Bibliotekets resurser tar inte jullov!

Jul- och nyårshelgerna närmar sig och det innebär några stängda dagar hos oss på biblioteket. Vi vet att många av er under denna tid jobbar hårt med att bli klara med era hemtentor och andra inlämningsuppgifter som ska in i början på det nya året.

Tänk på att väldigt mycket av det du behöver för ditt arbete finns tillgängligt för dig elektroniskt även om vi har stängt.

Exempel på vad du kan göra hemifrån via bibliotekets webbplats

För att kunna använda dig av bibliotekets alla tjänster när du befinner dig utanför campus, t.ex. hemma, är det viktigt att du startar från bibliotekets webbplats, på så sätt kommer du ”rätt väg in” till alla våra resurser och vårt material.

För att komma åt vissa resurser som t.ex databaser, artiklar och e-böcker behöver du logga in med ditt S-nummer (samma som till Ping Pong) för att verifiera att du som student tillhör oss och på så sätt har rätt att ta del av resurserna.

Är du van vid att använda Google Scholar så kan du också anpassa den så att du kommer åt våra fulltexter den vägen (gå in under inställningar och välj bibliotekslänkar och lägg till Högskolan i Borås).

Det går så klart bra att mejla oss även under våra stängda dagar – vi svarar så fort vi är åter. Våra öppettider för hela jul och nyår hittar du på vår webb.

Ta hand om dig och glöm inte vila lite också under ledigheten!

Text: Christel Olsson, uppdaterad av Klaz Arvidson
Bild: Pixabay

Fria databaser och e-resurser

Biblioteket abonnerar på många databaser och e-resurser. För att använda dem krävs att du har ett konto på högskolan. Till de abonnerade resurserna har vi i databaslistan en hel del resurser som är fria att använda och alltså inte kräver något konto. Dessa resurser kan vara bra att känna till, inte minst efter din studietid på högskolan.

De fria resurserna är länkade på webbsidan Databaser – se Fria databaser en bit ner på sidan.

Nedan följer ett antal exempel på databaser som är fria att använda.

Bibliotekskataloger

  • Primo, vår egen katalog är fritt öppen för sökning samt innehåller en del fri fulltext
  • Libris, det nationella biblioteksdatasystemet för Sverige. Referenser till mer än fyra miljoner böcker och tidskrifter hos cirka 200 bibliotek

Forskning

  • Diva (Högskolan i Borås) är ett digitalt arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser utgivna av Högskolan i Borås
  • SwePub innehåller vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten
  • DOAJ (Directory of Open Access Journals) indexerar och ger åtkomst till forskning publicerad i vetenskapliga tidsskrifter med öppen tillgång

Referensdatabaser

  • ERIC Database innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar, konferenser och mer inom ämnet utbildning
  • PubMed innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar och mer inom medicin och hälsa- och sjukvård

Ordböcker

Lagar

  • Lagrummet.se är en gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation
  • EUR-Lex ger tillgång till lagstiftning inom EU

Fler fria databaser

Det finns många fler bra och användbara databaser i listan. Ta en titt i “Lista över fria databaser” och se om du hittar någon som du tycker är värdefull för dig.

Text och bild: Klaz Arvidson

Tidskrifter biblioteket har som du inte trodde fanns…

Det finns vetenskapliga tidskrifter om precis allt – häng med i denna underhållande genomgång där bibliotekarien Sara plockar fram exempel på tidskrifter som verkar högst osannolika, men som faktiskt existerar.

Till en början, lite seriös information: Biblioteket prenumererar, som du säkert vet, på en stor mängd tidskrifter som du som är student eller anställd på Högskolan i Borås har tillgång till. Ett fåtal finns i tryckt pappersformat, främst magasin och svenska branschtidskrifter. 340 stycken sådana har du möjlighet att läsa hos oss eller kopiera ur. Men det är ju inte så många tänker du kanske? Nej, för den stora delen av våra tidskrifter är tillgängliga elektroniskt. Drygt 53 000 närmare bestämt, tidskrifter som du kan läsa via webben om du går via bibliotekets söktjänster och loggar in med användarnamn och lösenord.

Om du vill ha hjälp med att hålla ordning på intressanta tidskrifter och artiklar, varför inte prova vår tidskriftstjänst Browzine?

Men nu kommer några tips på spännande vetenskapliga tidskrifter som du kanske inte visste fanns:

En tidskrift på ämnet nanoteknik kan kort och gott heta: Small. Är du mer intresserad av metoder inom området kan du kolla upp systertidskriften Small methods som trots sitt kortfattade namn bland annat rymmer artiklar om:

“Structural characterization methods: X-ray, electron diffraction, SEM, TEM, Chemical characterization: EDX, EELS, Tomographic methods (X-ray, Electron microscopy, atom-probe), Surface analysis: Auger, XPS, RBS, SIMS, Electrical properties: measurement of conductivity and mobility, photocurrent, Optical techniques: micro/macro photoluminescence, photoluminescence excitation spectroscopy, Raman spectroscopy, Scanning probe techniques: AFM, STM, MFM, SNOM, Mechanical and thermal properties: Elastic resonance, speed of sound, Dilatometry, DSC, fracture energy, Laser flash, steady state conductivity, Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (EDX), Wavelength Dispersive X-ray spectroscopy (WDX), X-Ray Diffraction (XRD), Mass spectrometry, Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Electron Energy Loss Spectroscopy (EELS), Auger electron spectroscopy, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), Ultraviolet-visible spectroscopy (UV-vis), thermoluminescence (TL), photoluminescence (PL), Optical Miscroscope, Scanning Electron Microscope (SEM), Transmission Electron Microscope (TEM), Field Ion Microscope (FIM), Scanning Tunneling Microscope (STM), Atomic Force Microscope (AFM), X-ray diffraction (XRD), Organic chemistry, Polymer chemistry…”

Basin Research handlar tråkigt(?) nog inte om handfat som man kan tro utan om geologi. Wikipedia berättar att: A geological basin is a large low-lying area. It is often below sea level. Geological basins are one of the two most common places inland which collect sediment (the other is lakes).

Cereal Chemistry, handlar väl inte om frukostflingor va? Eller… vänta, jo det GÖR den. Eller kanske inte riktigt, men den behandlar åtminstone området Food science, mer specifikt Grain science.

Complexity är en lite kryptisk tidskriftstitel, och när man läst beskrivningen: Complexity is a peer-reviewed, Open Access journal that reports important advances in the scientific study of complex systems. Complex systems are characterized by interactions between their components that produce new information — present in neither the initial nor boundary conditions — which limit their predictability. …blir det kanske ändå inte så mycket klarare för en lekman inom området

Krig, våld, jämmer och elände kanske många tycker att de får nog av via nyhetsmedia. Men vill man ha en vetenskaplig vinkel på katastrofer av olika slag kan man fördjupa sig i tidskriften Disasters. Här får du tillgång till …high-quality research and practice concerning natural catastrophes, anthropogenic disasters, complex political emergencies and protracted crises around the world.

Därifrån går vi vidare till något godare, nämligen Flavour and Fragrance Journal. Mer specifikt är detta en kemitidskrift med publikationer om All natural or synthetic products eliciting or influencing a sensory stimulus related to gustation or olfaction are eligible for publication in the Journal. Eligible as well are the techniques related to their preparation, characterization and safety. This notably involves analytical and sensory analysis, physical chemistry, modeling, microbiology – antimicrobial properties, biology, chemosensory perception and legislation.

Det finns en vetenskaplig tidskrift för alla – även för den som ägnar sig åt forskning om trottoarer. Välkommen till International Journal of Pavement Research and Technology. Här kan du läsa allt om olika beläggningsmetoder, material och underhåll av vägbanor av olika slag.

Härnäst kommer en tidskrift som låter ganska mycket som en maffig science fiction-film direkt från Hollywood: Physics of the Dark Universe. Se den på bio redan idag, jag menar läs den via biblioteket.

En del tidskrifter låter en smula mer vetenskapliga än andra. Men även alternativmedicinska metoder och preparat tjänar väl på att granskas enligt konstens alla regler? Journal of Ginseng Research gör just det.

Objektiv (?) forskning om subjektivitet? Ni tappade mig där Subjectivity.

En tidskrift som kan verka omåttligt smal är Zebrafish , men den är mindre för akvarieentusiester än för de som utför djurförsök inom medicin. Denna sida från Århus Universititet förklarar varför Zebrafiskar är så populära som försöksdjur. 

