Biblioterapi på årets första Biblioteksfrukost

Vårens biblioteksfrukost om biblioterapi lockade många intresserade lyssnare vilket gjorde att rummet blev fullsatt; här kommer en kort sammanfattning av vad bibliotekarierna Karin Ekström och Birgitta Rutberg pratade om under frukosten. Såväl Karin som Birgitta har arbetat i många år som bibliotekarie i olika sammanhang, och på olika typer av bibliotek, och under frukosten om biblioterapi började de med att ge oss en inblick i biblioterapins historia och forskningen inom ämnet, innan de avslutade med att leverera några konkreta boktips. 

Begreppet biblioterapi myntades 1916 av amerikanen Samuel McChord Crothers men det är något som mänskligheten sysslat med ända sen de gamla grekerna. Orden Biblio = bok och terapi = behandling, blir tillsammans ett sätt att använda läsning som läkning. Biblioterapi används framförallt i USA och England och här i Norden har Finland en särställning, där kan du idag gå en ettårig högskoleutbildning i ämnet. Sverige har hakat på trenden och högskolan Ersta Sköndal Bräcke ger en 7.5 p uppdragsutbildning det biblioterapeutiska arbetssättet.

Hur ska då en terapeutisk läsning se ut? Enligt vissa läror bör det finnas särskilda kriterier för att böcker ska fungera som biblioterapi. Exempelvis bör det vara god litteratur, men det är inte alla som håller med, det måste inte vara på ett visst sätt – det fungerar ändå. Det finns lite olika skolor inom ämnet som t.ex. läsbiblioterapi, den interaktiva biblioterapin, klinisk biblioterapi och utvecklande biblioterapi. Själva processen kan se ut ungefär så här: identifikation – katharsis – insikt.

Birgitta och Karin nämner några personer som varit viktiga i utvecklingen av området och återkopplar ofta till Carol Shrodes från USA som skrev den första avhandlingen i ämnet. Bibliotherapy: A theoretical and clinicalexperimental studyI Sverige har Cecilia Pettersson, forskare vid Göteborgs universitet, skrivit och forskat en del vad gäller just terapeutisk läsning och  gästföreläst runtom i landet, även på Högskolan i Borås 2016. Nina Frids bok Läsa, läka, leva! ger inblick i läsfrämjande och biblioterapi och ger en bra överblick.

Varför är då just Finland så framstående i Norden? Kanske har det med historia att göra, Finland har varit ganska krigsdrabbat genom åren och biblioterapi kan ha hjälpt till i läkningen av sårade och traumatiserade soldater. Det var förmodligen det som gjorde att rörelsen fick ett uppsving i USA också, att läka krigsveteraner med framförallt poesi i efterkrigstid resulterade i bl.a gruppterapi med fokus läsning.

Vill du läsa mer om ämnet så rekommenderar Karin och Birgitta att läsa något av Cecilia Pettersson och Nina Frid och kanske titta närmre på School of life som (mot betalning) kan ge dig en personlig rekommendation på bra böcker att läsa för att hela dig själv i terapeutiskt syfte. De ger även ut boken The novel cure:an A-Z of literary remedies i självhjälpssyfte.

Använd också bibliotekets ämnesguider, under Bibliotek- och informationsvetenskap finns en flik för skönlitteratur och du kan ladda ner en lista på boktips direkt. Önskar du ta del av Karin och Birgittas lista på litteratur för olika besvär eller åkommor, maila Birgitta direkt.

Text: Lena Holmberg
Bild: Klaz Arvidson och Mostphotos

Biblioteket i vimlet!

Idag vimlar vi på biblioteket – ni hittar oss i entrén till Balder mellan kl 10.30 och 13. Vi brukar vimla några gånger per termin och har bland annat pratat om “Hur du lyckas med din uppsats” och E-böcker.

Vi gillar att gå ut och träffa er även utanför bibliotekets väggar. Temat för dagens vimel är Skönlitteratur. Vi är ett helt gäng bibliotekarier som tagit med oss massa roliga, spännande och intressanta boktips som ni kan låna med er redan idag om ni vill. Perfekt för stundande julläsning i sköna fotöljen framför brasan.

