Retriever Business = Databas för företagsinformation

Retriever Research och Business är en databas som du kanske mer känner under namnen Mediearkivet och Bolagsinfo. Databasen är ypperlig när du vill ha information om företag i Sverige. Du hittar databasen på vår hemsida under snabbingången Databaser där du för övrigt hittar alla våra databaser. Du hittar den under Retriever Business och då kommer du först in i Researchdelen, så du måste välja Business .

Alla aktiebolag i Sverige måste skicka in sin årsredovisning till Bolagsverket för registrering och inskanning. Retriever tar del av originalboksluten och de utgör sedan grundstommen i Retrievers businesstjänst. Bolagsinformationen finns lagrad i databasen Business. Man kan söka i databasen via ett stort antal fält och parametrar samt läsa och exportera informationen till olika typer av PDF:er och Excel-dokument. Bokslutshistoriken på respektive bolag sträcker sig 10 år bakåt i tiden. Årsredovisningarna i PDF går tillbaka till år 1999/2000.

I och med att där finns så mycket information lämpar sig databasen utmärkt för avancerade sökningar och för att göra olika analyser på grupper av företag.

Det finns två vägar att gå:

  1. Antingen gör du en fritextsökning på ett företag du känner till och utgår från det när du söker fram fler företag. Du kan tex välja att söka på branch eller SNI-kod och få fram alla företag inom samma branch.
  2. Eller så kan du gå in i utökad sökning från början och sök fram företag utefter dina kriterier. I exemplet nedan har jag valt att bara ta med aktiebolag  i Västra Götaland som har 0-4 anställda, sedan kan man gå in i branchlistan eller SNI-listan och göra avgränsningar. Det finns som du ser fler avgränsningar här.

När du sedan har tagit fram en lista på företag enligt dina kriterier så ser du till att de blir valda genom att klicka i de du vill ska ingå i din analys. Gå sedan upp och tag fram bara dem genom att  klicka på Utvalda företag

Nu kan du göra analyser i Excel och/eller Pdf genom att själv välja ut nyckeltal (Komplett) eller en konkurrensanalys genom att välja ut ett företag som referensbolag . Maxantalet är dock 20 bolag och det fungerar bara på aktiebolag.

Vill du ha mer tips om hur du söker i denna databas så finns en utförlig användarmanual  med frågor och svar som du tar fram längst upp till höger.

Lycka till med företagsanalyserna!

Text & Bild: Lena Wadell

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Publikationer inom prehospital akutvård

Just nu pågår PreHospenkonferensen här på Högskolan i Borås. Det är 7:e gången konferensen anordnas, och alla som på något vis arbetar med, eller berörs av, prehospital akutsjukvård är välkomna att delta. Här på högskolan är PreHospen (Centrum för Prehospital forskning) en välkänd centrumbildning för forskning och utveckling av prehospital akutsjukvård, och den är även en av landets ledande prehospitala forskningscentrum.ambulansbilder12Under PreHospenkonferensen samlas man för att diskutera just prehospital akutsjukvård, och på torsdagen presenteras bland annat Larmcentralens arbete via olika föreläsare. Vill man läsa publikationer skriva av någon av dem som under torsdagen håller presentationer om Larmcentralen, finns de tillgängliga via bibliotekets sökverktyg Summon. Klicka på respektive presentatörs namn för att hitta artiklar av:  Bosse EkAnna Carin Wahlberg, Karl Hedman, Helena Nord-LjungquistKatarina Bohm, Araz Rawshani.

Dessutom finns det givetvis möjlighet att ta del av en mängd publikationer skrivna av forskare vid PreHospen. En del av publikationerna finns i tryckt format, men merparten finns att tillgå elektroniskt.

