Sök svenska ord smidigt

Ibland kommer behovet att söka upp ett ord för att kolla hur det stavas eller vad det betyder – ett tips då är att använda svenska.se som är en webbplats från Svenska akademien.

Svenska.se är en samlingsplats för språkresurser från Svenska Akademien. Tjänsten söker i ordböckerna Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svenska ord (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB) samtidigt. Resultaten redovisas med träffar från de tre olika källorna sida vid sida.

svenska.se finns även Svenska Akademiens grammatik (SAG) i PDF. Det är den svenska standardgrammatiken avsedd för studenter, lärare, forskare och andra språkintresserade.

Kort om ordböckerna

  • SAOL: Svenska Akademiens ordlista är inne på sin 14:e upplaga. Den innehåller cirka 126 00 uppslagsord. SAOL har blivit en inofficiell norm för stavning och böjning av ord i modern svenska.
  • SO: Svensk ordbok ger en ingående beskrivning av ordförrådet i modern svenska. Tyngdpunkten ligger på ords betydelse och användning. SO innehåller cirka 65 000 ord.
  • SAOB: Svenska Akademiens ordbok beskriver det svenska skriftspråket från 1521 till nutid. SAOB omfattar 37 band och cirka 500 000 uppslagsord. Ordboken är framför allt ett viktigt hjälpmedel vid läsning av äldre texter.

Text: Klaz Arvidson & Katharina Nordling
Foto: Carlos Aranguiz, Mostphotos.

Lär dig att använda statistikportalen Statista

Statista är en internationell statistik- och marknadsdataplattform med fylligt innehåll i form av data och rapporter.

Statista

Statista ger dig tillgång till stora mängder data

Statista ger tillgång till mer än 1.5 miljoner statistikrapporter, prognoser, infografik och dossierer över många ämnen från fler än 18 000 källor. Plattformen kombinerar ekonomiska data, konsumentinsikter, opinionsundersökningar och demografiska trender.

Det är möjligt att söka efter material liksom att bläddra sig fram i materialet. Redan färdiga rapporter inom olika ämnen finns för läsning och nedladdning. Data från Statista kan laddas ned i flera office-format samt i PDF- och PNG-format. Studenter och personal på högskolan har publicerings- och användarrättigheter till innehållet i Statista.

Guider och videos

För att få en överblick av och komma igång med Statista rekommenderas videon Statista Explainer (01:29).

På webbsidan för Statista hittar du fler videos och guider till hur du kan använda och arbeta med Statista.

Om du har några frågor eller funderingar som berör Statista är du välkommen att höra av dig till oss på e-postadress biblioteket@hb.se.

Text och bild: Klaz Arvidson

Zeteo – ny databas med lagkommentarer

Zeteo är en användbar databas från Norstedts juridik och innehåller lagar med kommentarer, rättsfall, förarbeten, skattetidskrifter och nyhetstjänster.

Via Litteratur under genvägar ser du vad som ingår i vårt abonnemang. Det ingår dock inte djupa lagkommentarer på alla lagar utan endast på de lagar polisutbildningen behöver ha tillgång till. Observera att vi genom databasen Karnov har andra kommentarer och lagar så den är utmärkt att använda som komplement.

Du kan välja om du vill gå direkt till någon lagparagraf, proposition m.m. eller om du vill söka mer brett. Om du väljer att söka brett, så skriv in vad du vill söka på i rutan och då får du på vänstersidan se relevansordnat vad för slags dokument du har fått träff på. Där avgränsar du sedan på dokumenttyp som i de flesta andra databaser.

Vet du exakt vilket dokument du vill få tillgång till är det bättre att använda funktionen Gå direkt till. Där går det bra att skriva in förkortningar på lagar tex BL för bokföringslagen. Det finns en förkortningslista direkt i anslutning till sökrutan.

Det finns också en avancerad sökfunktion om du klickar på lilla förstoringsglaset ovanför frågetecknet till höger om fritextsökrutan. (Zeteo kallar detta för detaljerad sökning.) Här kan du söka i boxar och med hjälp av booelska operatorer alternativt söka inom vissa informationstyper som tex författningar, förarbeten, avgöranden, europarätt, tidskrifter, nyheter redovisningsnormer etc. Där kan du också avgränsa på datum om du vill.