Vi har också med oss de böcker som vi hittills tipsat om i Bibliotekets Adventskalender.
Adventskalendern kan ni följa på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram.

Så varmt välkomen till vårt Pop-up bibliotek i entrén på Balder!

Hoppas vi ses!

 

Text: Christel Olsson
Bild: Christel Olsson

Du följer väl bibliotekets adventskalender?

December är här, och i och med det är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För andra året i rad (då måste det väl klassas som en tradition?) presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det några av alla anställda på högskolan som var och en valt ut en av sina bästa läsupplevelser och delar med sig av detta.

Här är två av de luckor vi öppnat hittills:

Till vänster ser du Ulrika Bernlo som tipsar om boken Än finns det hopp av Karin Wahlberg, och till höger Elisabeth Fjällman som tipsar om boken Kulör: en bok om vad färg gör av Lotta Kühlhorn.

Du kommer kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig vid björkarna med spikade avhandlingar på entréplan i biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox, Christel Olsson, Katharina Nordling

Hej Signe Wulund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Signe som svarar på några frågor.

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag jobbar sedan ungefär sex veckor tillbaka med forskarstöd inom funktionen för Digitala Tjänster. Det innebär bland annat att jag (när jag gått in mig lite) kommer att bli den som hjälper och informerar forskare, doktorander och administratörer om sådant som till exempel rör publikationsdatabasen DiVA, Open Access och forskningsinformationshantering. Sedan kommer jag förstås också att finnas i Informationspunkten och göra mycket annat bakom kulisserna – det ska bli spännande att se exakt vilken min roll blir så småningom.

Vad gjorde du innan du började här?
Jag har sysslat med lite allt möjligt! De senaste fem åren har jag bott i Cambridge där jag hade en forskarstödsroll vid universitetet. Innan dess var jag barnbibliotekarie vid det fantastiska folkbiblioteket i Nynäshamn, och dit kom jag från Japan där jag bland annat hann med att plugga japanska och hålla föreläsningar i sjöfartsengelska vid ett kustbevakningshögkvarter. Min bibliotekarieutbildning läste jag i Uppsala och de hade ett utbytesprogram genom vilket jag hamnade i Japan för första gången.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Just nu håller jag på att möblera en sprillans ny hyreslägenhet, och försöka lära mig Borås. Jag är ju helt ny i staden, och kom hit från England med två resväskor och inget annat. Vi har lådor med böcker (och andra prylar också) som kommer hit så småningom, men eftersom vi hyrde möblerat i England blir det mycket IKEA och springa runt på Knalleland nu. Jag saknar verkligen att mysa i soffan med min fru och våra två katter, men som tur är flyttar de också hit till Borås från England i början av december. Och jag ser fram emot att få komma tillbaka ut i den svenska naturen!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag hade satt upp en sökning för att bli informerad när det dök upp jobb i Sverige med nyckelord som ”open access”, och när jag såg att just Högskolan i Borås sökte en bibliotekarie till Digitala Tjänster kändes det som en riktig drömchans. Det är ju trots allt här svenska biblioteksstudier har sitt hjärta, och jag kunde inte tänka mig någon bättre kombination än en arbetsplats där jag både skulle kunna få användning för de specialistkunskaper jag fått vid Cambridge University och samtidigt kunna lära mig väldigt mycket nytt inom fältet. Och det visade ju sig vara helt rätt tänkt – redan första dagen fick jag följa med på en föreläsning som några av mina kollegor höll för biblioteks- och informationsvetenskapsstudenterna!

