Databaser och e-resurser hemifrån – så här gör du!

Databaser och e-resurser

I princip alla databaser och e-resurser som biblioteket tillgängliggör har du möjlighet att söka i och använda dig av hemifrån, eller på andra platser utanför högskolans lokaler. För att du skall kunna göra det krävs att du använder dig av bibliotekets webbplats och de länkar till databaserna som finns där.

Om du till äventyrs väljer att gå till en databas direkt hemifrån, genom att skriva in adressen till den, eller att googla på databasens namn, så kommer du troligtvis inte att komma åt databasen. Här på högskolan använder vi datorernas IP-nummer för att visa att användarna tillhör högskolan och eftersom ditt IP-nummer på din dator inte är känt för våra leverantörer kommer du att nekas åtkomst.

För att kunna använda databaserna hemifrån krävs att du verifierar dig som en användare tillhörig Högskolan i Borås mot vår proxyserver. Det sker genom att du loggar in med ditt studentkonto. Länkarna till databaserna på bibliotekets webbplats är konstruerade så att de känner av om du är inom eller utanför högskolans IP-nummer område. Alltså, är du på högskolan får du direkt åtkomst till vald databas, är du däremot hemma så ombeds du logga in först, och skickas efter lyckad inloggning till databasen.

Så här gör du!
För att göra det så enkelt som möjligt för dig så går du till bibliotekets webbplats precis som när du är här på högskolan. Välj den databas eller e-resurs som du är intresserad av, klicka på länken, logga in, och du är klar att börja söka, läsa eller vad det är du tänkt dig.

Exempel på resurser du kommer åt efter inloggning

Kontakt
Om du upplever problem, eller har frågor om åtkomsten till databaser och e-resurser hemifrån, kontakta biblioteket@hb.se så skall vi försöka hjälpa dig.

Text och bild: Klaz Arvidson

Rättskällor och juridiska databaser

I ett tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad offentliga dokument är för något. Idag tipsar Lena Wadell om några av de viktigaste juridiska databaserna och källorna här hos oss. 

Informationssökningen svarar oftast för en mindre del när det gäller det yrkesmässiga arbetet. Dock är informationssökningen av avgörande betydelse för kvalitén för arbetet så lite kunskap om informationssökning  samt kunskap om var du får tag på rätt material kan vara avgörande för god kvalité i ditt framtida yrke.

Informationssökningsprocessen tar tid och det gäller att finna allt relevant material och sålla bort det som är oväsentligt.  I detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste juridiska databaserna och källorna vi har tillgång till i biblioteket samt introduktion till hur du använder dem.

Rättskällor

Det finns fyra huvudtyper av rättskällor: lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och litteratur. Lagstiftningen är den primära rättskällan, medan övriga källor krävs för att kunna tolka lagen och tillämpa den i det enskilda fallet. Lagstiftningen publiceras i Svensk författningssamling (SFS)

Rättspraxis publiceras i form av rättsfallssamlingar. För de allmänna domstolarna finns det två rättsfallssamlingar, Nytt juridiskt arkiv (NJA) för Högsta domstolens domar och Rättsfall från hovrätterna (RH) för ett urval av hovrättsdomar. Förvaltningsdomstolarna har numera endast en rättsfallssamling, Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD); tidigare Regeringsrättens årsbok (RÅ). Dessutom finns det särskilda rättsfallssamlingar för specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Det finns också en del praxissamlingar för myndigheter som t.ex. JO:s ämbetsberättelse.

Lagrummet.se är en fri portal på Internet som samlar all rättsinformation och offentliga dokument. Här hittar du författningar, förarbeten och rättspraxis samt även några länkar till internationellt material. Täckningsgraden bakåt i tiden är inte fullständig vad gäller förarbeten och rättspraxis, men framåt i tiden läggs nya dokument in kontinuerligt. När det gäller Svensk lagstiftning (SFS), så finns den kompletta samlingen bara via Lagrummet.

lagrummet

Lagrummet innehåller också en hel del förklarande information om de olika typerna av rättskällor, vilket kan vara användbart för en nybörjare.

Här finns länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen. Här länkas du till dokumentens ”hemadress”.

En viktig del av lagstiftningskedjan är hur reglerna praktiseras. Lagrummet har också information om så kallade vägledande avgöranden från domstolarna och de aktuella myndigheterna.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen.

Databaser

Biblioteket prenumererar på flera databaser inom juridik och databasingången hittar du på bibliotekets startsida som snabblänk.

I någon av följande två databaser kan det vara lättare att hitta dokumenten om du inte vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt än lagrummet.se

InfoTorg Juridik (tidigare Rättsbanken)
När du startar InfoTorg Juridik visas dagsfärska nyheter.  De har en sektion som heter ”Mitt i juridiken” där du kan läsa det senaste som händer inom branschen. Den innehåller aktuella händelser, krönikor och reportage.

Här söker du svensk lagstiftning, förarbeten och rättspraxis samt referenser till svensk juridisk litteratur (böcker och tidskriftsartiklar). Databasen innehåller även en avdelning för sökning av Europarättsligt material. I varje avdelning finns en innehållslänk som ger information om vilka år som täcks för respektive material.

infotorg

När du söker i fritextrutan (uppe till höger) så söker du i InfoTorg Juridiks ALLA källor. När du sedan får upp dina träffar kan du avgränsa till vänster på Informationstyp, Källa, dokumenttyp och tidsperiod. Du har möjligheter att höger eller vänstertrunkera eller maskera med stjärna. T ex *skatt, skatt*  eller varför inte: skatt*ig  för att få träff på skattemässig och skattskyldig. Håll musen över ?-knappen för att få mer hjälp.

Karnov
I Karnoc kan du söka svensk lagstiftning, rättspraxis och förarbeten samt myndigheternas författningssamlingar, myndighetspublikationer och blanketter och mallar. Det unika med Karnov är deras djupa kommentarer till ett urval författningar. Kommentarerna uppdateras fyra gånger per år. Det är samma kommentarer som finns i den tryckta Karnov. Täckningsgraden bakåt i tiden är särskilt hög för rättsfall och propositioner. Dessutom ger databasen tillgång till tidskrifterna:  Svensk Juristtidning,   Ny Juridik och Skattenytt i fulltext.

karnov

Läs mera:

Bernitz, U. (2014). Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder. Stockholm: Norstedts juridik.

Text: Lena Wadell

Modeintresserad? Kolla in vår utställning och sök i Vogue Archive

Just nu har vi en utställning i glasskåpen vid entrén med ett urval böcker och magasin inom mode och design ur bibliotekets samlingar. Intressant för dig som pluggar på Textilhögskolan eller för dig som bara är allmänt modeintresserad 🙂 Böckerna får du gärna låna med dig hem, tidskrifterna däremot får du slå dig ner i loungen och bläddra i.

1925Vi visar också ett urval framsidor av Vogue från 1895 fram till idag som vi hämtat ur databasen Vogue Archive som är tillgänglig för högskolans studenter och personal via bibliotekets abonnemang. I denna databas hittar du amerikanska Vogue från 1892 fram till senaste numret. Alla sidor finns scannade i högupplöst fullfärg och går att spara ner eller skriva ut. All information är även indexerad och sökbar – till exempel kan du söka på fotograf, designer, företag, modell, plagg etc. och hitta material inom kategorierna: Cover, Fashion shoot, Article, Advertisement m.m.

2015-05-12_1737

 

Text: Sara Hellberg
Bild: Vogue Archive

Sök i databasen SveMed+ och hitta rätt engelska ämnesord

Ett bra sätt att söka träffsäkert är att söka på ämnesord – en sorts etikett-ord som används för att beskriva vad en artikel handlar om. I databasen SveMed+ används en ämnesordslista som heter MeSH.
SveMed+ är en liten databas med nordiskt material (190 tidskrifter varav 47 vetenskapliga). Två av de största och mest kända internationella databaserna inom vård och medicin är PubMed (5600 tidskrifter) och CINAHL (3000 tidskrifter). Det som är så bra är att du kan använda informationen du hittat i SveMed+ och göra nya sökningar i dessa databaser!