Oavsett om du är hemmahörande på Högskolan i Borås, eller en extern deltagare i konferensen: Varmt välkommen in att kika lite i våra databaser och förkovra dig i olika typer av publikationer inom ämnet. I bibliotekets lounge finns även tidskrifter som Samverkan 112 och Vårdfokus där den sistnämnda bland annat skriver om olika traumateam i det senaste numret. Du får gärna ställa frågor om ytterligare litteratur i ämnet till oss i informationspunkterna i biblioteket. Det är dock endast studenter och anställda vid Högskolan i Borås som kommer åt vårt elektroniska material, men vi har några walk-in-use-datorer på entréplan som går att använda en stund för att browsa och läsa lite.

DSC_1634Text: Lena Holmberg
Bild: Anna Sigge & Lena Holmberg

Encyclopedia Britannica

Encyclopedia Britannica eller Britannica online är en nygammal resurs för Högskolan i Borås. Vi upptäckte att det saknades ett brett uppslagsverk på engelska för våra studenter och lärare. Och det tror vi att vi kan täcka med att återuppta denna prenumeration. Britannica har länge funnits som ett tryckt uppslagsverk den senaste (och sista) 15:e utgåvan trycktes 2010.

CaptureB

Uppslagsverk passar oftast mycket bättre nuförtiden på internet. Särskilt om de kan länkas till andra resurser. Om man söker i Summon från vår engelskspråkiga webb görs ett uppslag på sökorden i Encyclopedia Britannica och man kan få en definition av ett ord eller en förklarande artikel om ett ämnesområde direkt i Summon.

Förutom att söka i och läsa artiklar i Britannica så erbjudes dessutom en så kallad workspace i encyklopedin. Genom att skaffa sig ett personligt konto på Britannica går det att spara ner artiklar, bilder och samtidigt skriva egna anteckningar som sedan kan användas i det egna arbetet/forskningen.

Här finns demofilmer om hur databasen fungerar.

Text: Martin Borg

 

Databaser och e-resurser hemifrån – så här gör du!

Databaser och e-resurser

I princip alla databaser och e-resurser som biblioteket tillgängliggör har du möjlighet att söka i och använda dig av hemifrån, eller på andra platser utanför högskolans lokaler. För att du skall kunna göra det krävs att du använder dig av bibliotekets webbplats och de länkar till databaserna som finns där.

Om du till äventyrs väljer att gå till en databas direkt hemifrån, genom att skriva in adressen till den, eller att googla på databasens namn, så kommer du troligtvis inte att komma åt databasen. Här på högskolan använder vi datorernas IP-nummer för att visa att användarna tillhör högskolan och eftersom ditt IP-nummer på din dator inte är känt för våra leverantörer kommer du att nekas åtkomst.

För att kunna använda databaserna hemifrån krävs att du verifierar dig som en användare tillhörig Högskolan i Borås mot vår proxyserver. Det sker genom att du loggar in med ditt studentkonto. Länkarna till databaserna på bibliotekets webbplats är konstruerade så att de känner av om du är inom eller utanför högskolans IP-nummer område. Alltså, är du på högskolan får du direkt åtkomst till vald databas, är du däremot hemma så ombeds du logga in först, och skickas efter lyckad inloggning till databasen.

Så här gör du!
För att göra det så enkelt som möjligt för dig så går du till bibliotekets webbplats precis som när du är här på högskolan. Välj den databas eller e-resurs som du är intresserad av, klicka på länken, logga in, och du är klar att börja söka, läsa eller vad det är du tänkt dig.

Exempel på resurser du kommer åt efter inloggning

Kontakt
Om du upplever problem, eller har frågor om åtkomsten till databaser och e-resurser hemifrån, kontakta biblioteket@hb.se så skall vi försöka hjälpa dig.

Text och bild: Klaz Arvidson

Rättskällor och juridiska databaser

I ett tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad offentliga dokument är för något. Idag tipsar Lena Wadell om några av de viktigaste juridiska databaserna och källorna här hos oss. 

Informationssökningen svarar oftast för en mindre del när det gäller det yrkesmässiga arbetet. Dock är informationssökningen av avgörande betydelse för kvalitén för arbetet så lite kunskap om informationssökning  samt kunskap om var du får tag på rätt material kan vara avgörande för god kvalité i ditt framtida yrke.