Om du går till Utforska finns där förutom Innehåll även ingången Författningsregister där du har ett sakregister, ett kronologiskt författningsregister och lagförkortningsregistret som används när du vill slå upp en förkortning. Där har du också ingången Nyheter där du kan hålla dig uppdaterad på de senaste nyheterna.

En användarmanual finns (naturligtvis) även om det är lite bökigt att komma dit. Du hittar den längst ner på utforskasidan – Om Zeteo – Zeteo (längst upp till vänster) och slutligen väljer du Support. Glöm alla Hjälp-länkar som bara leder till en inloggningssida. Som student kan du inte få en egen inloggning utan du är automatiskt IP-inloggad som vanligt när du befinner dig på högskolan eller när du är inloggad med din vanliga högskoleinloggning. Kom bara ihåg att när du befinner dig hemma så gäller som vanligt att du måste gå till Zeteo via högskolans hemsida under ingången databaser. Detta för att Zeteo är en betaldatabas.

Text och bild: Lena Wadell

Vad är egentligen en DOI?

När du skriver referenser till vetenskapliga artiklar bör du ta med artikelns DOI i referensen, men vad är det egentligen, och hur skiljer sig DOI från en vanlig länk? Det ska vi försöka reda ut i detta blogginlägg.

I bibliotekets Guide till Harvardsystemet står det att man bör inkludera DOI, eller annan beständig länk, i referensen när man refererar till en tidskriftsartikel. Då kan man fråga sig vad det ska vara bra för, vad gör man ens med en DOI?

Jo, en DOI är just en beständig länk – en länk som är tänkt att finnas för alltid. Vanliga länkar på Internet kan brytas och förändras till exempel om förlaget där artikeln är publicerad får för sig att byta webbadress eller liknande. Men en permanent länk ska bestå trots sådana byten, eller andra förändringar.

Så DOI står för Digital Object Identifier och är en alfanumerisk teckensträng (dvs en kod innehållandes både bokstäver och siffror) som kan ges till elektroniska dokument eller objekt. En artikels DOI hittar du ofta i början av artikeln, eller på den webbsida (post) där all information om artikeln finns.

Det är inte alla artiklar som har en DOI, utan detta är något som förlagen själva bestämmer om de vill sätta på sina artiklar, och de måste då betala för att få ett DOI.

Varje DOI är alltså unik, så med hjälp av ett objekts DOI hittar du alltid tillbaks till dokumentet i fråga. Sen kan det vara så att DOI inte tar dig hela vägen fram till dokumentet, det vill säga så du faktiskt kan ta del av det i sin helhet. Det kan till exempel vara fråga om artiklar som ligger bakom betalväggar, men du kommer i alla fall fram till en sida med information om dokumentet i fråga.

Däremot kan man inte bara ta DOI-koden och klistra in den i webbläsarens adressfält, eftersom den inte är en webbadress. En DOI måste alltid kodas av, och det görs med hjälp av en DOI-resolver.

Alternativ om man har en DOI så kan man skriva in den i en webbläsare, men man måste då sätta http://doi.org/ framför själva koden, det vill säga http://doi.org/10.1177/1355819614534836.

Så sammanfattningsvis kan man säga att en DOI är ett fiffigt sätt att alltid hitta tillbaks till en artikel, men du behöver ett verktyg för att kunna använda den på ett bra sätt.

Text: Katharina Nordling

Bibliotekets resurser tar inte jullov!

Jul- och nyårshelgerna närmar sig och det innebär några stängda dagar hos oss på biblioteket. Vi vet att många av er under denna tid jobbar hårt med att bli klara med era hemtentor och andra inlämningsuppgifter som ska in i början på det nya året.

Tänk på att väldigt mycket av det du behöver för ditt arbete finns tillgängligt för dig elektroniskt även om vi har stängt.

Exempel på vad du kan göra hemifrån via bibliotekets webbplats

För att kunna använda dig av bibliotekets alla tjänster när du befinner dig utanför campus, t.ex. hemma, är det viktigt att du startar från bibliotekets webbplats, på så sätt kommer du ”rätt väg in” till alla våra resurser och vårt material.

För att komma åt vissa resurser som t.ex databaser, artiklar och e-böcker behöver du logga in med ditt S-nummer (samma som till Ping Pong) för att verifiera att du som student tillhör oss och på så sätt har rätt att ta del av resurserna.

Är du van vid att använda Google Scholar så kan du också anpassa den så att du kommer åt våra fulltexter den vägen (gå in under inställningar och välj bibliotekslänkar och lägg till Högskolan i Borås).

Det går så klart bra att mejla oss även under våra stängda dagar – vi svarar så fort vi är åter. Våra öppettider för hela jul och nyår hittar du på vår webb.

Ta hand om dig och glöm inte vila lite också under ledigheten!

Text: Christel Olsson, uppdaterad av Klaz Arvidson
Bild: Pixabay

Fria databaser och e-resurser

Biblioteket abonnerar på många databaser och e-resurser. För att använda dem krävs att du har ett konto på högskolan. Till de abonnerade resurserna har vi i databaslistan en hel del resurser som är fria att använda och alltså inte kräver något konto. Dessa resurser kan vara bra att känna till, inte minst efter din studietid på högskolan.

De fria resurserna är länkade på webbsidan Databaser – se Fria databaser en bit ner på sidan.

Nedan följer ett antal exempel på databaser som är fria att använda.

Bibliotekskataloger

  • Primo, vår egen katalog är fritt öppen för sökning samt innehåller en del fri fulltext
  • Libris, det nationella biblioteksdatasystemet för Sverige. Referenser till mer än fyra miljoner böcker och tidskrifter hos cirka 200 bibliotek

Forskning

  • Diva (Högskolan i Borås) är ett digitalt arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser utgivna av Högskolan i Borås
  • SwePub innehåller vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten
  • DOAJ (Directory of Open Access Journals) indexerar och ger åtkomst till forskning publicerad i vetenskapliga tidsskrifter med öppen tillgång

Referensdatabaser

  • ERIC Database innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar, konferenser och mer inom ämnet utbildning
  • PubMed innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar och mer inom medicin och hälsa- och sjukvård

Ordböcker

Lagar

  • Lagrummet.se är en gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation
  • EUR-Lex ger tillgång till lagstiftning inom EU

Fler fria databaser

Det finns många fler bra och användbara databaser i listan. Ta en titt i “Lista över fria databaser” och se om du hittar någon som du tycker är värdefull för dig.

Text och bild: Klaz Arvidson

Tidskrifter biblioteket har som du inte trodde fanns…

Det finns vetenskapliga tidskrifter om precis allt – häng med i denna underhållande genomgång där bibliotekarien Sara plockar fram exempel på tidskrifter som verkar högst osannolika, men som faktiskt existerar.

Till en början, lite seriös information: Biblioteket prenumererar, som du säkert vet, på en stor mängd tidskrifter som du som är student eller anställd på Högskolan i Borås har tillgång till. Ett fåtal finns i tryckt pappersformat, främst magasin och svenska branschtidskrifter. 340 stycken sådana har du möjlighet att läsa hos oss eller kopiera ur. Men det är ju inte så många tänker du kanske? Nej, för den stora delen av våra tidskrifter är tillgängliga elektroniskt. Drygt 53 000 närmare bestämt, tidskrifter som du kan läsa via webben om du går via bibliotekets söktjänster och loggar in med användarnamn och lösenord.

Om du vill ha hjälp med att hålla ordning på intressanta tidskrifter och artiklar, varför inte prova vår tidskriftstjänst Browzine?

Men nu kommer några tips på spännande vetenskapliga tidskrifter som du kanske inte visste fanns:

En tidskrift på ämnet nanoteknik kan kort och gott heta: Small. Är du mer intresserad av metoder inom området kan du kolla upp systertidskriften Small methods som trots sitt kortfattade namn bland annat rymmer artiklar om:

“Structural characterization methods: X-ray, electron diffraction, SEM, TEM, Chemical characterization: EDX, EELS, Tomographic methods (X-ray, Electron microscopy, atom-probe), Surface analysis: Auger, XPS, RBS, SIMS, Electrical properties: measurement of conductivity and mobility, photocurrent, Optical techniques: micro/macro photoluminescence, photoluminescence excitation spectroscopy, Raman spectroscopy, Scanning probe techniques: AFM, STM, MFM, SNOM, Mechanical and thermal properties: Elastic resonance, speed of sound, Dilatometry, DSC, fracture energy, Laser flash, steady state conductivity, Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (EDX), Wavelength Dispersive X-ray spectroscopy (WDX), X-Ray Diffraction (XRD), Mass spectrometry, Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Electron Energy Loss Spectroscopy (EELS), Auger electron spectroscopy, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), Ultraviolet-visible spectroscopy (UV-vis), thermoluminescence (TL), photoluminescence (PL), Optical Miscroscope, Scanning Electron Microscope (SEM), Transmission Electron Microscope (TEM), Field Ion Microscope (FIM), Scanning Tunneling Microscope (STM), Atomic Force Microscope (AFM), X-ray diffraction (XRD), Organic chemistry, Polymer chemistry…”

Basin Research handlar tråkigt(?) nog inte om handfat som man kan tro utan om geologi. Wikipedia berättar att: A geological basin is a large low-lying area. It is often below sea level. Geological basins are one of the two most common places inland which collect sediment (the other is lakes).

Cereal Chemistry, handlar väl inte om frukostflingor va? Eller… vänta, jo det GÖR den. Eller kanske inte riktigt, men den behandlar åtminstone området Food science, mer specifikt Grain science.

Complexity är en lite kryptisk tidskriftstitel, och när man läst beskrivningen: Complexity is a peer-reviewed, Open Access journal that reports important advances in the scientific study of complex systems. Complex systems are characterized by interactions between their components that produce new information — present in neither the initial nor boundary conditions — which limit their predictability. …blir det kanske ändå inte så mycket klarare för en lekman inom området

Krig, våld, jämmer och elände kanske många tycker att de får nog av via nyhetsmedia. Men vill man ha en vetenskaplig vinkel på katastrofer av olika slag kan man fördjupa sig i tidskriften Disasters. Här får du tillgång till …high-quality research and practice concerning natural catastrophes, anthropogenic disasters, complex political emergencies and protracted crises around the world.

Därifrån går vi vidare till något godare, nämligen Flavour and Fragrance Journal. Mer specifikt är detta en kemitidskrift med publikationer om All natural or synthetic products eliciting or influencing a sensory stimulus related to gustation or olfaction are eligible for publication in the Journal. Eligible as well are the techniques related to their preparation, characterization and safety. This notably involves analytical and sensory analysis, physical chemistry, modeling, microbiology – antimicrobial properties, biology, chemosensory perception and legislation.

Det finns en vetenskaplig tidskrift för alla – även för den som ägnar sig åt forskning om trottoarer. Välkommen till International Journal of Pavement Research and Technology. Här kan du läsa allt om olika beläggningsmetoder, material och underhåll av vägbanor av olika slag.

Härnäst kommer en tidskrift som låter ganska mycket som en maffig science fiction-film direkt från Hollywood: Physics of the Dark Universe. Se den på bio redan idag, jag menar läs den via biblioteket.

En del tidskrifter låter en smula mer vetenskapliga än andra. Men även alternativmedicinska metoder och preparat tjänar väl på att granskas enligt konstens alla regler? Journal of Ginseng Research gör just det.

Objektiv (?) forskning om subjektivitet? Ni tappade mig där Subjectivity.

En tidskrift som kan verka omåttligt smal är Zebrafish , men den är mindre för akvarieentusiester än för de som utför djurförsök inom medicin. Denna sida från Århus Universititet förklarar varför Zebrafiskar är så populära som försöksdjur. 

The downside review är inte som man skulle kunna få för sig att tro en tidskrift som studerar Murphys lag utan istället …a wide range of topics, including monastic history, theology, philosophy, Scripture studies and spirituality. It offers a distinctively monastic perspective on the Church’s Faith and Tradition, and hopes thereby to enrich the influence of Catholic intellectual life on the culture of our day.

Hoppas att du som läst ända hit tyckte att detta var i alla fall en aning roligt. Själv har jag roat mig kungligt.

Vill du veta vilka tidskrifter biblioteket har inom just ditt intresseområde? Fråga oss gärna!

Text: Sara Hellberg
Bilder: Mostphotos och Unsplash