Vetenskapliga artiklar och empirisk data

En vetenskaplig artikel har flera kännetecken. Det går exempelvis känna igen en vetenskaplig artikel på dess kontext, var den är publicerad och hur den är uppbyggd. Om du är intresserad av detta kan du exempelvis läsa våra tidigare blogginlägg: Hur känner man igen en vetenskaplig artikel och  Hur va det nu med vetenskapliga artiklar.

Ett annat sätt att känna igen en vetenskaplig artikel är när du läser den titta gärna närmare på blogginlägget: Läsa vetenskapliga texter.

Vikten av empirisk data
Om du läser en vetenskaplig text bör du kunna se att den inte innehåller ogrundade påståenden. Alla påståenden och slutsatser måste baseras på någon form av data som styrker att det faktiskt är så som författaren skriver. Det kan vara en referens till egeninsamlad data eller referenser till en eller flera artiklar som stödjer påståendet med empiri och logiska resonemang.

Empirisk data kan och bör se olika ut beroende på vad som undersöks och det i sin tur påverkar vilken typ av slutsatser som går att göra. Det är exempelvis svårt att generalisera slutsatserna från en kvalitativ fallstudie.

Om du inte kan härleda en artikels slutsatser tillbaka till någon form av data eller logiska resonemang som du själv kan följa och utvärdera, bör du gå vidare och läsa en annan text. Att titta på hantering av data i metod och resultat är också en form av källkritik.

Du kanske har noterat att det inte finns en enda oberoende referens i denna text. Se om du kan hitta texter som beskriver: Empiri, kvalitativa/kvantitativa data, fallstudier,  förstahandskällor, andrahandskällor och källkritik.

Text: Thomas Nyström

 

 

 

Källkritik – tänk så här!

I dagens informationssamhälle överöses vi av information överallt ifrån. Då blir källkritik viktigare än någonsin. Var människa som har tillgång till en smartphone eller en dator blir publicist och den vinklade och felaktiga informationen  ökar eftersom det som publiceras inte alltid är granskat eller ens genomtänkt.

Isolated business woman write something

Enklast är att sammanfatta källkritik med frågorna: Vem, vad och  varför? Information kan handla om omedveten ryktesspridning, bedräglig marknadsföring eller politisk desinformation.

Det finns ingen strikt metod att gå efter utan det handlar om en helhetsbedömning eller bedömning från fall till fall. Det viktigaste är att du som läsare eller mottagare av informationen ställer dig ett antal frågor. De klassiska kriterierna är: Tid, beroende, äkthet och tendens. De viktigaste frågorna du skall ställa dig är:

Vem står bakom informationen? Är det en privatperson, politisk organisation, ett företag eller någon grupp med specifika intressen skall du vara på din vakt och nästa fråga blir extra viktig:

Vilket syfte har texten? / I vilket syfte är den skriven? Kan informanten ha för avsikt att sälja något eller vill hen påverka dina åsikter åt något håll?

Kort och gott: Vem säger vad till vem och i vilket syfte?

Nästa viktiga fråga du skall ställa dig är:

När är texten skriven? Om du vill ha aktuell information är tidsaspekten extra viktig. Vill du till exempel ha reda på priser på en vara är det extra viktigt. Vill du däremot ha historisk information kanske även gammal information fungerar.

Tänk på att källkritik är extra viktigt när du söker information på Internet.

Text: Lena Wadell
Bild: Colourbox

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Välkomna till en ny termin!

Hej alla nya och gamla studenter!

Nu är det dags för en ny termin. Idag är första dagen på HT-16 och för många av er är det en van miljö att komma tillbaka till – men för en del så är Högskolan i Borås en helt ny upplevelse. Kanske nytt boende, ny stad, nya studentkompisar, nya kurser och helt ny skola. Vi på biblioteket ger dig här några tips som kan hjälpa dig, ny eller gammal student gällande bibliotekets tjänster:

  • Bibliotekets öppettider finns på startsidan.
  • Ett referensexemplar av i stort sett all obligatorisk kurslitteratur finns på plan 1 – dessa böcker får man inte  låna hem utan endast använda i biblioteket.
  • All kurslitteratur till utlån står på respektive ämneshylla uppe i biblioteket. Många kursböcker finns också som e-bok.
  • Det mesta av vårt bestånd finner du genom att söka i Summon (vårt söksytem). Sökrutan ligger bland annat på vår startsida på webbplatsen.
  • Kopieringsmöjligheter finns på plan 1.
  • Multifunktionsskrivare finns på samtliga våningsplan (utom 2,5). Instruktioner för utskrifter hittar du här.
  • De flesta grupprum finns på plan 5 – boka grupprum gör du via Kronox.
  • Alla böcker står i nummerordning (Dewey) – från 000 på plan 2,5 till 999 på plan 4.
  • Anpassa ljudnivån – prata gärna – men i normal samtalston då detta är en arbetsplats för många, sätt gärna mobilen på ljudlös osv.
  • Det finns ett tyst studierum på entréplan.
  • Tänk på att man inte får äta i biblioteket. Dryck med lock, frukt och godis är ok men övrigt kan man tex gå till cafét i samma byggnad för att äta eller använda lunchloungen på Sandgärdet.
  • Behöver du hjälp med informationssökning så kom och fråga en bibliotekarie i informationspunkten, vi hjälper dig gärna.
  • Sökverkstaden har fasta tider hela hösten om du behöver extra hjälp med sökfrågor.
  • Om du har frågor som rör ditt användarkonto, problem i Word eller övriga frågor hjälper vi också gärna till i mån av kunskap.

Läs gärna mer på vår webbsida som vi samlat bra information på för dig som är ny student. Följ oss gärna i sociala medier, så missar du inga tips från oss gällande allt från gömda skatter i samlingarna eller hur du söker i en viss databas!