Såhär kan du gå tillväga:

1. Sök på ditt ämne i SveMed+ och kombinera gärna minst två sökord! Om du letar efter vetenskapliga artiklar kan du bocka i rutan ”Peer reviewed tidskrifter”.svemed2. Ute i högerkanten hittar du de så kallade facetterna, där kan du avgränsa på språk och typ av artikel – samt se vilka MeSH-termer som är de vanligast förekommande för att beskriva innehållet i de artiklar du har fått fram på din sökning. Härifrån kan du samla på dig engelska begrepp att söka vidare på.

3. Du kan se fler ämnesord inne på varje enskild artikel. Välj ut en artikel i ditt resultat som du tycker verkar intressant och klicka på titeln! svemed2svemed3Längst ner ser du då de ämnesord (MeSH-termer) som använts för att beskriva vad just denna artikeln handlar om. Du ser orden på både svenska och engelska och kan klicka på dem för att komma till ämnesordslistan Svensk MeSH  där du också får förklaringar av ordens betydelse och kan se bredare, smalare och relaterade begrepp.

4. Nu har du på ett snabbt och enkelt sätt hittat korrekta engelska ämnesord som du kan använda för att göra sökningar i PubMed och CINAHL. Du hittar CINAHL och PubMed via listan över bibliotekets databaser inom Vård och medicin.

PubMed använder också ämnesordslistan MeSH för att beskriva artiklarna – välj Advanced search och sök i fältet MeSH Terms för att göra en ämnesordssökning.

CINAHL beskriver också artiklarnas innehåll med hjälp av ämnesord – de är oftast samma som i MeSH men kan skilja sig åt, därför måste du först kontrollera mot deras termlista CINAHL Headings innan du söker. Det gör du genom att skriva in begreppet i sökfältet och bocka i rutan ”suggest subject terms”:
cinahl cinahl2Om ordet finns i CINAHL Headings-listan bockar du bara för det och klickar på ”search database”. Om du blir rekommenderad att använda ett annat ord istället klickar du på det, bockar för det och klickar sen på ”search database”.

Lycka till och kontakta oss på biblioteket om du har frågor eller behöver hjälp!

Text: Sara Hellberg

Scopus

Scopus är en bred citeringsdatabas för granskad vetenskaplig litteratur, vetenskapliga tidskrifter, patent, böcker och konferenspaper inom:

  • Samhällsvetenskap
  • Data och informatik
  • Ekonomi
  • Teknik och naturvetenskap
  • Pedagogik
  • Psykologi
  • Sociologi
  • Vård och medicin
  • Biblioteks- och informationsvetenskap

Scopus indexerar artiklar ur över 20.000 vetenskapliga tidskrifter och  innehåller mer än 55 miljoner poster.

Hur kan jag använda Scopus?

Som vanligt når du särskilda databaser från bibliotekets ingång Databaser på www.hb.se/biblioteket. Det finns introduktionsfilmer på engelska som hjälper dig att snabbt komma igång att använda de olika funktionerna:

Att utnyttja information som finns om en känd publikation som författarnamn, ämnesord, publikationer i källförteckning och citeringar har länge varit en viktig metod för forskare. Scopus lämpar sig särskilt bra för att se citeringar, då den är konstruerad speciellt för detta.

Fokus ligger på vetenskapliga publikationer som tidskriftsartiklar och konferenspaper. En specialitet är möjligheterna att följa hur publikationerna används genom citeringar och referenslistor. I databasen har du också möjlighet att jämföra hur olika tidskrifter rankas mot varandra.

Förekomsten av ämnesord varierar mycket.  Databasen har ingen egen ämnesordslista/tesaurus utan redovisar ämnesord från de olika databaserna som posterna kommer ifrån. En artikel kan ha ämnesord från olika databaser.

Att kunna använda författarnamn och ämnesbeskrivningar har länge varit möjligt i de flesta databaser, de senaste åren har det blivit mer och mer vanligt att lyfta fram även citeringar och källförteckningar.

