Tidskrifter inom ekonomi

Idag fortsätter vi vår serie tidskriftsinlägg med att tipsa om några tidskrifter inom ekonomiområdet.

Varje år analyserar vi statistik av hur våra resurser har använts. När vi nu tittar på statistiken för 2014 kan vi se att det är tre tidskrifter inom ekonomiområdet som placerar sig i toppskiktet:

  • Journal of Business Research där fokus är att applicera forskningsteorier på faktiska affärssituationer. Tidskriften undersöker också affärsbeslut, processer och aktiviteter inom själva affärsmiljöer
  • Accounting, Organizations and Society fokuserar på alla aspekter av sambandet mellan redovisning och mänskligt beteende, organisationsstrukturer och processer samt den föränderliga sociala och politiska miljön i företag.
  • International Journal of Production Economics fokuserar på ämnen som behandlar samspelet mellan teknik och management. Alla aspekter av ämnet i förhållande till tillverknings- och processindustrin, samt produktion i allmänhet omfattas.

Dessa tre tidskrifter har bra användning och samtliga går att nå via Summon såklart.

Omslag

En tidskrift som ofta återkommer högt upp i statistiken är Harvard Business Review. Den ges ut av Harvard Business Publishing, som hör till Harvard university, och har som mål att vara källan till de bästa nya idéerna för människor inom business. Tidskriften har sedan starten 1922 haft en tradition som en av världens mest framstående management-tidningar, genom att publicera banbrytande idéer om viktiga frågor som chefer ställs inför. Tidskriften fokuserar på områden som ledarskap, organisationsförändring, förhandling, strategi, verksamhet, marknadsföring och ekonomi. Medan ämnena kan variera, ska alla artiklar vara skrivna av experter för högre chefer. De idéer som presenteras ska kunna omsättas i handling och ska ha testats i verkliga näringslivet. Här visas ett omslag från 1946, hämtat från New York Times artikel som du kan läsa här. Under en tid hade tidskriften endast innehållsförteckningen som omslag.

Harvard Business review är en populär tidskrift och har varit så under ganska lång tid. Vi är därför glada att vi kan erbjuda denna tidskrift via databasen Business Source Premier, och att du når tidskriften ända tillbaka till 1922!

DSC_8849

Camino magasin är en pärla bland våra tryckta tidskrifter. Den fokuserar på det mycket aktuella ämnet hållbar utveckling och lyfter fram kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling. Tidskriften vill få oss läsare att reflektera kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Camino är en tidskrift som satsar mycket tid på att synas i sociala medier som Twitter, Facebook och Instagram. Allt för att lättare kunna kommunicera med sina användare.

Senaste årets nummer är placerade på plan 2 och
tidigare år på plan 1 på hylluppställningen B:9.

DSC_8857

Text: Hanna Hallnäs
Bild: Lena Holmberg

Tillgång till standarder och databasen e-nav

Vi har märkt att intresset för standarder har ökat den senaste tiden. Jättekul tycker vi! Vi vill därför passa på att berätta lite om databasen e-nav som vi prenumererar på. Databasen tillhandahålls av SiS (Swedish Standard Institute) och genom den vi har tillgång till ett urval standarder, t.ex. inom textil-området, ledningssystem och eurokoder.

Framförallt är fokus i databasen på svenskt antagna standarder, vilka alltid startar med ”SS” i standardbeteckningen. Alla standarder är dock inte översatta till svenska, utan även engelska förekommer.

Utöver svenskt antagna standarder finns det också möjlighet att lägga till övriga standarder, t.ex. ISO-standarder som inte är svenskt antagna, ASTM, DIN. Dessa ingår dock inte i vårt ordinarie abonnemang på e-nav och medför därför en extra kostnad för biblioteket.

Väl inne i databasen kan du söka dels bland de standarder vi prenumererar på eller i hela databasen:

enav001

Det syns tydligt i träfflistan om vi har tillgång till standarden eller ej:

enav002

Du har alltid tillgång till den senaste versionen av standarden, men även upphävda standarder är sökbara.