Högskolans exteriör Foto Anna Sigge 201509 (10)

Text: Lisa Carlsson & Lena Holmberg
Bild: Anna Sigge

Undervisning i informationssökning på Biblioteket

1Här på biblioteket är vi fem bibliotekarier som ingår i funktionen utbildning och bedriver undervisning i informationssökning.  Undervisningen är kostnadsfri för akademierna. Vi har delat upp det i grova drag så Christel (som ni ser på bilden) ansvarar för lärarutbildningarna, Birgitta för biblioteks och ingenjörsutbildningarna, Sara för vårdprogrammen och webbredaktörerna, Karin för design och textil och Lena för ekonomiutbildningarna, Informatik samt arbetsliv.

Sedan 2009 arbetar vi efter en modell där vi eftersträvar att komma in naturligt och undervisa i samtliga programutbildningar på grundutbildningen.  Undervisningen blir aldrig densamma utan varierar efter studenternas ämnen och färdigheter. Optimalt är att det sker tre gånger under studentens studietid här. Samarbetet mellan bibliotekarien och program/ kursansvariga är av största vikt, då vi vill att studenten skall ha en integrerad uppgift som skall vara knuten till informationssökningsundervisningen. Då känner studenten ett större behov av undervisningstillfället och kommer till undervisningen i större grad. Det blir  väldigt tydligt att de studenter som tar tillfället i akt och kommer på undervisningen, upptäcker att det inte är samma sak att söka vetenskaplig information som de behöver för sina studier som att söka eller googla fram information som de behöver i sitt vardagliga liv. Samarbetet med program/kursansvariga är också viktigt för att vi skall få information om gruppernas storlek och eventuella förkunskaper etc.

Vi har progression i undervisningen så första gången studenten kommer till vår undervisning i biblioteket skall hen tillägna sig att söka generellt i några vanliga resurser såsom bibliotekskataloger och bibliotekets sökfunktion Summon.  Det ingår oftast också källkritik och vetenskapskriterier i momentet. Andra steget ökar svårighetsgraden och ger en fördjupad kunskap i den vetenskapliga informationssökningsprocessen. Vi introducerar olika sökstrategier som syftar till att lära studenten att lättare hitta den information hen är ute efter.  Vid sista och tredje tillfället visar vi mer avancerad informationsökning med preciserade sökningar med hjälp av sökhistorik och citeringssökning och ämnesordssystem i några relevanta ämnesdatabaser.  Även viss referenshantering som EndNote brukar ingå här. Det sista steget skall vara en hjälp inför och under hela examensarbetet.

Uppgiften som studenterna får av läraren innan informationssökningstillfället,  går ofta ut på att de skall söka, värdera och använda vetenskaplig information inom ett visst ämne. Oftast handlar det om artiklar som skall sammanfattas och/eller refereras till i uppgiften. Därför har vi nästan alltid undervisning i workshopform.  De behöver sitta ner och själva prova att göra olika sökningar på datorerna och ha bibliotekarien att fråga och få råd av. På biblioteket har vi en egen datasal J438 där vi oftast håller till. Vi tycker att det finns en poäng i att studenterna kommer till oss på biblioteket, så de lär sig att hitta hit och använda biblioteket.

Kontaktsida för bokning av undervisning.

Text och bild: Lena Wadell

Vad tycker du om Harvardguiden? Hjälp oss göra den bättre!

harvardsystemetHar du just suttit och skrivit referenser till din uppsats eller inlämningsuppgift? Eller sitter du kanske och fixar det sista med referenserna just nu? Troligen har du vid något tillfälle i samband med detta rådfrågat bibliotekets Guide till Harvardsystemet.

Under somrarna brukar vi se över guiden och göra ändringar och förtydliganden om det finns behov av det. Så nu skulle vi behöva ha din hjälp! Vi kräver inte att du skriver en långt svar, men vet du att det var någon typ av referens du tyckte var extra svår att skriva – meddela oss gärna detta. Du kan också fundera över följande frågor:

  • Vad tycker du om Harvardguiden?
  • Saknar du något?
  • Är det någon information som är svår att hitta?
  • Är det något som är otydligt?
  • Har du några förslag på förbättringar och förtydliganden som du gärna skulle se att vi gjorde?

HÄR LÄMNAR DU DINA ÅSIKTER OM HARVARDGUIDEN.

Dina åsikter är viktiga så ta gärna en minut och skriv en rad om vad du tycker!

Text: Sara Hellberg
Bild: Katharina Nordling

Uppsatsinlämning och sökbarhet

I publikationsdatabasen DiVA samlar vi publikationer från Högskolan i Borås. Som forskare vid Högskolan måste du registrera dina publikationer, men som student väljer du själv huruvida examensarbetet ska bli sökbart och tillgängligt. I anslutning till att du lämnar in ditt examensarbete väljer du om du vill godkänna vårt publiceringsavtal eller inte.

Om du inte godkänner vårt avtal kommer uppsatsen inte vara sökbar i DiVA, vilket kan bli ett problem om framtida arbetsgivare tar sig tid för att försöka hitta din uppsats.

Om du godkänner avtalet kommer ditt examensarbete vara sökbart på följande fält: Namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Därför är det bra om du är noggran när du formulerar ditt abstract och väljer dina nyckelord. Beskriver de arbetet tillräckligt väl för att det ska gå att återfinna.sökverkstad

Har du några frågor om metadatafält i DiVA eller om du vill få tips på hur du väljer nyckelord samt strukturerar ett abstract kan du komma till bibliotekets Sökverkstad.

 

Text: Thomas
Bild: colourbox