Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Publikationer inom prehospital akutvård

Just nu pågår PreHospenkonferensen här på Högskolan i Borås. Det är 7:e gången konferensen anordnas, och alla som på något vis arbetar med, eller berörs av, prehospital akutsjukvård är välkomna att delta. Här på högskolan är PreHospen (Centrum för Prehospital forskning) en välkänd centrumbildning för forskning och utveckling av prehospital akutsjukvård, och den är även en av landets ledande prehospitala forskningscentrum.ambulansbilder12Under PreHospenkonferensen samlas man för att diskutera just prehospital akutsjukvård, och på torsdagen presenteras bland annat Larmcentralens arbete via olika föreläsare. Vill man läsa publikationer skriva av någon av dem som under torsdagen håller presentationer om Larmcentralen, finns de tillgängliga via bibliotekets sökverktyg Summon. Klicka på respektive presentatörs namn för att hitta artiklar av:  Bosse EkAnna Carin Wahlberg, Karl Hedman, Helena Nord-LjungquistKatarina Bohm, Araz Rawshani.

Dessutom finns det givetvis möjlighet att ta del av en mängd publikationer skrivna av forskare vid PreHospen. En del av publikationerna finns i tryckt format, men merparten finns att tillgå elektroniskt.

Oavsett om du är hemmahörande på Högskolan i Borås, eller en extern deltagare i konferensen: Varmt välkommen in att kika lite i våra databaser och förkovra dig i olika typer av publikationer inom ämnet. I bibliotekets lounge finns även tidskrifter som Samverkan 112 och Vårdfokus där den sistnämnda bland annat skriver om olika traumateam i det senaste numret. Du får gärna ställa frågor om ytterligare litteratur i ämnet till oss i informationspunkterna i biblioteket. Det är dock endast studenter och anställda vid Högskolan i Borås som kommer åt vårt elektroniska material, men vi har några walk-in-use-datorer på entréplan som går att använda en stund för att browsa och läsa lite.

DSC_1634Text: Lena Holmberg
Bild: Anna Sigge & Lena Holmberg

Glöm inte sökverkstaden!

sok

Du vet väl om att biblioteket erbjuder en öppen sökverkstad för studenter? Den äger rum i bibliotekets lokaler på torsdagar mellan kl.15:00-16:30 i datasalen J418 på plan 4. På plats finns då en bibliotekarie som svarar på frågor och hjälper dig att komma vidare med dina sökningar

Bibliotekets sökverkstad vänder sig främst till dig som har frågor kring informationssökning, databaser, referenshantering och liknande. Kanske skriver du uppsats eller ett paper och vill ha någon att diskutera dina frågor med? Passa då på att kika in hos sökverstaden. Det är drop-in och höstens tider hittar du här:

Oktober 29
November 5, 12, 19, 26
December 3, 10, 17

Välkommen!

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Uppsatstips – Var börjar jag min informationssökning?

Är du i startgroparna för att skriva din uppsats? Här kommer några tips från Biblioteket som handlar om var du kan börja hitta information om ditt ämne. Lycka till!

Summon är namnet på bibliotekets söktjänst, här hittar du bibliotekets tryckta böcker tillsammans med majoriteten av våra elektroniska resurser i form av e-böcker och artiklar. Sök i sökfältet på bibliotekets startsida.

Ämnesdatabaser. Om du vill göra väldigt specifika sökningar kan det vara bättre att söka i någon databas som är särskilt inriktad på det aktuella ämnet där sökmöjligheterna är mer detaljerade och anpassade till ämnesområdets särart. Här hittar du alla bibliotekets databaser indelade efter ämnesområde.

Du kommer åt alla bibliotekets elektroniska resurser hemifrån – bara logga in med ditt användarnamn och lösenord (samma som i Pingpong)!

Libris är den svenska nationella bibliotekskatalogen. Här kan du se vilka böcker som finns här på högskolebiblioteket men också vad som finns på andra bibliotek i din närhet. Välj favoritbibliotek under fliken ”Mina bibliotek” för att snabbt få information om var böckerna finns. Sök i Libris.
Startsida

Har du hittat en bok i Libris som vi inte har på högskolebiblioteket?
Vi kan låna hit den åt dig! Detta kallas fjärrlån och är gratis för böcker.
Har du hittat en artikel som verkar jätteintressant som vi inte har i fulltext?
Fjärrlån av artikel i form av kopia kostar vanligtvis 40 kronor (80 kronor om vi måste beställa utanför Norden) och skickas hem till dig med posten.
Klicka här för att läsa mer om hur det fungerar med fjärrlån och artikelkopior. 

Vill du titta på andra studentuppsatser för att få inspiration till din egen?
Titta på Studentuppsatser & examensarbeten i Borås akademiska digitala arkiv (BADA). Vill du se uppsatser från alla svenska högskolor och universitet kan du söka på www.uppsatser.se

Google Scholar (scholar.google.se) är en sökmotor inriktad mot akademiskt material, här hittar du böcker, studentuppsatser, avhandlingar, artiklar m.m. Denna korta film visar hur du gör för att komma åt bibliotekets tidskriftsprenumerationer även när du söker hemifrån. 
Google Scholar

I den fria databasen SwePub hittar du avhandlingar, bokkapitel, rapporter och artiklar utgivna vid svenska lärosäten. Du kan avgränsa på vetenskapligt (refereegranskat) och länkar till fritt material finns. Sök i SwePub. 
SwePub

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under våren är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg

Tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap

Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har starka rötter i Borås. 1972 startades Bibliotekshögskolan här och sedan dess har utvecklingen varit stark, både inom grundutbildningen och forskningen. Detta påverkar såklart biblioteket då en av våra huvuduppgifter är att se till att våra samlingar speglar Högskolan i Borås inriktningar och profiler. Vi vill i detta blogginlägg tipsa om några tidskrifter som fokuserar på just biblioteks- och informationsvetenskap. Många forskare inom ämnet här på högskolan har publicerat sig i dessa tidskrifter.

Journal of Documentation (JDoc) är en av de mest etablerade akademiska tidskrifterna inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Den ger en unik inblick i teorier, begrepp, modeller, ramverk och filosofier. JDoc fungerar lite som en länk mellan forskning och yrkesutövning och många artiklar kan fortfarande efter lång tid vara aktuella och därmed bli citerade. Tidskriften publicerar gärna forskningsrapporter innehållande nya metoder eller resultat av omfattande betydelse och då inom alla informationsrelaterade discipliner. Här på biblioteket har vi tidskriften tryckt mellan 1945-2005 på plats A:32 i kompakthyllorna på plan 1.

DSC_0118Via Emerald kan du dessutom läsa den elektroniskt ända från 1945 och fram till senaste numret.

JofDTidskriften Scientometrics handlar om de kvantitativa funktioner och egenskaper som finns hos vetenskap och vetenskaplig forskning. Tonvikten ligger på utredningar där utveckling och mekanismen av vetenskap studeras genom statistiska matematiska metoder.

Tidskriften publicerar originalstudier, preliminära rapporter, översiktsartiklar, insändare och bokrecensioner. På grund av sin tvärvetenskapliga karaktär är tidskriften viktig för forskare och forskningsadministratörer. Det kan exempelvis ge värdefull hjälp till bibliotekarier och dokumentalister i centrala vetenskapliga organ, forskningsinstitut och laboratorier.

Du når Scientometrics elektroniskt via Springer från 1978 och framåt.

ScientometricsLibrary & Information Science Research är en tvärvetenskaplig och vetenskapligt granskad tidskrift som fokuserar på forskningsprocessen i biblioteks- och informationsvetenskap samt forskningsresultat och, i förekommande fall, deras praktiska tillämpningar och betydelse.

librryandinformationsciVia Elsevier kommer du som vår användare åt material elektroniskt från 1994 och framåt. I tryckt form hittas tidskriften på plan 1 i kompakthyllorna på plats A:170. Biblioteket har prenumeration på åren 1983-2001 när det gäller den tryckta versionen. Många av våra äldre årgångar är av tradition inbundna för att sparas i tryckt form och får därmed ett liknande utseende och håller bättre. Det gäller många av våra tidskrifter där vi har långa sviter. Idag är det inte lika viktigt eftersom vi går över mer och mer till elektroniskt material när det gäller tidskrifter.

DSC_0061På plan 1 har vi samlat en ganska betydande samling med äldre material inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tanken är att det ska kunna utgöra en grund för framtida forskning inom området, men också visas som exempel på material som inte ges ut idag, t.ex. bibliografier. Så besök gärna plan 1 och bläddra bland materialet!

DSC_0123Text: Lena Holmberg, Karin Ekström, Hanna Hallnäs
Bild: Lena Holmberg

Uppsatstips – Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I andra inlägget tipsar vi om några bra resurser för dig som vill veta hur du känner igen en vetenskaplig artikel.

Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Högskolan i Jönköping har gjort en film som förklarar skillnaden på olika vetenskapliga (och ovetenskapliga) texter.

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, skrev nyligen ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara HellbergBild: Colourbox

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel?

Vi får ofta frågor från studenter som gäller vetenskapliga artiklar; vad är det? Hur känner man igen dem? Här är några saker som kan vara bra att kolla upp när man vill försäkra sig om att det man hittat är vetenskapligt. Denna text om vetenskaplighet är i första hand skriven för vårdstudenter men mycket är samma inom olika discipliner.

1. Är artikeln publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift? Alltså i en så kallad ”peer reviewed” eller ”refereed” journal? Ibland kan man begränsa sin sökning till sådana genom att göra en inställning i databasen man söker i men ibland behöver man kontrollera tidskriften separat och då kan man göra något av följande:

a) Läs mer på tidskriftens webbplats för att hitta information om tidskriftens målgrupp, syfte och eventuell granskning.

Saras blogginlägg

b) Besök databasen Ulrich´s Periodicals Directory som innehåller information om tidskrifter för att se om den är vetenskaplig. Du hittar Ulrich´s bland bibliotekets databaser. Sök fram tidskriften (dvs.  Scandinavian Journal of Caring Sciences). I träfflistan är de vetenskapligt granskade tidskrifterna markerade med en liten ikon som ska föreställa en domartröja, denna och mer information om tidskriften får du också genom att klicka på titeln.

Det är detta du vill se:

Saras blogginlägg2

Refereed – Yes anger att tidskriften är peer reviewed.

Andra typer av tidskrifter som du kan stöta på är bland annat Trade journals (branschtidskrifter) och Magazines som ofta är i stil med Vi föräldrar, Illustrerad vetenskap, Vogue etc.

2. När du har konstaterat att tidskriften är vetenskaplig kommer vi till nästa steg: Är själva artikeln vetenskaplig? Även i vetenskapligt granskade tidskrifter kan det förekomma andra sorters innehåll som inte redovisar ett forskningsresultat. Det kan vara bokrecensioner, debattartiklar, krönikor etc. Här är några saker du kan titta på för att avgöra om artikeln är vetenskaplig:

–          Är författarna forskare?

–          Finns abstract?

–          Har artikeln en tydlig indelning med rubriker? IMRAD är ett vanligt upplägg i vetenskapliga artiklar och bokstäverna står för de delar som artikeln skall innehålla:

Introduction, Methods, Results, (And), Discussion

–          Redogör man för resultatet från en empirisk studie (kvantitativ eller kvalitativ)?

–          Finns en lång referenslista med gott om referenser till andra studier?

–          Är språket avancerat och vetenskapligt?

–          Är artikeln längre än ett fåtal sidor?

–          Finns det någon information om att det är ”original research”, ”research article”, ”empirical study”, ”clinical trial” eller liknande?

Om du svarar ja på majoriteten av dessa frågor kan du använda artikeln utan att behöva oroa dig. Och du är såklart välkommen att diskutera med oss bibliotekarier i informationspunkten om du fortfarande är osäker!

Här är ett exempel på en vetenskaplig artikel ur ovan nämnda tidskrift, kolla gärna av mot frågorna ovan:

Dale, B., Söderhamn, U. and Söderhamn, O. (2012), Self-care ability among home-dwelling older people in rural areas in southern Norway. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), ss. 113–122. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x

Länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x/abstract

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Text & Bild: Sara Hellberg