Informationssökningsprocessen tar tid och det gäller att finna allt relevant material och sålla bort det som är oväsentligt.  I detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste juridiska databaserna och källorna vi har tillgång till i biblioteket samt introduktion till hur du använder dem.

Rättskällor

Det finns fyra huvudtyper av rättskällor: lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och litteratur. Lagstiftningen är den primära rättskällan, medan övriga källor krävs för att kunna tolka lagen och tillämpa den i det enskilda fallet. Lagstiftningen publiceras i Svensk författningssamling (SFS)

Rättspraxis publiceras i form av rättsfallssamlingar. För de allmänna domstolarna finns det två rättsfallssamlingar, Nytt juridiskt arkiv (NJA) för Högsta domstolens domar och Rättsfall från hovrätterna (RH) för ett urval av hovrättsdomar. Förvaltningsdomstolarna har numera endast en rättsfallssamling, Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD); tidigare Regeringsrättens årsbok (RÅ). Dessutom finns det särskilda rättsfallssamlingar för specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Det finns också en del praxissamlingar för myndigheter som t.ex. JO:s ämbetsberättelse.

Lagrummet.se är en fri portal på Internet som samlar all rättsinformation och offentliga dokument. Här hittar du författningar, förarbeten och rättspraxis samt även några länkar till internationellt material. Täckningsgraden bakåt i tiden är inte fullständig vad gäller förarbeten och rättspraxis, men framåt i tiden läggs nya dokument in kontinuerligt. När det gäller Svensk lagstiftning (SFS), så finns den kompletta samlingen bara via Lagrummet.

lagrummet

Lagrummet innehåller också en hel del förklarande information om de olika typerna av rättskällor, vilket kan vara användbart för en nybörjare.

Här finns länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen. Här länkas du till dokumentens ”hemadress”.

En viktig del av lagstiftningskedjan är hur reglerna praktiseras. Lagrummet har också information om så kallade vägledande avgöranden från domstolarna och de aktuella myndigheterna.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen.

Databaser

Biblioteket prenumererar på flera databaser inom juridik och databasingången hittar du på bibliotekets startsida som snabblänk.

I någon av följande två databaser kan det vara lättare att hitta dokumenten om du inte vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt än lagrummet.se

InfoTorg Juridik (tidigare Rättsbanken)
När du startar InfoTorg Juridik visas dagsfärska nyheter.  De har en sektion som heter ”Mitt i juridiken” där du kan läsa det senaste som händer inom branschen. Den innehåller aktuella händelser, krönikor och reportage.

Här söker du svensk lagstiftning, förarbeten och rättspraxis samt referenser till svensk juridisk litteratur (böcker och tidskriftsartiklar). Databasen innehåller även en avdelning för sökning av Europarättsligt material. I varje avdelning finns en innehållslänk som ger information om vilka år som täcks för respektive material.

infotorg

När du söker i fritextrutan (uppe till höger) så söker du i InfoTorg Juridiks ALLA källor. När du sedan får upp dina träffar kan du avgränsa till vänster på Informationstyp, Källa, dokumenttyp och tidsperiod. Du har möjligheter att höger eller vänstertrunkera eller maskera med stjärna. T ex *skatt, skatt*  eller varför inte: skatt*ig  för att få träff på skattemässig och skattskyldig. Håll musen över ?-knappen för att få mer hjälp.

Karnov
I Karnoc kan du söka svensk lagstiftning, rättspraxis och förarbeten samt myndigheternas författningssamlingar, myndighetspublikationer och blanketter och mallar. Det unika med Karnov är deras djupa kommentarer till ett urval författningar. Kommentarerna uppdateras fyra gånger per år. Det är samma kommentarer som finns i den tryckta Karnov. Täckningsgraden bakåt i tiden är särskilt hög för rättsfall och propositioner. Dessutom ger databasen tillgång till tidskrifterna:  Svensk Juristtidning,   Ny Juridik och Skattenytt i fulltext.

karnov

Läs mera:

Bernitz, U. (2014). Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder. Stockholm: Norstedts juridik.

Text: Lena Wadell