Tänk på vad du skriver – se till att inte plagiera!

Det här med att skriva uppsats kan uppfattas som svårt på många olika sätt, ett av dem kan handla om att formulera sig på ett unikt sätt, det vill säga att inte plagiera någon annans arbete. På högskolans webb finns en bra antiplagieringsguide där du får bra insikt i vad du ska tänka på för att inte, avsiktligt eller oavsiktligt, plagiera. Där finns även information om vad som händer om det uppdagas att man plagierat någon annan i sin uppsats.

I dessa frågor blir referenserna i uppsatsen extra viktiga, genom att referera visar du vad som är dina egna slutsatser, och vilken information du hämtat från andra källor. Här kan du se en kort film på temat, där bibliotekarie Eli Bytoft Nyaas pratar på temat referenser och plagiering.

Lycka till med ditt skrivande!

Text: Katharina Nordling
Bild: Mostphotos

Skriver du uppsats under våren? Ta hjälp från biblioteket!

Vi har kommit en bit in på vårterminen och det närmar sig slutspurt för vissa av studenterna vid högskolan – uppsatsarbetet drar igång på allvar – här får du tips på hur Biblioteket kan hjälpa dig i ditt uppsatsskrivande.

En sak som är gemensam för alla som skriver uppsats är att det kommer krävas information att basera uppsatsen på. Det kan handla om att söka fram vetenskapliga artiklar, böcker som innehåller en teoretisk grund för uppsatsen eller metodböcker. Oavsett vad du ska söka för information så är just det att informationen är grunden för din uppsats viktig att inse, och informationssökning är väldigt ofta tidskrävande och emellanåt fullt av motgångar. Men om du ser till att strukturera din informationssökning på ett bra sätt kommer det hela gå lättare.

Men misströsta inte! Vi på Biblioteket är experter på att strukturera informationssökningar, och vi hjälper dig mer än gärna. Så kom till oss och se till att få en stabil grund att bygga din uppsats på.

Det finns två alternativ om du vill ta hjälp av en bibliotekarie i din informationssökning: Antingen kommer du till vår Sökverkstad som håller öppet varje torsdag mellan 12:00-15:00. Sökverkstaden bemannas av en-två bibliotekarier, och ni kan tillsammans diskutera hur din informationssökning bör utformas för att uppnå ett bra resultat. Samma tid är även Språkverkstaden öppen, där du kan få hjälp med dina språkliga frågor, eller få tips på hur man utformar en akademisk text.

Ett annat alternativ för att få hjälp med informationssökningen är att komma och få Söksupport. Då kommer du till informationspunkten vid entrén till Biblioteket och så får du hjälp där och då. Du får använda en av datorerna som finns i anslutning till informationspunkten och söka information, bibliotekarierna som bemannar informationspunkten finns i närheten och kan stötta dig i dina sökningar.

I bibliotekets ämnesguider kan du också hitta söktips och annan hjälp som utgår från ditt ämne. Där kan du bland annat se vilka databaser som är centrala inom just ditt ämne, och kan på så vis börja söka på ett bra ställe på en gång.

Glöm alltså inte: Ta hjälp av Biblioteket – utnyttja bibliotekariernas expertis och skaffa dig en bra grund att bygga din uppsats på!

Dessutom vill vi upplysa om att vi genom åren skrivit en mängd inlägg här i bloggen med massor av bra tips och råd till dig som skriver uppsats. Här är några av dessa:

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Dags för uppsats? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att få lite panik.

Paniken kan komma från många olika saker; en anledning kan vara att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning överhuvudtaget, eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit: Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka publicerade efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i en av högskolans publikationsdatabaser:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 55 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning, kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox & Katharina Nordling

Vetenskapliga artiklar och empirisk data

En vetenskaplig artikel har flera kännetecken. Det går exempelvis känna igen en vetenskaplig artikel på dess kontext, var den är publicerad och hur den är uppbyggd. Om du är intresserad av detta kan du exempelvis läsa våra tidigare blogginlägg: Hur känner man igen en vetenskaplig artikel och  Hur va det nu med vetenskapliga artiklar.

Ett annat sätt att känna igen en vetenskaplig artikel är när du läser den titta gärna närmare på blogginlägget: Läsa vetenskapliga texter.

Vikten av empirisk data
Om du läser en vetenskaplig text bör du kunna se att den inte innehåller ogrundade påståenden. Alla påståenden och slutsatser måste baseras på någon form av data som styrker att det faktiskt är så som författaren skriver. Det kan vara en referens till egeninsamlad data eller referenser till en eller flera artiklar som stödjer påståendet med empiri och logiska resonemang.

Empirisk data kan och bör se olika ut beroende på vad som undersöks och det i sin tur påverkar vilken typ av slutsatser som går att göra. Det är exempelvis svårt att generalisera slutsatserna från en kvalitativ fallstudie.

