Vad kostar det att läsa en tidning på biblioteket?

Svaret är ju ingenting, om man bortser från att bibliotek är finansierade av skatteintäkter från landets invånare och på så sätt bidrar alla till bibliotekens möjligheter att tillgängliggöra material.

I bibliotekets entréplan pågår denna vecka en utställning kopplat till Open Access och kostnaden för bibliotekens inköp av tidskrifter. Där presenterar vi vad det kostar att läsa ett par olika vetenskapliga tidskrifter samt vad en artikel ur en vetenskaplig tidskrift har för prislapp för biblioteket.

OA1OA2

 

 

 

 

 

 

 

 

I vår systerblogg Forskningsrelaterat finns ett uttömmande inlägg om just detta där du som läsare kan se siffror och få veta mer om varför Open Access publicering är att föredra.

Text & Bild: Lisa Carlson

Open Access vecka 2014

Varje år arrangeras open access-veckan. Det är en vecka då fri tillgång till forskningsresultat uppmärksammas.

Open Access verkar för fri tillgång till vetenskap. Det anses fel att skattebetalarna genom universitet och högskolor måste betala för forskning fler gånger om genom:

1. ekonomiskt stöd till forskning på universitetet och högskolor där forskning produceras

2. forskare som granskar andra forskares artiklar (i peer review tidskrifter) får inte betalt av tidskriftsförlagen, utan granskning genomförs på den arbetsid som universitet och högskolorna betalar

3. universitets- och högskolebibliotek köper publicerade forskningsresultat från förlagen i form av tidskrifter och databaser

I vårt andra blogg Forskningsrelaterat har vi skrivit mycket om open access. Dessa inlägg kan du läsa här. Vi skriver en serie om open access i bloggen under kommande vecka, fem inlägg under veckan om olika aspekter av open access. Tidigare inlägg och årets inlägg kan du följa här.

Här är en film som enkelt förklarar Open Access för dig som inte känner till begreppet:


 

Vi passar också på att tipsa om dokumentären Internets underbarn som finns fritt tillgängligt på Youtube. Den handlar om Aaron Swartz som var en av de som tidigast protesterat mot den rådande normen och skrev det numer kända Guerilla Open Access Manifest. Att filmen finns fritt tillgänglig att se under en CC-licens känns sjävklart med tanke på Aaron Swartz arbete med densamma.


 

Text: Pieta Eklund och Lisa Carlson

Guerilla Open Access Manifesto

Vetenskaplig text, del 3: Vetenskapliga genrer

I föregående inlägg nämnde jag avslutningsvis bloggar. Under vissa omständigheter kan man tänka sig att ett blogginlägg kan vara en vetenskaplig text, men bloggar är inte generellt att betrakta som en vetenskaplig genre. Att lära sig att identifiera särskilda genrer kan vara en hjälp i att avgöra vilka texter som är vetenskapliga.

En genre utmärks ofta av att texter som hänförs till genren har likheter (eller regelbundenheter) i t.ex. innehåll, eller logisk struktur, typografi, vokabulär och språk (se vidare Augustsson 2007). Några vanliga vetenskapliga genrer är:

  • Artikel i vetenskaplig tidskrift
  • Bok/Monografi
  • Bokkapitel i en antologi
  • Avhandling
  • Konferensbidrag
  • Review articles/Annual review

Flera av dessa genrer har diskuterats mer utförligt i tidigare inlägg. En review article kan kanske bäst översättas med litteraturöversikt. Den sammanfattar de senaste årens forskning inom ett avgränsat område och försöker dra slutsatser utifrån resultat och ansatser.

Vilka genrer man publicerar sig i skiljer sig mellan olika ämnen och i olika länder. Detta är viktigt att ta i beaktande när man tar ställning till vad som betraktas som en vetenskaplig text inom olika områden. Även vilket språk man skriver på skiljer sig åt och som en konsekvens av detta om man publicerar sig huvudsakligen nationellt eller internationellt. I det sammanhanget kan det vara bra att tänka på att engelskspråkiga författare inte behöver göra ett sådant val – en amerikansk forskare som publicerar sig i en amerikansk tidskrift på engelska tvingas inte göra ett sådant val mellan nationellt och internationellt.

Mycket förenklat kan några utmärkande drag för publicering inom olika områden sammanfattas såhär:

  • Humaniora
    • Monografier och bokkapitel vanligast, gärna författade på det nationella språket
    • Artiklar blir alltmer vanliga, även i internationella tidskrifter
    • Stora skillnader mellan olika ämnen, exv. publicerar lingvister vanligen artiklar men litteraturvetare gärna monografier och bokkapitel
  • Naturvetenskap, teknik och medicin (STM)
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Konferensbidrag är särskilt prestigefulla inom vissa fält
  • Samhällsvetenskap
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Även böcker på det nationella språket
    • Stora skillnader mellan olika ämnen även här (efter Jenny Johannisson)

Referenser:

Augustsson, Gunnar (2007). Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

Johannisson, J. (2011). Föreläsningsmaterial. Högskolan i Borås.

//Helena Francke, lektor på BHS

Open access-vecka

Varje år arrangeras open access-vecka. Det är en vecka då fritt tillgång till forskningsresultat uppmärksammas.Open access handlar om att vi ska ha fritt tillgång till forskning, speciellt till den forskningen som betalas med allmänna medel.

I vårt andra blogg Forskningsrelaterat har vi skrivit mycket om open access. Dessa inlägg kan du läsa här. Vi skriver en serie om open access i bloggen, fem inlägg under veckan om olika aspekter av open access. Tidigare inlägg och årets inlägg kan du följa här.
Pieta Eklund

289x92

 

Spikning

Bjork3Undrar du vad det är som pågår när du ibland ser en folksamling i biblioteket nära hissen? Det är en spikning.

Enligt Wikipedia är spikning en akademisk ritual i samband med framläggande av en doktorsavhandling. Traditionen sägs komma från tiden då Luther spikade de 95 teserna i kyrkdörren i Wittenberg och gjorde dem offentliga för omvärlden och öppna för diskussion. Tre veckor före disputation skall avhandlingen offentliggöras. Nuförtiden görs den även tillgänglig online, i Borås via BADA. Läs de senaste avhandlingarna från högskolan.

På BLR har vi två björkstammar som våra doktorander spikar sina avhandlingar på efter att ha hållit en kort presentation om vad deras avhandling handlar om. Oftast finns kollegor och vänner närvarande som stöd. Efteråt är det fritt fram för att gå fram och ställa frågor eller bara gratulera. Det bjuds även på cider och tilltugg.

Text: Tandis Talay, Pieta Eklund
Bild: Tandis Talay

 

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel?

Vi får ofta frågor från studenter som gäller vetenskapliga artiklar; vad är det? Hur känner man igen dem? Här är några saker som kan vara bra att kolla upp när man vill försäkra sig om att det man hittat är vetenskapligt. Denna text om vetenskaplighet är i första hand skriven för vårdstudenter men mycket är samma inom olika discipliner.

1. Är artikeln publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift? Alltså i en så kallad ”peer reviewed” eller ”refereed” journal? Ibland kan man begränsa sin sökning till sådana genom att göra en inställning i databasen man söker i men ibland behöver man kontrollera tidskriften separat och då kan man göra något av följande:

a) Läs mer på tidskriftens webbplats för att hitta information om tidskriftens målgrupp, syfte och eventuell granskning.

Saras blogginlägg

b) Besök databasen Ulrich´s Periodicals Directory som innehåller information om tidskrifter för att se om den är vetenskaplig. Du hittar Ulrich´s bland bibliotekets databaser. Sök fram tidskriften (dvs.  Scandinavian Journal of Caring Sciences). I träfflistan är de vetenskapligt granskade tidskrifterna markerade med en liten ikon som ska föreställa en domartröja, denna och mer information om tidskriften får du också genom att klicka på titeln.

Det är detta du vill se:

Saras blogginlägg2

Refereed – Yes anger att tidskriften är peer reviewed.

Andra typer av tidskrifter som du kan stöta på är bland annat Trade journals (branschtidskrifter) och Magazines som ofta är i stil med Vi föräldrar, Illustrerad vetenskap, Vogue etc.

2. När du har konstaterat att tidskriften är vetenskaplig kommer vi till nästa steg: Är själva artikeln vetenskaplig? Även i vetenskapligt granskade tidskrifter kan det förekomma andra sorters innehåll som inte redovisar ett forskningsresultat. Det kan vara bokrecensioner, debattartiklar, krönikor etc. Här är några saker du kan titta på för att avgöra om artikeln är vetenskaplig:

–          Är författarna forskare?

–          Finns abstract?

–          Har artikeln en tydlig indelning med rubriker? IMRAD är ett vanligt upplägg i vetenskapliga artiklar och bokstäverna står för de delar som artikeln skall innehålla:

Introduction, Methods, Results, (And), Discussion

–          Redogör man för resultatet från en empirisk studie (kvantitativ eller kvalitativ)?

–          Finns en lång referenslista med gott om referenser till andra studier?

–          Är språket avancerat och vetenskapligt?

–          Är artikeln längre än ett fåtal sidor?

–          Finns det någon information om att det är ”original research”, ”research article”, ”empirical study”, ”clinical trial” eller liknande?

Om du svarar ja på majoriteten av dessa frågor kan du använda artikeln utan att behöva oroa dig. Och du är såklart välkommen att diskutera med oss bibliotekarier i informationspunkten om du fortfarande är osäker!

Här är ett exempel på en vetenskaplig artikel ur ovan nämnda tidskrift, kolla gärna av mot frågorna ovan:

Dale, B., Söderhamn, U. and Söderhamn, O. (2012), Self-care ability among home-dwelling older people in rural areas in southern Norway. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), ss. 113–122. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x

Länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x/abstract

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Text & Bild: Sara Hellberg

Peerage of Science

Några veckor sedan skrev BioMed Central-bloggen om att deras tidskrifter nu accepterar manuskript som har genomgått en granskning via gemenskapen Peerage of Science. Det här tycker jag är intressant då detta initiativ gör att forskningsvärlden och granskningsprocessen blir mer genomskinlig och öppen jämfört med den traditionella granskningsprocessen. Det betyder också att tidskrifterna inte behöver avsätta tid och krafter för att hitta granskare, vilket kanske leder till att publiceringen kan ske snabbare.

Med Peerrge of Science, som startades ungefär Peerage-of-Science1
ett år sedan av några finska forskare, blir även
kvalitet på granskningen viktig och du kan bygga
upp din rykte som en kompetent granskare inom forskningsvärlden. Du får möjligheter att granska istället för att behöva sålla bland alla förfrågningar från diverse tidskrifter med gott eller tveksam rykte. Idén med tjänsten är enkel: skapa en grupp av jämlika som vill ha en transparent granskningsprocess.

Du som forskar kan skicka in ett manuskript till Peerage of Science utan att vara medlem och du kan även bli medlem för att själv granska andras manuskript. Medlem kan du bli om du redan har publicerat artiklar eller om du skickar in ett manuskript och det får ett gott betyg.

BMC series blog har också skrivit ett inlägg om hur Peerage of Science fungerar.

Text: Pieta Eklund