Vad är egentligen en DOI?

När du skriver referenser till vetenskapliga artiklar bör du ta med artikelns DOI i referensen, men vad är det egentligen, och hur skiljer sig DOI från en vanlig länk? Det ska vi försöka reda ut i detta blogginlägg.

I bibliotekets Guide till Harvardsystemet står det att man bör inkludera DOI, eller annan beständig länk, i referensen när man refererar till en tidskriftsartikel. Då kan man fråga sig vad det ska vara bra för, vad gör man ens med en DOI?

Jo, en DOI är just en beständig länk – en länk som är tänkt att finnas för alltid. Vanliga länkar på Internet kan brytas och förändras till exempel om förlaget där artikeln är publicerad får för sig att byta webbadress eller liknande. Men en permanent länk ska bestå trots sådana byten, eller andra förändringar.

Så DOI står för Digital Object Identifier och är en alfanumerisk teckensträng (dvs en kod innehållandes både bokstäver och siffror) som kan ges till elektroniska dokument eller objekt. En artikels DOI hittar du ofta i början av artikeln, eller på den webbsida (post) där all information om artikeln finns.

Det är inte alla artiklar som har en DOI, utan detta är något som förlagen själva bestämmer om de vill sätta på sina artiklar, och de måste då betala för att få ett DOI.

Varje DOI är alltså unik, så med hjälp av ett objekts DOI hittar du alltid tillbaks till dokumentet i fråga. Sen kan det vara så att DOI inte tar dig hela vägen fram till dokumentet, det vill säga så du faktiskt kan ta del av det i sin helhet. Det kan till exempel vara fråga om artiklar som ligger bakom betalväggar, men du kommer i alla fall fram till en sida med information om dokumentet i fråga.

Däremot kan man inte bara ta DOI-koden och klistra in den i webbläsarens adressfält, eftersom den inte är en webbadress. En DOI måste alltid kodas av, och det görs med hjälp av en DOI-resolver.

Alternativ om man har en DOI så kan man skriva in den i en webbläsare, men man måste då sätta http://doi.org/ framför själva koden, det vill säga http://doi.org/10.1177/1355819614534836.

Så sammanfattningsvis kan man säga att en DOI är ett fiffigt sätt att alltid hitta tillbaks till en artikel, men du behöver ett verktyg för att kunna använda den på ett bra sätt.

Text: Katharina Nordling

Bibliotekets resurser tar inte jullov!

Jul- och nyårshelgerna närmar sig och det innebär några stängda dagar hos oss på biblioteket. Vi vet att många av er under denna tid jobbar hårt med att bli klara med era hemtentor och andra inlämningsuppgifter som ska in i början på det nya året.

Tänk på att väldigt mycket av det du behöver för ditt arbete finns tillgängligt för dig elektroniskt även om vi har stängt.

Exempel på vad du kan göra hemifrån via bibliotekets webbplats

För att kunna använda dig av bibliotekets alla tjänster när du befinner dig utanför campus, t.ex. hemma, är det viktigt att du startar från bibliotekets webbplats, på så sätt kommer du ”rätt väg in” till alla våra resurser och vårt material.

För att komma åt vissa resurser som t.ex databaser, artiklar och e-böcker behöver du logga in med ditt S-nummer (samma som till Ping Pong) för att verifiera att du som student tillhör oss och på så sätt har rätt att ta del av resurserna.

Är du van vid att använda Google Scholar så kan du också anpassa den så att du kommer åt våra fulltexter den vägen (gå in under inställningar och välj bibliotekslänkar och lägg till Högskolan i Borås).

Det går så klart bra att mejla oss även under våra stängda dagar – vi svarar så fort vi är åter. Våra öppettider för hela jul och nyår hittar du på vår webb.

Ta hand om dig och glöm inte vila lite också under ledigheten!

Text: Christel Olsson, uppdaterad av Klaz Arvidson
Bild: Pixabay

Tips till dig som läser vetenskapliga texter

Att sätta sig ner och läsa en text kan tyckas som en simpel sak att göra, men det är skillnad på texter och texter – här ger vi lite tips på hur du kan tänka när du ska läsa en vetenskaplig text. För att läsa texten, och faktiskt få ut något av den och kunna använda den är en kompetens i sig.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D: Introduktion, Metod, Resultat (Analys) och Diskussion. Dessutom inleds artikeln alltid med ett Abstract. Abstractet är en sammanfattning som har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Det bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras.

