Läs en e-bok via Dawsonera

Biblioteket har inte bara tryckta böcker såklart, utan den största samlingen är elektroniska böcker. De flesta av våra e-böcker är sökbara via bibliotekets söktjänst Summon. Om du inte hittar dem där, så kan du söka via våra olika e-boksleverantörer.

colourbox8239093Mer om hur det fungerar finns att läsa på bibliotekets webb och även i några av våra tidigare blogginlägg. Idag tipsar vi om hur du läser e-böcker via Dawsonera. Kolla på filmen som Martin Borg här på biblioteket har gjort så får du veta mer. Dawsonera är en ämnesövergripande e-bokstjänst.

I Dawsonera kan alla böcker läsas online men de flesta går även att ladda ner i 7 dagar. Oavsett om du sitter på campus eller hemma loggar du in med ditt vanliga datakonto.

När du har klickat igång filmen kan du välja att se den i fullskärm.


För att kunna läsa en e-bok behövs oftast ett gratis program, antingen Adobe Reader eller Adobe Digital Editions och då behöver du dessutom skaffa ett Adobe ID. Det fungerar sen för de flesta e-boksplattformar. För surfplattan går det bra att använda apparna Bluefire Reader, Adobe Digital Editions (ADE) och Adobe Reader men och även här gäller det att ha ett Adobe ID.

Text: Lena Holmberg
Film: Martin Borg
Bild: Colourbox

Läs en e-bok i Elib!

Biblioteket har inte bara tryckta böcker såklart utan den största samlingen är elektronisk. De flesta av våra e-böcker är sökbara via bibliotekets söktjänst Summon. Om du inte hittar den där, så kan du söka via våra olika e-boksleverantörer.

Mer om hur det fungerar finns att läsa pcolourbox4672213å bibliotekets webb och även i några av våra tidigare blogginlägg. Idag tipsar vi om en liten film som kan vara användbar om du vill veta hur man går till väga rent praktiskt när man läser en bok via Elib. Filmen är gjord av Karin Ekström som arbetar här på biblioteket. I Elib hittar du mest skönlitteratur men där finns även facklitteratur och även några kursböcker.

Låt säga att du gärna vill läsa Jonas Hassem Khemiris roman Allt jag inte minns. Sök fram titeln i Summon och följ Karins instruktioner på filmen. Lycka till!

När du har klickat igång filmen kan du välja att se den i fullskärm.


För att kunna läsa en e-bok behövs oftast ett gratis program, antingen Adobe Reader eller Adobe Digital Editions och då behöver du dessutom skaffa ett Adobe ID. Det fungerar sen för de flesta e-boksplattformar. För surfplattan går det bra att använda apparna Bluefire Reader, Adobe Digital Editions (ADE) och Adobe Reader men och även här gäller det att ha ett Adobe ID. 

Text: Lena Holmberg
Film: Karin Ekström
Bild: Colourbox

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Publikationer inom prehospital akutvård

Just nu pågår PreHospenkonferensen här på Högskolan i Borås. Det är 7:e gången konferensen anordnas, och alla som på något vis arbetar med, eller berörs av, prehospital akutsjukvård är välkomna att delta. Här på högskolan är PreHospen (Centrum för Prehospital forskning) en välkänd centrumbildning för forskning och utveckling av prehospital akutsjukvård, och den är även en av landets ledande prehospitala forskningscentrum.ambulansbilder12Under PreHospenkonferensen samlas man för att diskutera just prehospital akutsjukvård, och på torsdagen presenteras bland annat Larmcentralens arbete via olika föreläsare. Vill man läsa publikationer skriva av någon av dem som under torsdagen håller presentationer om Larmcentralen, finns de tillgängliga via bibliotekets sökverktyg Summon. Klicka på respektive presentatörs namn för att hitta artiklar av:  Bosse EkAnna Carin Wahlberg, Karl Hedman, Helena Nord-LjungquistKatarina Bohm, Araz Rawshani.

Dessutom finns det givetvis möjlighet att ta del av en mängd publikationer skrivna av forskare vid PreHospen. En del av publikationerna finns i tryckt format, men merparten finns att tillgå elektroniskt.

Oavsett om du är hemmahörande på Högskolan i Borås, eller en extern deltagare i konferensen: Varmt välkommen in att kika lite i våra databaser och förkovra dig i olika typer av publikationer inom ämnet. I bibliotekets lounge finns även tidskrifter som Samverkan 112 och Vårdfokus där den sistnämnda bland annat skriver om olika traumateam i det senaste numret. Du får gärna ställa frågor om ytterligare litteratur i ämnet till oss i informationspunkterna i biblioteket. Det är dock endast studenter och anställda vid Högskolan i Borås som kommer åt vårt elektroniska material, men vi har några walk-in-use-datorer på entréplan som går att använda en stund för att browsa och läsa lite.