Visste du från början att du ville jobba med forskare och publikationer?
Inte alls – det är en ren bananskalshistoria! I Cambridge började jag som vikarie, och rätt tidigt hamnade jag på olika administrativa avdelningar där jag hjälpte till med just forskarstöd och publikationer. Jag blev snabbt engagerad i frågor rörande öppen tillgång till publikationer och forskningsdata. För mig känns det som ett spännande område där utvecklingen just nu går i rasande fart, samtidigt som det är viktigt för bibliotek och lärosäten att hänga med och kommunicera allt vad det innebär för dem som påverkas direkt av relevanta krav och riktlinjer.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag gillar allt av NK Jemisin, men den nyss avslutade Broken Earth-trilogin är nog det bästa hon skrivit hittills. Det är rå och majestätisk fantasy i gränslandet till SF där hon konfronterar många svåra frågor – inte konstigt att de två första delarna vunnit varsin Hugo nu. Yoon Ha Lee har än så länge två böcker ute i serien Machineries of the Empire, där första delen var så bra att jag läste om den efter ett halvår bara för att få uppleva den igen. Han skriver SF som känns som att titta på en färgsprakande animerad film. Och Ada Palmer vann John W. Campbell-priset i kategorin för bästa nykomling med sin framtidsvision Too Like The Lightning vilket jag verkligen kan förstå – den liknar inte heller något jag läst tidigare. Jag väntar nu spänt på hennes The Will to Battle som kommer ut i december.

Text: Tandis Talay och Signe Wulund
Bild: Tandis Talay

Happy Halloween!

Idag är det Halloween och hos oss på biblioteket är detta en dag vi alla längtar lite extra efter. Vår fantastiska kollega Johanna brukar nämligen smyga hit extra tidigt och förvandla vårt fikarum till en härligt läskig plats med allt från spöken, spindelväv, vampyrblod och hoande varulvar till pumpor och roligt (men läskigt) fika.

Men varför firar vi Halloween? I Sverige är det en relativt ny företeelse, det finns omnämnt redan på 1950-talet men det är först sedan 1990 som det blivit en allt större högtid för oss svenskar.

Tittar vi på Halloween rent historiskt så tror man att Halloween först kan ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna gav sig ut på sina färder hade de med sig sina sedvänjor som tex höstblot. Kelterna hade fyra stora årstidshögtider, varav en var Samhain. Högtiden Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började, just den 31 oktober. Kelterna trodde att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till den 31 oktober.

Då väldigt många irländare emigrerade till USA i mitten av 1800-talet tog de med sig sina traditioner, bland annat firandet av Hallowe’en eller All Hallow’s Eve. Det är dock med inslag av andra traditioner och högtider, tex Guy Fawkes Night, som Halloweenfirandet kommit att se ut som det gör i USA idag. På slutet av 1800-talet präglades samhället i USA mycket av rationalismen och det fanns inte längre plats för vidskepelse och folkliga traditioner vilket gjorde att Halloween nästan försvann i gömmorna under en tid och det var först på 1950-talet som Halloween blev en av de riktigt stora helgerna i USA. Då blev det återigen en högtid, främst för barnen, och traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”) slog igenom på allvar. Om ni fundrarar över traditionen att vi gör halloweenlyktor av pumpor kan ni läsa mer om historien och sägnen runt dessa så kallade Jack-o’-lanterns.

Det är dock viktigt att notera att Halloween inte på något sätt skall förväxlas eller kopplas samman med Alla Helgons dag som i Sverige är en helt annan, och för kyrkan mycket viktig, högtid.

Denna Halloween vill vi komma med några rysliga boktips som kan hålla er vakna under blotnatten.

Midnatt av Dean Koontz
I den pittoreska staden Moonlight Cove i norra Kalifornien har egendomliga dödsfall inträffat.  För en del är staden ett paradis, andra invånare bär på en hemlighet så hemsk, att den kan kosta fler människor livet, både i och utanför staden. I denna bok får vi möta fyra helt olika personer som dras till varandra för att kämpa mot den ondska som satt sina klor i Moonlight Cove.

It av Stephen King.
Det är svårt att tipsa om rysare utan att ha med King på listan. I år väljer vi boken It. Den är högaktuell eftersom en nyfilmatisering även går på bio nu.
I staden Derry i Maine sker en rad hemska mord. En grupp barn trotsar faran och upptäcker att mördaren inte är mänsklig utan ett monster i skepnad av en clown. Clownen Pennywise har sedan romanen kom ut 1986 skrämt många många läsare under åren.

