Vetenskaplig text, del 4: Referenser

En viktig sak i vetenskapliga texter är att man utförligt och på ett korrekt sätt belägger sitt resonemang med hänvisning till källor och litteratur. Refererar gör man t.ex. för att förankra sin egen studie i vad tidigare forskning har kommit fram till – att förse sin studie med en kontext. Det är också ett uttryck för ett gott vetenskapligt uppförande (både gentemot andra författare och gentemot läsaren). Genom de texter man förhåller sig till skriver man som forskare in sig i en tradition, där man kan visa på vilken tidigare forskning man känner samröre med. Referensen fungerar också retoriskt – den används för att övertyga läsaren och visar att vi har satt oss in i relevant litteratur.

I olika vetenskapliga genrer och subgenrer behandlas referenser något olika och det finns också olika sätt att utforma och använda sig av hänvisningar och referenser inom olika ämnen. Det finns vidare texter som haft stort inflytande på vetenskap men som inte själva innehåller någon omfattande referensapparat. Ett exempel är Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Om dessa texter är vetenskapliga eller ej kan man kanske debattera, men de anses ofta som högst rimliga att referera till i dagens vetenskapliga texter.

Se även:

Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysis. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 3: Vetenskapliga genrer

I föregående inlägg nämnde jag avslutningsvis bloggar. Under vissa omständigheter kan man tänka sig att ett blogginlägg kan vara en vetenskaplig text, men bloggar är inte generellt att betrakta som en vetenskaplig genre. Att lära sig att identifiera särskilda genrer kan vara en hjälp i att avgöra vilka texter som är vetenskapliga.

En genre utmärks ofta av att texter som hänförs till genren har likheter (eller regelbundenheter) i t.ex. innehåll, eller logisk struktur, typografi, vokabulär och språk (se vidare Augustsson 2007). Några vanliga vetenskapliga genrer är:

  • Artikel i vetenskaplig tidskrift
  • Bok/Monografi
  • Bokkapitel i en antologi
  • Avhandling
  • Konferensbidrag
  • Review articles/Annual review

Flera av dessa genrer har diskuterats mer utförligt i tidigare inlägg. En review article kan kanske bäst översättas med litteraturöversikt. Den sammanfattar de senaste årens forskning inom ett avgränsat område och försöker dra slutsatser utifrån resultat och ansatser.

Vilka genrer man publicerar sig i skiljer sig mellan olika ämnen och i olika länder. Detta är viktigt att ta i beaktande när man tar ställning till vad som betraktas som en vetenskaplig text inom olika områden. Även vilket språk man skriver på skiljer sig åt och som en konsekvens av detta om man publicerar sig huvudsakligen nationellt eller internationellt. I det sammanhanget kan det vara bra att tänka på att engelskspråkiga författare inte behöver göra ett sådant val – en amerikansk forskare som publicerar sig i en amerikansk tidskrift på engelska tvingas inte göra ett sådant val mellan nationellt och internationellt.

Mycket förenklat kan några utmärkande drag för publicering inom olika områden sammanfattas såhär:

  • Humaniora
    • Monografier och bokkapitel vanligast, gärna författade på det nationella språket
    • Artiklar blir alltmer vanliga, även i internationella tidskrifter
    • Stora skillnader mellan olika ämnen, exv. publicerar lingvister vanligen artiklar men litteraturvetare gärna monografier och bokkapitel
  • Naturvetenskap, teknik och medicin (STM)
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Konferensbidrag är särskilt prestigefulla inom vissa fält
  • Samhällsvetenskap
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Även böcker på det nationella språket
    • Stora skillnader mellan olika ämnen även här (efter Jenny Johannisson)

Referenser:

Augustsson, Gunnar (2007). Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysis. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

Johannisson, J. (2011). Föreläsningsmaterial. Högskolan i Borås.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 2: Utgivare

Ett sätt att snabbt försöka bestämma om en text är vetenskaplig är att titta på i vilket sammanhang den förekommer och vem som står bakom.

  •  Är en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift som du har stött på tidigare?
  • Om du är obekant med tidskriften, är förlaget eller organisationen som står bakom tidskriften känd för att ge ut vetenskapliga tidskrifter eller för att producera forskning? Exempelvis ges tidskriften som nämndes i föregående inlägg, Human IT, ut av Högskolan i Borås. Ett annat exempel är Tidskriften British Educational Research Journal som är associerad med the British Educational Research Association (BERA) och ges ut av förlaget Taylor & Francis som ger ut många vetenskapliga tidskrifter. Andra kända internationella vetenskapliga förlag är Elsevier, Springer, Blackwell, Routledge och diverse universitetsförlag (University Press – dessa är inte nödvändigtvis nära kopplade till universiteten längre).
  • Ovanstående punkt gäller även för monografier och antologier.
  • För konferenser får man ofta göra lite mer detektivarbete, men det finns vissa konferenser som är kopplade till stora organisationer, t.ex. IEEE eller ACM.
  • Vissa databaser ställer krav på att tidskrifter och konferensskrifter som finns inkluderade ska ha genomgått granskning. Ett exempel är Web of Science. Om man är osäker kan det vara värt att kontrollera om en tidskrift finns med där. Men att den inte är inkluderad betyder inte att tidskriften inte kan vara vetenskapligt.

Ännu så länge är det ofta så att de texter som accepteras som vetenskapliga i högre utbildning är de som har granskats av någon utomstående, vilket vanligen sker i publiceringsskedet. Det gör att även om forskare i allt högre grad publicerar resultat och resonemang i andra kanaler, exempelvis genom att testa dem på läsarna av en blogg eller genom att publicera så kallade pre-prints (dvs. inskickade men inte ännu publicerade texter) i öppna arkiv som ArXiv.org, så betraktas de inte nödvändigtvis som vetenskapliga, även om många av texterna givetvis är det, särskilt i ArXiv. Beroende på hur publiceringslandskapet utvecklas kan detta komma att förändras.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 1: Peer review

En viktig aspekt inom forskning är att man granskar varandras arbete. Har studien genomförts på ett korrekt vis och är de slutsatser som dras rimliga? Ett vanligt sätt att göra detta är genom så kallad kollegial granskning, det som på engelska (och ofta på svenska) benämns peer review eller refereed article. Det innebär att innan en text publiceras så läses den av en eller flera forskare inom forskningsområdet. Det ska vara forskare som inte står författaren nära. Dessa granskare ska dels bedöma om texten är tillräckligt bra för att publiceras, dels föreslå hur texten kan förbättras – och helst fånga upp alla eventuella felaktigheter. Utifrån granskarnas kommentarer beslutar redaktören eller utgivaren om texten ska publiceras eller inte.

Hur vanligt peer review är och hur granskningen går till skiljer sig åt mellan olika områden. Inom vissa forskningsområden är det inte så vanligt medan man i andra inte skulle tänka tanken att använda studier som inte är refereegranskade.

Hur vet man då om en publicerad text är refereegranskad? När det är fråga om tidskrifter så framkommer det ofta i tidskriftsnumret, på webbplatsen eller till och med i artikeln.

  • Det kan stå väldigt tydligt på förstasidan, t.ex. ”PLOS Biology is a peer-reviewed, open-access journal featuring research articles of exceptional significance in all areas of biological science, from molecules to ecosystems.”
  • Det kan finnas information för granskare, exempelvis ”Reviewer guidelines”. Där finns förmodligen reviewprocessen beskriven, mer eller mindre detaljerat. Se t.ex. PLOS Biology Guidelines for Reviewers.
  • Det kan finnas nämnt bland information som riktar sig till författare, t.ex. Author guidelines, eller i information om tidskriften, se t.ex. Human IT.