Om du inte kan härleda en artikels slutsatser tillbaka till någon form av data eller logiska resonemang som du själv kan följa och utvärdera, bör du gå vidare och läsa en annan text. Att titta på hantering av data i metod och resultat är också en form av källkritik.

Du kanske har noterat att det inte finns en enda oberoende referens i denna text. Se om du kan hitta texter som beskriver: Empiri, kvalitativa/kvantitativa data, fallstudier,  förstahandskällor, andrahandskällor och källkritik.

Text: Thomas Nyström

 

 

 

Källkritik – tänk så här!

I dagens informationssamhälle överöses vi av information överallt ifrån. Då blir källkritik viktigare än någonsin. Var människa som har tillgång till en smartphone eller en dator blir publicist och den vinklade och felaktiga informationen  ökar eftersom det som publiceras inte alltid är granskat eller ens genomtänkt.

Isolated business woman write something

Enklast är att sammanfatta källkritik med frågorna: Vem, vad och  varför? Information kan handla om omedveten ryktesspridning, bedräglig marknadsföring eller politisk desinformation.

Det finns ingen strikt metod att gå efter utan det handlar om en helhetsbedömning eller bedömning från fall till fall. Det viktigaste är att du som läsare eller mottagare av informationen ställer dig ett antal frågor. De klassiska kriterierna är: Tid, beroende, äkthet och tendens. De viktigaste frågorna du skall ställa dig är:

Vem står bakom informationen? Är det en privatperson, politisk organisation, ett företag eller någon grupp med specifika intressen skall du vara på din vakt och nästa fråga blir extra viktig:

Vilket syfte har texten? / I vilket syfte är den skriven? Kan informanten ha för avsikt att sälja något eller vill hen påverka dina åsikter åt något håll?

Kort och gott: Vem säger vad till vem och i vilket syfte?

Nästa viktiga fråga du skall ställa dig är:

När är texten skriven? Om du vill ha aktuell information är tidsaspekten extra viktig. Vill du till exempel ha reda på priser på en vara är det extra viktigt. Vill du däremot ha historisk information kanske även gammal information fungerar.

Tänk på att källkritik är extra viktigt när du söker information på Internet.

Text: Lena Wadell
Bild: Colourbox

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Välkomna till en ny termin!

Hej alla nya och gamla studenter!

Nu är det dags för en ny termin. Idag är första dagen på HT-16 och för många av er är det en van miljö att komma tillbaka till – men för en del så är Högskolan i Borås en helt ny upplevelse. Kanske nytt boende, ny stad, nya studentkompisar, nya kurser och helt ny skola. Vi på biblioteket ger dig här några tips som kan hjälpa dig, ny eller gammal student gällande bibliotekets tjänster:

  • Bibliotekets öppettider finns på startsidan.
  • Ett referensexemplar av i stort sett all obligatorisk kurslitteratur finns på plan 1 – dessa böcker får man inte  låna hem utan endast använda i biblioteket.
  • All kurslitteratur till utlån står på respektive ämneshylla uppe i biblioteket. Många kursböcker finns också som e-bok.
  • Det mesta av vårt bestånd finner du genom att söka i Summon (vårt söksytem). Sökrutan ligger bland annat på vår startsida på webbplatsen.
  • Kopieringsmöjligheter finns på plan 1.
  • Multifunktionsskrivare finns på samtliga våningsplan (utom 2,5). Instruktioner för utskrifter hittar du här.
  • De flesta grupprum finns på plan 5 – boka grupprum gör du via Kronox.
  • Alla böcker står i nummerordning (Dewey) – från 000 på plan 2,5 till 999 på plan 4.
  • Anpassa ljudnivån – prata gärna – men i normal samtalston då detta är en arbetsplats för många, sätt gärna mobilen på ljudlös osv.
  • Det finns ett tyst studierum på entréplan.
  • Tänk på att man inte får äta i biblioteket. Dryck med lock, frukt och godis är ok men övrigt kan man tex gå till cafét i samma byggnad för att äta eller använda lunchloungen på Sandgärdet.
  • Behöver du hjälp med informationssökning så kom och fråga en bibliotekarie i informationspunkten, vi hjälper dig gärna.
  • Sökverkstaden har fasta tider hela hösten om du behöver extra hjälp med sökfrågor.
  • Om du har frågor som rör ditt användarkonto, problem i Word eller övriga frågor hjälper vi också gärna till i mån av kunskap.

Läs gärna mer på vår webbsida som vi samlat bra information på för dig som är ny student. Följ oss gärna i sociala medier, så missar du inga tips från oss gällande allt från gömda skatter i samlingarna eller hur du söker i en viss databas!

Högskolans exteriör Foto Anna Sigge 201509 (10)

Text: Lisa Carlsson & Lena Holmberg
Bild: Anna Sigge