DSC_1634Text: Lena Holmberg
Bild: Anna Sigge & Lena Holmberg

Encyclopedia Britannica

Encyclopedia Britannica eller Britannica online är en nygammal resurs för Högskolan i Borås. Vi upptäckte att det saknades ett brett uppslagsverk på engelska för våra studenter och lärare. Och det tror vi att vi kan täcka med att återuppta denna prenumeration. Britannica har länge funnits som ett tryckt uppslagsverk den senaste (och sista) 15:e utgåvan trycktes 2010.

CaptureB

Uppslagsverk passar oftast mycket bättre nuförtiden på internet. Särskilt om de kan länkas till andra resurser. Om man söker i Summon från vår engelskspråkiga webb görs ett uppslag på sökorden i Encyclopedia Britannica och man kan få en definition av ett ord eller en förklarande artikel om ett ämnesområde direkt i Summon.

Förutom att söka i och läsa artiklar i Britannica så erbjudes dessutom en så kallad workspace i encyklopedin. Genom att skaffa sig ett personligt konto på Britannica går det att spara ner artiklar, bilder och samtidigt skriva egna anteckningar som sedan kan användas i det egna arbetet/forskningen.

Här finns demofilmer om hur databasen fungerar.

Text: Martin Borg

 

Sökverkstad och språkverkstad tillsammans

IMG_6623Vid vårterminens start flyttade sökverkstaden in tillsammans med språkverkstaden i deras lokaler på plan 4 i Biblioteket. Varje torsdag har studenter vid högskolan möjlighet att få svar på frågor om informationssökning, val av databaser, referenshantering och akademiskt skrivande.

Det är drop-in som gäller så studenterna som besöker verkstaden gör det utan att behöva registrera sig eller boka tid. De kan komma för att arbeta i lugn och ro och får möjlighet till att enkelt kunna ställa frågor av både mindre och större karaktär till bibliotekarien och/eller språkpedagog.

Första tillfället för våren var 18 januari, då var det bibliotekarien Sara som bemannade sökverkstaden. En student som tog tillfället i akt var Kristina som läser till intensivvårdssjuksköterska och som precis har börjat med sin informationssökning till uppsatsen:

IMG_6604Har du varit här på sökverkstaden förut? En gång, men det var alldeles i början av utbildningen.

Vad har du fått för hjälp idag? -Jag har fått hjälp med att strukturera mina sökningar bättre och framför allt att använda strategier som ”bygga block” till exempel. Jag har fått god hjälp med att kombinera sökningarna på ett annat sätt än vad jag gjort förut.

Vad tycker du om att sökverkstaden finns?Det är en bra resurs för oss studenter. Det spar tid för mig. Eftersom informationssökning är mycket mer tidskrävande än vad man tror, så spar jag tid genom att gå hit och få hjälp med mina sökningar istället för att sitta hemma och försöka helt på egen hand. Det är mycket bra att det är drop-in tycker jag, så jag kan komma när jag har som mest behov, utan att boka tid.

Några veckor senare har terminen kommit igång ordentligt och många besökare kommer till sök och skrivverkstaden. Nu var språkpedagogen Johanna på plats tillsammans med bibliotekarien Kerstin.

IMG_6620Anton och Simon som pluggar till maskiningenjörer har precis börjat skriva på sin uppsats och det var första gången de besökte sökverkstaden. De hade inte så höga förväntningar på hjälpen de kunde få, men har insett att det tar mycket tid att söka information. De fick bl.a. hjälp med att göra ett fjärrlån

Åsa och Daniela som kom hade genom informationspunkten i biblioteket precis fått reda på att sökverkstaden fanns. De ska skriva sin masteruppsats inom Textile Management och reser till Vietnam under våren för att studera hur frihandelsavtalet har påverkat. Någon undervisning i informationssökning har de inte fått inom sitt program, så de tyckte det var bra att denna möjlighet finns. Eftersom de inte har sökt så mycket, fick de hjälp med hur de kan strukturera sina sökningar och tips på hur de kan tänka kring att bygga upp sökningarna och använda sig av ämnesord för att få mer exakta träffar.

Emma som studerar till förskollärare och går sin fjärde termin, går ofta till språkverkstaden och får hjälp med språkfrågor och hur referenser skrivs. Emma tycker det är bra nu när sökverkstaden har flyttat in till språkverkstaden, då hon nu även kan få hjälp med informationssökningen på samma ställe.

Nu senast fick jag hjälp med att använda bibliotekets katalog istället för att googla när jag skulle söka fram en artikel som fanns i biblioteket. Jag fick inte fram den jag sökte när jag googlade, utan bara annat. 

Emma sitter ofta här eftersom datorerna är utrustade med talsyntes.

Språkpedagogen Johanna ser bara fördelar med att språk och sökverkstaden är tillsammans. –Nu kan vi hjälpas åt och studenten får bättre stöd när de har både språk- och sökfrågor.

Text och bild: Lena Wadell