Referenshantering med programmet EndNote.

När du skriver ett paper eller uppsats behöver du hålla i ordning på en mängd referenser. Vill du ha hjälp med att organisera arbetet och inte minst hjälp med citeringarna i texthänvisningarna och källförteckningarna? Ja då skall du använda dig av referenshanteringsprogrammet EndNote.

Programmet är gratis för dig som är student, personal eller forskare på högskolan. Där kan du samla alla referenserna i olika ämnesbibliotek och när du skriver i Word, får du hjälp att citera på rätt sätt. Det finns en webbversion av EndNote som kallas Endnote Basic som du kan använda dig av var du än befinner dig, men vill du ha lite mer avancerad funktionalitet så hämta hem klienten till din dator. Härifrån kan du göra det. Här kan du också läsa och ladda ner våra stilmallar som du behöver för att skriva enligt rekommendationerna i bibliotekets Guide till Harvardsystemet. Dessa mallar heter Harvard_HB (engelska) och Harvard_HBsv (svenska) och finns tillgängliga från menyn om du använder webbversionen av EndNote samt när du använder datorer inom högskolans nätverk.

Karolinska  Universitetsbiblioteket har gjort en bra manual för onlineversionen på svenska som du når härifrån.

De har även en guide för klientversionen endast på engelska. Den finns här.

Lycka till med att använda EndNote!

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos

Så överlever du uppsatstiden

I tisdags var det dags för Biblioteksfrukost på temat Så överlever du uppsatstiden, här kommer en kort rapport från det som presenterades under frukosten.

Det var Johanna Persson, ansvarig för högskolans Språkverkstad som höll i presentationen, och som gav tips och råd på hur man ska lägga upp sitt arbete under uppsatstiden.

Inledningsvis började Johanna med att klargöra att skriva uppsats, det är detsamma som att genomföra ett projekt. Och som i alla projekt är det viktigt att ta kontroll över tiden man har till sitt förfogande. Försök uppskatta vad det är du behöver göra, och ungefär hur lång tid det kommer ta. En uppgift som kan vara nog så svår.

Det är också viktigt att se till att omfånget på uppsatsen inte är större än att det faktiskt går att genomföra på den tid du fått till ditt förfogande.

En annan sak som lyftes fram under presentationen var det här med arbetsnamn. Arbetsnamnet på uppsatsen kommer att hjälpa dig hitta riktningen för din uppsats, och även att se till att du är på rätt spår under arbetets gång, vare sig det gäller att skriva metoden eller att söka information. Därför är det bra om du hittar ditt arbetsnamn så snart som möjligt.

Om du exempelvis vet att du vill skriva om hur det är att ha ett års introduktion när man börjar arbeta som sjuksköterska, och du tänker ta reda på det genom att granska artiklar om företeelsen skulle arbetsnamnet kunna vara: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie. Här framgår att det gäller nyutexaminerade sjuksköterskor, det rör deras upplevelser, det är det kliniskt introduktionsår som står i fokus, och du tänker göra det genom att göra en litteraturstudie.

Johanna uppehöll sig också en del vid det här att skriva i par, alltså när man skriver tillsammans med en kamrat. Då är det viktigt att man kommunicerar om hur man ska lägga upp arbetet, och utnyttja varandras styrkor. Någon kanske är bättre på att korrläsa, men den andra har tålamod att sitta och gräva i databaser efter lämpliga källor att använda. Det är också viktigt att säkerställa att texten man skriver tillsammans får en enhetlig känsla. Det görs bland annat genom att se till att man hanterar förkortningar och språk på ett sätt som man kommer överens om gemensamt.

Tre böcker som kan komma väl till pass under uppsatsarbetet:

Tre verktyg som du kan använda dig av under uppsatsarbetet:

Vill du ha hjälp i ditt uppsatsskrivande kan du alltid kontakta Johanna i Språkverkstaden. Och vill du ha hjälp med att söka information inför själva skrivandet – tveka inte att kontakta biblioteket.

Text: Katharina Nordling
Bild: xkcd.com

Frasbanken – få förslag på hur du kan formulera dig

Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?

Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.

När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:

  • I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
  • Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
  • I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
  • I denna uppsats har undersökts …

Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.

Du hittar Frasbanken för metatext här.

Skriver du på engelska kan du istället använda The University of Manchesters Academic Phrasebank.

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Tips när du ska skriva akademiskt

Att skriva en uppsats eller inlämning på högskolan kan vara svårt och klurigt om man inte knäckt koden för hur man sätter ihop en akademisk text – men det finns hjälp att få!