Heart-shaped Box av Joe Hill
Joe Hill heter egentligen Joseph Hillstrom King och är son till rysarkungen Stephen King (ovan). Heartshaped Box är Hills debutroman och i denna får vi följa den avdankade sångaren Judas Coyne som samlar på morbida föremål. En dag köper han ett spöke på internet…ett spöke som är ute efter hämnd. En riktigt bra och ryslig spökhistoria.

Kvinnan i svart av Susan Hill
En annan Hill som är fasligt bra på att skriva klassiska spökhistorier är Susan Hill. I Kvinnan i Svart följer vi med Londonadvokaten Arthur Kipps när han beger sig till en avlägset belägen landsortsstad för att närvara vid mrs Alice Drablows begravning och ordna upp det dödsbo hon lämnat efter sig. Det visar sig att platsen han kommit gömmer en ondskefull hemlighet som hör ihop med den skrämmande gestalt som oväntat dök upp på begravningen  – kvinnan i svart.

Skumtimmen av Johan Theorin
När fåken lagt sig över norra Öland försvinner en liten pojke utan några spår. Hans familj letar i veckor efter honom. Mer än 20 år senare får pojkens morfar ett brev utan avsändare och i brevet ligger pojkens sandal… Skumtimmen är den första delen av fyra,  i den dimmiga karga miljön på det ensliga Öland blir stämningen suggestiv och ibland övernaturlig.

Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist
Den pensionerade journalisten Gustav Mahler i Stockholm får ett samtal från en gammal kontakt på Danderyds sjukhus som påstår att de döda vaknar. En hjärtskärande skräckroman av klassiskt snitt.

Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
Cirkeln är första delen delen i en trilogi som brukar kallas Engelsforstrilogin, eftersom de utspelar sig i bruksorten Engelsfors. I centrum står en grupp gymnasietjejer som visar sig vara häxor… Boken har en skön (och under huden) Twin Peaks- känsla rakt igenom.

Alla boktips ovan finns hos oss på biblioteket. Klicka på titlarna så kommer du till posten för boken i Primo, och kan se om boken finns tillgänglig att låna eller inte.

Källor:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halloween
https://sv.wikipedia.org/wiki/Halloween

Text: Christel Olsson
Bild: Signe Wulund
Styling: Johanna Persson

Hej Lena Holmberg!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Lena som svarar på några frågor.Hur länge har du jobbat här?
Jag firade 10 år som anställd 2015 och är nu inne på mitt tolfte år. Åren går fort när man trivs! Jag har nog alltid haft arbetsuppgifter som har med förvärv att göra men jag har även haft hand om våra härliga studentassistenter som vi kallade biblioteksvakter på den tiden. En rolig uppgift!

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktion Media där jag bl.a. köper in och bevakar litteratur för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Jag är även ansvarig för fjärrlånet vilket innebär allt från att se till att både forskare och studenter får tag i både böcker och artiklar som de inte hittar här hos oss till fakturering och utveckling av system och rutiner. Jag är också med i bibliotekets kommunikationsteam där jag främst arbetar med sociala medier men även andra kommunikationskanaler. Precis som de allra flesta på biblioteket så har jag också schemalagda pass i informationsdisken några gånger i veckan men det senaste halvåret har den mesta tiden gått åt till att sitta med i projektgruppen för implementering av ett nytt bibliotekssystem hos oss och det har varit både arbetsamt och frustrerande, men samtidigt roligt och lärorikt!

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Att få hjälpa människor oavsett om det handlar om att de får tag i den där artikeln de så gärna behöver till sin uppsats/avhandling eller lyckas få studenterna gå nöjda från biblioteket efter att ha hjälpt dem en bit på vägen. Det är också skoj (och en utmaning) att försöka få ut information från biblioteket till våra användare på ett bra sätt. Att dessutom ha härliga arbetskamrater gör livet på jobbet roligt varje dag.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Jag är en kulturnörd som slukar både film, tv-serier och gillar att gå på bio, teater, museum och jag läser ganska mycket skönlitteratur så fort jag får en ledig stund. Jag har en familj som jag tillbringar en hel del tid med såklart och vi spelar ofta sällskapsspel ihop och så länge barnen är små gillar vi att vara ute på geocache eller jaga Pokémon men ibland tvingar jag med dem på något kulturevent istället.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag har massvis men jag nöjer mig med tre. Sara Lövestams böcker om den papperslösa privatdetektiven Kouplan ger inblick i ett helt annat liv än det många lever idag, börja med Sanning med modifikation. En dramatisk och laddad roman i min smak är Butcher’s Crossing av John Williams. Det handlar om jakt på buffel men lika mycket om jakten på sig själv. En lågmäld men ändå stundtals hårresande berättelse. Vill man istället ha en rolig läsupplevelse måste(!) man läsa Christer Lundbergs Bläckfisken. En skröna i Göteborgsmiljö som i sin vansinnighet ger många goda skratt.

Text & bild: Tandis Talay

Får det lov att vara en dystopisk framtidsskildring?

Sedan installationen av Donald Trump som president i USA, har George Orwells bok 1984 klättrat uppåt på bestsellerlistorna i USA. Detta tros ha ett samband med att president Donald Trumps rådgivare, Keyllyanne Conway, använt uttrycket ”alternativa fakta” i en intervju. Jämförelser gjordes med termen ”nyspråk” som används i Orwells roman från 1949.

1984 handlar om förtrycket i en totalitär stat och här målas bilden av ett samhälle upp där all individuell frihet har utplånats. Inte ens den enskildes språk, tankar och känslor är fria. Den osynlige diktatorn är ständigt närvarande (“Storebror ser dig”). Orwells farhåga var en auktoritär stalinistisk framtid i Storbritannien. Hoten ser kanske annorlunda ut idag, varför vi här listar några andra kända dystopier:

The Handmaid´s tale av Margret Atwood
The Handmaid´s tale är den mycket omskrivna berättelsen om Offred, tjänstekvinna i republiken Gilead – tidigare känd som Amerikas Förenta Stater – i en nära framtid. I den här religiösa diktaturen tillåts kvinnor inte längre läsa och har bara ett människovärde i reproduktionshänseenden.

Brave new world av Aldous Huxley
Brave new world är en hörnsten bland science fiction-klassiker. I en avlägsen framtid har Världskontrollanterna skapat det perfekta samhället genom genetisk manipulering av befolkningen, hjärntvätt och fria droger och tillfälligt sex. Den ende som inte tycks finna sig i rollen som lycklig konsument är Bernard Marx, som hyser onaturliga böjelser för ensamhet och en pervers avsmak för påbjuden lösaktighet som driver honom att söka friheten. Den enda bot han känner till kan finnas i Vildreservaten, där den gamla skavankfulla livsstilen finns kvar.

Children of men av P. D. James
Children of men utspelar sig i England år 2021, vid en tidpunkt då inga barn fötts på ett kvartssekel eftersom alla män är ohjälpligt sterila. Åldringar uppmanas till självmord, invandrade arbetare används som slavar och den sist födda generationen, Omegorna, är vackra men också kända för sin grymhet. Filmatiserades 2006 av Alfonso Cuarón och nominerades till tre Oscars.

Virutal light av William Gibson
Virtual light är en hårdkokt deckare i en högteknologisk och mångkulturell men förfallen framtid. Platsen är San Francisco och året 2005. Cykelbudet Chevette Washington hamnar av misstag på ett riktigt röjarparty för snuskigt rika människor. Hon råkar stjäla ett par solglasögon av en påtänd kille, men solglasögonen, som inte har ett dugg med solskydd att göra, innehåller optiskt lagrad information och ägaren är beredd att döda för att få dem tillbaka.

Text: Karin Ekström
Foto: Katharina Nordling