Tips när du ska skriva akademiskt

Att skriva en uppsats eller inlämning på högskolan kan vara svårt och klurigt om man inte knäckt koden för hur man sätter ihop en akademisk text – men det finns hjälp att få!

Skrivguiden.se är en webbsida som ger stöd och hjälp när man ska skriva akademiskt. Sidan är skapad av de fyra svenska lärosätena Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Umeå Universitet.

I Skrivguiden kan du bland annat läsa om en uppsats olika delar och vilka roller dessa har i själva uppsatsen; hur du ska tänka när du skriver en akademisk text; tips på hur du skapar sammanhang i din text med mera.

Och glöm inte att om du vill ha råd angående akademiskt skrivande av en verklig person – kom till Språkverkstaden i biblioteket!

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Tips för att förbättra språket i dina studieuppgifter

När man sitter och skriver på sina inlämningsuppgifter – oavsett det är slutuppsatsen, en rapport eller en hemtenta – är språket centralt. Genom att se till att svenskan du använder är korrekt så ger du läsaren en bättre upplevelse och fokus hamnar på vad du skriver, och inte på hur du skriver.

Känner man sig osäker när man skriver finns det hjälpmedel att ta till. En bok som är väldigt bra i dessa sammanhang är Svenska skrivregler som är utgiven av Språkrådet. Det är en handledning i skrivtekniska frågor för alla som skriver på svenska. I boken får du svar på alla frågor du kan tänkas ha om olika skiljetecken, hur man skriver sammansatta ord, hur man avstavar ord och mycket annat. Boken finns både i tryckt och elektroniskt format på biblioteket.

Några andra böcker värda att nämnas i detta sammanhang är:

Vill du diskutera språkliga frågor i dina studieuppgifter rekommenderas Språkverkstaden som har öppet tre gånger i veckan. Där finns Johanna tillgänglig och kan stötta dig i din hantering av såväl svenska som engelska språket.

Se till att dina briljanta teser och resultat inte kommer i skymundan av ditt språk – lägg lite möda på språket!

Text & bild: Katharina Nordling

Tips på kortkommandon att använda i studierna

Det finns små genvägar, kortkommandon och funktioner i olika program, som kan vara smarta att använda när man pluggar eftersom det gör ditt arbete lite mer effektivt – här tipsar vi om några av dem.

Kopiera, klipp ut och klistra in med kortkommandon

När du vill kopiera text i ett dokument och klistra in i ett annat är det smidigt att använda de kortkommandon som finns.  Kortkommandona skiljer sig åt mellan olika operativsystem, och här visar vi de som gäller för Windows och MacOS.

Kopiera text

  • Markera texten du vill kopiera.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och C samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och C samtidigt.

Klipp ut text

  • Markera texten du vill klippa ut.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och X samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och X samtidigt.

Klistra in text (som du kopierat eller klippt ut)

  • Ställ markören där du vill infoga texten.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och V samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och V samtidigt.

Sök efter ord inuti ett dokument

Om du vill leta upp ett textavsnitt i ett dokument, eller kolla om ett ord förekommer i ett dokument, kan du använda funktionen för att söka inuti dokumentet. Det underlättar väldigt och gör att du slipper sitta och läsa/skumma igenom hela dokumentet manuellt. I olika program hittar du funktionen på olika ställen. Nedan exempel på vad du kan hitta den i Adobe Reader och Microsoft Word:

Man kan alltid testa att använda kortkommandot Ctrl + F (command + F på MacOS) för att ta fram verktyget, det är hyfsat universellt, men om du har svenska instanser av exempelvis Word kan det hända att ctrl + F inte fungerar, då det kommandot då istället är kopplat till Fetstil.

Text: Katharina Nordling
Foto: Hannah Joshua, Unsplash

Välkomna till en ny termin!

Hej alla nya och gamla studenter!

