Biblioterapi på årets första Biblioteksfrukost

Vårens biblioteksfrukost om biblioterapi lockade många intresserade lyssnare vilket gjorde att rummet blev fullsatt; här kommer en kort sammanfattning av vad bibliotekarierna Karin Ekström och Birgitta Rutberg pratade om under frukosten. Såväl Karin som Birgitta har arbetat i många år som bibliotekarie i olika sammanhang, och på olika typer av bibliotek, och under frukosten om biblioterapi började de med att ge oss en inblick i biblioterapins historia och forskningen inom ämnet, innan de avslutade med att leverera några konkreta boktips. 

Begreppet biblioterapi myntades 1916 av amerikanen Samuel McChord Crothers men det är något som mänskligheten sysslat med ända sen de gamla grekerna. Orden Biblio = bok och terapi = behandling, blir tillsammans ett sätt att använda läsning som läkning. Biblioterapi används framförallt i USA och England och här i Norden har Finland en särställning, där kan du idag gå en ettårig högskoleutbildning i ämnet. Sverige har hakat på trenden och högskolan Ersta Sköndal Bräcke ger en 7.5 p uppdragsutbildning det biblioterapeutiska arbetssättet.

Hur ska då en terapeutisk läsning se ut? Enligt vissa läror bör det finnas särskilda kriterier för att böcker ska fungera som biblioterapi. Exempelvis bör det vara god litteratur, men det är inte alla som håller med, det måste inte vara på ett visst sätt – det fungerar ändå. Det finns lite olika skolor inom ämnet som t.ex. läsbiblioterapi, den interaktiva biblioterapin, klinisk biblioterapi och utvecklande biblioterapi. Själva processen kan se ut ungefär så här: identifikation – katharsis – insikt.

Birgitta och Karin nämner några personer som varit viktiga i utvecklingen av området och återkopplar ofta till Carol Shrodes från USA som skrev den första avhandlingen i ämnet. Bibliotherapy: A theoretical and clinicalexperimental studyI Sverige har Cecilia Pettersson, forskare vid Göteborgs universitet, skrivit och forskat en del vad gäller just terapeutisk läsning och  gästföreläst runtom i landet, även på Högskolan i Borås 2016. Nina Frids bok Läsa, läka, leva! ger inblick i läsfrämjande och biblioterapi och ger en bra överblick.

Varför är då just Finland så framstående i Norden? Kanske har det med historia att göra, Finland har varit ganska krigsdrabbat genom åren och biblioterapi kan ha hjälpt till i läkningen av sårade och traumatiserade soldater. Det var förmodligen det som gjorde att rörelsen fick ett uppsving i USA också, att läka krigsveteraner med framförallt poesi i efterkrigstid resulterade i bl.a gruppterapi med fokus läsning.

Vill du läsa mer om ämnet så rekommenderar Karin och Birgitta att läsa något av Cecilia Pettersson och Nina Frid och kanske titta närmre på School of life som (mot betalning) kan ge dig en personlig rekommendation på bra böcker att läsa för att hela dig själv i terapeutiskt syfte. De ger även ut boken The novel cure:an A-Z of literary remedies i självhjälpssyfte.

Använd också bibliotekets ämnesguider, under Bibliotek- och informationsvetenskap finns en flik för skönlitteratur och du kan ladda ner en lista på boktips direkt. Önskar du ta del av Karin och Birgittas lista på litteratur för olika besvär eller åkommor, maila Birgitta direkt.

Text: Lena Holmberg
Bild: Klaz Arvidson och Mostphotos

Skönlitteratur på recept?

colourbox4561476Ni som brukar titta på Litteraturprogrammet Babel på teve känner kanske igen begreppet Biblioterapi. Det är en terapiform där läsning av böcker och samtal kring dessa ligger i fokus. Tisdagen den 15 november gästas Högskolans forskarcafé av Cecilia Pettersson, universitetslektor vid Göteborgs universitet. Hon har tillsammans med arbetsterapeuten och forskaren Lena Mårtensson, vid Sahlgrenska akademin, forskat kring Biblioterapi. I ett tvärvetenskapligt projekt har åtta sjukskrivna kvinnor i arbetsför ålder djupintervjuats. Forskarteamet har undersökt deras erfarenheter av läsning av skönlitteratur under tiden som de varit sjukskrivna.

Att läsning av skönlitteratur under sjukdomstiden kan påverka rehabiliteringsprocessen i positiv riktning är egentligen inte ny, själva idéen har funnits ända sen Antiken. Biblioterapin utvecklades som en behandlingsform under 1900-talet och det har forskats en del på det genom åren, men väldigt lite i Sverige. Att man i de här intervjuerna kombinerat ett aktivitetsvetenskapligt och ett litteraturvetenskapligt perspektiv har lett till ny kunskap om betydelsen av skönlitterär läsning under just sjukskrivningstiden.

– Det kanske är läsningen i sig som bidrar till tillfrisknande, snarare än vad man läser och hur. Samma person kan också läsa väldigt olika böcker beroende på var i tillfriskningsprocessen man är och kanske vid en viss tidpunkt hellre väljer böcker som ger distans eller associationer. Och det är bland annat det jag vill undersöka i vår forskning. (Cecilia Pettersson, Framsidan 2 april, 2012 )

Läs gärna mer om projektet på Göteborgs universitets webbsida och i den här artikeln från tidskriften Framsidan. Läs också Cecilias egen artikel i Tidskrift för litteraturvetenskap.

I Högskolans bibliotek finns en hel del litteratur om biblioterapi och dess verkan om du vill veta mer. Det finns båda böcker, artiklar och även några studentuppsatser. Ämnet är helt klart intressant!

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox