Vetenskapliga artiklar och empirisk data

En vetenskaplig artikel har flera kännetecken. Det går exempelvis känna igen en vetenskaplig artikel på dess kontext, var den är publicerad och hur den är uppbyggd. Om du är intresserad av detta kan du exempelvis läsa våra tidigare blogginlägg: Hur känner man igen en vetenskaplig artikel och  Hur va det nu med vetenskapliga artiklar.

Ett annat sätt att känna igen en vetenskaplig artikel är när du läser den titta gärna närmare på blogginlägget: Läsa vetenskapliga texter.

Vikten av empirisk data
Om du läser en vetenskaplig text bör du kunna se att den inte innehåller ogrundade påståenden. Alla påståenden och slutsatser måste baseras på någon form av data som styrker att det faktiskt är så som författaren skriver. Det kan vara en referens till egeninsamlad data eller referenser till en eller flera artiklar som stödjer påståendet med empiri och logiska resonemang.

Empirisk data kan och bör se olika ut beroende på vad som undersöks och det i sin tur påverkar vilken typ av slutsatser som går att göra. Det är exempelvis svårt att generalisera slutsatserna från en kvalitativ fallstudie.

Om du inte kan härleda en artikels slutsatser tillbaka till någon form av data eller logiska resonemang som du själv kan följa och utvärdera, bör du gå vidare och läsa en annan text. Att titta på hantering av data i metod och resultat är också en form av källkritik.

Du kanske har noterat att det inte finns en enda oberoende referens i denna text. Se om du kan hitta texter som beskriver: Empiri, kvalitativa/kvantitativa data, fallstudier,  förstahandskällor, andrahandskällor och källkritik.

Text: Thomas Nyström

 

 

 

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Uppsatstips – Hur skriver jag akademiskt?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det tredje inlägget tipsar vi om resurser som berör språk och akademiskt skrivande:

En  utmaning när man skriver uppsats kan vara att variera sina formuleringar. Listorna med fraser i akademisk text från Karolinska institutets biblioteks språklabb kan komma till användning när du vill utveckla ditt språk.

Avstavning, förkortningar, att skriva med siffror eller bokstäver? Mittuniversitetets Skriv- och språkreda reder ut begreppen kring ett antal språkliga klurigheter.

The Online Writing Lab (OWL) vid Purdue University innehåller resurser och instruktionsmaterial för akademiskt skrivande (på engelska).

Bild: Colourbox

Språkverkstaden 
språkverkstaden erbjuder Johanna Persson, Högskolan i Borås språkpedagogisk handledning i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Språkverkstaden (sal J441) är öppen för studenter följande tider:
Måndag: 12.00-15.00
Onsdag: 09.00-12.00
Fredag: 09.00-12.00
Här kan du läsa mer om vilket språkstöd som finns och även se aktuella kurserbjudanden.

Kört fast på ett engelsk ord eller uttryck? Det finns många resurser som kan hjälpa dig:

  • För att översätta vardagligt språk och enstaka ord/meningar fungerar ofta Google Translate och andra webbaserade översättningstjänster som Tyda.se bra.
  • På biblioteket hittar du även Norstedts stora svensk-engelska ordbok för hemlån, klicka här för att se om det finns exemplar inne.
  • Du har också tillgång till en digital version av Norstedts ordbok på högskolans datorer under Startmenyn: HB – Office applications – Wordfinder 10

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I andra inlägget tipsar vi om några bra resurser för dig som vill veta hur du känner igen en vetenskaplig artikel.

Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Högskolan i Jönköping har gjort en film som förklarar skillnaden på olika vetenskapliga (och ovetenskapliga) texter.

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, skrev nyligen ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara HellbergBild: Colourbox

Vetenskaplig text, del 7: Internetkällor

Att ha ett särskilt blogginlägg om vetenskapliga texter på Internet kan kanske förefalla lite gammalmodigt. De flesta av de exempel jag har använt i tidigare inlägg är hämtade från Internet, antingen från vetenskapliga tidskrifter, konferensskrifter eller böcker som finns fritt åtkomliga eller sådana som ni som studenter kommer åt via Högskolebibliotekets prenumerationer och licenser på e-tidskrifter eller e-böcker. Väldigt många av de vetenskapliga texter vi kommer i kontakt med är alltså hämtade från Internet. Men det finns några specialfall på webbresurser som jag gärna vill ta upp avslutningsvis. Det gäller framför allt fall där forskare själva tillgängliggör sina texter fritt på webben.

Under de senaste dryga femton åren har det funnits en rörelse som kallas Open Access och som syftar till att så många forskningspublikationer som möjligt ska bli åtkomliga på webben utan att läsaren behöver betala för att ta del av dem. Open access har framför allt slagit igenom för artiklar, konferensbidrag, avhandlingar och studenters examensarbeten, men också böcker görs i allt högre grad fritt tillgängliga (se t.ex. Libraries, black metal and corporate finance). Ett sätt att göra sina artiklar tillgängliga open access är att publicera dem i open access-tidskrifter, som inte tar betalt av läsaren. Exempel på detta är PLOS Biology och Human IT, som nämndes i ett tidigare inlägg. Att något är publicerat open access säger alltså inte i sig något om dess vetenskapliga kvalitet, den kan vara mycket hög eller mer tveksam.

En annan väg till text open access är att texten publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift, tryckt antologi eller liknande och att författaren själv tillgängliggör texten på något vis. I dessa fall vet man att texten är granskad genom att det framgår att den är en kopia av en text som är publicerad någon annanstans. I vissa fall tillgängliggör också författaren sin text redan när den är inskickad för bedömning, men innan den blivit antagen. Det brukar kallas för pre-print. I de fallen kan man inte luta sig mot någon annans granskning av texten för att bedöma dess trovärdighet.

När författare tillgängliggör texter som publicerats någon annanstans sker det ofta på något av följande vis:

  • I ett öppet arkiv/repository. Ett sådant arkiv kan finnas på forskarens lärosäte, t.ex. Högskolans i Borås BADA, eller så kan det vara inriktat på särskilda ämnen, t.ex. arXiv.org, som har blivit mycket populärt och använt inom fysik, datavetenskap, matematik och relaterade forskningsområden.
  • På den egna webbplatsen. Det ökande antalet öppna arkiv har kanske gjort detta alternativ något mindre vanligt, men det förekommer fortfarande att forskare underlättar för den som är intresserad av hennes/hans forskning genom att göra sina texter tillgängliga direkt från forskarens webbplats. Ett exempel är James Paul Gee, en forskare som har skrivit mycket inom lärande, datorspel och sociokulturell teori. Du kanske noterar att Gee använder sig av en bloggplattform för att ge tillgång till sina publikationer. Det faktum att det är en blogg säger inget i sig om sidans trovärdighet eller vetenskaplighet. Det finns till och med vetenskapliga tidskrifter som använder en bloggplattform för att utforma sin webbplats. Titta istället efter andra indikatorer på vem som står bakom och vilken typ av texter som publiceras (t.ex. de som har diskuterats i tidigare inlägg).

Slutligen ska det sägas att inte alla publikationer, inte heller alla tidskrifter, som utger sig för att vara vetenskapliga faktiskt är det. Det har du nog redan kommit fram till. På nätet får alla typer av publikationer större spridning än vad som är fallet med tryckta publikationer, och det gör att man lättare stöter på även tidskrifter som inte är så vetenskapliga som de utger sig för att vara (se t.ex. Open access och tveksamma förlag). De tips som har getts i de här blogginläggen ger en första indikation på vad du kan titta efter när du försöker göra en bedömning. Ju fler vetenskapliga och icke vetenskapliga texter du stöter på och reflekterar över från det här perspektivet, desto lättare kommer du att ha att göra bedömningen.

Och tänk på att ta hjälp! Du kan exempelvis diskutera med:

  • dina kursare
  • dina lärare
  • bibliotekarierna

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, part 6: Innehåll och utformning

Innehållsmässigt bör en vetenskaplig text synliggöra forskningens vetenskapliga förhållningssätt och hur forskarna har kommit fram till resultaten. Författaren/författarna bör vara tydlig med vilket perspektiv som anläggs i texten och förhålla sig kritiskt till såväl andras texter som till den egna analysen. Det är viktigt att läsaren kan förstå vad det är forskaren har gjort och hur hon eller han har gått tillväga. Hur har man nått de resultat man har kommit fram till, oavsett typ av forskning? Vilken grund finns för att komma fram till de antaganden man gör i texten? Vilka tolkningar och analyser har gjorts? Transparens är alltså viktig både när det gäller förhållningssätt och tillvägagångssätt. Givetvis finns det också texter som publiceras i vetenskapliga sammanhang som på ett eller annat sätt utmanar detta ideal, antingen högst medvetet eller omedvetet.

Inom många forskningsområden är det viktigt att uttrycka sig tydligt och precist och att utnyttja en vokabulär som är standard inom området.

Många artiklar i vetenskapliga tidskrifter, liksom konferensbidrag och i vissa fall bokkapitel, redovisar en empirisk studie (mer eller mindre experimentell) som man tolkar och sätter i förhållande till andra studier som har genomförts. Ett klassiskt sätt att strukturera en sådan text på inom naturvetenskap och viss samhällsvetenskap är utifrån IMRD-modellen:

  • Inledning (problemformulering, syfte, forskningsfrågor, tidigare forskning, teori)
  • Metod (metodbeskrivning och ev. etiska överväganden)
  • Resultat (redovisning av undersökningen i bearbetad form samt analys)
  • Diskussion (koppling av resultaten till tidigare forskning och teori, slutsatser, ev. förslag till vidare forskning)

Vad som får mycket utrymme i texten skiljer sig mellan olika forskningsområden – det kan vara metod, teori eller att diskutera analysen i förhållande till tidigare forskning. Ovanstående är också en modell som ofta följs i doktorsavhandlingar och i monografier som presenterar en större empirisk studie (möjligen med flera delstudier). Ett alternativ är att varje kapitel utgör ett fördjupat exempel på ett tema som sedan diskuteras i det avslutande kapitlet, men där mycket av analysen sker löpande i boken. Ett exempel är när tematiken i en författares verk analyseras genom att varje kapitel fokuserar på ett specifikt verk (bok, pjäs, m.m.).

Doktorsavhandlingar tar ibland formen av så kallade sammanläggningsavhandlingar. Det innebär att de består av ett antal artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller konferensskrifter. Artiklarna föregås av en ”kappa” där författaren ofta lite mer sammanhållet resonerar kring avhandlingens forskningsfrågor, metod och teori, gör en kort sammanfattning av artiklarna som sätter dem i relation till frågorna och till varandra, och drar så slutsatser utifrån alla de ingående artiklarnas resultat.

Givetvis finns det också många andra sätt att strukturera vetenskapliga texter. Vetenskapliga publikationer kan innehålla andra uttrycksformer än text, t.ex. video, bild och diagram. Försök själv att utifrån de exempel du stöter på inom ditt ämne och de diskussioner ni för under utbildningen förstå vad som är vanligt inom de forskningsområden som är mest relevanta för dig och att identifiera var gränserna går för vad som anses acceptabelt inom ämnet.

//Helena Francke, lektor på BHS