Nu är det dags för en ny termin – idag är första dagen på HT-19 och för många är det en helt ny upplevelse att börja på högskolan. Kanske nytt boende, ny stad, nya studentkompisar, nya kurser och helt ny skola. Vi på biblioteket ger dig här några tips som kan hjälpa dig, ny eller gammal student gällande bibliotekets tjänster. Det gäller ju såklart även alla er som redan är vana besökare!

  • Bibliotekets öppettider finns på startsidan.
  • Ett referensexemplar av i stort sett all obligatorisk kurslitteratur finns på plan 1 – dessa böcker får man inte låna hem utan endast använda i biblioteket.
  • All kurslitteratur som man får låna med sig hem står på respektive ämneshylla uppe i biblioteket. Många kursböcker finns också som e-bok.
  • Det mesta av vårt bestånd finner du genom att söka i Primo (vårt söksytem). Sökrutan hittar du på startsidan på bibliotekets webbplats.
  • Din tagg är ditt lånekort och även kopierings-/utskriftskonto.
  • Kopieringsmöjligheter finns framförallt på plan 1.
  • Multifunktionsskrivare finns på samtliga våningsplan (utom 2,5). Instruktioner för utskrifter hittar du här.
  • Biblioteket har många grupprum – bokar gör du via Kronox.
  • Alla böcker står i nummerordning (enligt systemet Dewey) från 000 på plan 2,5 till 999 på plan 4.
  • Biblioteket har tryckta tidskrifter på plan 1 men även på plan 2. Men den stora delen av våra tidskrifter är elektroniska, och dem hittar du via webbplatsen.
  • Kolla in bibliotekets ämnesguider för information och länkar inom just ditt ämne.
  • Anpassa ljudnivån – prata gärna – men i normal samtalston då detta är en arbetsplats för många, sätt gärna mobilen på ljudlös osv.
  • Det finns ett tyst studierum på entréplan, hittar du det inte är det bara till att fråga.
  • Tänk på att man inte får äta i biblioteket. Dryck med lock, frukt och godis är okej men vill du äta annat kan du t.ex. gå antingen till caféet eller studentloungen, båda hittar du precis utanför biblioteket.
  • Behöver du hjälp med informationssökning så kom och fråga en bibliotekarie i informationspunkten, vi hjälper dig gärna.
  • Sökverkstaden har fasta tider hela våren om du vill sitta ner en längre stund och söka information ihop med en bibliotekarie. Dessutom har Språkverkstaden öppet samtidigt i samma lokal, så du kan få hjälp även med språkliga frågor.
  • Om du har frågor som rör ditt användarkonto, problem i Word eller övriga frågor hjälper vi också gärna till i mån av kunskap.

Läs gärna mer på vår webbsida som vi samlat bra information på för dig som är ny student.

P.S. Följ oss gärna i sociala medier!

Text: Lena Holmberg
Bild: Suss Wilén

Tips till dig som läser vetenskapliga texter

Att sätta sig ner och läsa en text kan tyckas som en simpel sak att göra, men det är skillnad på texter och texter – här ger vi lite tips på hur du kan tänka när du ska läsa en vetenskaplig text. För att läsa texten, och faktiskt få ut något av den och kunna använda den är en kompetens i sig.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D: Introduktion, Metod, Resultat (Analys) och Diskussion. Dessutom inleds artikeln alltid med ett Abstract. Abstractet är en sammanfattning som har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Det bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras.

  • Sedan följer då Introduktionen som har två syften: Att skapa intresse samt att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera studien som presenteras i artikeln.
  • Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Detta avsnitt är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten, dvs rimligheten och korrektheten, i resultaten.
  • Resultatavsnittet presenterar vilka resultat som framkom i studien. Här kan data visualiseras med med figurer och tabeller.
  • Slutlingen diskussionsavsnittet som relaterar den aktuella studien tillbaks till tidigare forskning  och resultaten sätts i ett sammanhang. I diskussionen är tanken även att att besvara frågorna som studien var tänkt att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, det oväntade, det som skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot i annan forskning.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktig att besvara?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stöds slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka de data som framkommit som författarna inte berör i sin artikel? Kan du se några andra anledningar till att resultatet ser ut som det gör?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

När du läser är det också smart att skriva frågor eller kommentarer till texten. T.ex.

Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrerar publikationsdatabaser och institutionella arkiv.[1]

Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i OA-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Sen bör du givetvis ta anteckningar under tiden du läser. Det kan vara smart att anteckna i elektronisk form, på datorn eller telefonen eller liknande. Är dina anteckningar i elektroniskt format blir de ju sökbara och det är lättare att hitta tillbaks till det du skrivit. Ett sätt att göra det är att skapa en mall som du fyller i för varje artikel du läser. Då blir din läsning systematiskt dokumenterad och det kan även hjälpa dig i själva läsningen. Biblioteket har skapat ett Google Drive dokument som du kan ladda ner i några olika format (Välj Arkiv och Ladda ned som). Eller så antecknar du bara i marginalen på dina utskrivna artiklar…

Text: Pieta Eklund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos & Katharina Nordling

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, s. 39.

Ämnesguider

På bibliotekets hemsida finns det sedan några år tillbaka 15 olika guider som rätar ut mycket för dig om just informationssökning. Det är de bibliotekarier som undervisar på de olika programmen som plockat ihop information som rör just dig på det program du läser på. Till exempelvis så har du där direktlänkar till bra databaser du behöver för att hitta bra vetenskapliga artiklar. Ämnesguiderna är dynamiska och om du har synpunkter på de olika guiderna så ser vi gärna att du kontaktar respektive bibliotekarie som gjort guiden i fråga.

I guiderna har du mycket av den information som tas upp i undervisningen i informationssökning, så om du missat undervisningen eller om du vill repetera så har du i de olika guiderna filmer och tutorials om att söka, skriva och hantera referenser. Där finns också länkar till webbresurser, myndigheter och litteraturtips  och många tips för dig som skriver uppsats.

Ämnesguiderna är dessutom sökbara i Primo när du söker på vissa ämnesord och du kan snabbt länkas in i rätt guide direkt från Primo.

Text och bild: Lena Wadell

Vidarebefordra din studentmejl!

Här kommer ett tips till dig som lätt glömmer att hålla koll på din studentmejl: Se till att vidarebefordra den – här förklarar vi hur du gör!

Biblioteket, men även övriga högskolan, använder ofta din studentmejl för att skicka ut information till dig. I bibliotekets fall handlar det om påminnelser, besked om att böcker kommit in och krav (ifall du har försenade böcker). Tycker du att det är svårt att komma ihåg att kolla din studentmejl? Eller vill du inte hålla på med flera olika mejlkonton samtidigt? Då är ett hett tips till dig att vidarebefordra din studentmejl till din vanliga mejl.

Så här gör du (det går att klicka på bilderna nedan för att göra dem större):

1. Logga in på din studentmejl – mail.student.hb.se (S-nummer och lösenord för inloggning).
2. Klicka på kugghjulet uppe till höger i fönstret.
3. Välj Inställningar i menyn som dyker upp och sedan Vidarebefordran och POP/IMAP. Klicka sedan på knappen Lägg till en adress för vidarebefordran.
4. Fyll i den mejladress du vill vidarebefordra dina mejl till och klicka sedan på Nästa:
5. Kontrollera att du fyllt i din e-postadress korrekt och klicka sedan på Fortsätt:
6. Nu behöver du öppna din andra e-postadress, den du vill vidarebefordra din mejl till, där finns ett mejl med en bekräftelsekod som du behöver för att koppla ihop dina två konton.
7. Kopiera bekräftelsekoden i mejlet du fått:
8. Klistra sedan in bekräftelsekoden i rätt fält i studentmejlen och klicka sedan på Bekräfta:
9. Nästa steg är att kontrollera att alternativet att vidarebefordra mejlet är valt:10. Och slutligen går du längst ner på sidan och trycker på Spara ändringar:

Text: Katharina Nordling
Foto: rawpixel, Unsplash