Scopus har även mycket bra funktioner om man vill analysera sitt sökresultat.  Det går också utmärkt att söka endast i referenserna när man söker i Scopus.  Då ställer man in det när man söker, man kan på detta sätt söka vilka som har refererat till en viss bok som inte finns i databasen men som ändå kan finnas i referenserna.

Capture04

Databasen har en sökhistorik, vilket är bra för du kan då kombinera dina sökningar på olika sätt utan att skriva om sökbegreppen. Sökhistoriken sparas från inloggningstillfället. Du kan naturligtvis logga in i databasen och spara sökningar, träfflistor mm.

Text: Lena Wadell

Tillgång till standarder och databasen e-nav

Vi har märkt att intresset för standarder har ökat den senaste tiden. Jättekul tycker vi! Vi vill därför passa på att berätta lite om databasen e-nav som vi prenumererar på. Databasen tillhandahålls av SiS (Swedish Standard Institute) och genom den vi har tillgång till ett urval standarder, t.ex. inom textil-området, ledningssystem och eurokoder.

Framförallt är fokus i databasen på svenskt antagna standarder, vilka alltid startar med ”SS” i standardbeteckningen. Alla standarder är dock inte översatta till svenska, utan även engelska förekommer.

Utöver svenskt antagna standarder finns det också möjlighet att lägga till övriga standarder, t.ex. ISO-standarder som inte är svenskt antagna, ASTM, DIN. Dessa ingår dock inte i vårt ordinarie abonnemang på e-nav och medför därför en extra kostnad för biblioteket.

Väl inne i databasen kan du söka dels bland de standarder vi prenumererar på eller i hela databasen:

enav001

Det syns tydligt i träfflistan om vi har tillgång till standarden eller ej:

enav002

Du har alltid tillgång till den senaste versionen av standarden, men även upphävda standarder är sökbara.

På plan 3 i biblioteket har vi klassuppsättningar av standarder om ledningssystem, t.ex. SS-EN ISO 9001 och 14001. Dessa standarder når ni självklart också via e-nav och för att de ska vara enkla att hitta i databasen har vi skapat en lista:

enav003

Vi har också via e-nav tillgång till några e-böcker som kan vara av nytta:

enav004

Flertalet av de standarder som vi har tillgång till är också sökbara via Summon. Då inte alla är det rekommenderar vi att ni besöker e-nav, som ett komplement till Summon.

enav005

Saknar du en standard i e-nav? Hör av dig till oss på biblioteket så undersöker vi om den går att lägga till i databasen.

Text och bild: Hanna Hallnäs

Vad är offentliga dokument?

Var hittar man information om offentliga dokument och vad räknas till offentliga dokument? Hur refererar man till dem?

Det här kanske är något du funderat över så nu ska vi försöka räta ut några av frågorna om var dokumenten hör hemma och hur du ska skriva referenser till de olika dokumenten. Det skiljer sig lite och vi skall titta på några exempel där du inte behöver ha med referensen i källförteckningen när du skriver enligt Harvard.

Vad menas med offentliga dokument?  Hit hör svenska lagar och förordningar, EU-förordningar, internationella standarder, rekommendationer och uttalanden från myndigheter, råd och intresseorganisationer, böcker och artiklar i tidskrifter.

Det varierar från olika discipliner hur man skall referera men när du refererar enligt Harvard till lagar, domar, EU-direktiv och EU-förordningar behöver de ej vara med i källförteckningen utan det räcker att lagens nummer är med i texthänvisningen i din text enligt exemplet:

Lagar
I din text: Enligt de senaste ändringarna (SFS 1975:1385) finner vi …

Domar
När det gäller domar arkiveras de och tillhandahålls av den aktuella domstolen. Hänvisningar till domslut ska enbart finnas i texten och det behövs ingen referens. Uppgifterna som ska finnas med är domstol och domnummer. Vid upprepningar kan du använda förkortningar för domstolarna men första gången ska du alltid ange hela namnet tillsammans med förkortningen.

I din text: … i konflikten mellan … anser Marknadsdomstolen MD 2013:4 …

EU-dokument
EU:s institutioner och publikationer har bytt namn flera gånger under årens lopp. I referensen ska du ange institution och publikation som det står i det aktuella dokumentet. Alla EU-dokument har ett unikt nummer som tillsammans med information om dokumenttyp är tillräckliga uppgifter för att enkelt söka fram dokumentet.

Du skriver bara  t ex. ”2007/44/EG, EUT L 247” i din webbläsare (eller på Google) så
får du fram dokumentet via EU:s webbplats.

Alla EU-dokument finns publicerade på EU:s webbplats. De är sorterade i avdelningar utifrån vilken sektor de hör till. Inom varje sektor har de olika publikationstyperna en egen kod och varje dokument får dessutom ett serienummer. Här ges exempel på hur lagstiftningsdokumenten direktiv och förordning ska beskrivas. Gemensamt för dessa dokument är att de inte heller ska med i källförteckningen. (Precis som lagar och domar) De nödvändiga uppgifterna för att identifiera och lokalisera dokumenten finns i texthänvisningen.

I din text: Council Directive 92/119/EEC, OJ L 62, 15.3.1993, ss. 16-19.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG, EUT L 247, 21.9.2007, ss. 10–16.

Det finns många vägar till de svenska lagarna och förordningarna, men de finns bara i original på ett ställe, Regeringskansliets webbplats.  En bra gemensam sida för alla officiella dokument är: lagrummet.se 

På lagrummet finns bra länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen mm. Här länkas du till dokumentens ”hemadress” och här finns ALLA dokument med.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen. Riksdag och Regering ansvarar för olika delar av de offentliga dokumenten:

  • Regeringskansliet – Direktiv, SOU, Prop.
  • Riksdagen – Utskottsbetänkanden, lagar & förordningar

På Riksdagens sida finns länkar till både Riksdagens och Regeringskansliets dokument.

LAG

Svensk lagstiftning finns också i tryckt form i biblioteket. Lagboken hittar du på plan 2,5 Hylla 348.

När det gäller att referera till andra officiella publikationer som statens offentliga utredning (SOU) Propositioner, Utskottsbetänkanden, publikationer från myndigheter mm så  gör du som vanligt. Dvs tar med den i källförteckningen. Se vidare vår Harvardguide. Den fullständiga guiden finns som pdf-fil. Där står precis hur du refererar till olika officiella publikationer.

Om du skriver rent juridiska texter så har du många olika lagar, förordningar, standarder och rekommendationer och då kan det vara bättre att ta med allt och spalta upp det efter typ i källförteckningen. Men prata alltid med din lärare/handledare om hur du skall göra och om det krävs att det skall vara enligt Harvard eller det juridiska sättet.

Om du läser ekonomi eller juridik så har vi hos oss på högskolans bibliotek tre stycken bra databaser där du hittar offentliga dokument:

FAR Online

En databas som du som läser Ekonomi har god användning av. På många sätt kan Lagrummet jämföras med FAR Online, de har delvis samma innehåll, lagar, förordningar, EU-dokument och myndighetsföreskrifter, men här finns inte alla dokument med. Här hittar du lagtexter, föreskrifter, branschregler och rekommendationer inom bl.a. redovisning, revision och skatt. Du hittar även på ett enkelt sätt nyheter, mallar, viktiga belopp, kalendarium och mycket mer.

Infotorg
Rättsbanken – författningar, förarbeten juridiska nyheter artiklar mm.

Karnov
Kommenterade lagar, rättsfall, EU-rätt Skattenytt.

Dessa databaser kan på många sätt vara trevligare och lättare att hitta dokumenten i om du inte riktigt vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt.

Men som sagt: Den kompletta samlingen SFS- Svensk författningssamling finns bara via Lagrummet!

Om du läser en lag i FAR ska du inte ange att den finns i FAR när du anger din källa. Nästan alla dokument som finns i FAR online och i FARs samlingsvolym är skrivna av andra. Man kan vara ganska kritiskt till hur FAR hanterar andras texter, men man måste också förstå varför det ser ut som det gör i FAR. Det är ett bra arbetsinstrument för dig som på olika sätt jobbar med redovisning.

Text och bild: Lena Wadell