The downside review är inte som man skulle kunna få för sig att tro en tidskrift som studerar Murphys lag utan istället …a wide range of topics, including monastic history, theology, philosophy, Scripture studies and spirituality. It offers a distinctively monastic perspective on the Church’s Faith and Tradition, and hopes thereby to enrich the influence of Catholic intellectual life on the culture of our day.

Hoppas att du som läst ända hit tyckte att detta var i alla fall en aning roligt. Själv har jag roat mig kungligt.

Vill du veta vilka tidskrifter biblioteket har inom just ditt intresseområde? Fråga oss gärna!

Text: Sara Hellberg
Bilder: Mostphotos och Unsplash

Tips till dig som läser vetenskapliga texter

Att sätta sig ner och läsa en text kan tyckas som en simpel sak att göra, men det är skillnad på texter och texter – här ger vi lite tips på hur du kan tänka när du ska läsa en vetenskaplig text. För att läsa texten, och faktiskt få ut något av den och kunna använda den är en kompetens i sig.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D: Introduktion, Metod, Resultat (Analys) och Diskussion. Dessutom inleds artikeln alltid med ett Abstract. Abstractet är en sammanfattning som har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Det bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras.

  • Sedan följer då Introduktionen som har två syften: Att skapa intresse samt att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera studien som presenteras i artikeln.
  • Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Detta avsnitt är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten, dvs rimligheten och korrektheten, i resultaten.
  • Resultatavsnittet presenterar vilka resultat som framkom i studien. Här kan data visualiseras med med figurer och tabeller.
  • Slutlingen diskussionsavsnittet som relaterar den aktuella studien tillbaks till tidigare forskning  och resultaten sätts i ett sammanhang. I diskussionen är tanken även att att besvara frågorna som studien var tänkt att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, det oväntade, det som skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot i annan forskning.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktig att besvara?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stöds slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka de data som framkommit som författarna inte berör i sin artikel? Kan du se några andra anledningar till att resultatet ser ut som det gör?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

När du läser är det också smart att skriva frågor eller kommentarer till texten. T.ex.

Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrerar publikationsdatabaser och institutionella arkiv.[1]

Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i OA-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Sen bör du givetvis ta anteckningar under tiden du läser. Det kan vara smart att anteckna i elektronisk form, på datorn eller telefonen eller liknande. Är dina anteckningar i elektroniskt format blir de ju sökbara och det är lättare att hitta tillbaks till det du skrivit. Ett sätt att göra det är att skapa en mall som du fyller i för varje artikel du läser. Då blir din läsning systematiskt dokumenterad och det kan även hjälpa dig i själva läsningen. Biblioteket har skapat ett Google Drive dokument som du kan ladda ner i några olika format (Välj Arkiv och Ladda ned som). Eller så antecknar du bara i marginalen på dina utskrivna artiklar…

Text: Pieta Eklund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos & Katharina Nordling

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, s. 39.

Söktips i Primo – exemplar, tillgänglig, kö

När du söker efter böcker i Primo kan du redan i träfflistan se om boken finns inne på hyllan eller är utlånad. Om du klickar in dig på en specifik bok kan du se mer information om bokens lånestatus samt ställa dig på kö om den redan är utlånad.

Står boken på hyllan eller är den utlånad?

Primos träfflista består av poster som du har tillgång till elektroniskt, till exempel artiklar och e-böcker, samt tryckt material som finns att hämta på bibliotekets hyllor. För det tryckta materialet finns möjligheten att ställa sig på kö om till exempel boken du söker är utlånad. För att göra det måste du logga in i Primo. I inloggat läge ser du också när en utlånad bok förväntas vara inne igen.

Nedan ser du ett par exempel på hur du ser skillnad på böcker som finns inne på hyllorna samt är utlånade direkt i Primos träfflista.

Bok som finns inne:

“Tillgänglig vid Högskolans bibliotek …” betyder att boken finns på plats på hyllan och är möjlig att låna.

Bok som är utlånad:

“Utlånad från Högskolans bibliotek …” innebär att boken inte finns tillgänglig för lån men att det är möjligt att ställa sig på kö för att låna den när den har återlämnats till biblioteket.

Vad betyder Exemplar, Tillgänglig, Kö?

När du klickar in dig på en bok kommer du att se mer information om boken samt om dess lånestatus. Det finns också information om vilken våning och hylla den står på samt hur många exemplar det finns av den på biblioteket. Här fokuserar vi på begreppen Exemplar, Tillgänglig och Kö.

Bok som finns inne:

I fallet ovan framgår det att det finns 1 exemplar av boken (1 exemplar) och att det finns tillgängligt på hyllan (1 tillgänglig). Längre ner i posten framgår det att policyn för boken är 21 dagarslån och att statusen är Exemplar på plats.

Bok som är utlånad:

I detta fall framgår det att det finns 1 exemplar av boken (1 exemplar) och att det inte finns något tillgängligt exemplar (0 tillgänglig). Det är ingen kö på boken (0 i kö) så om du ställer dig på kö på den så är det du som står på tur när den återlämnas till biblioteket. Längre ner i posten framgår det att lånepolicyn för boken är 21 dagar och att statusen är Utlånad till ett visst datum. Det är efter det datumet som du får tillgång till boken om du ställer dig på kö på den. För att reservera en utlånad bok samt se återlämningsdatum för den måste du vara inloggad i Primo.

Notera att du inte kan reservera böcker som finns inne på hyllan.

Text och bild: Klaz Arvidson

Söktips i Primo: avgränsa mot Peer Reviewed

När du söker i Primo har du möjlighet att avgränsa dina sökningar på flera sätt för att bättre kunna fokusera på resultatet. Du hittar avgränsningarna i menyn till vänster i gränssnittet.

Din sökning i Primo resulterar ofta i en träfflista som består av poster med flera olika resurstyper som Bok, Bokkapitel, Tidskriftsartikel, Tidningsartikel, Avhandling med flera resurstyper. Dessa är avgränsbara i fasetten “Resurstyp”.

I fasetten “Visa bara” finns ytterligare möjligheter att avgränsa sökningen mot Peer Reviewed, Fulltext, Exemlar på hyllan samt Öppen tillgång. Om du söker efter artiklar, särskilt vetenskapliga artiklar, har du nytta av att använda avgränsningen Peer Reviewed. Den avgränsningen ger poster i träfflistan som är publicerade i främst tidskrifter som har ett förfarande för granskning och godkännande av artiklar innan de publiceras i tidskriften. På det viset får du större fokus på vetenskapliga artiklar.

Exempel på post i Primo med Peer Reviewed stämpel.

Om du känner tveksamhet inför om en viss tidskrift är vetenskaplig, alltså har ett peer review-förfarande, kan du använda dig av databasen Ulrichsweb för att kontrollera det. Tänk på att allt material i en vetenskaplig tidskrift inte är vetenskapligt granskat, såsom ledare, recensioner, kommentarer med mera.

Text och bild: Klaz Arvidson

Söktips i Primo: avgränsa mot böcker

När du söker i Primo har du möjlighet att avgränsa dina sökningar på flera sätt. Du hittar avgränsningarna i menyn till vänster i gränssnittet.

Låt oss säga att du söker efter en tryckt bok. När du skrivit in dina söktermer i sökrutan och gjort sökningen får du en träfflista som kan vara ganska omfattande. I träfflistan hittar du troligen flera olika publikationstyper, t.ex. Tidskriftsartikel, Bok, Konferensrapport, Avhandling med flera. För att kunna fokusera på böcker har du flera avgränsningsmöjligheter till hands.

Tryckta böcker

Om du är ute efter en tryckt bok väljer du att avgränsa på “Högskolans bibliotek” under rubriken “Bibliotek”. Då kommer du att få en träfflista med titlar som finns i bibliotekets samling av främst tryckt material. Om du enbart vill se de titlar som finns inne, alltså inte är utlånade, kan du klicka på “Exemplar på hyllan” under rubriken “Visa bara”. Kom ihåg dock, då ser du inte hela utbudet, så om du har tänkt att reservera en bok, då är det att föredra att avgränsa på “Högskolans bibliotek” för då ser du böcker som både finns på hyllan och är utlånade.

Tryckta och elektroniska böcker

Om du letar efter både tryckta och elektroniska böcker väljer du att avgränsa dig på “Böcker” under rubriken “Resurstyp”. Då får du både tryckta och elektroniska böcker i träfflistan. Om du är ute efter böcker inom ett visst ämne kan denna metod vara att föredra då du får fler titlar att välja mellan.

Genom att använda dig av avgränsningar i Primo har du möjlighet att förfina dina sökningar och precisera träfflistan.

Text och bild: Klaz Arvidson