Varför ska jag ange referenser och hur gör jag?

När du skriver uppsats är det viktigt att tydligt visa vad det är som du har tänkt ut själv och vad som är någon annans idéer eller tankar. Genom att ange referenser till de källor du har använt i din text visar du hur du byggt upp din text, och läsaren kan gå till dina källor för att se att du tolkat och beskrivit dessa korrekt.

bibliotekets webb finns det hjälp att få när det gäller att skriva referenser. Hur ska jag tänka? Vad ska man referera till? Hur ska det se ut?

Biblioteket har en utförlig och bra Harvardguide som hjälper dig och visar hur du refererar till olika verk. En del använder istället APA men Harvard och APA påminner mycket om varandra. Vilken stil du använder är upp till akademin/sektionen där du läser och du bör ha fått god information av din handledare om detta.

Titta gärna på den här filmen från Uppsala universitet som på drygt 6 minuter berättar om hur, när och varför du ska referera.

Har du frågor? Bolla gärna med oss i informationspunkten!

Text & bild Lena Holmberg

Hur skriver jag en referens i källförteckningen?

Varje studentuppsats och många skriftliga arbeten kräver en källförteckning eller referenslista. Den placeras längst bak i dokumentet men före eventuella bilagor. Referenserna ska sorteras i alfabetisk följd och i referenserna skall det finnas tillräcklig information för att din läsare enkelt skall kunna hitta de dokument du har använt i ditt arbete.

De finns många automatiska funktioner i olika söktjänster för att få fram den information som skall finnas med i källförteckningen. Här tipsar vi om några:

Summon – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till massor av e-böcker och artiklar.

Såhär skapar du referenser i Summon (Video 1:00 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Såhär skapar du referenser i Libris (Video 0:33 min)

Google Scholar – scholar.google.se
Här kan du göra en bred sökning efter vetenskaplig litteratur. Här finns studentuppsatser, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från universitet och akademiska förlag. Observera dock att allt i Google Scholar inte är ”vetenskapligt” men här finns ändå ett annat innehåll och andra funktioner än i sökmotorn Google.

Såhär skapar du referenser i Google Scholar (Video 0:36 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och ser exempel nedan hur de ska se ut:

Referens till bok:Bild: Colourbox
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

 

Text: Sara Hellberg
(uppdaterad av Lena Holmberg 2016-10-17)
Bild: Colourbox

 

Undervisning i informationssökning på Biblioteket

1Här på biblioteket är vi fem bibliotekarier som ingår i funktionen utbildning och bedriver undervisning i informationssökning.  Undervisningen är kostnadsfri för akademierna. Vi har delat upp det i grova drag så Christel (som ni ser på bilden) ansvarar för lärarutbildningarna, Birgitta för biblioteks och ingenjörsutbildningarna, Sara för vårdprogrammen och webbredaktörerna, Karin för design och textil och Lena för ekonomiutbildningarna, Informatik samt arbetsliv.

Sedan 2009 arbetar vi efter en modell där vi eftersträvar att komma in naturligt och undervisa i samtliga programutbildningar på grundutbildningen.  Undervisningen blir aldrig densamma utan varierar efter studenternas ämnen och färdigheter. Optimalt är att det sker tre gånger under studentens studietid här. Samarbetet mellan bibliotekarien och program/ kursansvariga är av största vikt, då vi vill att studenten skall ha en integrerad uppgift som skall vara knuten till informationssökningsundervisningen. Då känner studenten ett större behov av undervisningstillfället och kommer till undervisningen i större grad. Det blir  väldigt tydligt att de studenter som tar tillfället i akt och kommer på undervisningen, upptäcker att det inte är samma sak att söka vetenskaplig information som de behöver för sina studier som att söka eller googla fram information som de behöver i sitt vardagliga liv. Samarbetet med program/kursansvariga är också viktigt för att vi skall få information om gruppernas storlek och eventuella förkunskaper etc.

Vi har progression i undervisningen så första gången studenten kommer till vår undervisning i biblioteket skall hen tillägna sig att söka generellt i några vanliga resurser såsom bibliotekskataloger och bibliotekets sökfunktion Summon.  Det ingår oftast också källkritik och vetenskapskriterier i momentet. Andra steget ökar svårighetsgraden och ger en fördjupad kunskap i den vetenskapliga informationssökningsprocessen. Vi introducerar olika sökstrategier som syftar till att lära studenten att lättare hitta den information hen är ute efter.  Vid sista och tredje tillfället visar vi mer avancerad informationsökning med preciserade sökningar med hjälp av sökhistorik och citeringssökning och ämnesordssystem i några relevanta ämnesdatabaser.  Även viss referenshantering som EndNote brukar ingå här. Det sista steget skall vara en hjälp inför och under hela examensarbetet.

