Vetenskaplig text, del 5: Målgrupp

Ibland går det att skaffa sig en uppfattning om vem en text riktar sig till och det kan användas för att bedöma om en text t.ex. är att betrakta som vetenskaplig eller populärvetenskaplig. Vetenskapliga texter riktar sig vanligen i första hand till andra forskare inom det egna forskningsområdet. Det kan innebära att man tar vissa saker för givna, exempelvis ämneskunskap eller att läsaren är insatt i en särskild teoretisk tradition. Det kan också göra att man använder ett språk (exempelvis etablerade begrepp eller matematiska formler) som inte är helt lätta att förstå för någon utanför forskningsområdet. Vilka konsekvenser detta har för läsbarheten för läsare som inte är väl insatta i ämnet skiljer sig åt mellan forskningsområden – inom vissa ämnen skriver man för en bredare läsekrets, kanske till och med den breda allmänheten, medan man inom andra områden riktar sig främst till specialister. Dessa specialister kan inkludera både forskare och yrkesverksamma. Inom exempelvis naturvetenskap och historia finns det flera goda exempel på populärvetenskapliga texter som presenterar forskning i mer lättillgängliga format. Tidskrifter vars primära målgrupp (som författare och/eller läsare) är yrkesverksamma är ofta (men inte alltid!) populärvetenskapliga eller fackpress snarare än vetenskapliga. Med detta sagt så kan vi ändå konstatera att vetenskapliga tidskrifter ofta riktar sig till forskare, studenter och yrkesverksamma. Detta framkommer t.ex. i beskrivningen av Journal of Documentation från Emerald Publishers: ”Key journal audiences

  • Educators, scholars, researchers and advanced students in the information sciences
  • Reflective practitioners in the information professions
  • Policy makers and funders in information-related areas
  • The Journal’s content will also be of value to scholars and students in many related subject areas.”

I författarinstruktionerna till den inflytelserika och ämnesmässigt breda tidskriften Nature kan vi också ana oss till att tidskriften riktar sig mot olika målgrupper, men att inte alla kanske förväntas läsa hela artiklarna: ”Authors are strongly encouraged to attempt two 100-word summaries, one to encapsulate the significance of the work for readers of Nature (mainly scientists or those in scientifically related professions); and the other to explain the conclusions at an understandable level for the general public.” (Från “For Authors”) Båda dessa vetenskapliga tidskrifter lyfter alltså fram forskare, studenter och yrkesverksamma inom specialområdet som de primära målgrupperna, men öppnar för att även andra kan finna artiklarna intressanta.

//Helena Francke, lektor på BHS

 

Vetenskaplig text, del 4: Referenser

Vi fortsätter gästbloggaren Helena Franckes serie med del 4: Referenser. Ständigt aktuellt ämne för oss på biblioteket.

En viktig sak i vetenskapliga texter är att man utförligt och på ett korrekt sätt belägger sitt resonemang med hänvisning till källor och litteratur. Refererar gör man t.ex. för att förankra sin egen studie i vad tidigare forskning har kommit fram till – att förse sin studie med en kontext. Det är också ett uttryck för ett gott vetenskapligt uppförande (både gentemot andra författare och gentemot läsaren). Genom de texter man förhåller sig till skriver man som forskare in sig i en tradition, där man kan visa på vilken tidigare forskning man känner samröre med. Referensen fungerar också retoriskt – den används för att övertyga läsaren och visar att vi har satt oss in i relevant litteratur.

I olika vetenskapliga genrer och subgenrer behandlas referenser något olika och det finns också olika sätt att utforma och använda sig av hänvisningar och referenser inom olika ämnen. Det finns vidare texter som haft stort inflytande på vetenskap men som inte själva innehåller någon omfattande referensapparat. Ett exempel är Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Om dessa texter är vetenskapliga eller ej kan man kanske debattera, men de anses ofta som högst rimliga att referera till i dagens vetenskapliga texter.

Se även:

Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 3: Vetenskapliga genrer

I föregående inlägg nämnde jag avslutningsvis bloggar. Under vissa omständigheter kan man tänka sig att ett blogginlägg kan vara en vetenskaplig text, men bloggar är inte generellt att betrakta som en vetenskaplig genre. Att lära sig att identifiera särskilda genrer kan vara en hjälp i att avgöra vilka texter som är vetenskapliga.

En genre utmärks ofta av att texter som hänförs till genren har likheter (eller regelbundenheter) i t.ex. innehåll, eller logisk struktur, typografi, vokabulär och språk (se vidare Augustsson 2007). Några vanliga vetenskapliga genrer är:

  • Artikel i vetenskaplig tidskrift
  • Bok/Monografi
  • Bokkapitel i en antologi
  • Avhandling
  • Konferensbidrag
  • Review articles/Annual review

Flera av dessa genrer har diskuterats mer utförligt i tidigare inlägg. En review article kan kanske bäst översättas med litteraturöversikt. Den sammanfattar de senaste årens forskning inom ett avgränsat område och försöker dra slutsatser utifrån resultat och ansatser.

