5 forskare á 20 minuter

Sedan hösten 2014 har vi på biblioteket drivit ett kompetensutvecklingsprojekt för vår personal. Vi har haft olika teman varje månad, allt från det senaste inom e-boksvärlden till omvärldsbevakning, samtal om vetenskaplighet och tips och trix i Word och EndNote. Förra torsdagen hade vi förmånen att ha fem stycken forskare från Bibliotekshögskolan hos oss.  Vi hade en hel förmiddag tillsammans där de först presenterade sin forskning och sedan gav vi en inblick i vad vi driver för projekt på biblioteket just nu.

Anna Hampson Lundh delar sin tid mellan BHS och Curtin University i Perth Australien och vi hade förmånen att få lite av hennes tid nu när hon var hemma i Sverige och då kom hon och pratade om det projekt hon driver just nu, Att lära sig läsa talböcker: barn med läsnedsättningar och deras dokumentpraktiker.

talböckerDet finns viss tidigare forskning om så kallade traditionella användare av talböcker, tex äldre med synnedsättning, men väldigt lite forskat på talboksanvändning för barn med läsnedsättningar. Målet med Annas forskning är att beskriva,  illustrera och skapa kunskap om en grupp som det finns förvånansvärt lite forskning om, och på detta sätt samtidigt skapa bättre förståelse för barns litteracitet i den digitala samtiden. Kraven på vad det innebär att vara läskunnig idag ser väldigt annorlunda ut om man jämför med  förr. Kraven idag är mer komplexa, pga den digitala utvecklingen men samtidigt innebär den digitala utvecklingen också en större möjlighet. Vi ser så klart fram emot de resultat som Anna kommer att komma fram till.

Ola Pilerot, universitetslektor vid BHS, intresserar sig för bland annat evidensbaserad praktik inom biblioteksvärlden. Att arbeta evidensbaserat är något som är vanligt (ofta självklart) inom tex vård och medicin men något man inte lika självklart kopplar ihop med biblioteksvärlden.

Det är viktigt för forskare att samarbeta med forskare från andra lärosäten. Därför söker Ola, tillsammans med två externa forskare, medel för ett projekt om informationssökning. Då han är intresserad av vad som faktiskt händer på jobbet istället för vad som borde hända, vill Ola gärna använda skuggning som metod i projektet. Den här forskningen, som all annan biblioteksforskning, känns angeläget för oss att följa. Vi kommer att hålla tummarna att Ola med kollegor får medel för att genomföra studien.  

Den 18 maj i år spikade Jenny Lindbergsin avhandling – Att bli bibliotekarie: informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier – på en av bibliotekets björkar och den 9/6 disputerar hon här på Högskolan. Jennys avhandling handlar om resan från att vara student till att finna sin yrkesroll och utveckla sin yrkesidentitet som bibliotekarie. Hon har haft som mål att  ta reda på hur man förstår, talar om och bedriver informationssökning dels i sin väg mot att bli bibliotekarie och sedan när man börjar arbeta. Hur skapar man sig en yrkesidentitet? När exakt BLIR man och ÄR man bibliotekarie? Är det något som bara kommer en dag eller är det något som sakta växer fram? Och kanske fortsätter växa fram under en längre tid?Jenny Lindbergs avhandling

Jenny har i sitt arbete haft fokusgrupper med bibliotekariestudenter och sedan djupintervjuer med nyanställda högskolebibliotekarier och tittat på deras jämförelser mellan de förväntningar de hade under utbildningen kontra hur det egentligen är när de kommer ut i arbete. Som sagt Jenny disputerar den 9/6 i sal E310 om man vill komma och lyssna på hennes intressanta resultat.

 

 

Universitetslektor Helena Francke har bedrivit forskning om vetenskaplig publicering från 2000 och framåt. Hon disputerade 2008 med avhandlingen (Re)creations of scholarly journals : document and information architecture in open access journals. Under sina år som forskare har hon bland annat ställt frågor som varför väljer man att lita på vissa tidskrifter på nätet och vilket underlag erbjuder tidskrifterna oss att basera våra källkritiska bedömningar på? Vad händer när en publikation flyttas från ett medie till ett annat – från tryckt till elektroniskt? Hon har genom åren forskat på bibliometri, utvärdering, open access publicering och parallellpublicering. Helena har precis gått ut med en enkät till alla forskningsbibliotek för att undersöka hur dessa arbetar med vetenskaplig publicering.

e-book2Förmiddagens sista presentation från BHS hölls av professor Elena Maceviciute. Hon pratade om ett forskningsprogram om E-böcker i Sverige – E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället. Vad händer med e-böcker där språket är så litet som svenska ändå är? Elena pratade bland annat om att Sverige har speciella förutsättningar för e-böcker, eftersom svenska språket är ett sådant litet språk kan marknaden för e-boken bli begränsad. Samtidigt har vi ett läge med fler publicerade e-böcker, och ökad efterfrågan från läsare, fler läsapparater och ökande lån av e-böcker från biblioteken. I detta projekt tittar man på e-bokens faktiska och möjliga effekter för såväl författande, och publicering som distribution och användning i Sverige.

Vi slutade denna spännande förmiddag med att vi på biblioteket berättade om några valda delar av vad vi sysslar med. Vi valde att ta upp vårt Kompetensutvecklingsprojekt, som vi drivit i snart ett år och som också var anledningen till att vi bjudit in dessa forskare från BHS. Vi berättade också om hur bibliotekets Kommunikationsteam jobbar med Sociala Medier och om det Bemötandeprojekt vi drivit sedan hösten 2013.

Vi tog även upp hur och varför vi valt att gå från BADA till DIVA, om vårt E-pilktsarbete och om den grupp som arbetar med att ta fram en kravspecifikation för ett nytt bibliotekssystem. Och som sagt, detta är bara några valda delar av vad vi gör just nu. En del av mycket, mycket annat.

Text: Christel Olsson

Tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap

Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har starka rötter i Borås. 1972 startades Bibliotekshögskolan här och sedan dess har utvecklingen varit stark, både inom grundutbildningen och forskningen. Detta påverkar såklart biblioteket då en av våra huvuduppgifter är att se till att våra samlingar speglar Högskolan i Borås inriktningar och profiler. Vi vill i detta blogginlägg tipsa om några tidskrifter som fokuserar på just biblioteks- och informationsvetenskap. Många forskare inom ämnet här på högskolan har publicerat sig i dessa tidskrifter.

Journal of Documentation (JDoc) är en av de mest etablerade akademiska tidskrifterna inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Den ger en unik inblick i teorier, begrepp, modeller, ramverk och filosofier. JDoc fungerar lite som en länk mellan forskning och yrkesutövning och många artiklar kan fortfarande efter lång tid vara aktuella och därmed bli citerade. Tidskriften publicerar gärna forskningsrapporter innehållande nya metoder eller resultat av omfattande betydelse och då inom alla informationsrelaterade discipliner. Här på biblioteket har vi tidskriften tryckt mellan 1945-2005 på plats A:32 i kompakthyllorna på plan 1.

DSC_0118Via Emerald kan du dessutom läsa den elektroniskt ända från 1945 och fram till senaste numret.

JofDTidskriften Scientometrics handlar om de kvantitativa funktioner och egenskaper som finns hos vetenskap och vetenskaplig forskning. Tonvikten ligger på utredningar där utveckling och mekanismen av vetenskap studeras genom statistiska matematiska metoder.

Tidskriften publicerar originalstudier, preliminära rapporter, översiktsartiklar, insändare och bokrecensioner. På grund av sin tvärvetenskapliga karaktär är tidskriften viktig för forskare och forskningsadministratörer. Det kan exempelvis ge värdefull hjälp till bibliotekarier och dokumentalister i centrala vetenskapliga organ, forskningsinstitut och laboratorier.

Du når Scientometrics elektroniskt via Springer från 1978 och framåt.

ScientometricsLibrary & Information Science Research är en tvärvetenskaplig och vetenskapligt granskad tidskrift som fokuserar på forskningsprocessen i biblioteks- och informationsvetenskap samt forskningsresultat och, i förekommande fall, deras praktiska tillämpningar och betydelse.

librryandinformationsciVia Elsevier kommer du som vår användare åt material elektroniskt från 1994 och framåt. I tryckt form hittas tidskriften på plan 1 i kompakthyllorna på plats A:170. Biblioteket har prenumeration på åren 1983-2001 när det gäller den tryckta versionen. Många av våra äldre årgångar är av tradition inbundna för att sparas i tryckt form och får därmed ett liknande utseende och håller bättre. Det gäller många av våra tidskrifter där vi har långa sviter. Idag är det inte lika viktigt eftersom vi går över mer och mer till elektroniskt material när det gäller tidskrifter.

DSC_0061På plan 1 har vi samlat en ganska betydande samling med äldre material inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tanken är att det ska kunna utgöra en grund för framtida forskning inom området, men också visas som exempel på material som inte ges ut idag, t.ex. bibliografier. Så besök gärna plan 1 och bläddra bland materialet!

DSC_0123Text: Lena Holmberg, Karin Ekström, Hanna Hallnäs
Bild: Lena Holmberg