Referenshantering med programmet EndNote.

När du skriver ett paper eller uppsats behöver du hålla i ordning på en mängd referenser. Vill du ha hjälp med att organisera arbetet och inte minst hjälp med citeringarna i texthänvisningarna och källförteckningarna? Ja då skall du använda dig av referenshanteringsprogrammet EndNote.

Programmet är gratis för dig som är student, personal eller forskare på högskolan. Där kan du samla alla referenserna i olika ämnesbibliotek och när du skriver i Word, får du hjälp att citera på rätt sätt. Det finns en webbversion av EndNote som kallas Endnote Basic som du kan använda dig av var du än befinner dig, men vill du ha lite mer avancerad funktionalitet så hämta hem klienten till din dator. Härifrån kan du göra det. Här kan du också läsa och ladda ner våra stilmallar som du behöver för att skriva enligt rekommendationerna i bibliotekets Guide till Harvardsystemet. Dessa mallar heter Harvard_HB (engelska) och Harvard_HBsv (svenska) och finns tillgängliga från menyn om du använder webbversionen av EndNote samt när du använder datorer inom högskolans nätverk.

Karolinska  Universitetsbiblioteket har gjort en bra manual för onlineversionen på svenska som du når härifrån.

De har även en guide för klientversionen endast på engelska. Den finns här.

Lycka till med att använda EndNote!

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos

EndNote kan hjälpa dig hålla koll på dina referenser

EndNote är ett program som man kan använda för att hålla ordning på sina referenser, det är absolut inte nödvändigt att använda EndNote när man skriver sin uppsats, med det finns de som uppskattar det stöd programmet kan ge – här kommer några guider att använda om man vill komma igång med programmet.

Att komma igång med EndNote kan upplevas som lite krångligt, men när man väl är igång är det ett smidigt sätt att hålla ordning på sina referenser, och att få dem formaterade på rätt sätt. Det är smart att börja använda EndNote redan när man startar sin informationssökning, så att man redan från början börjar samla sina referenser på ett systematiskt sätt.

EndNote finns som programvara på högskolans datorer, men det finns även en webbversion som man kan använda sig av (EndNote Online).

Karin Süld, som arbetar som bibliotekarie på biblioteket på högskolan, har satt ihop en liten guide till dig som vill komma igång med online-versionen av EndNote – den finns att ladda ner som pdf-fil här.

Du kan också boka in dig på någon av bibliotekets EndNote-workshops, då får du hjälp av en av bibliotekets bibliotekarier att förstå EndNote.

Vill du hellre kolla på en film som guidar dig i EndNote-starten finns det en här nedan från företaget som äger EndNote:

Text: Katharina Nordling

Bibliotekets resurser tar inte jullov!

Jul- och nyårshelgerna närmar sig och det innebär några stängda dagar hos oss på biblioteket. Vi vet att många av er under denna tid jobbar hårt med att bli klara med era hemtentor och andra inlämningsuppgifter som ska in i början på det nya året.

Tänk på att väldigt mycket av det du behöver för ditt arbete finns tillgängligt för dig elektroniskt även om vi har stängt.

Exempel på vad du kan göra hemifrån via bibliotekets webbplats

För att kunna använda dig av bibliotekets alla tjänster när du befinner dig utanför campus, t.ex. hemma, är det viktigt att du startar från bibliotekets webbplats, på så sätt kommer du ”rätt väg in” till alla våra resurser och vårt material.

För att komma åt vissa resurser som t.ex databaser, artiklar och e-böcker behöver du logga in med ditt S-nummer (samma som till Ping Pong) för att verifiera att du som student tillhör oss och på så sätt har rätt att ta del av resurserna.

Är du van vid att använda Google Scholar så kan du också anpassa den så att du kommer åt våra fulltexter den vägen (gå in under inställningar och välj bibliotekslänkar och lägg till Högskolan i Borås).

Det går så klart bra att mejla oss även under våra stängda dagar – vi svarar så fort vi är åter. Våra öppettider för hela jul och nyår hittar du på vår webb.

Ta hand om dig och glöm inte vila lite också under ledigheten!

Text: Christel Olsson, uppdaterad av Klaz Arvidson
Bild: Pixabay

Söktjänsterna kan hjälpa dig på vägen med referenserna

Att skriva referenser kan emellanåt vara lite svårt och lurigt, men genom att ta hjälp av söktjänsterna för att skapa en grund för själva referensen kan det blir lite lättare – här visar vi hur du kan använda Primo och Libris för att skapa referenser.

Primo – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets nya multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till e-böcker och artiklar.

Så här skapar du referenser i Primo (Video 1:46 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Så här skapar du referenser i Libris (Video 0:41 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och se exempel nedan på hur det ska se ut:

Referens till bok:
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

Text: Sara Hellberg
Bild: JESHOOTS.COM, Unsplash

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till dina källor som du har använt måste du utforma dina hänvisningar på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

Dahlberg (1997) påpekar att…

…dessa delmoment av Dahlberg (1997) är väl etablerade…

Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).
När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och.

Däremot du ska använda tecknet & när du anger författarna inom parentes och även i källförteckningen.

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänstekant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte löper risk att bli anklagad för plagiering, gör en koll i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Söktjänsterna hjälper dig på vägen med referenserna

Varje studentuppsats och många skriftliga arbeten kräver en källförteckning eller referenslista. Den placeras längst bak i dokumentet men före eventuella bilagor. Referenserna ska sorteras i alfabetisk följd och i referenserna skall det finnas tillräcklig information för att din läsare enkelt skall kunna hitta de dokument du har använt i ditt arbete.

De finns många automatiska funktioner i olika söktjänster för att få fram den information som skall finnas med i källförteckningen. Här tipsar vi om några:

Primo – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets nya multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till e-böcker och artiklar.

Såhär skapar du referenser i Primo (Video 1:46 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Såhär skapar du referenser i Libris (Video 0:41 min)

Google Scholar – scholar.google.se
Här kan du göra en bred sökning efter vetenskaplig litteratur. Här finns studentuppsatser, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från universitet och akademiska förlag. Observera dock att allt i Google Scholar inte är ”vetenskapligt” men här finns ändå ett annat innehåll och andra funktioner än i sökmotorn Google.

Såhär skapar du referenser i Google Scholar (Video 0:36 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och se exempel nedan på hur det ska se ut:

Referens till bok:Bild: Colourbox
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

 

Text: Sara Hellberg
Bild: Colourbox

 

Varför ska jag ange referenser och hur gör jag?

När du skriver uppsats är det viktigt att tydligt visa vad det är som du har tänkt ut själv och vad som är någon annans idéer eller tankar. Genom att ange referenser till de källor du har använt i din text visar du hur du byggt upp din text, och läsaren kan gå till dina källor för att se att du tolkat och beskrivit dessa korrekt.

bibliotekets webb finns det hjälp att få när det gäller att skriva referenser. Hur ska jag tänka? Vad ska man referera till? Hur ska det se ut?

Biblioteket har en utförlig och bra Harvardguide som hjälper dig och visar hur du refererar till olika verk. En del använder istället APA men Harvard och APA påminner mycket om varandra. Vilken stil du använder är upp till akademin/sektionen där du läser och du bör ha fått god information av din handledare om detta.

Titta gärna på den här filmen från Uppsala universitet som på drygt 6 minuter berättar om hur, när och varför du ska referera.

Har du frågor? Bolla gärna med oss i informationspunkten!

Text & bild Lena Holmberg