Som exemplet med Human IT visar så kan samma tidskrift innehålla både peer reviewat material och sådant som inte har genomgått annat än redaktionell granskning.

Konferensbidrag fungerar ofta som tidskriftsartiklar i att det går att få reda på hur konferensen har granskat bidragen. Men de skiljer sig genom att det inte alltid är så att det är hela papret som har granskats. I vissa fall kan granskningen ha gällt ett abstract snarare än hela den slutgiltiga artikeln. Det kan därför vara bra att vara uppmärksam.

När det gäller vetenskapliga böcker, sammanhängande monografier, är det ofta svårare att bedöma om de har blivit refereegranskade. Svenska böcker genomgår vanligen inte kollegial granskning, däremot redaktionell granskning. Men diskussioner finns om att införa ett system för granskning av monografier, så det kan komma att ändra sig i framtiden. Däremot har ofta brittiska och nordamerikanska monografier refereegranskats.

Även i antologier, med kapitel av olika författare, ser det lite olika ut. Ibland har författarna granskat varandras bidrag i ett slags intern granskning. Det händer också att antologier granskas på av externa granskare. Då finns ibland en lista med tack till granskarna tryckt i boken.

Givetvis innebär inte refereegranskning alltid en garanti för att det som har granskats är väl genomförd och väl argumenterad forskning, men det är det mest utbredda och tillförlitliga systemet vi har för att kvalitetsgranska forskning.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text: Intro

”Utgå ifrån/referera till vetenskapliga texter.”

Detta är en inte helt ovanlig uppmaning från lärare på högskolan. Som student förväntas man bygga på vetenskapliga publikationer i sina studier, dels därför att vetenskaplig kunskap har tillkommit under strukturerade former och har granskats, dels för att exemplen hjälper oss att själva utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Ett av högskolans uppdrag är att erbjuda utbildning på vetenskaplig grund.

Men vad är egentligen en vetenskaplig text? Vad skiljer den från en ovetenskaplig text? Eller en populärvetenskaplig text? Eller en annan text som inte gör anspråk på att vara vetenskaplig? Det är inte någon helt enkel fråga och det finns inte ett enkelt svar. Eller rättare sagt, det går att hitta tydliga exempel på både det ena och det andra, men det finns en stor gråzon däremellan.

Det hela kompliceras ytterligare av att vi inte gör samma bedömning i olika ämnen, så detta kan bara bli en mycket allmän genomgång. Gråzonen flyttar helt enkelt på sig beroende på ämne. En del av att gå en högskoleutbildning är att allt eftersom lära sig vad det är som betraktas som vetenskapligt inom det egna ämnet. Det område som jag själv kan bäst är samhällsvetenskap, och det kommer kanske att skina igenom en del.

Några generella saker kan man emellertid förhålla sig till i försöket att bedöma om en text är vetenskaplig eller ej. Jag kommer att kort gå igenom dem i en serie blogginlägg. Det gäller:

  1. Peer review
  2. Utgivare
  3. Vetenskapliga genrer
  4. Referenser
  5. Målgrupper
  6. Innehåll och utformning
  7. Internetkällor

Syftet med inläggen är att du ska känna dig i alla fall lite klokare nästa gång du ska söka fram och använda en vetenskaplig text för en tenta eller uppsats.

//Helena Francke, lektor på BHS

Gästbloggare Helena Francke

Snart börjar serien om vetenskapliga texter här i bloggen. På informationspunkten får vi ofta frågor om en artikel är vetenskaplig och därför bestämde vi att engagera en av högskolans forskare att enkelt och kortfattat beskriva aspekter av vetenskapliga texter. Detta resulterade i 7 inlägg som kommer att publiceras under följande dagar här i bloggen.

Helena Francke är en lektor på Bibliotekshögskolan som har forskat om bl.a. vetenskaplig publicering. Hennes avhandling (Re)creations of scholarly journals finns tillgänglig i BADA.

