Lär känna Scopus

Scopus är en bred citeringsdatabas från Elsevier som indexerar artiklar ur över 22 000 vetenskapliga tidskrifter och  innehåller mer än 69 miljoner poster inom de flesta ämnen:

  • Matematik
  • Teknik
  • Ingenjörsvetenskap
  • Socialvetenskap
  • Konst och humaniora
  • Vård. hälsa och medicin

Scoupus innehåller även, patent, böcker och konferenspaper.

Hur kan jag använda Scopus?

Som vanligt når du särskilda databaser från bibliotekets ingång Databaser på www.hb.se/biblioteket. Det finns introduktionsfilmer på engelska som hjälper dig att snabbt komma igång att använda de olika funktionerna:

Att utnyttja information som finns om en känd publikation som författarnamn, ämnesord, publikationer i källförteckning och citeringar har länge varit en viktig metod för forskare. Scopus lämpar sig särskilt bra för att se citeringar, då den är konstruerad speciellt för detta.

Fokus ligger på vetenskapliga publikationer som tidskriftsartiklar och konferenspaper. En specialitet är möjligheterna att följa hur publikationerna används genom citeringar och referenslistor. I databasen har du också möjlighet att jämföra hur olika tidskrifter rankas mot varandra.

Förekomsten av ämnesord varierar mycket.  Databasen har ingen egen ämnesordslista/tesaurus utan redovisar ämnesord från de olika databaserna som posterna kommer ifrån. En artikel kan ha ämnesord från olika databaser.

Scopus har även mycket bra funktioner om man vill analysera sitt sökresultat.  Det går också utmärkt att söka endast i referenserna när man söker i Scopus.  Då ställer man in det när man söker, man kan på detta sätt söka vilka som har refererat till en viss bok som inte finns i databasen men som ändå kan finnas i referenserna.

Databasen har en sökhistorik, vilket är bra för du kan då kombinera dina sökningar på olika sätt utan att skriva om sökbegreppen. Sökhistoriken sparas från inloggningstillfället. Du kan naturligtvis logga in i databasen och spara sökningar, träfflistor mm.

Text: Lena Wadell

Bibliotekets resurser tar inte jullov!

Jul och nyårs-helgerna närmar sig och det innebär några stängda dagar hos oss på biblioteket. Vi vet att många av er under denna tid jobbar hårt med att bli klara med era hemtentor och andra inlämningsuppgifter som ska in i början på det nya året.

Tänk på att väldigt mycket av det du behöver för ditt arbete finns tillgängligt för dig elektroniskt även om vi har stängt. Du kan söka i Primo, komma åt alla våra databaser, bläddra i tidskrifter via BrowZine, få hjälp med referenshantering via vår Harvardguide, använda våra Ämnesguider och mycket annat.

För att kunna använda dig av bibliotekets alla tjänster när du befinner dig utanför campus, t.ex. hemma, är det viktigt att du startar från bibliotekets webbplats, på så sätt kommer du ”rätt väg in” till alla våra resurser och vårt material. För att komma åt vissa resurser som t.ex databaser, artiklar och e-böcker behöver du logga in med ditt S-nummer (samma som till Ping Pong) för att verifiera att du som student tillhör oss och på så sätt har rätt att ta del av resurserna. Är du van vid att använda Google Scholar så kan du också anpassa den så att du kommer åt våra fulltexter den vägen (gå in under inställningar och välj bibliotekslänkar och lägg till Högskolan i Borås).

På vår webb hittar du också guider till programvaror t.ex tips och trix vad gäller formatering i Word, hjälp med Excel osv.

Det går så klart bra att mejla oss även under våra stängda dagar – vi svarar så fort vi är åter. Våra öppettider för hela jul och nyår hittar du på vår webb.

Ta hand om dig och glöm inte vila lite också under ledigheten!

Text: Christel Olsson
Bild: Pixabay

Testa två praktiska databaser!

HS Talks – The Business and Management Collection och Sage research methods är två databaser som biblioteket vill tipsa om då de ser lite annorlunda ut jämfört med många andra databaser. De innehåller nämligen mycket filmat material, fallstudier, intervjuer och olika praktiska verktyg vilket kan vara värdefullt för både studenter, lärare och forskare i det pågående arbetet.

