Fira Tintin 90 år – låna ett seriealbum!

Den 10 januari är det 90 år sedan den unge reportern Tintin påbörjade sin första reportageresa. Det var med andra ord då som Tintins första äventyr började publiceras som en följetong i en belgisk tidning. Resan som Tintin gav sig ut på den gången gick via Berlin till Sovjetunionen och skildras i seriealbumet Tintin i Sovjet.

Biblioteket har i och med detta jubileum skapat en liten utställning på temat Tintin i glasmontrarna vid entrén till biblioteket. Där kan du förutom att låna seriealbumen även hitta böcker om Tintin och författaren Hergé, samt ta del av några av Kapten Haddocks fantasifulla kraftuttryck.

Källa: Wikipedia – Tintins äventyr

Text: Katharina Nordling
Bild: Flickr.com – publicerat av Megazord

Nobelprisen 2018 – en snabb sammanfattning

Idag är det dags igen – det är Nobeldagen och årets priser delas ut – här får du en kort sammanfattning av priserna och pristagarna.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin delas mellan två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo. De får dela på priset utifrån sina insatser inom cancerforskningen. Deras banbrytande forskning, där immunförsvarets inneboende förmåga att angripa tumörceller förstärks, utgör en milstolpe i kampen mot cancer. Allison upptäckte att ett sedan tidigare känt protein fungerade som broms i immunförsvaret när det kom till bekämpandet av tumörer. Honjo å sin sida upptäckte ett helt nytt protein i våra immunceller, och genom kartläggning insåg han att även detta protein fungerade som en broms. Båda forskarna har därefter utvecklat metoder för att släppa på bromsen hos immunförsvaret, i syfte att behandla cancertumörer. Forskning för att hitta något sätt att använda immunförsvaret som en del i behandlingen av cancer har genomförts i över 100 år, men fram till dessa två forskares genombrott har framgångarna varit måttliga. Deras resultat används i vården idag, och även som grund för att forska fram ännu bättre metoder för att bota cancer. (1)

Vill du läsa någon av artiklarna där Allison och Honjo beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas av tre forskare, hälften ges till Arthur Ashkin och andra hälften delas av Gérard Mourou och Donna Strickland. Det som är gemensamt för dessa tre forskares forskning är att de utvecklat metoder och verktyg som sedan kan användas till forskning inom andra områden. Ashkin har utvecklat en så kallad laserpincett, dvs ett instrument gjort av laser som man kan greppa väldigt små beståndsdelar med, exempelvis atomer, molekyler och även levande bakterier. Mourou och Strickland har å sin sida utvecklat högintensitetslaser, med de kortaste och mest intensiva laserpulser som människan någonsin skapat. Denna upptäckt används bland annat till ögonoperationer idag, men alla olika användningsområden för både högintensitetslasern och laserpincetten är knappast utforskade fullt ut idag. (2)

Vill du läsa någon av artiklarna där Ashkin, Mourou eller Strickland beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Kemi

Årets nobelpris i kemi delas även det av tre forskare, ena halvan går till Frances H. Arnold och andra halvan delas av George P. Smith och Sir Gregory P. Winter. Forskningen som dessa tre forskare bedriver handlar om riktad evolution, om att använda samma principer som gjort att det utvecklats livsformer som klarar sig i i stort sett varje skrymsle på jorden, dvs det vi känner som evolution. Men istället för att låta det hela gå långsamt och slumpartad, aktivt använda samma principer (genetiska förändringar och urval) för att utveckla proteiner i sina laboratorier som kan hjälpa till att lösa mänskliga problem. Arnolds genomförde den första riktade evolutionen av enzymer, och efter att hon genom forskning förfinat sina metoder så används de numer för att framställa bland annat läkemedel och förnybara bränslen på ett mer miljövänligt sätt. Smith och Winter har med hjälp av riktad evolution forskat fram antikroppar som idag används för att framställa nya läkemedel som behandlar autoimmuna sjukdomar och i vissa fall kan bota spridd cancer. (3)

Vill du läsa någon av artiklarna där Ashkin, Mourou eller Strickland beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur delas tyvärr inte ut. Tidigare har 114 författare fått priset, och om man inte har läst något av dem alla finns här en lista över vilka pristagarna genom historien är. Biblioteket har med största säkerhet någon bok av varje författare. Skulle man vara sugen på att läsa något helt annat än en nobelpristagare är det också möjligt. På plan fyra i biblioteket hittar du många bra skönlitterära böcker.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. Årets fredspris delas mellan två personer nämligen Denis Mukwege och Nadia Murad för deras insatser för att få ett stopp på användandet av sexuellt våld som vapen i väpnade konflikter. Mukwege, som är läkare, har i många år arbetat med att hjälpa kvinnor som drabbats av sexuellt våld i inbördeskriget i Kongo. Murad är yazidier och blev tillfångatagen som sexslav av IS under 2014. Efter tre månaders mardrömstillvaro lyckades Murad fly, och har sedan vittnat om de övergrepp och sexuella våld hon blivit utsatt för. (4) 

Vill du veta mer?