Skrivguiden.se är en webbsida som ger stöd och hjälp när man ska skriva akademiskt. Sidan är skapad av de fyra svenska lärosätena Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå Universitet.

I Skrivguiden kan du bland annat läsa om en uppsats olika delar och vilka roller dessa har i själva uppsatsen; hur du ska tänka när du skriver en akademisk text; tips på hur du skapar sammanhang i din text med mera.

Och glöm inte att om du vill ha råd angående akademiskt skrivande av en verklig person – kom till Språkverkstaden i biblioteket!

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Innehållsförteckning i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

I bibliotekets ämnesguider har vi några bra youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

I dagens blogginlägg kommer vi att gå genom lite tips på hur du ska tänka kring wordhantering när det gäller innehållsförteckning.

Innehållsförteckning:

För att göra innehållsförteckning i Word måste man se till att alla rubriker är formaterade. Markera den text du vill ska bli en rubrik, gå sedan in på den första fliken som i detta fall heter home, och tryck på valfri heading.

Home, Styles and Headings.

Notera att denna funktion heter styles, eller stilar. Har du en mindre skärm kommer funktionen att se annourlunda ut.

Styles

Det finns olika headings som är till för olika delar av dokumentet. Ofta har du ett antal huvudrubriker som exempelvis inledning, bakgrund, metod osv. dessa större avsnitt sätts ofta som rubrikettor. Ett sådant avsnitt delas ofta upp i underrubriker med rubriktvåor som i sin tur kan delas in ytterligare i rubriktreor.

Headings

Om du vill ha ett annat utseende på rubriktexten går det att lösa genom att välja mellan olika stilar under styles, eller genom att redigera den stilen du använder genom att högerklicka på rubriker under styles och välj modify.

Modify

När dokumentets rubriker är i rätt heading är det dags att generera en innehållsförteckning. Funktionerna för att göra detta finns under References.

Det finns fler gratis tutorials om de flesta formateringarna du kan göra i Word. Här på Högskolan använder vi Microsoft Word 2010. På webben hittar du även Office Word Onlines tutotrials.

Text & bild: Tandis Talay

Tips för att förbättra språket i dina studieuppgifter

När man sitter och skriver på sina inlämningsuppgifter – oavsett det är slutuppsatsen, en rapport eller en hemtenta – är språket centralt. Genom att se till att svenskan du använder är korrekt så ger du läsaren en bättre upplevelse och fokus hamnar på vad du skriver, och inte på hur du skriver.

Känner man sig osäker när man skriver finns det hjälpmedel att ta till. En bok som är väldigt bra i dessa sammanhang är Svenska skrivregler som är utgiven av Språkrådet. Det är en handledning i skrivtekniska frågor för alla som skriver på svenska. I boken får du svar på alla frågor du kan tänkas ha om olika skiljetecken, hur man skriver sammansatta ord, hur man avstavar ord och mycket annat. Boken finns både i tryckt och elektroniskt format på biblioteket.

Några andra böcker värda att nämnas i detta sammanhang är:

Vill du diskutera språkliga frågor i dina studieuppgifter rekommenderas Språkverkstaden som har öppet tre gånger i veckan. Där finns Johanna tillgänglig och kan stötta dig i din hantering av såväl svenska som engelska språket.

Se till att dina briljanta teser och resultat inte kommer i skymundan av ditt språk – lägg lite möda på språket!

Text & bild: Katharina Nordling

EndNote kan hjälpa dig hålla koll på dina referenser

EndNote är ett program som man kan använda för att hålla ordning på sina referenser, det är absolut inte nödvändigt att använda EndNote när man skriver sin uppsats, med det finns de som uppskattar det stöd programmet kan ge – här kommer några guider att använda om man vill komma igång med programmet.

Att komma igång med EndNote kan upplevas som lite krångligt, men när man väl är igång är det ett smidigt sätt att hålla ordning på sina referenser, och att få dem formaterade på rätt sätt. Det är smart att börja använda EndNote redan när man startar sin informationssökning, så att man redan från början börjar samla sina referenser på ett systematiskt sätt.

EndNote finns som programvara på högskolans datorer, men det finns även en webbversion som man kan använda sig av (EndNote Online).

Karin Süld, som arbetar som bibliotekarie på biblioteket på högskolan, har satt ihop en liten guide till dig som vill komma igång med online-versionen av EndNote – den finns att ladda ner som pdf-fil här.

Du kan också boka in dig på någon av bibliotekets EndNote-workshops, då får du hjälp av en av bibliotekets bibliotekarier att förstå EndNote.

Vill du hellre kolla på en film som guidar dig i EndNote-starten finns det en här nedan från företaget som äger EndNote:

Text: Katharina Nordling