  • Sedan följer då Introduktionen som har två syften: Att skapa intresse samt att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera studien som presenteras i artikeln.
  • Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Detta avsnitt är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten, dvs rimligheten och korrektheten, i resultaten.
  • Resultatavsnittet presenterar vilka resultat som framkom i studien. Här kan data visualiseras med med figurer och tabeller.
  • Slutlingen diskussionsavsnittet som relaterar den aktuella studien tillbaks till tidigare forskning  och resultaten sätts i ett sammanhang. I diskussionen är tanken även att att besvara frågorna som studien var tänkt att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, det oväntade, det som skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot i annan forskning.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktig att besvara?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stöds slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka de data som framkommit som författarna inte berör i sin artikel? Kan du se några andra anledningar till att resultatet ser ut som det gör?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

När du läser är det också smart att skriva frågor eller kommentarer till texten. T.ex.

Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrerar publikationsdatabaser och institutionella arkiv.[1]

Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i OA-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Sen bör du givetvis ta anteckningar under tiden du läser. Det kan vara smart att anteckna i elektronisk form, på datorn eller telefonen eller liknande. Är dina anteckningar i elektroniskt format blir de ju sökbara och det är lättare att hitta tillbaks till det du skrivit. Ett sätt att göra det är att skapa en mall som du fyller i för varje artikel du läser. Då blir din läsning systematiskt dokumenterad och det kan även hjälpa dig i själva läsningen. Biblioteket har skapat ett Google Drive dokument som du kan ladda ner i några olika format (Välj Arkiv och Ladda ned som). Eller så antecknar du bara i marginalen på dina utskrivna artiklar…

Text: Pieta Eklund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos & Katharina Nordling

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, s. 39.

Söktips i Primo: avgränsa mot Peer Reviewed

När du söker i Primo har du möjlighet att avgränsa dina sökningar på flera sätt för att bättre kunna fokusera på resultatet. Du hittar avgränsningarna i menyn till vänster i gränssnittet.

Din sökning i Primo resulterar ofta i en träfflista som består av poster med flera olika resurstyper som Bok, Bokkapitel, Tidskriftsartikel, Tidningsartikel, Avhandling med flera resurstyper. Dessa är avgränsbara i fasetten “Resurstyp”.

I fasetten “Visa bara” finns ytterligare möjligheter att avgränsa sökningen mot Peer Reviewed, Fulltext, Exemlar på hyllan samt Öppen tillgång. Om du söker efter artiklar, särskilt vetenskapliga artiklar, har du nytta av att använda avgränsningen Peer Reviewed. Den avgränsningen ger poster i träfflistan som är publicerade i främst tidskrifter som har ett förfarande för granskning och godkännande av artiklar innan de publiceras i tidskriften. På det viset får du större fokus på vetenskapliga artiklar.

Exempel på post i Primo med Peer Reviewed stämpel.

Om du känner tveksamhet inför om en viss tidskrift är vetenskaplig, alltså har ett peer review-förfarande, kan du använda dig av databasen Ulrichsweb för att kontrollera det. Tänk på att allt material i en vetenskaplig tidskrift inte är vetenskapligt granskat, såsom ledare, recensioner, kommentarer med mera.

Text och bild: Klaz Arvidson

Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Peer rev…vadå?

Vår förra bloggpost handlade om vetenskapliga artiklar, vi dröjer oss kvar vid det ämnet och artiklarna som också brukar kallas peer review-artiklar, men nu ligger fokus på själva processen för peer review – hur fungerar det egentligen? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet.

Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Vetenskapliga artiklar och empirisk data

En vetenskaplig artikel har flera kännetecken. Det går exempelvis känna igen en vetenskaplig artikel på dess kontext, var den är publicerad och hur den är uppbyggd. Om du är intresserad av detta kan du exempelvis läsa våra tidigare blogginlägg: Hur känner man igen en vetenskaplig artikel och  Hur va det nu med vetenskapliga artiklar.

Ett annat sätt att känna igen en vetenskaplig artikel är när du läser den titta gärna närmare på blogginlägget: Läsa vetenskapliga texter.

Vikten av empirisk data
Om du läser en vetenskaplig text bör du kunna se att den inte innehåller ogrundade påståenden. Alla påståenden och slutsatser måste baseras på någon form av data som styrker att det faktiskt är så som författaren skriver. Det kan vara en referens till egeninsamlad data eller referenser till en eller flera artiklar som stödjer påståendet med empiri och logiska resonemang.

Empirisk data kan och bör se olika ut beroende på vad som undersöks och det i sin tur påverkar vilken typ av slutsatser som går att göra. Det är exempelvis svårt att generalisera slutsatserna från en kvalitativ fallstudie.

Om du inte kan härleda en artikels slutsatser tillbaka till någon form av data eller logiska resonemang som du själv kan följa och utvärdera, bör du gå vidare och läsa en annan text. Att titta på hantering av data i metod och resultat är också en form av källkritik.

Du kanske har noterat att det inte finns en enda oberoende referens i denna text. Se om du kan hitta texter som beskriver: Empiri, kvalitativa/kvantitativa data, fallstudier,  förstahandskällor, andrahandskällor och källkritik.

Text: Thomas Nyström