HS Talks riktar sig framförallt till de som är intresserade av företagsekonomi, ledarskap, redovisning och marknadsföring. Den innehåller över 900 inspelade föreläsningar, fallstudier och intervjuer inom dessa ämnen. Förläsarna har framstående positioner på universitet och företag i ett flertal länder. Det finns långa och korta föreläsningar och tjänsten är lätt att använda. Det går att se filmerna både på dator (PC och Mac) och mobila enheter (Android och iOS). HS Talks är en av bibliotekets permanenta databaser som du kommer åt som vanligt via vår databassida.

Sage Research methods riktar sig mer till dig som är lärare, doktorand och uppsatsskrivare i allmänhet. Även till dig som vill få tips på hur du kan lägga upp ditt arbete/forskningsprocessen. Det är ett verktyg som hjälper dig i metodkurser, uppsatsskrivning och avhandlingsarbete. Det finns korta videofilmer och riktiga fallstudier och även datasets för vissa metoder. Vi har just nu test på den här databasen till 31 oktober så prova den gärna och se vad ni tycker! Du hittar den på testsidan för olika databaser.

Text och bild: Lena Holmberg

Läs en e-bok via Dawsonera

Biblioteket har inte bara tryckta böcker såklart, utan den största samlingen är elektroniska böcker. De flesta av våra e-böcker är sökbara via bibliotekets söktjänst Summon. Om du inte hittar dem där, så kan du söka via våra olika e-boksleverantörer.

colourbox8239093Mer om hur det fungerar finns att läsa på bibliotekets webb och även i några av våra tidigare blogginlägg. Idag tipsar vi om hur du läser e-böcker via Dawsonera. Kolla på filmen som Martin Borg här på biblioteket har gjort så får du veta mer. Dawsonera är en ämnesövergripande e-bokstjänst.

I Dawsonera kan alla böcker läsas online men de flesta går även att ladda ner i 7 dagar. Oavsett om du sitter på campus eller hemma loggar du in med ditt vanliga datakonto.

När du har klickat igång filmen kan du välja att se den i fullskärm.


För att kunna läsa en e-bok behövs oftast ett gratis program, antingen Adobe Reader eller Adobe Digital Editions och då behöver du dessutom skaffa ett Adobe ID. Det fungerar sen för de flesta e-boksplattformar. För surfplattan går det bra att använda apparna Bluefire Reader, Adobe Digital Editions (ADE) och Adobe Reader men och även här gäller det att ha ett Adobe ID.

Text: Lena Holmberg
Film: Martin Borg
Bild: Colourbox

Läs en e-bok i Elib!

Biblioteket har inte bara tryckta böcker såklart utan den största samlingen är elektronisk. De flesta av våra e-böcker är sökbara via bibliotekets söktjänst Summon. Om du inte hittar den där, så kan du söka via våra olika e-boksleverantörer.

Mer om hur det fungerar finns att läsa pcolourbox4672213å bibliotekets webb och även i några av våra tidigare blogginlägg. Idag tipsar vi om en liten film som kan vara användbar om du vill veta hur man går till väga rent praktiskt när man läser en bok via Elib. Filmen är gjord av Karin Ekström som arbetar här på biblioteket. I Elib hittar du mest skönlitteratur men där finns även facklitteratur och även några kursböcker.

Låt säga att du gärna vill läsa Jonas Hassem Khemiris roman Allt jag inte minns. Sök fram titeln i Summon och följ Karins instruktioner på filmen. Lycka till!

När du har klickat igång filmen kan du välja att se den i fullskärm.


För att kunna läsa en e-bok behövs oftast ett gratis program, antingen Adobe Reader eller Adobe Digital Editions och då behöver du dessutom skaffa ett Adobe ID. Det fungerar sen för de flesta e-boksplattformar. För surfplattan går det bra att använda apparna Bluefire Reader, Adobe Digital Editions (ADE) och Adobe Reader men och även här gäller det att ha ett Adobe ID. 

Text: Lena Holmberg
Film: Karin Ekström
Bild: Colourbox

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox