliga hönor. Genom att ge hönorna en svansattrapp förändras deras tyngdpunkt, och deras rörelsemönster blir mer likt de tvåbenta dinosauriernas rörelsemönster. Här kan man se en kort film på en höna utan svansatrapp och en med, och artikeln hittar man här.

Priset för fysiologi delades av två olika pristagare för två olika studier. Den ena av pristagarna är Michael L Smith som genom att använda sig själv som försöksobjekt undersökt var det gör som ondast att bli stucken av ett bi. Smith lät bin sticka honom på 25 olika ställen på kroppen, upprepade hela proceduren tre gånger (dvs totalt 75 stick) och fig-1-fullkom därefter fram till att det minst smärtsamma stället att bli bistucken på är skallen, toppen på mittersta tån och överarmen (de fick samma genomsnittliga smärtvärde), medan det mest smärtsamma stället att bli stucken på är näsborren. Hela studien (där speciellt metodavsnittet är fascinerande läsning) presenteras i artikeln Honey bee sting pain index by body location.

Litteraturpriset fick tre forskare som tittat närmare på språket: Lätet Huh?, eller motsvarande, är världsomspännande och finns i alla de tio språk, det har Mark Dingemanse, Francisco Torreira och N.J. Enfield kommit fram till. Forskarna menar i sin artikel Is “Huh?” a Universal Word? Conversational Infrastructure and the Convergent Evolution of Linguistic Items att Huh? faktiskt är ett ord, och att det dessutom är universellt i den meningen att det finns motsvarande ord på samtliga språk. Användningsområdet för Huh? är att förmedla till den som pratar att man inte förstått vad som just sagts.

I fredagens program av Spanarna i P1 levererar Jessica Gedin en spaning om just IG Nobel Prize och den som vill lyssna på detta kan göra det här.

Nu laddar vi för tillkännagivandena av det riktiga nobelpriset; den 5 oktober tillkännages första pristagaren.

Text: Katharina Nordling

Illustration: Smith ML. (2014) Honey bee sting pain index by body location.

Atlas of Science – kartor över vetenskap

Vi har tidigare tipsat här i bloggen om boken The atlas of the universe, och nu har turen kommit till ytterligare en atlas. Nu vill vi tipsa er om Atlas of Science – Visualizing what we know.

Boken, som är baserad på enatlasofscienceutställning med titeln Places & Spaces: Mapping Science, ger en grundlig genomgång av hur man kan visualisera olika vetenskaper, vetenskapliga resultat eller vetenskapliga discipliners förhållanden till varandra. Som en bonus får man också inblick i en mängd olika vetenskaper när man granskar de visualiseringar och kartor som används som exempel i boken.

De exempel som används finns också tillgängliga på ovan nämnda utställningens webbplats. Där kan man exempelvis se The Structure of Science – en karta som visar hur olika discipliner inom vetenskapen förhåller sig till varandra. structureofscienceEller Scientific Collaboration between World Cities – en karta över hur forskare runt om i världen samarbetar med varandra baserad på var de är verksamma. Det går även att se Visualizing Trends and Dynamics: 30 Years of Scientific Development – en visualisering av vilka termer som varit stora/aktuella inom sju olika vetenskapsområden.

Dessutom finns en av de visualiseringar som antagligen är lite mer kända för gemene man att beskåda på webbsidan: Map of the Internet. En riktigt snygg kartläggning av hur tjänster, företag, sajter och liknande samspelar på i den stora värld vi kallar Internet.

Text & bild: Katharina Nordling