Kritiskt tänkande bland filterbubblor och fake news

Förmågan att tänka kritiskt är något all akademisk utbildning ska bidra till enligt högskolelagen, och det är något som blir allt viktigare i och med att begrepp som filterbubblor, fake news och alternativa fakta gör intåg i vårt samhälle.

Det finns inte en tydlig definition på vad kritiskt tänkande är, och kanske ligger det i sakens natur, att hela tiden ifrågasätta och debattera, och därmed inte riktigt kunna enas om en definition, eftersom kritiskt tänkande i sig är ganska abstrakt. Det handlar onekligen om att ifrågasätta, att inte bara acceptera påståenden rakt av. Eller som den svenska mångsysslaren Tage Danielsson sade: Utan tvivel är man inte riktigt klok. Och kanske sätter han där ändå en grundläggande definition av det där med kritiskt tänkande, det handlar om att tvivla en smula.

Men givetvis är det inte bara så enkelt, det finns en mängd olika modeller och metoder för att tänka kritiskt på ett systematiskt sätt (om detta finns en mängd böcker skrivna, och du hittar flera av dem på biblioteket). Och det är naturligtvis nödvändigt av vara systematisk i det kritiska tänkandet när det kommer till studier och forskning, men det är kanske inte fullt så genomförbart i vardagen. Dessutom kan man fundera över hur viktigt det kritiska tänkandet blir när vi alla går omkring i våra filterbubblor där alla tycker samma sak? Kanske blir det än viktigare och än svårare…

Det och andra frågor som rör filterbubblor (som kritiskt tänkande i vardagen) kommer du kunna ta del av på Biblioteksfrukosten den 22 november. Då bjuder biblioteket dig som är student eller anställd på högskolan på frukost samtidigt som  Pieta Eklund och Sara Hellberg håller en presentation på temat filterbubblor. Ta chansen att bli lite klokare – fyll i detta formulär om du vill anmäla dig till frukosten (sista dag för anmälan är den 17 november).

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos och Klaz Arvidson

 

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till dina källor som du har använt måste du utforma dina hänvisningar på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

Dahlberg (1997) påpekar att…

…dessa delmoment av Dahlberg (1997) är väl etablerade…

Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).
När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och.

Däremot du ska använda tecknet & när du anger författarna inom parentes och även i källförteckningen.

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänstekant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte löper risk att bli anklagad för plagiering, gör en koll i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Glöm inte bibliotekets ämnesguider!

Du vet väl att biblioteket har ämnesguider som gör det lättare för dig som student att hitta information inom ditt ämne samlat på en plats. Här hittar du resurser, tips och information som du kan ha nytta av inom just din utbildning.

Det finns idag tretton färdiga guider som du snabbt når via bibliotekets startsida. Guiderna innehåller lite olika saker beroende på vilket ämne som det handlar om men de är lättöverskådliga och har samma gränssnitt.

Under de olika flikarna hittar du lärobjekt som filmer och pdf-guider, tips på böcker, referenshantering och andra saker som kan passa just dig som läser på ett visst program. Informationen är riktad och anpassad till ditt ämnesområde.

Ämnesguiderna är sökbara i Primo när du söker på vissa ämnesord och du kan snabbt länkas in i rätt guide direkt från Primo. Det är våra undervisande bibliotekarier som gjort guiderna och du får gärna ge feedback på vad som visas i guiderna eller om du saknar information om något. Återkoppla gärna via mail!

Text & bild: Lena Holmberg

Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna vårt publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Att sidnumrera och skapa innehållsförteckning i Word

När du skriver en längre inlämningsuppgift, som exempelvis din uppsats, krävs det att du bland annat har sidnumrering och en innehållsförteckning för att texten ska bli lättare att läsa och hantera. Frågor om hur man gör för att få till dessa saker på ett bra sätt är väldigt vanliga hos oss på biblioteket just nu, och därför kommer här lite länkar som kan komma till nytta när det är dags att få rätsida på formateringen i Word:

Sidnumrering

Att ställa in så att sidnumreringen hamnar rätt, att rätt siffror hamnar på rätt sida, och framför allt att se till det inte är siffror på vissa sidor i dokumentet kan vara lurigt. Här finns dock hjälp att få! I den här filmen förklarar bibliotekarie Lisa Larsson precis hur du ska gå till väga. Vill du hellre läsa en instruktion än att titta på en film kan du kolla in detta blogginlägg.

Innehållsförteckning

Att skapa en automatisk innehållsförteckning kräver lite bakgrundarbete, men det är inte svårt. I två blogginlägg beskriver bibliotekarie Thomas Nyström alls du behöver veta för att skapa innehållsförteckningar i word. Börja med att läsa Innehållsförteckningar i Word och fortsätt med Innehållsförteckningar i Word del 2.

Kör du fast är du alltid välkommen till informationspunkten vid bibliotekets entré – bibliotekarierna hjälper dig gärna.

Text: Katharina Nordling
Foto: Jasminko Ibrakovic (mostphotos.com)

Söktjänsterna hjälper dig på vägen med referenserna

Varje studentuppsats och många skriftliga arbeten kräver en källförteckning eller referenslista. Den placeras längst bak i dokumentet men före eventuella bilagor. Referenserna ska sorteras i alfabetisk följd och i referenserna skall det finnas tillräcklig information för att din läsare enkelt skall kunna hitta de dokument du har använt i ditt arbete.

De finns många automatiska funktioner i olika söktjänster för att få fram den information som skall finnas med i källförteckningen. Här tipsar vi om några:

Primo – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets nya multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till e-böcker och artiklar.

Såhär skapar du referenser i Primo (Video 1:46 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Såhär skapar du referenser i Libris (Video 0:41 min)

Google Scholar – scholar.google.se
Här kan du göra en bred sökning efter vetenskaplig litteratur. Här finns studentuppsatser, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från universitet och akademiska förlag. Observera dock att allt i Google Scholar inte är ”vetenskapligt” men här finns ändå ett annat innehåll och andra funktioner än i sökmotorn Google.

Såhär skapar du referenser i Google Scholar (Video 0:36 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och se exempel nedan på hur det ska se ut:

Referens till bok:Bild: Colourbox
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

 

Text: Sara Hellberg
Bild: Colourbox

 

Varför ska jag ange referenser och hur gör jag?

När du skriver uppsats är det viktigt att tydligt visa vad det är som du har tänkt ut själv och vad som är någon annans idéer eller tankar. Genom att ange referenser till de källor du har använt i din text visar du hur du byggt upp din text, och läsaren kan gå till dina källor för att se att du tolkat och beskrivit dessa korrekt.

bibliotekets webb finns det hjälp att få när det gäller att skriva referenser. Hur ska jag tänka? Vad ska man referera till? Hur ska det se ut?

Biblioteket har en utförlig och bra Harvardguide som hjälper dig och visar hur du refererar till olika verk. En del använder istället APA men Harvard och APA påminner mycket om varandra. Vilken stil du använder är upp till akademin/sektionen där du läser och du bör ha fått god information av din handledare om detta.

Titta gärna på den här filmen från Uppsala universitet som på drygt 6 minuter berättar om hur, när och varför du ska referera.

Har du frågor? Bolla gärna med oss i informationspunkten!

Text & bild Lena Holmberg