  • På SVT Play finns en 1,5 timmar lång dokumentär om Nadia Murad: Nadia – folkmordets röst.
  • Radioprogrammet Vetandets värld (Sveriges radio P1) har träffat två svenska professorer som under 13 år studerat det sexuella våldet i Kongo, de har bland annat intervjuat förövarna för att hitta orsakerna bakom användandet av sexuellt våld i inbördeskriget. Lyssna här – 20 minuter långt.

Ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas i år mellan William D. Nordhaus och Paul M. Romer. Dessa två forskare har studerat och konstruerat modeller för hur vi kan skapa långsiktig tillväxt och globalt välstånd. Det handlar bland annat om hur ekonomi och klimat samspelar, och forskningen tar sin utgångspunkt i forskarvärldens oro för växthuseffekten. De har inte tagit fram några färdiga lösningar, men deras forskning har fört oss närmare en idé om hur vi kan få en uthållig och hållbar tillväxt i världen. (5)

Referenser:
(1) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-medicine2018-sv.pdf
(2) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-physics2018-sv.pdf
(3) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-chemistry2018-sv.pdf
(4) https://www.nobelprize.org/prizes/peace/2018/press-release/
(5) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-economicsciences2018-sve.pdf

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos

Kom och låna böcker om hantverk!

Textilmuseet på Textile Fashion Center kan man fram till den 21 oktober se utställningen Next Level Craft – en fantasifylld slöjdutställning som rör sig i gränslandet mellan hantverk, design, mode och konst. Utställningen består av verk från runt fyrtio olika konstnärer, slöjdare och formgivare i åldrarna 20-85 år från hela Sverige.

Efter att ha sett utställningen kan det hända att man själv blir sugen på att skapa, men att man känner sig lite vilsen i vad och kanske framförallt hur man ska göra. Ingen fara – här kan biblioteket hjälpa till!

I bibliotekets glasmontrar har vi nu ställt ut böcker på temat hantverk. Där finns både böcker för dig som är på nybörjarnivå och som vill prova eller lära dig, men också inspirations- och mönsterböcker för dig som kommit en bit i ditt skapande. Ta dig gärna förbi våra glasskåp och kika – man får låna alla böcker i skåpen, men tidskrifterna som vi ställer ut får inte lånas hem, utan bara läsas i biblioteket.

Nedan presenteras tre av böckerna som ingår i utställningen:

Välkommen till virkligheten : 27 figurer att virka

En bok som innehåller mönster för olika figurer att virka, här finns mönster inspirerade av svensk natur och kultur: renar, rävar och kantareller, men även kakor från konditoriet. Boken innhåller även en grundläggande virkskola för dig som inte virkat innan.

 

AntiCraft: Knitting, Beading and Stitching for the Slightly Sinister

Boken för dig som vill pyssla men som får en smärre ångestattack vid åsynen av alla puttinuttiga små figurer man kan virka, pastelliga vantar man kan sticka eller hjärtan man kan brodera på kuddar och annat krafs. Boken innehåller 25 projekt du kan göra, men också introduktion till hur man stickar och virkar så att du slipper fråga den där käcka kollegan som inte gör annat än stickar i pastell.

Origami: konsten att vika papper

Papper är allt som behövs för att syssla med origami, gärna tunt och lättvikt papper, men även helt vanligt papper fungerar. I denna bok finns en mängd olika mönster att följa för att vika olika figurer, varje figur presenteras med tydliga steg-för-steg-vikningar i både text och bild.

 

Foto – garn: Karly Santiago, Unsplash
Foto – böcker: Katharina Nordling
Text: Katharina Nordling

Du följer väl bibliotekets adventskalender?

December är här, och i och med det är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För andra året i rad (då måste det väl klassas som en tradition?) presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det några av alla anställda på högskolan som var och en valt ut en av sina bästa läsupplevelser och delar med sig av detta.

Här är två av de luckor vi öppnat hittills:

Till vänster ser du Ulrika Bernlo som tipsar om boken Än finns det hopp av Karin Wahlberg, och till höger Elisabeth Fjällman som tipsar om boken Kulör: en bok om vad färg gör av Lotta Kühlhorn.