På plan 3 i biblioteket har vi klassuppsättningar av standarder om ledningssystem, t.ex. SS-EN ISO 9001 och 14001. Dessa standarder når ni självklart också via e-nav och för att de ska vara enkla att hitta i databasen har vi skapat en lista:

enav003

Vi har också via e-nav tillgång till några e-böcker som kan vara av nytta:

enav004

Flertalet av de standarder som vi har tillgång till är också sökbara via Summon. Då inte alla är det rekommenderar vi att ni besöker e-nav, som ett komplement till Summon.

enav005

Saknar du en standard i e-nav? Hör av dig till oss på biblioteket så undersöker vi om den går att lägga till i databasen.

Text och bild: Hanna Hallnäs

Vad är offentliga dokument?

Var hittar man information om offentliga dokument och vad räknas till offentliga dokument? Hur refererar man till dem?

Det här kanske är något du funderat över så nu ska vi försöka räta ut några av frågorna om var dokumenten hör hemma och hur du ska skriva referenser till de olika dokumenten. Det skiljer sig lite och vi skall titta på några exempel där du inte behöver ha med referensen i källförteckningen när du skriver enligt Harvard.

Vad menas med offentliga dokument?  Hit hör svenska lagar och förordningar, EU-förordningar, internationella standarder, rekommendationer och uttalanden från myndigheter, råd och intresseorganisationer, böcker och artiklar i tidskrifter.

Det varierar från olika discipliner hur man skall referera men när du refererar enligt Harvard till lagar, domar, EU-direktiv och EU-förordningar behöver de ej vara med i källförteckningen utan det räcker att lagens nummer är med i texthänvisningen i din text enligt exemplet:

Lagar
I din text: Enligt de senaste ändringarna (SFS 1975:1385) finner vi …

Domar
När det gäller domar arkiveras de och tillhandahålls av den aktuella domstolen. Hänvisningar till domslut ska enbart finnas i texten och det behövs ingen referens. Uppgifterna som ska finnas med är domstol och domnummer. Vid upprepningar kan du använda förkortningar för domstolarna men första gången ska du alltid ange hela namnet tillsammans med förkortningen.

I din text: … i konflikten mellan … anser Marknadsdomstolen MD 2013:4 …

EU-dokument
EU:s institutioner och publikationer har bytt namn flera gånger under årens lopp. I referensen ska du ange institution och publikation som det står i det aktuella dokumentet. Alla EU-dokument har ett unikt nummer som tillsammans med information om dokumenttyp är tillräckliga uppgifter för att enkelt söka fram dokumentet.

Du skriver bara  t ex. ”2007/44/EG, EUT L 247” i din webbläsare (eller på Google) så
får du fram dokumentet via EU:s webbplats.

Alla EU-dokument finns publicerade på EU:s webbplats. De är sorterade i avdelningar utifrån vilken sektor de hör till. Inom varje sektor har de olika publikationstyperna en egen kod och varje dokument får dessutom ett serienummer. Här ges exempel på hur lagstiftningsdokumenten direktiv och förordning ska beskrivas. Gemensamt för dessa dokument är att de inte heller ska med i källförteckningen. (Precis som lagar och domar) De nödvändiga uppgifterna för att identifiera och lokalisera dokumenten finns i texthänvisningen.

I din text: Council Directive 92/119/EEC, OJ L 62, 15.3.1993, ss. 16-19.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG, EUT L 247, 21.9.2007, ss. 10–16.

Det finns många vägar till de svenska lagarna och förordningarna, men de finns bara i original på ett ställe, Regeringskansliets webbplats.  En bra gemensam sida för alla officiella dokument är: lagrummet.se 

På lagrummet finns bra länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen mm. Här länkas du till dokumentens ”hemadress” och här finns ALLA dokument med.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen. Riksdag och Regering ansvarar för olika delar av de offentliga dokumenten:

  • Regeringskansliet – Direktiv, SOU, Prop.
  • Riksdagen – Utskottsbetänkanden, lagar & förordningar

På Riksdagens sida finns länkar till både Riksdagens och Regeringskansliets dokument.

LAG

Svensk lagstiftning finns också i tryckt form i biblioteket. Lagboken hittar du på plan 2,5 Hylla 348.

När det gäller att referera till andra officiella publikationer som statens offentliga utredning (SOU) Propositioner, Utskottsbetänkanden, publikationer från myndigheter mm så  gör du som vanligt. Dvs tar med den i källförteckningen. Se vidare vår Harvardguide. Den fullständiga guiden finns som pdf-fil. Där står precis hur du refererar till olika officiella publikationer.

Om du skriver rent juridiska texter så har du många olika lagar, förordningar, standarder och rekommendationer och då kan det vara bättre att ta med allt och spalta upp det efter typ i källförteckningen. Men prata alltid med din lärare/handledare om hur du skall göra och om det krävs att det skall vara enligt Harvard eller det juridiska sättet.

Om du läser ekonomi eller juridik så har vi hos oss på högskolans bibliotek tre stycken bra databaser där du hittar offentliga dokument:

FAR Online

En databas som du som läser Ekonomi har god användning av. På många sätt kan Lagrummet jämföras med FAR Online, de har delvis samma innehåll, lagar, förordningar, EU-dokument och myndighetsföreskrifter, men här finns inte alla dokument med. Här hittar du lagtexter, föreskrifter, branschregler och rekommendationer inom bl.a. redovisning, revision och skatt. Du hittar även på ett enkelt sätt nyheter, mallar, viktiga belopp, kalendarium och mycket mer.

Infotorg
Rättsbanken – författningar, förarbeten juridiska nyheter artiklar mm.

Karnov
Kommenterade lagar, rättsfall, EU-rätt Skattenytt.

Dessa databaser kan på många sätt vara trevligare och lättare att hitta dokumenten i om du inte riktigt vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt.

Men som sagt: Den kompletta samlingen SFS- Svensk författningssamling finns bara via Lagrummet!

Om du läser en lag i FAR ska du inte ange att den finns i FAR när du anger din källa. Nästan alla dokument som finns i FAR online och i FARs samlingsvolym är skrivna av andra. Man kan vara ganska kritiskt till hur FAR hanterar andras texter, men man måste också förstå varför det ser ut som det gör i FAR. Det är ett bra arbetsinstrument för dig som på olika sätt jobbar med redovisning.

Text och bild: Lena Wadell

 

Uppsatstips – Var börjar jag min informationssökning?

Är du i startgroparna för att skriva din uppsats? Här kommer några tips från Biblioteket som handlar om var du kan börja hitta information om ditt ämne. Lycka till!

Summon är namnet på bibliotekets söktjänst, här hittar du bibliotekets tryckta böcker tillsammans med majoriteten av våra elektroniska resurser i form av e-böcker och artiklar. Sök i sökfältet på bibliotekets startsida.

Ämnesdatabaser. Om du vill göra väldigt specifika sökningar kan det vara bättre att söka i någon databas som är särskilt inriktad på det aktuella ämnet där sökmöjligheterna är mer detaljerade och anpassade till ämnesområdets särart. Här hittar du alla bibliotekets databaser indelade efter ämnesområde.

Du kommer åt alla bibliotekets elektroniska resurser hemifrån – bara logga in med ditt användarnamn och lösenord (samma som i Pingpong)!

Libris är den svenska nationella bibliotekskatalogen. Här kan du se vilka böcker som finns här på högskolebiblioteket men också vad som finns på andra bibliotek i din närhet. Välj favoritbibliotek under fliken ”Mina bibliotek” för att snabbt få information om var böckerna finns. Sök i Libris.
Startsida

Har du hittat en bok i Libris som vi inte har på högskolebiblioteket?
Vi kan låna hit den åt dig! Detta kallas fjärrlån och är gratis för böcker.
Har du hittat en artikel som verkar jätteintressant som vi inte har i fulltext?
Fjärrlån av artikel i form av kopia kostar vanligtvis 40 kronor (80 kronor om vi måste beställa utanför Norden) och skickas hem till dig med posten.
Klicka här för att läsa mer om hur det fungerar med fjärrlån och artikelkopior. 