Uppgiften som studenterna får av läraren innan informationssökningstillfället,  går ofta ut på att de skall söka, värdera och använda vetenskaplig information inom ett visst ämne. Oftast handlar det om artiklar som skall sammanfattas och/eller refereras till i uppgiften. Därför har vi nästan alltid undervisning i workshopform.  De behöver sitta ner och själva prova att göra olika sökningar på datorerna och ha bibliotekarien att fråga och få råd av. På biblioteket har vi en egen datasal J438 där vi oftast håller till. Vi tycker att det finns en poäng i att studenterna kommer till oss på biblioteket, så de lär sig att hitta hit och använda biblioteket.

Kontaktsida för bokning av undervisning.

Text och bild: Lena Wadell

Vad tycker du om Harvardguiden? Hjälp oss göra den bättre!

harvardsystemetHar du just suttit och skrivit referenser till din uppsats eller inlämningsuppgift? Eller sitter du kanske och fixar det sista med referenserna just nu? Troligen har du vid något tillfälle i samband med detta rådfrågat bibliotekets Guide till Harvardsystemet.

Under somrarna brukar vi se över guiden och göra ändringar och förtydliganden om det finns behov av det. Så nu skulle vi behöva ha din hjälp! Vi kräver inte att du skriver en långt svar, men vet du att det var någon typ av referens du tyckte var extra svår att skriva – meddela oss gärna detta. Du kan också fundera över följande frågor:

  • Vad tycker du om Harvardguiden?
  • Saknar du något?
  • Är det någon information som är svår att hitta?
  • Är det något som är otydligt?
  • Har du några förslag på förbättringar och förtydliganden som du gärna skulle se att vi gjorde?

HÄR LÄMNAR DU DINA ÅSIKTER OM HARVARDGUIDEN.

Dina åsikter är viktiga så ta gärna en minut och skriv en rad om vad du tycker!

Text: Sara Hellberg
Bild: Katharina Nordling

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Sökverkstad och språkverkstad tillsammans

IMG_6623Vid vårterminens start flyttade sökverkstaden in tillsammans med språkverkstaden i deras lokaler på plan 4 i Biblioteket. Varje torsdag har studenter vid högskolan möjlighet att få svar på frågor om informationssökning, val av databaser, referenshantering och akademiskt skrivande.

Det är drop-in som gäller så studenterna som besöker verkstaden gör det utan att behöva registrera sig eller boka tid. De kan komma för att arbeta i lugn och ro och får möjlighet till att enkelt kunna ställa frågor av både mindre och större karaktär till bibliotekarien och/eller språkpedagog.

Första tillfället för våren var 18 januari, då var det bibliotekarien Sara som bemannade sökverkstaden. En student som tog tillfället i akt var Kristina som läser till intensivvårdssjuksköterska och som precis har börjat med sin informationssökning till uppsatsen:

IMG_6604Har du varit här på sökverkstaden förut? En gång, men det var alldeles i början av utbildningen.

Vad har du fått för hjälp idag? -Jag har fått hjälp med att strukturera mina sökningar bättre och framför allt att använda strategier som ”bygga block” till exempel. Jag har fått god hjälp med att kombinera sökningarna på ett annat sätt än vad jag gjort förut.

Vad tycker du om att sökverkstaden finns?Det är en bra resurs för oss studenter. Det spar tid för mig. Eftersom informationssökning är mycket mer tidskrävande än vad man tror, så spar jag tid genom att gå hit och få hjälp med mina sökningar istället för att sitta hemma och försöka helt på egen hand. Det är mycket bra att det är drop-in tycker jag, så jag kan komma när jag har som mest behov, utan att boka tid.

Några veckor senare har terminen kommit igång ordentligt och många besökare kommer till sök och skrivverkstaden. Nu var språkpedagogen Johanna på plats tillsammans med bibliotekarien Kerstin.

IMG_6620Anton och Simon som pluggar till maskiningenjörer har precis börjat skriva på sin uppsats och det var första gången de besökte sökverkstaden. De hade inte så höga förväntningar på hjälpen de kunde få, men har insett att det tar mycket tid att söka information. De fick bl.a. hjälp med att göra ett fjärrlån

Åsa och Daniela som kom hade genom informationspunkten i biblioteket precis fått reda på att sökverkstaden fanns. De ska skriva sin masteruppsats inom Textile Management och reser till Vietnam under våren för att studera hur frihandelsavtalet har påverkat. Någon undervisning i informationssökning har de inte fått inom sitt program, så de tyckte det var bra att denna möjlighet finns. Eftersom de inte har sökt så mycket, fick de hjälp med hur de kan strukturera sina sökningar och tips på hur de kan tänka kring att bygga upp sökningarna och använda sig av ämnesord för att få mer exakta träffar.

Emma som studerar till förskollärare och går sin fjärde termin, går ofta till språkverkstaden och får hjälp med språkfrågor och hur referenser skrivs. Emma tycker det är bra nu när sökverkstaden har flyttat in till språkverkstaden, då hon nu även kan få hjälp med informationssökningen på samma ställe.

Nu senast fick jag hjälp med att använda bibliotekets katalog istället för att googla när jag skulle söka fram en artikel som fanns i biblioteket. Jag fick inte fram den jag sökte när jag googlade, utan bara annat. 

Emma sitter ofta här eftersom datorerna är utrustade med talsyntes.

Språkpedagogen Johanna ser bara fördelar med att språk och sökverkstaden är tillsammans. –Nu kan vi hjälpas åt och studenten får bättre stöd när de har både språk- och sökfrågor.

Text och bild: Lena Wadell

Rättskällor och juridiska databaser

I ett tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad offentliga dokument är för något. Idag tipsar Lena Wadell om några av de viktigaste juridiska databaserna och källorna här hos oss. 

Informationssökningen svarar oftast för en mindre del när det gäller det yrkesmässiga arbetet. Dock är informationssökningen av avgörande betydelse för kvalitén för arbetet så lite kunskap om informationssökning  samt kunskap om var du får tag på rätt material kan vara avgörande för god kvalité i ditt framtida yrke.

Informationssökningsprocessen tar tid och det gäller att finna allt relevant material och sålla bort det som är oväsentligt.  I detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste juridiska databaserna och källorna vi har tillgång till i biblioteket samt introduktion till hur du använder dem.

Rättskällor

Det finns fyra huvudtyper av rättskällor: lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och litteratur. Lagstiftningen är den primära rättskällan, medan övriga källor krävs för att kunna tolka lagen och tillämpa den i det enskilda fallet. Lagstiftningen publiceras i Svensk författningssamling (SFS)

Rättspraxis publiceras i form av rättsfallssamlingar. För de allmänna domstolarna finns det två rättsfallssamlingar, Nytt juridiskt arkiv (NJA) för Högsta domstolens domar och Rättsfall från hovrätterna (RH) för ett urval av hovrättsdomar. Förvaltningsdomstolarna har numera endast en rättsfallssamling, Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD); tidigare Regeringsrättens årsbok (RÅ). Dessutom finns det särskilda rättsfallssamlingar för specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Det finns också en del praxissamlingar för myndigheter som t.ex. JO:s ämbetsberättelse.

Lagrummet.se är en fri portal på Internet som samlar all rättsinformation och offentliga dokument. Här hittar du författningar, förarbeten och rättspraxis samt även några länkar till internationellt material. Täckningsgraden bakåt i tiden är inte fullständig vad gäller förarbeten och rättspraxis, men framåt i tiden läggs nya dokument in kontinuerligt. När det gäller Svensk lagstiftning (SFS), så finns den kompletta samlingen bara via Lagrummet.

lagrummet

Lagrummet innehåller också en hel del förklarande information om de olika typerna av rättskällor, vilket kan vara användbart för en nybörjare.

Här finns länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen. Här länkas du till dokumentens ”hemadress”.

En viktig del av lagstiftningskedjan är hur reglerna praktiseras. Lagrummet har också information om så kallade vägledande avgöranden från domstolarna och de aktuella myndigheterna.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen.

Databaser

Biblioteket prenumererar på flera databaser inom juridik och databasingången hittar du på bibliotekets startsida som snabblänk.

I någon av följande två databaser kan det vara lättare att hitta dokumenten om du inte vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt än lagrummet.se

InfoTorg Juridik (tidigare Rättsbanken)
När du startar InfoTorg Juridik visas dagsfärska nyheter.  De har en sektion som heter ”Mitt i juridiken” där du kan läsa det senaste som händer inom branschen. Den innehåller aktuella händelser, krönikor och reportage.

Här söker du svensk lagstiftning, förarbeten och rättspraxis samt referenser till svensk juridisk litteratur (böcker och tidskriftsartiklar). Databasen innehåller även en avdelning för sökning av Europarättsligt material. I varje avdelning finns en innehållslänk som ger information om vilka år som täcks för respektive material.

infotorg

När du söker i fritextrutan (uppe till höger) så söker du i InfoTorg Juridiks ALLA källor. När du sedan får upp dina träffar kan du avgränsa till vänster på Informationstyp, Källa, dokumenttyp och tidsperiod. Du har möjligheter att höger eller vänstertrunkera eller maskera med stjärna. T ex *skatt, skatt*  eller varför inte: skatt*ig  för att få träff på skattemässig och skattskyldig. Håll musen över ?-knappen för att få mer hjälp.

Karnov
I Karnoc kan du söka svensk lagstiftning, rättspraxis och förarbeten samt myndigheternas författningssamlingar, myndighetspublikationer och blanketter och mallar. Det unika med Karnov är deras djupa kommentarer till ett urval författningar. Kommentarerna uppdateras fyra gånger per år. Det är samma kommentarer som finns i den tryckta Karnov. Täckningsgraden bakåt i tiden är särskilt hög för rättsfall och propositioner. Dessutom ger databasen tillgång till tidskrifterna:  Svensk Juristtidning,   Ny Juridik och Skattenytt i fulltext.

karnov

Läs mera:

Bernitz, U. (2014). Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder. Stockholm: Norstedts juridik.

Text: Lena Wadell