Vilka genrer man publicerar sig i skiljer sig mellan olika ämnen och i olika länder. Detta är viktigt att ta i beaktande när man tar ställning till vad som betraktas som en vetenskaplig text inom olika områden. Även vilket språk man skriver på skiljer sig åt och som en konsekvens av detta om man publicerar sig huvudsakligen nationellt eller internationellt. I det sammanhanget kan det vara bra att tänka på att engelskspråkiga författare inte behöver göra ett sådant val – en amerikansk forskare som publicerar sig i en amerikansk tidskrift på engelska tvingas inte göra ett sådant val mellan nationellt och internationellt.

Mycket förenklat kan några utmärkande drag för publicering inom olika områden sammanfattas såhär:

  • Humaniora
    • Monografier och bokkapitel vanligast, gärna författade på det nationella språket
    • Artiklar blir alltmer vanliga, även i internationella tidskrifter
    • Stora skillnader mellan olika ämnen, exv. publicerar lingvister vanligen artiklar men litteraturvetare gärna monografier och bokkapitel
  • Naturvetenskap, teknik och medicin (STM)
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Konferensbidrag är särskilt prestigefulla inom vissa fält
  • Samhällsvetenskap
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Även böcker på det nationella språket
    • Stora skillnader mellan olika ämnen även här (efter Jenny Johannisson)

Referenser:

Augustsson, Gunnar (2007). Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

Johannisson, J. (2011). Föreläsningsmaterial. Högskolan i Borås.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 2: Utgivare

Måndag igen och här kommer del 2 i vår serie om vetenskaplig text från förra hösten. Om du missat första delen om Peer Review finns den att läsa här.

Ett sätt att snabbt försöka bestämma om en text är vetenskaplig är att titta på i vilket sammanhang den förekommer och vem som står bakom.

  •  Är en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift som du har stött på tidigare?
  • Om du är obekant med tidskriften, är förlaget eller organisationen som står bakom tidskriften känd för att ge ut vetenskapliga tidskrifter eller för att producera forskning? Exempelvis ges tidskriften som nämndes i föregående inlägg, Human IT, ut av Högskolan i Borås. Ett annat exempel är Tidskriften British Educational Research Journal som är associerad med the British Educational Research Association (BERA) och ges ut av förlaget Taylor & Francis som ger ut många vetenskapliga tidskrifter. Andra kända internationella vetenskapliga förlag är Elsevier, Springer, Blackwell, Routledge och diverse universitetsförlag (University Press – dessa är inte nödvändigtvis nära kopplade till universiteten längre).
  • Ovanstående punkt gäller även för monografier och antologier.
  • För konferenser får man ofta göra lite mer detektivarbete, men det finns vissa konferenser som är kopplade till stora organisationer, t.ex. IEEE eller ACM.
  • Vissa databaser ställer krav på att tidskrifter och konferensskrifter som finns inkluderade ska ha genomgått granskning. Ett exempel är Web of Science. Om man är osäker kan det vara värt att kontrollera om en tidskrift finns med där. Men att den inte är inkluderad betyder inte att tidskriften inte kan vara vetenskapligt.

Ännu så länge är det ofta så att de texter som accepteras som vetenskapliga i högre utbildning är de som har granskats av någon utomstående, vilket vanligen sker i publiceringsskedet. Det gör att även om forskare i allt högre grad publicerar resultat och resonemang i andra kanaler, exempelvis genom att testa dem på läsarna av en blogg eller genom att publicera så kallade pre-prints (dvs. inskickade men inte ännu publicerade texter) i öppna arkiv som ArXiv.org, så betraktas de inte nödvändigtvis som vetenskapliga, även om många av texterna givetvis är det, särskilt i ArXiv. Beroende på hur publiceringslandskapet utvecklas kan detta komma att förändras.

//Helena Francke, lektor på BHS

 

Vetenskaplig text, del 1: Peer review

Frågorna om hur man hittar en vetenskaplig artikel fortsätter strömma in, därför plockar vi upp Helena Franckes artikelserie i vår blogg från förra hösten om vetenskapliga texter. Del ett handlar om begreppet peer review, så håll till godo: 

En viktig aspekt inom forskning är att man granskar varandras arbete. Har studien genomförts på ett korrekt vis och är de slutsatser som dras rimliga? Ett vanligt sätt att göra detta är genom så kallad kollegial granskning, det som på engelska (och ofta på svenska) benämns peer review eller refereed article. Det innebär att innan en text publiceras så läses den av en eller flera forskare inom forskningsområdet. Det ska vara forskare som inte står författaren nära. Dessa granskare ska dels bedöma om texten är tillräckligt bra för att publiceras, dels föreslå hur texten kan förbättras – och helst fånga upp alla eventuella felaktigheter. Utifrån granskarnas kommentarer beslutar redaktören eller utgivaren om texten ska publiceras eller inte.

Hur vanligt peer review är och hur granskningen går till skiljer sig åt mellan olika områden. Inom vissa forskningsområden är det inte så vanligt medan man i andra inte skulle tänka tanken att använda studier som inte är refereegranskade.

Hur vet man då om en publicerad text är refereegranskad? När det är fråga om tidskrifter så framkommer det ofta i tidskriftsnumret, på webbplatsen eller till och med i artikeln.

  • Det kan stå väldigt tydligt på förstasidan, t.ex. ”PLOS Biology is a peer-reviewed, open-access journal featuring research articles of exceptional significance in all areas of biological science, from molecules to ecosystems.”
  • Det kan finnas information för granskare, exempelvis ”Reviewer guidelines”. Där finns förmodligen reviewprocessen beskriven, mer eller mindre detaljerat. Se t.ex. PLOS Biology Guidelines for Reviewers.
  • Det kan finnas nämnt bland information som riktar sig till författare, t.ex. Author guidelines, eller i information om tidskriften, se t.ex. Human IT.

Som exemplet med Human IT visar så kan samma tidskrift innehålla både peer reviewat material och sådant som inte har genomgått annat än redaktionell granskning.

Konferensbidrag fungerar ofta som tidskriftsartiklar i att det går att få reda på hur konferensen har granskat bidragen. Men de skiljer sig genom att det inte alltid är så att det är hela papret som har granskats. I vissa fall kan granskningen ha gällt ett abstract snarare än hela den slutgiltiga artikeln. Det kan därför vara bra att vara uppmärksam.

När det gäller vetenskapliga böcker, sammanhängande monografier, är det ofta svårare att bedöma om de har blivit refereegranskade. Svenska böcker genomgår vanligen inte kollegial granskning, däremot redaktionell granskning. Men diskussioner finns om att införa ett system för granskning av monografier, så det kan komma att ändra sig i framtiden. Däremot har ofta brittiska och nordamerikanska monografier refereegranskats.

Även i antologier, med kapitel av olika författare, ser det lite olika ut. Ibland har författarna granskat varandras bidrag i ett slags intern granskning. Det händer också att antologier granskas på av externa granskare. Då finns ibland en lista med tack till granskarna tryckt i boken.

Givetvis innebär inte refereegranskning alltid en garanti för att det som har granskats är väl genomförd och väl argumenterad forskning, men det är det mest utbredda och tillförlitliga systemet vi har för att kvalitetsgranska forskning.

//Helena Francke, lektor på BHS

Dags för uppsats

Det är igen den tiden på året som många av våra studenter sitter och funderar på vad de ska välja för ämne för sin uppsats, hur forskningsfrågor formuleras och hur ska relevant litteratur hittas.

Här lyfter vi fram några av våra tidigare inlägg om forskningsfrågor och informationssökning. Förhoppningsvis är de till hjälp.

Du kan börja med att läsa inlägget om hur forskningsfrågor kan formuleras. Kolla också in filmen. Den är väldigt bra. Kanske behöver du också hjälp med att läsa vetenskapliga texter? Under kategorin för vetenskapliga texter finns mängder med inlägg om du känner igen en vetenskaplig text, hur du kan bedöma tidskrifter. Du behöver också granska dina källor källkritiskt.

Det är inte bara hjälp med sökningar du kanske behöver men också hur du sidnumererar i word. Där finns det också en instruktionsfilm som du kan ta en titt. När du sedan har skrivit din uppsats så behöver du kanske hjälp med referenserna. Vår harvardguide finns också tillägnglig på webben eller som nerladdningsbar fil.

På torsdagar erbjuds det speciella sökverkstäder. Kl 15 till 1630 i J418 bemannar en bibliotekarie sökverkstaden. Där får du tips och stöd i din informationssökning. Glöm inte att bibliotekarierna bemannar informationspunkten vardagar mellan 8 och 18. Du kan få hjälp med informationssökning även då.

Pieta Eklund

Lär dig bedöma tidskrifter

När du skriver arbeten vid högskolan behöver du ofta olika typer av material. En stor del av det du behöver är vetenskapliga texter för ditt kurspaper eller din uppsats när du vill belägga din forskning.

När vi jobbar i informationspunkten så ställs det många gånger frågor om en artikel är vetenskaplig eller inte. Det är inte lätt att bedöma om en artikel är vetenskaplig eller inte. Därför har det skapats ett enkel verktyg som du kan använda för att försöka utröna om en artikel är vetenskaplig eller populärvetenskaplig artikel, en branschtidning eller en dagstidning. Kolla in guiden!

Vi har tidigare haft en serie av inlägg i bloggen om vetenskapliga texter. Där finns hjälp med att läsa vetenskapliga texter men också mer detaljerade beskrivningar på hur du känner igen vetenskapliga texter.

Pieta Eklund