Vill du titta på andra studentuppsatser för att få inspiration till din egen?
Titta på Studentuppsatser & examensarbeten i Borås akademiska digitala arkiv (BADA). Vill du se uppsatser från alla svenska högskolor och universitet kan du söka på www.uppsatser.se

Google Scholar (scholar.google.se) är en sökmotor inriktad mot akademiskt material, här hittar du böcker, studentuppsatser, avhandlingar, artiklar m.m. Denna korta film visar hur du gör för att komma åt bibliotekets tidskriftsprenumerationer även när du söker hemifrån. 
Google Scholar

I den fria databasen SwePub hittar du avhandlingar, bokkapitel, rapporter och artiklar utgivna vid svenska lärosäten. Du kan avgränsa på vetenskapligt (refereegranskat) och länkar till fritt material finns. Sök i SwePub. 
SwePub

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under våren är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg

Tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap

Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har starka rötter i Borås. 1972 startades Bibliotekshögskolan här och sedan dess har utvecklingen varit stark, både inom grundutbildningen och forskningen. Detta påverkar såklart biblioteket då en av våra huvuduppgifter är att se till att våra samlingar speglar Högskolan i Borås inriktningar och profiler. Vi vill i detta blogginlägg tipsa om några tidskrifter som fokuserar på just biblioteks- och informationsvetenskap. Många forskare inom ämnet här på högskolan har publicerat sig i dessa tidskrifter.

Journal of Documentation (JDoc) är en av de mest etablerade akademiska tidskrifterna inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Den ger en unik inblick i teorier, begrepp, modeller, ramverk och filosofier. JDoc fungerar lite som en länk mellan forskning och yrkesutövning och många artiklar kan fortfarande efter lång tid vara aktuella och därmed bli citerade. Tidskriften publicerar gärna forskningsrapporter innehållande nya metoder eller resultat av omfattande betydelse och då inom alla informationsrelaterade discipliner. Här på biblioteket har vi tidskriften tryckt mellan 1945-2005 på plats A:32 i kompakthyllorna på plan 1.

DSC_0118Via Emerald kan du dessutom läsa den elektroniskt ända från 1945 och fram till senaste numret.

JofDTidskriften Scientometrics handlar om de kvantitativa funktioner och egenskaper som finns hos vetenskap och vetenskaplig forskning. Tonvikten ligger på utredningar där utveckling och mekanismen av vetenskap studeras genom statistiska matematiska metoder.

Tidskriften publicerar originalstudier, preliminära rapporter, översiktsartiklar, insändare och bokrecensioner. På grund av sin tvärvetenskapliga karaktär är tidskriften viktig för forskare och forskningsadministratörer. Det kan exempelvis ge värdefull hjälp till bibliotekarier och dokumentalister i centrala vetenskapliga organ, forskningsinstitut och laboratorier.

Du når Scientometrics elektroniskt via Springer från 1978 och framåt.

ScientometricsLibrary & Information Science Research är en tvärvetenskaplig och vetenskapligt granskad tidskrift som fokuserar på forskningsprocessen i biblioteks- och informationsvetenskap samt forskningsresultat och, i förekommande fall, deras praktiska tillämpningar och betydelse.

librryandinformationsciVia Elsevier kommer du som vår användare åt material elektroniskt från 1994 och framåt. I tryckt form hittas tidskriften på plan 1 i kompakthyllorna på plats A:170. Biblioteket har prenumeration på åren 1983-2001 när det gäller den tryckta versionen. Många av våra äldre årgångar är av tradition inbundna för att sparas i tryckt form och får därmed ett liknande utseende och håller bättre. Det gäller många av våra tidskrifter där vi har långa sviter. Idag är det inte lika viktigt eftersom vi går över mer och mer till elektroniskt material när det gäller tidskrifter.

DSC_0061På plan 1 har vi samlat en ganska betydande samling med äldre material inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tanken är att det ska kunna utgöra en grund för framtida forskning inom området, men också visas som exempel på material som inte ges ut idag, t.ex. bibliografier. Så besök gärna plan 1 och bläddra bland materialet!

DSC_0123Text: Lena Holmberg, Karin Ekström, Hanna Hallnäs
Bild: Lena Holmberg

Tidskrifter inom textil och mode

Textil och mode är ett av Högskolan i Borås profilområden – men hur märks detta i bibliotekets samlingar? Jo, på ganska många sätt hoppas vi. I detta blogginlägg lyfter vi fram några exempel på tidskrifter inom detta ämne med roliga, intressanta och annorlunda lösningar.

De allra flesta av våra tidskrifter läser du via skärmen; antingen via datorn, surfplattan eller telefonen. Tidskrifterna Hali, Dazed & confused och Selvedge tillhandahålls av Exact editions och har en ganska häftig funktion. Om du går runt i högskolans lokaler med en surfplatta eller din smartphone, har laddat ner exact editions app (finns dessvärre bara till iPad eller iPhone), kan du läsa dessa tre tidskrifter utan att logga in. Appen känner av att du befinner dig i högskolans lokaler och det räcker.

Dazed & confusedDu kan bläddra nummer för nummer, få inspiration från de knivskarpa bilderna, och allt nås via appen.

Selvedge framsidaEn intressant databas inom designområdet är Vogue Archive. Här når du som student eller personal vid HB kompletta nummer, inklusive reklam,  av amerikanska Vogue ända tillbaka till 1892. Du kan givetvis också söka i arkivet efter artiklar och bilder utifrån modedesigner, fotograf/illustratör, företag/varumärke, typ av klädesplagg, textilt material med mera. Testa gärna!

Vogue archiveÄven om vi satsar mycket pengar på elektroniska tidskrifter är de tryckta inte bortglömda. Alla de tryckta tidskrifter som på något sätt berör ämnena textil- konst- och designområdet har vi samlat på plan 1 i biblioteket. Här finns en rad framstående modetidskrifter: Collezioni Donna (dammode), Sport & street collezioni, Uomo collezioni (herrmode), Maglieria italiana, Vogue (italienska utgåvan), Uomo vogue, iD magazine, Sportswear international. bloggen 012En textiltidskrift som vi vill pusha lite extra för är Ecotextile news. Tidskriften, som är välkänd i branschen, fokuserar på miljö och hållbarhet inom den globala textil- och konfektionskedjan. Vi prenumererar på denna tidskrift i tryckt form och du hittar senaste numret på plan 1 och övriga nummer i rullmagasinen på hylluppställningen P:205.

Ecotextile newsText och bild: Hanna Hallnäs

Legala handboken

En digital guide i i internetdjungeln för lärare och studenterSå beskriver sig den legala handboken själv. Projektet syftar till att skapa en webbplats som är lätt att använda och ständigt aktuell. Webbtjänsten ersätter en tidigare version från 2004. Tjänsten ska vara ett stöd för lärare, studenter, bibliotekarier och annan personal vid svenska lärosäten gällande frågor om upphovsrätt, offentlighet, integritet och säkerhet på nätet. Syftet med projektet är att öka användningen av internet och de resurser som finns tillgängliga hos de olika målgrupperna.

Bland målgruppen finns missuppfattningar om hur man får använda digitalt material på internet vilket leder till att till exempel lärare avstår från att använda material som finns tillgängligt i sin undervisning på grund av rädsla att göra fel. Att Creative Commons-licenser (CC-licenser) tillkommit har förenklat användningen men samtidigt komplicerar det hur man ser på gällande rättspraxis, och behovet av en legal tjänst av detta slag har blivit ännu tydligare i och med sociala nätverk och att nätundervisning blir allt vanligare.

Exempel på frågor som tjänsten svarar på kan vara:

legalahandboken

Du kan välja ingångar som: Upphovsrätt, Öppna lärresurser, Offentlighet, Personuppgifter, Yttrandefrihet, Sociala medier, Förvaltning, Arkivering

Dessutom får du Läs- och länktips och möjlighet att ta en nätbaserad kurs i ämnet.

Text: Lisa Carlson