Testa två praktiska databaser!

HS Talks – The Business and Management Collection och Sage research methods är två databaser som biblioteket vill tipsa om då de ser lite annorlunda ut jämfört med många andra databaser. De innehåller nämligen mycket filmat material, fallstudier, intervjuer och olika praktiska verktyg vilket kan vara värdefullt för både studenter, lärare och forskare i det pågående arbetet.

HS Talks riktar sig framförallt till de som är intresserade av företagsekonomi, ledarskap, redovisning och marknadsföring. Den innehåller över 900 inspelade föreläsningar, fallstudier och intervjuer inom dessa ämnen. Förläsarna har framstående positioner på universitet och företag i ett flertal länder. Det finns långa och korta föreläsningar och tjänsten är lätt att använda. Det går att se filmerna både på dator (PC och Mac) och mobila enheter (Android och iOS). HS Talks är en av bibliotekets permanenta databaser som du kommer åt som vanligt via vår databassida.

Sage Research methods riktar sig mer till dig som är lärare, doktorand och uppsatsskrivare i allmänhet. Även till dig som vill få tips på hur du kan lägga upp ditt arbete/forskningsprocessen. Det är ett verktyg som hjälper dig i metodkurser, uppsatsskrivning och avhandlingsarbete. Det finns korta videofilmer och riktiga fallstudier och även datasets för vissa metoder. Vi har just nu test på den här databasen till 31 oktober så prova den gärna och se vad ni tycker! Du hittar den på testsidan för olika databaser.

Text och bild: Lena Holmberg

Effektiv databas för tidningsartiklar

Känner du till databasen Retriever Research eller som den också kallas Mediearkivet?

Det är en mycket effektiv databas för dagstidnings- och branchtidningsartiklar. Du kanske brukar googla när du söker din information om företag och personer men nu skall jag visa hur du får bättre information genom att använda vår betaldatabas Retriever Research i fortsättningen.

Mediearkivet är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress. I Mediearkivet kan du söka artiklar i fulltext på ett och samma ställe från alla stora dagstidningar, landsortstidningar och hundratals tidskrifter. Dessutom finns tillgång till ytterligare mediekanaler som kompletterar det tryckta materialet: svenskt webbarkiv, bloggar och TV/radio.Där finns artiklar från 1987.

Du kommer in genom att gå via vår hemsida – databaser – A-Ö -Under M hittar du Mediearkivet

En fritextsökning på frasen ”Volvo bussar” ger som du ser här drygt nio tusen träffar. På vänstersidan kan du sedan avgränsa på årtal och källor

Du kan gå in under avancerad sök för att få ner träffarna där ditt sökbegrepp finns i rubrik och ingress, vilket kan förbättra dina sökträffar betydligt.

När du befinner dig på skolan kan du dessutom använda dig av funktionen Analysera din sökning längst ner till höger. Kan vara lite kul…

Du kan också avgränsa din sökning genom att klicka på Namn i träffar. De namnen du klickar på läggs till din sökning och det blir altså en AND sökning som synes i sökrutan och du begränsar nu din sökning till att innehålla de namnen du klickat på.

När du sedan hittat ett antal intressanta artiklar kan du lätt spara ner dem genom att kryssa i de du valt och spara i ett pdf-dokument som du sedan kan skicka, skriva ut eller bara läsa.

För mer tips och information kan du gå in till höger under Högskolan i Borås/BIBSAM, klicka på hjälp och där finns en användarmanual där det finns massor av tips.

 

Text & Bild:  Lena Wadell

Vem är ERIC? Vi tittar in i en pedagogikdatabas.

ERIC (Educational Resources Information Center) är en av världens mest använda och största databas inom undervisning och pedagogik. ERIC innehåller mer än 1,5 miljoner referenser från tidskrifter, rapporter, avhandlingar böcker mm.

Den har funnits sedan 1966 och sponsras av U.S. Department of Education’s Office of Educational Research and Improvement och administreras av National Library of Education (NLE).

Har du kommit en bit in på någon av våra lärarutbildningar har du troligen redan kikat på den – om inte är det ett gyllene tillfälle att lära känna denna databas lite bättre nu.

ERIC har som de flesta andra databaser ett enkelt/Basic Search och ett avancerat/Advanced Search sökfält:

Advanced Search

Väljer du Advanced Search ger databasen dig en hel del hjälp i din sökning. Du kan t.ex. klicka i Peer reviewed för vetenskapligt granskat material eller välja i vilket sökfält du vill att databasen ska söka.

More Search Options

Nederst på sidan för Advanced Search hittar du More Search Options där du bland annat kan välja vilken typ av dokument du är ute efter (journal article, report, book chapter etc). Här hittar du även avgränsningarna för Education level och Target audience.

Under Education level kan du tala om för databasen vilken nivå av utbildning du vill söka information om. Rulla ner med rullisten till höger. Letar du t.ex. efter artiklar som berör förskolans år kan du klicka i Preschool education och filtrerar då bort material som handlar om andra skolår.

Likadant är det med Target audience – här talar du om för databasen vilken grupp du vill att materialet ska vara riktat till, t.ex. lärare, föräldrar eller beslutsfattare.

Thesaurus

I det avancerade läget hittar du även ingången till Thesaurus, dvs. den ”bank av ämnesord” som ERIC använder för att beskriva det material som finns i databasen.

Via Thesaurus kan du få tips på andra ämnesord som kan användas för samma företeelse, mer specifika termer, bredare termer etc. Om vi t.ex. söker på ordet gender ger Thesaurus  tillbaka följande lista med ord:

Här får vi en förteckning över de ämnesord som används i databasen och som innehåller ordet Gender. Använder du Thesaurus kan du också få tips på ämnesord som du kanske inte skulle kommit på själv. Du klickar i det eller de ord du vill använda i din sökning och klickar längst ned på sidan på Add to Search. Sökningen hamnar nu i sökrutan under Advanced Search. Sedan är det bara att klicka på Search för att göra sökningen.

Klickar du på själva ämnesordet får du en vidare förklaring om det finns en bredare eller smalare term. I det här fallet är den bredare termen för Gender Bias – Social Bias.

Om du klickar på den lilla ”mappen” bredvid något av ämnesorden så får du dels en förklaring om det finns något liknande ord som ersättes av eller ersätter ditt sökord,  samt andra relaterade termer.

Rutan Explode betyder att även underordnade ord i ämnesordshierarkin inkluderas i sökningen och ger fler träffar. Det kan vara bra att markera denna ruta så att du inte går miste om relevanta träffar!

Träfflistan

När du har hittat en artikel som du tycker verkar bra kan du se, dels vilka andra källor som författaren till artikeln använt sig av för att skriva sin text, men du kan också se vilka andra förtattare som i  sin tur refererar till ”din artikel”. Under References ser du alltså material som publicerats innan din artikel kom ut, och under Cited by hittar du material som publicerats efter att din artikel publicerats. Att titta vidare på en artikel på detta vis kan ofta leda till andra användbara källor inom samma ämne.

Ett annat tips när du hittat en artikel som du tycker verkar bra, är att klicka in på den och se vilka andra ämnesord som använts för att beskriva innehållet. Här hittar man ofta nya ämnesord som man kanske inte kommit på själv. Alla ämnesord är klickbara så klickar du på ordet så läggs det till i din sökning.

ERICs ”shoppingtips”

När du hittat en artikel du gillar så finns det till höger på sidan tips på Related Items – andra liknade artiklar inom samma ämne. Lite som när du webbshoppar och får tips som ”andra kunder köpte även denna” eller ”gillar du denna kanske du gillar denna” 🙂

Ett extra tips på vägen!

Begränsningen Peer Reviewed och källtypen (Source type) Scholarly Journals är inte synonyma i ERIC. Scholarly Journals är akademiska tidskrifter men alla är inte Peer reviewed-tidskrifter, d.v.s. tidskrifter där artiklarna blivit granskade och bedömda innan de publicerats. Det kan därför vara bra att dubbelkolla så att Peer reviewed verkligen är i bockat när du söker.

Vill du veta mer om ERIC titta på http://proquest.libguides.com/eric

Andra källor om pedagogik och utbildningsfrågor

Biblioteket abonnerar på totalt ca 105 databaser varav ca 20 stycken är inom pedagogik och angränsade ämnen så som sociologi eller psykologi.

Andra databaser inom just pedagogik som kan vara roliga att titta lite närmare på är:

  • A+Education är en fulltextdatabas inom utbildning och pedagogik med material i huvudsak från Australien och Nya Zeeland – men innehåller en hel del som berör Sverige. Totalt innehåller databasen ca 50 000 artiklar i fulltext.
  • Teacher Reference center som innehåller 260 publikationer inom utbildningsområdet.
  • Nordic Base of Early Childhood Education som inehåller en unik samling av kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg.

Ett avslutande tips för dig som är intresserad av pedagogik, undervisning och närliggande ämnen är att titta in i Ämnesguiden för Lärarutbildningarna – där har vi samlat massor av användbara tips.

Text: Christel Olsson

10 funktioner i databasen CINAHL som du (kanske) inte kände till

 

CINAHL är en välkänd källa till vetenskapliga publikationer för forskare och studenter inom omvårdnadsområdet. Om du studerar till sjuksköterska, barnmorska eller specialistsjuksköterska av något slag är det högst troligt att du redan stiftat bekantskap med denna databas. I annat fall kan du börja med att kika på denna film för att få en introduktion till hur du söker: http://screencast-o-matic.com/watch/cojF25fAOa

För dig som redan är bekant med CINAHL kommer här tips på några avancerade funktioner du kan använda för att göra väl fungerande sökningar och hitta relevant material.

1. Citeringar

Om du hittat en relevant artikel och ser följande information ”Times Cited in this Database” med en siffra inom parentes så betyder nedanstående exempel att det finns två stycken artiklar i CINAHL som har refererat till artikeln. Detta kan leda dig till nyare material inom samma ämne. Värt att klicka på länken alltså. För mer avancerade citeringsanalyser rekommenderar vi databaserna Web of Science och SCOPUS.

2. Ämnesord – CINAHL Headings

CINAHL Headings är en lista med kontrollerade ämnesord som används för att kategorisera och beskriva innehållet i artiklarna i databasen. Här kan du hitta de bästa begreppen för din sökning. Ämnesordlistor är också bra för att få definitioner av begrepp och hitta bredare och smalare sökord. Punkt 3-9 är exempel på sökningar man kan göra med hjälp av att använda CINAHL Headings.

En sökning på (MH “Anesthesia”) ger 5476 artiklar

3. Explode 

I  CINAHL kan det ofta vara en bra idé att expandera ämnesordet till att även söka på eventuella smalare begrepp. Alltså i detta fall även på artiklar som handlar om någon specifik typ av anestesi. Detta görs genom att bocka i rutan ”explode”, då söker du samtidigt på artiklar som handlar om något av de underliggande begreppen:
= (MH “Anesthesia+”) 18 675 artiklar

Denna sökning hittar artiklar som har det bredare ämnesordet anesthesia eller något av de underliggande t.ex. dental anesthesia eller anesthetic hypnosis.

Ett alternativ är annars att välja ett eller några av de smalare begreppen för att göra en mer specifik sökning.

4. Huvudtema – Major Subject

I CINAHL tilldelas artiklarna ämnesord i två nivåer: Major och Minor subjects. Ämnesordet blir Major subject om det är artikelns huvudfokus men om den bara handlar om ämnet i mindre utsträckning kan ämnesordet istället läggas som ett Minor subject. Du ser vilka ord som är minor och major på en artikel om du klickar dig in i den utökade posten:

Under Minor subjects hamnar också ämnesord som beskriver forskningsstudien: metod, teori, population, åldersgrupp, geografiskt område med mera.

Vill du att ditt ämnesord skall vara huvudtema gör du såhär i CINAHL Headings:
= (MM “Anesthesia”) 3472 artiklar

5. Aspektord – Subheadings

Du kan faktiskt vara ännu mer specifik och välja ut speciella fokus för ditt ämnesord med hjälp av så kallade aspektord. Aspektorden är olika för olika ämnesord beroende på vilka som är användbara. Ämnesordet ”Anesthesia” har exempelvis följande val. Du kan välja en eller flera. I exemplet nedan har jag valt Explode på Anesthesia, därav +, och sorterat ut artiklar med antingen fokus på etiska aspekter, omvårdnad eller psykosociala faktorer.


= (MH “Anesthesia+/NU/PF/EI”) 236 artiklar

6. Söka fram artiklar som handlar om en specifik metod

Gå in via CINAHL Headings och välj exempelvis research – research methodology – study design – qualitative studies – phenomenological research. För att hitta metodologiska artiklar så söker du sedan på metoden med major concept ikryssat!


= (MM “Phenomenological Research”) 268 artiklar

7. Söka fram artiklar som använt sig av en specifik metod

Det går också – men då är ordet ett Minor subject. En vanlig ämnesordssökning hittar båda delarna. Vill du sortera ut bara de artiklar som använt en specifik metod får du göra såhär; sök fram ämnesordet för metoden. Kopiera det och klistra in i sökrutan – välj sedan att söka efter ordet i fältet ”DH Exact minor subject heading”:=  (DH Phenomenological Research) 10307 artiklar

8. Söka fram artiklar som handlar om en specifik vårdteori

Gå in via CINAHL Headings och välj exempelvis Theory – nursing theory – nursing models theoretical – Orem Self-Care Model. För att hitta artiklar som handlar om teorin så söker du sedan med major concept ikryssat!
= (MM “Orem Self-Care Model”) 314 artiklar

9. Söka fram artiklar som använt sig av en specifik vårdteori

Det går också – men då är ordet ett minor subject. En vanlig ämnesordssökning hittar båda delarna. Vill du sortera ut bara de artiklar som använt en specifik teori får du göra såhär; sök fram ämnesordet för teorin. Kopiera det och klistra in i sökrutan – välj sedan att söka efter ordet i fältet ”DH Exact minor subject heading”:=  (DH Orem Self-Care Model)  901 artiklar

10. Precisera hur långt ifrån varandra dina sökord får vara = närhetssökning (proximity searching)

Du kan ange hur nära varandra dina sökord skall finnas i texten med hjälp av operatorn N (near). En sökning på (helicopter N5 transport) resulterar i artiklar där det är max 5 ord mellan sökorden, oavsett vilket sökord som kommer först.

Om du vill att helicopter ska stå före transport i texten kan du använda operatorn W (within) istället, då måste sökorden förekomma i den ordning du skrivit dem, t.ex. (helicopter W5 transport).

Båda sökningarna hittar formuleringar som dessa:
“Inter-Facility Helicopter Transport”
“Helicopter interfacility transport”
“Helicopter offshore transport”

Men bara (helicopter N5 transport) hittar material där orden kan komma i en annan ordning som:
“Transport by helicopter”

Besök gärna bibliotekets ämnesguide inom vård för fler tips om informationssökning inom ämnet.

Text & bild: Sara Hellberg

Retriever Business = Databas för företagsinformation

Retriever Research och Business är en databas som du kanske mer känner under namnen Mediearkivet och Bolagsinfo. Databasen är ypperlig när du vill ha information om företag i Sverige. Du hittar databasen på vår hemsida under snabbingången Databaser där du för övrigt hittar alla våra databaser. Du hittar den under Retriever Business och då kommer du först in i Researchdelen, så du måste välja Business .

Alla aktiebolag i Sverige måste skicka in sin årsredovisning till Bolagsverket för registrering och inskanning. Retriever tar del av originalboksluten och de utgör sedan grundstommen i Retrievers businesstjänst. Bolagsinformationen finns lagrad i databasen Business. Man kan söka i databasen via ett stort antal fält och parametrar samt läsa och exportera informationen till olika typer av PDF:er och Excel-dokument. Bokslutshistoriken på respektive bolag sträcker sig 10 år bakåt i tiden. Årsredovisningarna i PDF går tillbaka till år 1999/2000.

I och med att där finns så mycket information lämpar sig databasen utmärkt för avancerade sökningar och för att göra olika analyser på grupper av företag.

Det finns två vägar att gå:

  1. Antingen gör du en fritextsökning på ett företag du känner till och utgår från det när du söker fram fler företag. Du kan tex välja att söka på branch eller SNI-kod och få fram alla företag inom samma branch.
  2. Eller så kan du gå in i utökad sökning från början och sök fram företag utefter dina kriterier. I exemplet nedan har jag valt att bara ta med aktiebolag  i Västra Götaland som har 0-4 anställda, sedan kan man gå in i branchlistan eller SNI-listan och göra avgränsningar. Det finns som du ser fler avgränsningar här.

När du sedan har tagit fram en lista på företag enligt dina kriterier så ser du till att de blir valda genom att klicka i de du vill ska ingå i din analys. Gå sedan upp och tag fram bara dem genom att  klicka på Utvalda företag

Nu kan du göra analyser i Excel och/eller Pdf genom att själv välja ut nyckeltal (Komplett) eller en konkurrensanalys genom att välja ut ett företag som referensbolag . Maxantalet är dock 20 bolag och det fungerar bara på aktiebolag.

Vill du ha mer tips om hur du söker i denna databas så finns en utförlig användarmanual  med frågor och svar som du tar fram längst upp till höger.

Lycka till med företagsanalyserna!

Text & Bild: Lena Wadell

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox