Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Publikationer inom prehospital akutvård

Just nu pågår PreHospenkonferensen här på Högskolan i Borås. Det är 7:e gången konferensen anordnas, och alla som på något vis arbetar med, eller berörs av, prehospital akutsjukvård är välkomna att delta. Här på högskolan är PreHospen (Centrum för Prehospital forskning) en välkänd centrumbildning för forskning och utveckling av prehospital akutsjukvård, och den är även en av landets ledande prehospitala forskningscentrum.ambulansbilder12Under PreHospenkonferensen samlas man för att diskutera just prehospital akutsjukvård, och på torsdagen presenteras bland annat Larmcentralens arbete via olika föreläsare. Vill man läsa publikationer skriva av någon av dem som under torsdagen håller presentationer om Larmcentralen, finns de tillgängliga via bibliotekets sökverktyg Summon. Klicka på respektive presentatörs namn för att hitta artiklar av:  Bosse EkAnna Carin Wahlberg, Karl Hedman, Helena Nord-LjungquistKatarina Bohm, Araz Rawshani.

Dessutom finns det givetvis möjlighet att ta del av en mängd publikationer skrivna av forskare vid PreHospen. En del av publikationerna finns i tryckt format, men merparten finns att tillgå elektroniskt.

Oavsett om du är hemmahörande på Högskolan i Borås, eller en extern deltagare i konferensen: Varmt välkommen in att kika lite i våra databaser och förkovra dig i olika typer av publikationer inom ämnet. I bibliotekets lounge finns även tidskrifter som Samverkan 112 och Vårdfokus där den sistnämnda bland annat skriver om olika traumateam i det senaste numret. Du får gärna ställa frågor om ytterligare litteratur i ämnet till oss i informationspunkterna i biblioteket. Det är dock endast studenter och anställda vid Högskolan i Borås som kommer åt vårt elektroniska material, men vi har några walk-in-use-datorer på entréplan som går att använda en stund för att browsa och läsa lite.

DSC_1634Text: Lena Holmberg
Bild: Anna Sigge & Lena Holmberg

Tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap

Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har starka rötter i Borås. 1972 startades Bibliotekshögskolan här och sedan dess har utvecklingen varit stark, både inom grundutbildningen och forskningen. Detta påverkar såklart biblioteket då en av våra huvuduppgifter är att se till att våra samlingar speglar Högskolan i Borås inriktningar och profiler. Vi vill i detta blogginlägg tipsa om några tidskrifter som fokuserar på just biblioteks- och informationsvetenskap. Många forskare inom ämnet här på högskolan har publicerat sig i dessa tidskrifter.

Journal of Documentation (JDoc) är en av de mest etablerade akademiska tidskrifterna inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Den ger en unik inblick i teorier, begrepp, modeller, ramverk och filosofier. JDoc fungerar lite som en länk mellan forskning och yrkesutövning och många artiklar kan fortfarande efter lång tid vara aktuella och därmed bli citerade. Tidskriften publicerar gärna forskningsrapporter innehållande nya metoder eller resultat av omfattande betydelse och då inom alla informationsrelaterade discipliner. Här på biblioteket har vi tidskriften tryckt mellan 1945-2005 på plats A:32 i kompakthyllorna på plan 1.

DSC_0118Via Emerald kan du dessutom läsa den elektroniskt ända från 1945 och fram till senaste numret.

JofDTidskriften Scientometrics handlar om de kvantitativa funktioner och egenskaper som finns hos vetenskap och vetenskaplig forskning. Tonvikten ligger på utredningar där utveckling och mekanismen av vetenskap studeras genom statistiska matematiska metoder.

Tidskriften publicerar originalstudier, preliminära rapporter, översiktsartiklar, insändare och bokrecensioner. På grund av sin tvärvetenskapliga karaktär är tidskriften viktig för forskare och forskningsadministratörer. Det kan exempelvis ge värdefull hjälp till bibliotekarier och dokumentalister i centrala vetenskapliga organ, forskningsinstitut och laboratorier.

Du når Scientometrics elektroniskt via Springer från 1978 och framåt.

ScientometricsLibrary & Information Science Research är en tvärvetenskaplig och vetenskapligt granskad tidskrift som fokuserar på forskningsprocessen i biblioteks- och informationsvetenskap samt forskningsresultat och, i förekommande fall, deras praktiska tillämpningar och betydelse.

librryandinformationsciVia Elsevier kommer du som vår användare åt material elektroniskt från 1994 och framåt. I tryckt form hittas tidskriften på plan 1 i kompakthyllorna på plats A:170. Biblioteket har prenumeration på åren 1983-2001 när det gäller den tryckta versionen. Många av våra äldre årgångar är av tradition inbundna för att sparas i tryckt form och får därmed ett liknande utseende och håller bättre. Det gäller många av våra tidskrifter där vi har långa sviter. Idag är det inte lika viktigt eftersom vi går över mer och mer till elektroniskt material när det gäller tidskrifter.

DSC_0061På plan 1 har vi samlat en ganska betydande samling med äldre material inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tanken är att det ska kunna utgöra en grund för framtida forskning inom området, men också visas som exempel på material som inte ges ut idag, t.ex. bibliografier. Så besök gärna plan 1 och bläddra bland materialet!

DSC_0123Text: Lena Holmberg, Karin Ekström, Hanna Hallnäs
Bild: Lena Holmberg

Uppsatstips – Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I andra inlägget tipsar vi om några bra resurser för dig som vill veta hur du känner igen en vetenskaplig artikel.

Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Högskolan i Jönköping har gjort en film som förklarar skillnaden på olika vetenskapliga (och ovetenskapliga) texter.

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, skrev nyligen ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara HellbergBild: Colourbox

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel?

Vi får ofta frågor från studenter som gäller vetenskapliga artiklar; vad är det? Hur känner man igen dem? Här är några saker som kan vara bra att kolla upp när man vill försäkra sig om att det man hittat är vetenskapligt. Denna text om vetenskaplighet är i första hand skriven för vårdstudenter men mycket är samma inom olika discipliner.

1. Är artikeln publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift? Alltså i en så kallad ”peer reviewed” eller ”refereed” journal? Ibland kan man begränsa sin sökning till sådana genom att göra en inställning i databasen man söker i men ibland behöver man kontrollera tidskriften separat och då kan man göra något av följande:

a) Läs mer på tidskriftens webbplats för att hitta information om tidskriftens målgrupp, syfte och eventuell granskning.

Saras blogginlägg

b) Besök databasen Ulrich´s Periodicals Directory som innehåller information om tidskrifter för att se om den är vetenskaplig. Du hittar Ulrich´s bland bibliotekets databaser. Sök fram tidskriften (dvs.  Scandinavian Journal of Caring Sciences). I träfflistan är de vetenskapligt granskade tidskrifterna markerade med en liten ikon som ska föreställa en domartröja, denna och mer information om tidskriften får du också genom att klicka på titeln.

Det är detta du vill se:

Saras blogginlägg2

Refereed – Yes anger att tidskriften är peer reviewed.

Andra typer av tidskrifter som du kan stöta på är bland annat Trade journals (branschtidskrifter) och Magazines som ofta är i stil med Vi föräldrar, Illustrerad vetenskap, Vogue etc.

2. När du har konstaterat att tidskriften är vetenskaplig kommer vi till nästa steg: Är själva artikeln vetenskaplig? Även i vetenskapligt granskade tidskrifter kan det förekomma andra sorters innehåll som inte redovisar ett forskningsresultat. Det kan vara bokrecensioner, debattartiklar, krönikor etc. Här är några saker du kan titta på för att avgöra om artikeln är vetenskaplig:

–          Är författarna forskare?

–          Finns abstract?

–          Har artikeln en tydlig indelning med rubriker? IMRAD är ett vanligt upplägg i vetenskapliga artiklar och bokstäverna står för de delar som artikeln skall innehålla:

Introduction, Methods, Results, (And), Discussion

–          Redogör man för resultatet från en empirisk studie (kvantitativ eller kvalitativ)?

–          Finns en lång referenslista med gott om referenser till andra studier?

–          Är språket avancerat och vetenskapligt?

–          Är artikeln längre än ett fåtal sidor?

–          Finns det någon information om att det är ”original research”, ”research article”, ”empirical study”, ”clinical trial” eller liknande?

Om du svarar ja på majoriteten av dessa frågor kan du använda artikeln utan att behöva oroa dig. Och du är såklart välkommen att diskutera med oss bibliotekarier i informationspunkten om du fortfarande är osäker!

Här är ett exempel på en vetenskaplig artikel ur ovan nämnda tidskrift, kolla gärna av mot frågorna ovan:

Dale, B., Söderhamn, U. and Söderhamn, O. (2012), Self-care ability among home-dwelling older people in rural areas in southern Norway. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), ss. 113–122. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x

Länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x/abstract

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Text & Bild: Sara Hellberg

Tidskrifter inom vård och hälsa

Ni som läser något inom ämnet vård och omsorg på Högskolan i Borås har säkert kommit i kontakt med Vård i Norden.

DSC_0645

Det är en vetenskaplig tidskrift som från och med 2014 drivs av Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. Hittills har det varit en av de få vetenskapligt granskade tidskrifter inom området som innehållit svenskspråkigt material men fr.o.m. 1 januari 2015 kommer endast engelskspråkiga artiklar accepteras i tidskriften. Du når Vård i Norden på lite olika sätt. Sök fram tidskriften på bibliotekets webbplats, i träfflistan hittar du olika länkar till samma tidskrift. En leder till de tryckta tidskrifterna som finns på plan 1, de återfinns i rullmagasinen på hylla V:75.tidVIN

Vård i Norden har egen webbsida med artikelarkiv men går även att läsa i Proquest eget gränssnitt om man tycker det är krångligt att hitta rätt. Om vi börjar med Vård i Nordens egna sida (som du länkas till under länken HB e-journals) ser ut det ut så här om du väljer View all editions:

VIN

Sen är det bara att välja rätt år och artikel. Om du istället vill fritextsöka på något särskilt så använd sökrutan högst upp. Tänk då på att Vård i Norden innehåller artiklar både på svenska, norska, danska och engelska. I Proquest gränssnitt så hittar du artiklar från 2005 och framåt. Här finns årgångar listade och under dessa alla nummer. Det finns även möjlighet till fritextsökning under Search within this publication.VINproquest

En annan populär tidskrift inom vårdområdet är Journal of advanced nursing. Den förekommer ofta på kurslistor på sjuksköterskeutbildningen. Den finns i tryckt format mellan 1983-2002 (med en lucka för år 1990). Den hittas på plan 1 i rullmagasinen, hylla V:16 (senaste numret på skylthyllan). Vi har åtkomst till fler år av tidskriften elektroniskt, ända från 1976 och framåt via Wiley-Blackwell. Eftersom biblioteket har köpt in så kallade back files finns det möjlighet att hitta material från 1970-talet och framåt. Varken Vård i norden eller Journal of advanced nursing har något embargo vilket innebär att vi har åtkomst till det senaste materialet utan fördröjning som kan vara fallet hos en del andra tidskrifter. Journal of advanced nursing innehåller engelskspråkigt vetenskapligt granskat material och är en världsledande tidskrift inom området. Merparten av artiklarna är skrivna av sjuksköterskor och barnmorskor. Det elektroniska materialet hittar du via bibliotekets webb med fulltextlänkar från Summon och det går naturligtvis att leta fram tidskriften direkt under Sök tidskrifter och leta upp en särskild årgång. Det går även att fritextsöka inom tidskriften.

JAN

Scandinavian journal of caring sciences är en vetenskapligt granskad tidskrift i vilken många forskare på Akademin för vård, arbetsliv och välfärd har publicerat sig. Är du intresserad av fler tidskrifter där forskare här på Högskolan i Borås har fått artiklar accepterade så använd någon av våra citeringsdatabaser, förslagsvis Scopus.

scopus03

Tyngdpunkten vad gäller Scandinavian journal of caring sciences ligger på forskning som har patienter, familjer och samhälle i fokus och som främjar ett tvärvetenskapligt samarbete. Av särskilt intresse märks vetenskapliga artiklar som tar upp och initierar en dialog med teoretiska, empiriska och metodologiska frågor med anknytning till kritiska frågor. I tillägg till den ursprungliga forskningen så publicerar tidskriften också recensioner, metasynteser och metaanalyser.

Vi har tidskriften i tryckt format mellan 1987-2002 i rullmagasinen på plan 1, hylla V:22. Online finns den från 2001 via Wiley-Blackwell Full Collection som du når via bibliotekets tidskriftssök.

scandjournal

Det finns ofta flera sätt att hitta en artikel om ett ämne eller ett särskilt nummer av en tidskrift och mer om det går att läsa här.

Text: Lena Holmberg