Söktips i Primo: avgränsa mot Peer Reviewed

När du söker i Primo har du möjlighet att avgränsa dina sökningar på flera sätt för att bättre kunna fokusera på resultatet. Du hittar avgränsningarna i menyn till vänster i gränssnittet.

Din sökning i Primo resulterar ofta i en träfflista som består av poster med flera olika resurstyper som Bok, Bokkapitel, Tidskriftsartikel, Tidningsartikel, Avhandling med flera resurstyper. Dessa är avgränsbara i fasetten “Resurstyp”.

I fasetten “Visa bara” finns ytterligare möjligheter att avgränsa sökningen mot Peer Reviewed, Fulltext, Exemlar på hyllan samt Öppen tillgång. Om du söker efter artiklar, särskilt vetenskapliga artiklar, har du nytta av att använda avgränsningen Peer Reviewed. Den avgränsningen ger poster i träfflistan som är publicerade i främst tidskrifter som har ett förfarande för granskning och godkännande av artiklar innan de publiceras i tidskriften. På det viset får du större fokus på vetenskapliga artiklar.

Exempel på post i Primo med Peer Reviewed stämpel.

Om du känner tveksamhet inför om en viss tidskrift är vetenskaplig, alltså har ett peer review-förfarande, kan du använda dig av databasen Ulrichsweb för att kontrollera det. Tänk på att allt material i en vetenskaplig tidskrift inte är vetenskapligt granskat, såsom ledare, recensioner, kommentarer med mera.

Text och bild: Klaz Arvidson

Bibliotekets resurser tar inte jullov!

Jul och nyårs-helgerna närmar sig och det innebär några stängda dagar hos oss på biblioteket. Vi vet att många av er under denna tid jobbar hårt med att bli klara med era hemtentor och andra inlämningsuppgifter som ska in i början på det nya året.

Tänk på att väldigt mycket av det du behöver för ditt arbete finns tillgängligt för dig elektroniskt även om vi har stängt. Du kan söka i Primo, komma åt alla våra databaser, bläddra i tidskrifter via BrowZine, få hjälp med referenshantering via vår Harvardguide, använda våra Ämnesguider och mycket annat.

För att kunna använda dig av bibliotekets alla tjänster när du befinner dig utanför campus, t.ex. hemma, är det viktigt att du startar från bibliotekets webbplats, på så sätt kommer du ”rätt väg in” till alla våra resurser och vårt material. För att komma åt vissa resurser som t.ex databaser, artiklar och e-böcker behöver du logga in med ditt S-nummer (samma som till Ping Pong) för att verifiera att du som student tillhör oss och på så sätt har rätt att ta del av resurserna. Är du van vid att använda Google Scholar så kan du också anpassa den så att du kommer åt våra fulltexter den vägen (gå in under inställningar och välj bibliotekslänkar och lägg till Högskolan i Borås).

På vår webb hittar du också guider till programvaror t.ex tips och trix vad gäller formatering i Word, hjälp med Excel osv.

Det går så klart bra att mejla oss även under våra stängda dagar – vi svarar så fort vi är åter. Våra öppettider för hela jul och nyår hittar du på vår webb.

Ta hand om dig och glöm inte vila lite också under ledigheten!

Text: Christel Olsson
Bild: Pixabay

Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Peer rev…vadå?

Vår förra bloggpost handlade om vetenskapliga artiklar, vi dröjer oss kvar vid det ämnet och artiklarna som också brukar kallas peer review-artiklar, men nu ligger fokus på själva processen för peer review – hur fungerar det egentligen? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet.

Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Vetenskapliga artiklar och empirisk data

En vetenskaplig artikel har flera kännetecken. Det går exempelvis känna igen en vetenskaplig artikel på dess kontext, var den är publicerad och hur den är uppbyggd. Om du är intresserad av detta kan du exempelvis läsa våra tidigare blogginlägg: Hur känner man igen en vetenskaplig artikel och  Hur va det nu med vetenskapliga artiklar.

Ett annat sätt att känna igen en vetenskaplig artikel är när du läser den titta gärna närmare på blogginlägget: Läsa vetenskapliga texter.

Vikten av empirisk data
Om du läser en vetenskaplig text bör du kunna se att den inte innehåller ogrundade påståenden. Alla påståenden och slutsatser måste baseras på någon form av data som styrker att det faktiskt är så som författaren skriver. Det kan vara en referens till egeninsamlad data eller referenser till en eller flera artiklar som stödjer påståendet med empiri och logiska resonemang.

Empirisk data kan och bör se olika ut beroende på vad som undersöks och det i sin tur påverkar vilken typ av slutsatser som går att göra. Det är exempelvis svårt att generalisera slutsatserna från en kvalitativ fallstudie.

Om du inte kan härleda en artikels slutsatser tillbaka till någon form av data eller logiska resonemang som du själv kan följa och utvärdera, bör du gå vidare och läsa en annan text. Att titta på hantering av data i metod och resultat är också en form av källkritik.

Du kanske har noterat att det inte finns en enda oberoende referens i denna text. Se om du kan hitta texter som beskriver: Empiri, kvalitativa/kvantitativa data, fallstudier,  förstahandskällor, andrahandskällor och källkritik.

Text: Thomas Nyström

 

 

 

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox