Lär dig bedöma tidskrifter

När du skriver arbeten vid högskolan behöver du ofta olika typer av material. En stor del av det du behöver är vetenskapliga texter för ditt kurspaper eller din uppsats när du vill belägga din forskning.

När vi jobbar i informationspunkten så ställs det många gånger frågor om en artikel är vetenskaplig eller inte. Det är inte lätt att bedöma om en artikel är vetenskaplig eller inte. Därför har det skapats ett enkel verktyg som du kan använda för att försöka utröna om en artikel är vetenskaplig eller populärvetenskaplig artikel, en branschtidning eller en dagstidning. Kolla in guiden!

Vi har tidigare haft en serie av inlägg i bloggen om vetenskapliga texter. Där finns hjälp med att läsa vetenskapliga texter men också mer detaljerade beskrivningar på hur du känner igen vetenskapliga texter.

Pieta Eklund

 

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och få något ut av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas upp tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är den viktig att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrera publikationsdatabaser och institutionella arkiv.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektronisk format för då blir lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat en Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Uppsatstips – Hur skriver jag akademiskt?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det tredje inlägget tipsar vi om resurser som berör språk och akademiskt skrivande:

En  utmaning när man skriver uppsats kan vara att variera sina formuleringar. Listorna med användbara sambandsord och fraser i akademisk text från Karolinska institutets biblioteks språklabb kan komma till användning när du vill utveckla ditt språk.

Avstavning, förkortningar, att skriva med siffror eller bokstäver? Mittuniversitetets Skriv- och språkreda reder ut begreppen kring ett antal språkliga klurigheter.

The Online Writing Lab (OWL) vid Purdue University innehåller resurser och instruktionsmaterial för akademiskt skrivande (på engelska).

Bild: Colourbox

Språkverkstaden
I språkverkstaden erbjuder Johanna Persson, Bibliotek & läranderesurser språkpedagogisk handledning i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Språkverkstaden (sal J441) är öppen för studenter följande tider:
Måndag: 12.00-15.00
Onsdag: 09.00-12.00
Fredag: 09.00-12.00
Här kan du läsa mer om vilket språkstöd som finns och även se aktuella kurserbjudanden.

Kört fast på ett engelsk ord eller uttryck? Det finns många resurser som kan hjälpa dig:

  • För att översätta vardagligt språk och enstaka ord/meningar fungerar ofta Google Translate och andra webbaserade översättningstjänster som Tyda.se bra.
  • På biblioteket hittar du även Norstedts stora svensk-engelska ordbok för hemlån, klicka här för att se om det finns exemplar inne.
  • Du har också tillgång till en digital version av Norstedts ordbok på högskolans datorer under Startmenyn: HB – Office applications – Wordfinder 10

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I andra inlägget tipsar vi om några bra resurser för dig som vill veta hur du känner igen en vetenskaplig artikel.

Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Högskolan i Jönköping har gjort en film som förklarar skillnaden på olika vetenskapliga (och ovetenskapliga) texter.

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, skrev nyligen ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara Hellberg

Vetenskaplig text, del 7: Internetkällor

Att ha ett särskilt blogginlägg om vetenskapliga texter på Internet kan kanske förefalla lite gammalmodigt. De flesta av de exempel jag har använt i tidigare inlägg är hämtade från Internet, antingen från vetenskapliga tidskrifter, konferensskrifter eller böcker som finns fritt åtkomliga eller sådana som ni som studenter kommer åt via Högskolebibliotekets prenumerationer och licenser på e-tidskrifter eller e-böcker. Väldigt många av de vetenskapliga texter vi kommer i kontakt med är alltså hämtade från Internet. Men det finns några specialfall på webbresurser som jag gärna vill ta upp avslutningsvis. Det gäller framför allt fall där forskare själva tillgängliggör sina texter fritt på webben.

Under de senaste dryga femton åren har det funnits en rörelse som kallas Open Access och som syftar till att så många forskningspublikationer som möjligt ska bli åtkomliga på webben utan att läsaren behöver betala för att ta del av dem. Open access har framför allt slagit igenom för artiklar, konferensbidrag, avhandlingar och studenters examensarbeten, men också böcker görs i allt högre grad fritt tillgängliga (se t.ex. Libraries, black metal and corporate finance). Ett sätt att göra sina artiklar tillgängliga open access är att publicera dem i open access-tidskrifter, som inte tar betalt av läsaren. Exempel på detta är PLOS Biology och Human IT, som nämndes i ett tidigare inlägg. Att något är publicerat open access säger alltså inte i sig något om dess vetenskapliga kvalitet, den kan vara mycket hög eller mer tveksam.

En annan väg till text open access är att texten publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift, tryckt antologi eller liknande och att författaren själv tillgängliggör texten på något vis. I dessa fall vet man att texten är granskad genom att det framgår att den är en kopia av en text som är publicerad någon annanstans. I vissa fall tillgängliggör också författaren sin text redan när den är inskickad för bedömning, men innan den blivit antagen. Det brukar kallas för pre-print. I de fallen kan man inte luta sig mot någon annans granskning av texten för att bedöma dess trovärdighet.

När författare tillgängliggör texter som publicerats någon annanstans sker det ofta på något av följande vis:

  • I ett öppet arkiv/repository. Ett sådant arkiv kan finnas på forskarens lärosäte, t.ex. Högskolans i Borås BADA, eller så kan det vara inriktat på särskilda ämnen, t.ex. arXiv.org, som har blivit mycket populärt och använt inom fysik, datavetenskap, matematik och relaterade forskningsområden.
  • På den egna webbplatsen. Det ökande antalet öppna arkiv har kanske gjort detta alternativ något mindre vanligt, men det förekommer fortfarande att forskare underlättar för den som är intresserad av hennes/hans forskning genom att göra sina texter tillgängliga direkt från forskarens webbplats. Ett exempel är James Paul Gee, en forskare som har skrivit mycket inom lärande, datorspel och sociokulturell teori. Du kanske noterar att Gee använder sig av en bloggplattform för att ge tillgång till sina publikationer. Det faktum att det är en blogg säger inget i sig om sidans trovärdighet eller vetenskaplighet. Det finns till och med vetenskapliga tidskrifter som använder en bloggplattform för att utforma sin webbplats. Titta istället efter andra indikatorer på vem som står bakom och vilken typ av texter som publiceras (t.ex. de som har diskuterats i tidigare inlägg).

Slutligen ska det sägas att inte alla publikationer, inte heller alla tidskrifter, som utger sig för att vara vetenskapliga faktiskt är det. Det har du nog redan kommit fram till. På nätet får alla typer av publikationer större spridning än vad som är fallet med tryckta publikationer, och det gör att man lättare stöter på även tidskrifter som inte är så vetenskapliga som de utger sig för att vara (se t.ex. Open access och tveksamma förlag). De tips som har getts i de här blogginläggen ger en första indikation på vad du kan titta efter när du försöker göra en bedömning. Ju fler vetenskapliga och icke vetenskapliga texter du stöter på och reflekterar över från det här perspektivet, desto lättare kommer du att ha att göra bedömningen.

Och tänk på att ta hjälp! Du kan exempelvis diskutera med:

  • dina kursare
  • dina lärare
  • bibliotekarierna

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, part 6: Innehåll och utformning

Innehållsmässigt bör en vetenskaplig text synliggöra forskningens vetenskapliga förhållningssätt och hur forskarna har kommit fram till resultaten. Författaren/författarna bör vara tydlig med vilket perspektiv som anläggs i texten och förhålla sig kritiskt till såväl andras texter som till den egna analysen. Det är viktigt att läsaren kan förstå vad det är forskaren har gjort och hur hon eller han har gått tillväga. Hur har man nått de resultat man har kommit fram till, oavsett typ av forskning? Vilken grund finns för att komma fram till de antaganden man gör i texten? Vilka tolkningar och analyser har gjorts? Transparens är alltså viktig både när det gäller förhållningssätt och tillvägagångssätt. Givetvis finns det också texter som publiceras i vetenskapliga sammanhang som på ett eller annat sätt utmanar detta ideal, antingen högst medvetet eller omedvetet.

Inom många forskningsområden är det viktigt att uttrycka sig tydligt och precist och att utnyttja en vokabulär som är standard inom området.

Många artiklar i vetenskapliga tidskrifter, liksom konferensbidrag och i vissa fall bokkapitel, redovisar en empirisk studie (mer eller mindre experimentell) som man tolkar och sätter i förhållande till andra studier som har genomförts. Ett klassiskt sätt att strukturera en sådan text på inom naturvetenskap och viss samhällsvetenskap är utifrån IMRD-modellen:

  • Inledning (problemformulering, syfte, forskningsfrågor, tidigare forskning, teori)
  • Metod (metodbeskrivning och ev. etiska överväganden)
  • Resultat (redovisning av undersökningen i bearbetad form samt analys)
  • Diskussion (koppling av resultaten till tidigare forskning och teori, slutsatser, ev. förslag till vidare forskning)

Vad som får mycket utrymme i texten skiljer sig mellan olika forskningsområden – det kan vara metod, teori eller att diskutera analysen i förhållande till tidigare forskning. Ovanstående är också en modell som ofta följs i doktorsavhandlingar och i monografier som presenterar en större empirisk studie (möjligen med flera delstudier). Ett alternativ är att varje kapitel utgör ett fördjupat exempel på ett tema som sedan diskuteras i det avslutande kapitlet, men där mycket av analysen sker löpande i boken. Ett exempel är när tematiken i en författares verk analyseras genom att varje kapitel fokuserar på ett specifikt verk (bok, pjäs, m.m.).

Doktorsavhandlingar tar ibland formen av så kallade sammanläggningsavhandlingar. Det innebär att de består av ett antal artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller konferensskrifter. Artiklarna föregås av en ”kappa” där författaren ofta lite mer sammanhållet resonerar kring avhandlingens forskningsfrågor, metod och teori, gör en kort sammanfattning av artiklarna som sätter dem i relation till frågorna och till varandra, och drar så slutsatser utifrån alla de ingående artiklarnas resultat.

Givetvis finns det också många andra sätt att strukturera vetenskapliga texter. Vetenskapliga publikationer kan innehålla andra uttrycksformer än text, t.ex. video, bild och diagram. Försök själv att utifrån de exempel du stöter på inom ditt ämne och de diskussioner ni för under utbildningen förstå vad som är vanligt inom de forskningsområden som är mest relevanta för dig och att identifiera var gränserna går för vad som anses acceptabelt inom ämnet.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 5: Målgrupp

Ibland går det att skaffa sig en uppfattning om vem en text riktar sig till och det kan användas för att bedöma om en text t.ex. är att betrakta som vetenskaplig eller populärvetenskaplig. Vetenskapliga texter riktar sig vanligen i första hand till andra forskare inom det egna forskningsområdet. Det kan innebära att man tar vissa saker för givna, exempelvis ämneskunskap eller att läsaren är insatt i en särskild teoretisk tradition. Det kan också göra att man använder ett språk (exempelvis etablerade begrepp eller matematiska formler) som inte är helt lätta att förstå för någon utanför forskningsområdet. Vilka konsekvenser detta har för läsbarheten för läsare som inte är väl insatta i ämnet skiljer sig åt mellan forskningsområden – inom vissa ämnen skriver man för en bredare läsekrets, kanske till och med den breda allmänheten, medan man inom andra områden riktar sig främst till specialister. Dessa specialister kan inkludera både forskare och yrkesverksamma.

Inom exempelvis naturvetenskap och historia finns det flera goda exempel på populärvetenskapliga texter som presenterar forskning i mer lättillgängliga format. Tidskrifter vars primära målgrupp (som författare och/eller läsare) är yrkesverksamma är ofta (men inte alltid!) populärvetenskapliga eller fackpress snarare än vetenskapliga.

Med detta sagt så kan vi ändå konstatera att vetenskapliga tidskrifter ofta riktar sig till forskare, studenter och yrkesverksamma. Detta framkommer t.ex. i beskrivningen av Journal of Documentation från Emerald Publishers:

”Key journal audiences

  • Educators, scholars, researchers and advanced students in the information sciences
  • Reflective practitioners in the information professions
  • Policy makers and funders in information-related areas
  • The Journal’s content will also be of value to scholars and students in many related subject areas.”

I författarinstruktionerna till den inflytelserika och ämnesmässigt breda tidskriften Nature kan vi också ana oss till att tidskriften riktar sig mot olika målgrupper, men att inte alla kanske förväntas läsa hela artiklarna:

”Authors are strongly encouraged to attempt two 100-word summaries, one to encapsulate the significance of the work for readers of Nature (mainly scientists or those in scientifically related professions); and the other to explain the conclusions at an understandable level for the general public.” (Från “For Authors”)

Båda dessa vetenskapliga tidskrifter lyfter alltså fram forskare, studenter och yrkesverksamma inom specialområdet som de primära målgrupperna, men öppnar för att även andra kan finna artiklarna intressanta.

//Helena Francke, lektor på BHS