Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna högskolans publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Har du panik för din uppsats?

Får du inte till det med innehållsförteckningen eller sidnumreringen eller saknar du kanske någon källa – hjälp finns att få!

När det sakta men säkert närmar sig inlämning av uppsatsen kan paniken komma krypande. Men misströsta inte, här har du några tips!

Sidnumrering – vill du ta bort sidnumreringen på de första sidorna i uppsatsen? Här har du en bra guide till hur du ställer in så att sidnummer bara visas på utvalda delar av uppsatsen. Vill du hellre titta på en film som förklarar hur du ska gå tillväga så finns det en från Högskolan i Kristianstad här:

Innehållsförteckning – får du inte till innehållsförteckningen på det sätt du vill? Här är det viktigt att ha gjort grundjobbet rätt, dvs att ha formaterat alla dina rubriker på rätt sätt. Du kan läsa mer om detta här.

Saknar du källor? Närmar det sig slutfasen på uppsatsen och har du nu upptäckt att en av dina källor trots allt inte var så bra, eller visade det sig att du saknar någon vetenskaplig artikel för att uppfylla kravet på antal artiklar som måste ingå i underlaget för uppsatsen? Här är det lätt att misströsta. Men kom förbi Informationspunkten så hjälper vi dig med informationssökningen.

Fokusera på det viktiga: Du är snart i mål! Vill du ha stöd och pepp sista biten? Kom förbi biblioteket och Informationspunkten så hjälper vi till!

Text: Katharina Nordling

Referenshantering med programmet EndNote.

När du skriver ett paper eller uppsats behöver du hålla i ordning på en mängd referenser. Vill du ha hjälp med att organisera arbetet och inte minst hjälp med citeringarna i texthänvisningarna och källförteckningarna? Ja då skall du använda dig av referenshanteringsprogrammet EndNote.

Programmet är gratis för dig som är student, personal eller forskare på högskolan. Där kan du samla alla referenserna i olika ämnesbibliotek och när du skriver i Word, får du hjälp att citera på rätt sätt. Det finns en webbversion av EndNote som kallas Endnote Basic som du kan använda dig av var du än befinner dig, men vill du ha lite mer avancerad funktionalitet så hämta hem klienten till din dator. Härifrån kan du göra det. Här kan du också läsa och ladda ner våra stilmallar som du behöver för att skriva enligt rekommendationerna i bibliotekets Guide till Harvardsystemet. Dessa mallar heter Harvard_HB (engelska) och Harvard_HBsv (svenska) och finns tillgängliga från menyn om du använder webbversionen av EndNote samt när du använder datorer inom högskolans nätverk.

Karolinska  Universitetsbiblioteket har gjort en bra manual för onlineversionen på svenska som du når härifrån.

De har även en guide för klientversionen endast på engelska. Den finns här.

Lycka till med att använda EndNote!

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos

Så överlever du uppsatstiden

I tisdags var det dags för Biblioteksfrukost på temat Så överlever du uppsatstiden, här kommer en kort rapport från det som presenterades under frukosten.

Det var Johanna Persson, ansvarig för högskolans Språkverkstad som höll i presentationen, och som gav tips och råd på hur man ska lägga upp sitt arbete under uppsatstiden.

Inledningsvis började Johanna med att klargöra att skriva uppsats, det är detsamma som att genomföra ett projekt. Och som i alla projekt är det viktigt att ta kontroll över tiden man har till sitt förfogande. Försök uppskatta vad det är du behöver göra, och ungefär hur lång tid det kommer ta. En uppgift som kan vara nog så svår.

Det är också viktigt att se till att omfånget på uppsatsen inte är större än att det faktiskt går att genomföra på den tid du fått till ditt förfogande.

En annan sak som lyftes fram under presentationen var det här med arbetsnamn. Arbetsnamnet på uppsatsen kommer att hjälpa dig hitta riktningen för din uppsats, och även att se till att du är på rätt spår under arbetets gång, vare sig det gäller att skriva metoden eller att söka information. Därför är det bra om du hittar ditt arbetsnamn så snart som möjligt.

Om du exempelvis vet att du vill skriva om hur det är att ha ett års introduktion när man börjar arbeta som sjuksköterska, och du tänker ta reda på det genom att granska artiklar om företeelsen skulle arbetsnamnet kunna vara: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie. Här framgår att det gäller nyutexaminerade sjuksköterskor, det rör deras upplevelser, det är det kliniskt introduktionsår som står i fokus, och du tänker göra det genom att göra en litteraturstudie.

Johanna uppehöll sig också en del vid det här att skriva i par, alltså när man skriver tillsammans med en kamrat. Då är det viktigt att man kommunicerar om hur man ska lägga upp arbetet, och utnyttja varandras styrkor. Någon kanske är bättre på att korrläsa, men den andra har tålamod att sitta och gräva i databaser efter lämpliga källor att använda. Det är också viktigt att säkerställa att texten man skriver tillsammans får en enhetlig känsla. Det görs bland annat genom att se till att man hanterar förkortningar och språk på ett sätt som man kommer överens om gemensamt.

Tre böcker som kan komma väl till pass under uppsatsarbetet:

Tre verktyg som du kan använda dig av under uppsatsarbetet:

Vill du ha hjälp i ditt uppsatsskrivande kan du alltid kontakta Johanna i Språkverkstaden. Och vill du ha hjälp med att söka information inför själva skrivandet – tveka inte att kontakta biblioteket.

Text: Katharina Nordling
Bild: xkcd.com

Frasbanken – få förslag på hur du kan formulera dig

Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?

Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.

När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:

  • I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
  • Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
  • I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
  • I denna uppsats har undersökts …

Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.

Du hittar Frasbanken för metatext här.

Skriver du på engelska kan du istället använda The University of Manchesters Academic Phrasebank.

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Tips när du ska skriva akademiskt

Att skriva en uppsats eller inlämning på högskolan kan vara svårt och klurigt om man inte knäckt koden för hur man sätter ihop en akademisk text – men det finns hjälp att få!

Skrivguiden.se är en webbsida som ger stöd och hjälp när man ska skriva akademiskt. Sidan är skapad av de fyra svenska lärosätena Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå Universitet.

I Skrivguiden kan du bland annat läsa om en uppsats olika delar och vilka roller dessa har i själva uppsatsen; hur du ska tänka när du skriver en akademisk text; tips på hur du skapar sammanhang i din text med mera.

Och glöm inte att om du vill ha råd angående akademiskt skrivande av en verklig person – kom till Språkverkstaden i biblioteket!

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Innehållsförteckning i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

I dagens blogginlägg kommer vi att gå genom lite tips på hur du ska tänka kring wordhantering när det gäller innehållsförteckning.

Innehållsförteckning:

För att göra en automatisk innehållsförteckning i Word måste du se till att alla rubriker är formaterade som rubriker. Markera den text du vill ska bli en rubrik, gå sedan in på den första fliken som i detta fall heter home, och tryck på valfri heading.

Home, Styles and Headings.

Notera att denna funktion heter styles, eller stilar. Har du en mindre skärm kommer funktionen att se annourlunda ut.

Styles

Det finns olika headings som är till för olika delar av dokumentet. Ofta har du ett antal huvudrubriker som exempelvis inledning, bakgrund, metod osv. dessa större avsnitt sätts ofta som “rubrikettor”. Ett sådant avsnitt delas ofta upp i underrubriker med “rubriktvåor” som i sin tur kan delas in ytterligare i “rubriktreor”.

Headings

Om du vill ha ett annat utseende på rubriktexten går det att lösa genom att välja mellan olika stilar under styles, eller genom att redigera den stil du använder genom att högerklicka på rubriker under styles och välj modify.

Modify

När dokumentets rubriker är i rätt heading är det dags att generera en innehållsförteckning. Funktionerna för att göra detta finns under References.

Det finns fler gratis tutorials om de flesta formateringarna du kan göra i Word. Här på Högskolan använder vi Microsoft Word 2010. På webben hittar du även Office Word Onlines tutotrials.

Text & bild: Tandis Talay