Så här presenterar Helena sig själv och inleder blogginläggssviten om vetenskapliga texter.

Helena_FranckeJag heter Helena Francke och arbetar som universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Jag kommer att gästblogga om vetenskapliga texter under ett par veckor.

 

Precis som i andra utbildningar inom högskolan har vi i våra utbildningar på BHS inledande diskussioner om vad som kan betraktas som en vetenskaplig text, vilket i vissa fall är ganska självklart, men långt ifrån alltid. I höst har jag bland annat hållit en föreläsning om detta för nya studenter på institutionens två kandidatprogram. Jag arbetar också med att stödja studenterna i de masterprogram jag ansvarar för i deras arbete med vetenskapliga texter. I en av kurserna sätter vi upp en egen vetenskaplig tidskrift som deltagarna skriver egna artiklar till.

 

Inom mitt ämne, biblioteks- och informationsvetenskap, är ett forskningsområde inriktat på vetenskaplig publicering och vetenskaplig kommunikation: på att förstå vilken roll publicering har inom olika forskningsområden och hur dessa publikationer sedan organiseras systematiskt, tillgängliggörs och sprids, bland annat via biblioteken. Jag har i min egen forskning intresserat mig för de nya trenderna inom vetenskaplig publicering som har att göra med nätdistribution och open accesspublicering.

 

Det räcker givetvis inte att läsa blogginlägg eller lyssna på en föreläsning för att sedan kunna bedöma graden av vetenskaplighet hos alla texter. Att lära sig detta kräver att man söker efter och läser många typer av texter, diskuterar med andra om det man hittar, etc. Men avsikten med blogginläggen är att de ska bidra med tips och redskap som kan vara användbara som utgångspunkter i dina bedömningar. Sen är det bara att fortsätta läsa!

 

//Helena Francke, lektor på BHS

 

Pieta Eklund

Förstå dina rättigheter

IN ENGLISH

Du som författare har rättigheter, både ideella och ekonomiska. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till en annan part medan de ideella rättigheterna har du alltid kvar. Syftet med upphovsrätt är att ha balans mellan kreatörens (dina) behov av skydd och användares behov av tillgång. T.ex. så kan användare kopiera för eget bruk, referera eller citera ur dina offentliga texter men du ska alltid bli citerad. Har du överlåtit dina ekonomiska rättigheter till förlaget så är det förlaget som beslutar om användningen av ditt verk. Det betyder att förlaget genom licensavtal kan begränsa de rättigheter som lagen medger.
För att kunna parallellpublicera i BADA måste du veta om du har upphovsrätten till dem eller inte.

Det finns följande sätt att dela publikationer på när det gäller upphovsrättspolicy:

  1. Författaren behåller, om inget annat avtal skrivits, upphovsrätten till det som publiceras vid Högskolan i Borås och rekommenderas att göra det fritt tillgänglig via BADA.
  2. När det gäller internationella vetenskapliga tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlaget och då antingen begränsat eller överlåtit sina rättigheter. De flesta förlag tillåter ändå parallellpublicering om vissa villkor uppfylls. I Sherpa/Romeo kan du läsa förlagens policys.
  3. Om monografiavhandlingen har publicerats av Högskolan eller institutionen har författaren upphovsrätten och den kan publiceras i sin helhet i BADA. Om din monografiavhandling publiceras av ett förlag måste du be om tillåtelse.
  4. Om du har skrivit en sammanläggningsavhandling har du som författare rättigheten till den. De artiklar eller andra publikationer som ingår i avhandlingen och som publicerats i tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlag och då måste möjlighet till parallellpublicering kontrolleras hos varje förlag. Här är ett exempel ur BADA.
  5. För böcker, antologibidrag, rapporter, tidskrifter utan policy och publicerade konferensbidrag bör författaren kontakta förlaget och be om tillåtelse.