Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Publicerat vid Högskolan i Borås under 2016

Varje år publicerar forskare, lärare och annan personal vid högskolan en mängd publikationer, där de flesta presenterar forskningsresultat eller liknande. Publikationerna kommer i en mängd olika typer; doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar, bokkapitel, hela böcker, rapporter osv. Dessa publikationer ska registreras i högskolans publikationsdatabas DiVA. Det innebär att du som är intresserad av vad som publicerats vid högskolan med fördel kan söka i DiVA för att ta reda på det.

Under 2016 har mer än 470 publikationer registrerats i DiVA, och än kan det komma in ytterligare registreringar av publikationer, så vad slutsumman av publicerade publikationer under 2016 landar på är fortfarande oklart.

Däremot vet vi nu att det under 2016 publicerades åtta stycken doktorsavhandlingar och två stycken licentiatavhandlingar vid högskolan, då det var tio stycken forskarstuderande som disputerade. Dessa avhandlingar, och en mängd andra publikationer publicerade av personer vid högskolan under 2016, finns nu utställda i våra glasskåp vid entrén till biblioteket. Kom gärna och kika!

Text & bild: Katharina Nordling

Uppsatsinlämning och sökbarhet

I publikationsdatabasen DiVA samlar vi publikationer från Högskolan i Borås. Som forskare vid Högskolan måste du registrera dina publikationer, men som student väljer du själv huruvida examensarbetet ska bli sökbart och tillgängligt. I anslutning till att du lämnar in ditt examensarbete väljer du om du vill godkänna vårt publiceringsavtal eller inte.

Om du inte godkänner vårt avtal kommer uppsatsen inte vara sökbar i DiVA, vilket kan bli ett problem om framtida arbetsgivare tar sig tid för att försöka hitta din uppsats.

Om du godkänner avtalet kommer ditt examensarbete vara sökbart på följande fält: Namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Därför är det bra om du är noggran när du formulerar ditt abstract och väljer dina nyckelord. Beskriver de arbetet tillräckligt väl för att det ska gå att återfinna.sökverkstad

Har du några frågor om metadatafält i DiVA eller om du vill få tips på hur du väljer nyckelord samt strukturerar ett abstract kan du komma till bibliotekets Sökverkstad.

 

Text: Thomas
Bild: colourbox

Fri tillgång till forskning vid nödläge för folkhälsan

I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan, nu används riktlinjerna för första gången.

share-informationDet var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets uzikatbredning i Sydamerika har nu WHO:s riktlinjer trätt ikraft för första gången. Den 1 februari förklarade WHO att det rådde en så kallad Public Health Emergency of International Concern. Detta i sin tur föranledde att riktlinjerna trädde ikraft och WHO har öppnat Zika Open, en portal där man samlar forskningsdata och -resultat om Zikaviruset. På samma sätt har även flera stora tidskriftsförlag skapat portaler för att öppet tillgängliggöra forskning om Zikaviruset som publicerats i deras tidskrifter.

Genom att tidigt dela med sig av sina forskningsresultat, och dessutom öppet för alla, bäddar för att andra ska kunna använda denna forskning och bygga vidare på. Att lära av varandras erfarenheter gör att misstagen inte behöver upprepas flera gånger av olika personer. Det bör medföra att vägen till ett framgångsrikt sätt att behandla Zikaviruset blir mycket kortare på detta vis. Att dela forskningsinformation för den sakens skull borde kunna ses som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

Spikningar 2015

Under förra året producerade högskolans doktorander 24 avhandlingar. När en avhandling blir klar på Högskolan i Borås lämnas fyra exemplar av avhandlingen in till biblioteket, två av dessa går in i vår samling, ett skickas till arkivet och det sista används vid bibliotekets spikningsceremoni.

Spikningsceremonin är till för att göra avhandlingen tillgänglig för allmänheten inför en disputationen så att vem som helst har möjlighet att förbereda konstruktiv kritik. Därför är det brukligt att ceremonin sker senast tre veckor före disputationen.

Spikningsritualen är ganska gammal, en av våra kollegor lyckades hitta ett skriftligt belägg som visar att ceremonin förekom så tidigt som år 1755 [1]. Om vi tittar längre bakåt i tiden kan vi se tydliga likheter med en äldre praxis som när Martin Luther spikade sina 95 teser på kyrkdörren i Wittenberg 1517.

Hålgörare

När vi får in spikningsexemplaret så gör vi hål i avhandlingen med följande maskin.

På Högskolan i Borås har Biblioteket hand om spiknings ceremonin. Den inleds med en presentation av författaren och avslutas med mingel, salta pinnar och cider (alkoholfri).

Just nu har vi en utställning med förra årets doktorsavhandlingar. Låna gärna en eller flera av avhandlingarna i montern, eller läs en elektronisk version i vår publikationsdatabas DiVA.

 

Utställning

Förra året registrerades 24 avhandlingar, vi har samlat ihop de exemplar som ingår i bibliotekets samling..

Text: Thomas
Bild: Thomas

Referens:
[1] Årsböcker i svensk undervisningshistoria nr 68-69 (1921-): Till Gefle läroverks historia 1577-1850,
 Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria. s. 307-308.

Oseriösa förlag kontaktar studenter

Studenter blir kontaktade av ett förlag vid namn GlobeEdit Publishing. Ett förlag som är känt för att vara oseriöst och gärna vill ha tillgång till material de kan sälja; kontakten kan se ut på följande sätt:

“I believe this particular topic could be of interest to a wider audience and we would be glad to consider publishing it.
Should the commercialisation of your work as printed book meet your interest, I will be glad to provide you with further details in an electronic brochure.”

Vanligtvis är den här typen av oseriösa publicister ute efter någon form av förskottsbetalning. I det här fallet erbjuder GlobeEdit att publicera texten gratis, problemet finns i kontraktet; som författare förlorar du rätten till ditt arbete och GlobeEdit kommer att sälja det till företag för att tjäna pengar. GlobeEdit är inte intresserad av vetenskaplig kvalitet, och de är inte intresserade av att du når fler läsare; de är snarare ute efter att begränsa tillgången till ditt arbete och gömma det bakom en form av Betalvägg. I regel är uppsatserna redan tillgängliga genom de digitala arkiv som finns på Sveriges lärosäten.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) rapporterar att även deras studenter blir kontaktade.

Var alltid försiktig när du blir kontaktad. För att citera SLU:

“Tyvärr är företeelsen inte ovanlig, det blir allt vanligare att både forskare och studenter kontaktas av oseriösa förlag. Var observant och läs på om förlag som du kontaktas av”

/Thomas Nyström

Vad kostar det att läsa en tidning på biblioteket?

Svaret är ju ingenting, om man bortser från att bibliotek är finansierade av skatteintäkter från landets invånare och på så sätt bidrar alla till bibliotekens möjligheter att tillgängliggöra material.

I bibliotekets entréplan pågår denna vecka en utställning kopplat till Open Access och kostnaden för bibliotekens inköp av tidskrifter. Där presenterar vi vad det kostar att läsa ett par olika vetenskapliga tidskrifter samt vad en artikel ur en vetenskaplig tidskrift har för prislapp för biblioteket.

OA1OA2

 

 

 

 

 

 

 

 

I vår systerblogg Forskningsrelaterat finns ett uttömmande inlägg om just detta där du som läsare kan se siffror och få veta mer om varför Open Access publicering är att föredra.

Text & Bild: Lisa Carlson