Du kommer kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig vid björkarna med spikade avhandlingar på entréplan i biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox, Christel Olsson, Katharina Nordling

Får det lov att vara en dystopisk framtidsskildring?

Sedan installationen av Donald Trump som president i USA, har George Orwells bok 1984 klättrat uppåt på bestsellerlistorna i USA. Detta tros ha ett samband med att president Donald Trumps rådgivare, Keyllyanne Conway, använt uttrycket ”alternativa fakta” i en intervju. Jämförelser gjordes med termen ”nyspråk” som används i Orwells roman från 1949.

1984 handlar om förtrycket i en totalitär stat och här målas bilden av ett samhälle upp där all individuell frihet har utplånats. Inte ens den enskildes språk, tankar och känslor är fria. Den osynlige diktatorn är ständigt närvarande (“Storebror ser dig”). Orwells farhåga var en auktoritär stalinistisk framtid i Storbritannien. Hoten ser kanske annorlunda ut idag, varför vi här listar några andra kända dystopier:

The Handmaid´s tale av Margret Atwood
The Handmaid´s tale är den mycket omskrivna berättelsen om Offred, tjänstekvinna i republiken Gilead – tidigare känd som Amerikas Förenta Stater – i en nära framtid. I den här religiösa diktaturen tillåts kvinnor inte längre läsa och har bara ett människovärde i reproduktionshänseenden.

Brave new world av Aldous Huxley
Brave new world är en hörnsten bland science fiction-klassiker. I en avlägsen framtid har Världskontrollanterna skapat det perfekta samhället genom genetisk manipulering av befolkningen, hjärntvätt och fria droger och tillfälligt sex. Den ende som inte tycks finna sig i rollen som lycklig konsument är Bernard Marx, som hyser onaturliga böjelser för ensamhet och en pervers avsmak för påbjuden lösaktighet som driver honom att söka friheten. Den enda bot han känner till kan finnas i Vildreservaten, där den gamla skavankfulla livsstilen finns kvar.

Children of men av P. D. James
Children of men utspelar sig i England år 2021, vid en tidpunkt då inga barn fötts på ett kvartssekel eftersom alla män är ohjälpligt sterila. Åldringar uppmanas till självmord, invandrade arbetare används som slavar och den sist födda generationen, Omegorna, är vackra men också kända för sin grymhet. Filmatiserades 2006 av Alfonso Cuarón och nominerades till tre Oscars.

Virutal light av William Gibson
Virtual light är en hårdkokt deckare i en högteknologisk och mångkulturell men förfallen framtid. Platsen är San Francisco och året 2005. Cykelbudet Chevette Washington hamnar av misstag på ett riktigt röjarparty för snuskigt rika människor. Hon råkar stjäla ett par solglasögon av en påtänd kille, men solglasögonen, som inte har ett dugg med solskydd att göra, innehåller optiskt lagrad information och ägaren är beredd att döda för att få dem tillbaka.

Text: Karin Ekström
Foto: Katharina Nordling

Utställning av böcker inom mode

Se hit alla modeintresserade – just nu har vi en utställning i glasskåpet där vi har tagit fram olika textil- och modeböcker från vår samling.

Ni kanske redan visste (speciellt med tanke på textilhögskolan) att vi har en stor samling av olika mode och textilböcker på våra hyllor.

Det är lätt att koppla ordet MODE med kläder men det mode är mycket större än så. Det kan handla om möbler, accessoarer, makeup, olika stilar, attityder och mycket mer.

På senare tid har det pratats mycket om Hållbart mode eller som det också ibland kallas Eko Mode. Med tanke på den mänskliga påverkan på miljön försöker mode- och textil världen tänka mer på hur man kan skapa utan att miljön ska påverkas.

 

Vill du veta mer om vad det innebär har vi några böcker/artiklar om ämnet. Gå in på Summon för mer information

 

Text och Bild: Tandis Talay

Följ bibliotekets adventskalender!

December är här, och i och med det inleds bibliotekets adventskalender, där du kommer kunna del av ett boktips varje dag fram till julafton. I kalendern kommer det förekomma såväl skönlitteratur som facklitteratur, och det kan vara både nyutkomna och äldre böcker.

adventskalenderDu kommer kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig vid björkarna med spikade avhandlingar på entréplan i biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna.

Företeelsen adventskalender kom till Sverige 1934 då den introducerades av Flickors Scoutförbund. Traditionellt sett används ordet adventskalender om en kolorerad bild, oftast på papp, med numrerade luckor för december månads dagar fram till jul, vilka öppnas dag för dag. Definitionen kommer från ne.se, där du också kan läsa mer om adventskalenderns historia.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox