Hej Signe Wulund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Signe som svarar på några frågor.

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag jobbar sedan ungefär sex veckor tillbaka med forskarstöd inom funktionen för Digitala Tjänster. Det innebär bland annat att jag (när jag gått in mig lite) kommer att bli den som hjälper och informerar forskare, doktorander och administratörer om sådant som till exempel rör publikationsdatabasen DiVA, Open Access och forskningsinformationshantering. Sedan kommer jag förstås också att finnas i Informationspunkten och göra mycket annat bakom kulisserna – det ska bli spännande att se exakt vilken min roll blir så småningom.

Vad gjorde du innan du började här?
Jag har sysslat med lite allt möjligt! De senaste fem åren har jag bott i Cambridge där jag hade en forskarstödsroll vid universitetet. Innan dess var jag barnbibliotekarie vid det fantastiska folkbiblioteket i Nynäshamn, och dit kom jag från Japan där jag bland annat hann med att plugga japanska och hålla föreläsningar i sjöfartsengelska vid ett kustbevakningshögkvarter. Min bibliotekarieutbildning läste jag i Uppsala och de hade ett utbytesprogram genom vilket jag hamnade i Japan för första gången.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Just nu håller jag på att möblera en sprillans ny hyreslägenhet, och försöka lära mig Borås. Jag är ju helt ny i staden, och kom hit från England med två resväskor och inget annat. Vi har lådor med böcker (och andra prylar också) som kommer hit så småningom, men eftersom vi hyrde möblerat i England blir det mycket IKEA och springa runt på Knalleland nu. Jag saknar verkligen att mysa i soffan med min fru och våra två katter, men som tur är flyttar de också hit till Borås från England i början av december. Och jag ser fram emot att få komma tillbaka ut i den svenska naturen!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag hade satt upp en sökning för att bli informerad när det dök upp jobb i Sverige med nyckelord som ”open access”, och när jag såg att just Högskolan i Borås sökte en bibliotekarie till Digitala Tjänster kändes det som en riktig drömchans. Det är ju trots allt här svenska biblioteksstudier har sitt hjärta, och jag kunde inte tänka mig någon bättre kombination än en arbetsplats där jag både skulle kunna få användning för de specialistkunskaper jag fått vid Cambridge University och samtidigt kunna lära mig väldigt mycket nytt inom fältet. Och det visade ju sig vara helt rätt tänkt – redan första dagen fick jag följa med på en föreläsning som några av mina kollegor höll för biblioteks- och informationsvetenskapsstudenterna!

Visste du från början att du ville jobba med forskare och publikationer?
Inte alls – det är en ren bananskalshistoria! I Cambridge började jag som vikarie, och rätt tidigt hamnade jag på olika administrativa avdelningar där jag hjälpte till med just forskarstöd och publikationer. Jag blev snabbt engagerad i frågor rörande öppen tillgång till publikationer och forskningsdata. För mig känns det som ett spännande område där utvecklingen just nu går i rasande fart, samtidigt som det är viktigt för bibliotek och lärosäten att hänga med och kommunicera allt vad det innebär för dem som påverkas direkt av relevanta krav och riktlinjer.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag gillar allt av NK Jemisin, men den nyss avslutade Broken Earth-trilogin är nog det bästa hon skrivit hittills. Det är rå och majestätisk fantasy i gränslandet till SF där hon konfronterar många svåra frågor – inte konstigt att de två första delarna vunnit varsin Hugo nu. Yoon Ha Lee har än så länge två böcker ute i serien Machineries of the Empire, där första delen var så bra att jag läste om den efter ett halvår bara för att få uppleva den igen. Han skriver SF som känns som att titta på en färgsprakande animerad film. Och Ada Palmer vann John W. Campbell-priset i kategorin för bästa nykomling med sin framtidsvision Too Like The Lightning vilket jag verkligen kan förstå – den liknar inte heller något jag läst tidigare. Jag väntar nu spänt på hennes The Will to Battle som kommer ut i december.

Text: Tandis Talay och Signe Wulund
Bild: Tandis Talay

Happy Halloween!

Idag är det Halloween och hos oss på biblioteket är detta en dag vi alla längtar lite extra efter. Vår fantastiska kollega Johanna brukar nämligen smyga hit extra tidigt och förvandla vårt fikarum till en härligt läskig plats med allt från spöken, spindelväv, vampyrblod och hoande varulvar till pumpor och roligt (men läskigt) fika.

Men varför firar vi Halloween? I Sverige är det en relativt ny företeelse, det finns omnämnt redan på 1950-talet men det är först sedan 1990 som det blivit en allt större högtid för oss svenskar.

Tittar vi på Halloween rent historiskt så tror man att Halloween först kan ha uppstått i samband med kelternas kontakt med vikingarna. När vikingarna gav sig ut på sina färder hade de med sig sina sedvänjor som tex höstblot. Kelterna hade fyra stora årstidshögtider, varav en var Samhain. Högtiden Samhain firades när skördesäsongen var slut och vinterhalvåret började, just den 31 oktober. Kelterna trodde att osynliga krafter var i rörelse och att de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till den 31 oktober.

Då väldigt många irländare emigrerade till USA i mitten av 1800-talet tog de med sig sina traditioner, bland annat firandet av Hallowe’en eller All Hallow’s Eve. Det är dock med inslag av andra traditioner och högtider, tex Guy Fawkes Night, som Halloweenfirandet kommit att se ut som det gör i USA idag. På slutet av 1800-talet präglades samhället i USA mycket av rationalismen och det fanns inte längre plats för vidskepelse och folkliga traditioner vilket gjorde att Halloween nästan försvann i gömmorna under en tid och det var först på 1950-talet som Halloween blev en av de riktigt stora helgerna i USA. Då blev det återigen en högtid, främst för barnen, och traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”) slog igenom på allvar. Om ni fundrarar över traditionen att vi gör halloweenlyktor av pumpor kan ni läsa mer om historien och sägnen runt dessa så kallade Jack-o’-lanterns.

Det är dock viktigt att notera att Halloween inte på något sätt skall förväxlas eller kopplas samman med Alla Helgons dag som i Sverige är en helt annan, och för kyrkan mycket viktig, högtid.

Denna Halloween vill vi komma med några rysliga boktips som kan hålla er vakna under blotnatten.

Midnatt av Dean Koontz
I den pittoreska staden Moonlight Cove i norra Kalifornien har egendomliga dödsfall inträffat.  För en del är staden ett paradis, andra invånare bär på en hemlighet så hemsk, att den kan kosta fler människor livet, både i och utanför staden. I denna bok får vi möta fyra helt olika personer som dras till varandra för att kämpa mot den ondska som satt sina klor i Moonlight Cove.

It av Stephen King.
Det är svårt att tipsa om rysare utan att ha med King på listan. I år väljer vi boken It. Den är högaktuell eftersom en nyfilmatisering även går på bio nu.
I staden Derry i Maine sker en rad hemska mord. En grupp barn trotsar faran och upptäcker att mördaren inte är mänsklig utan ett monster i skepnad av en clown. Clownen Pennywise har sedan romanen kom ut 1986 skrämt många många läsare under åren.

Heart-shaped Box av Joe Hill
Joe Hill heter egentligen Joseph Hillstrom King och är son till rysarkungen Stephen King (ovan). Heartshaped Box är Hills debutroman och i denna får vi följa den avdankade sångaren Judas Coyne som samlar på morbida föremål. En dag köper han ett spöke på internet…ett spöke som är ute efter hämnd. En riktigt bra och ryslig spökhistoria.

Kvinnan i svart av Susan Hill
En annan Hill som är fasligt bra på att skriva klassiska spökhistorier är Susan Hill. I Kvinnan i Svart följer vi med Londonadvokaten Arthur Kipps när han beger sig till en avlägset belägen landsortsstad för att närvara vid mrs Alice Drablows begravning och ordna upp det dödsbo hon lämnat efter sig. Det visar sig att platsen han kommit gömmer en ondskefull hemlighet som hör ihop med den skrämmande gestalt som oväntat dök upp på begravningen  – kvinnan i svart.

Skumtimmen av Johan Theorin
När fåken lagt sig över norra Öland försvinner en liten pojke utan några spår. Hans familj letar i veckor efter honom. Mer än 20 år senare får pojkens morfar ett brev utan avsändare och i brevet ligger pojkens sandal… Skumtimmen är den första delen av fyra,  i den dimmiga karga miljön på det ensliga Öland blir stämningen suggestiv och ibland övernaturlig.

Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist
Den pensionerade journalisten Gustav Mahler i Stockholm får ett samtal från en gammal kontakt på Danderyds sjukhus som påstår att de döda vaknar. En hjärtskärande skräckroman av klassiskt snitt.

Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
Cirkeln är första delen delen i en trilogi som brukar kallas Engelsforstrilogin, eftersom de utspelar sig i bruksorten Engelsfors. I centrum står en grupp gymnasietjejer som visar sig vara häxor… Boken har en skön (och under huden) Twin Peaks- känsla rakt igenom.

Alla boktips ovan finns hos oss på biblioteket. Klicka på titlarna så kommer du till posten för boken i Primo, och kan se om boken finns tillgänglig att låna eller inte.

Källor:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halloween
https://sv.wikipedia.org/wiki/Halloween

Text: Christel Olsson
Bild: Signe Wulund
Styling: Johanna Persson

Boktips inför sommaren

Vid terminens sista biblioteksfrukost var det fullsatt, eller knökfullt som man säger på västgötska. Det var många härliga bokslukare på plats som alla var sugna på boktips från Birgitta och Karin som entusiastiskt tog sig an uppgiften. Det märks att läsning är något som engagerar och vi har många storläsare på högskolan. Vi bad några av dem att själva ge ett boktips inför sommaren. Så här kommer några inspirerande tips!

Rune Fjelldal arbetar som systemförvaltare på VS och har läst Sofi Oksanens Utrensning.

Den unga flickan Zara flyr från sina förföljare och hamnar på en ödslig gård i norra Estland. På gården möter hon den gamla kvinnan Aliide Truu, som motvilligt hjälper den unga flickan och ger henne mat. Även om Zara är väldigt svag och bräcklig känner Aliide misstro och vet inte om hon kan lita på henne. Genom Zara börjar Aliide fundera över sitt eget liv och vi får följa Aliide från barndomen och fram till 90-talets början i ett självständigt Estland.

Utrensning är en kraftfull bok som förutom de två kvinnorna också handlar om Estlands komplicerade historia. Ett land som ofta hamnat i kläm mellan Sovjetunionen och Tyskland och där landet varit ockuperade av båda länderna. Zaras och Aliides historia visar att människor är kapabla att begå fruktansvärda handlingar för att överleva. Båda kvinnorna bär på mörka hemligheter och har väldigt svårt att lita på andra. Speciellt Aliide känner misstänksamhet mot andra människor, men också en sorg över det Estland som aldrig blev.

Boken är ganska tung, men den är välskriven, väldigt spännande och det är en stor läsupplevelse som rekommenderas varmt.

 

Anita Granholm arbetar som ekonom på VS och tycker att vi ska läsa Gone girl av Gillian Flynn.

Den är otroligt spännande, en riktig bladvändare. Det är en thriller med en annorlunda story. Mycket läsvärd tycker jag. Det har även gjorts en film baserad på boken. Här är vad Bokus säger om den: Nick och Amy Dunne är paret som har allt. De är charmiga, smarta och framgångsrika. Efter några hektiska år i New York slår de sig ner i en liten småstad i Missouri. Men den nya tillvaron blir inte som de tänkt sig och snart avlöser grälen varandra. På morgonen till deras femte bröllopsdag är Amy plötsligt försvunnen. I parets villa finns tydliga spår av våldsam strid. Misstankar faller snabbt på Nick, som bedyrar sin oskuld och gör vad han kan för att få polis och media på andra spår. Amys dagbok ger dock en bild av Nick som är allt annat än sympatisk. Men är han verkligen en mördare? Å andra sidan: Om han är oskyldig, var är Amy?

 

Camilla Eskilsson är universitetslektor på Akademin för Vård, arbetsliv och välfärd (A2) vill tipsa om två böcker som har vissa likheter.

Jag läste två böcker parallellt som hade sina beröringspunkter:

I Älskade terrorist av Anna Sundberg och Jesper Huor berättar Anna om hur hon, en tjej från Halmstad kom att gifta sig med en muslimsk man som visade sig vara en förgrundsgestalt inom jihadiströrelsen. Hon konverterar till islam och lever strängt enligt de regler som hon då uppfattar som riktiga. Vi får i boken ett inifrånperspektiv som inte lämnar läsaren oberörd.

Den bok som jag läste samtidigt var De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg. Denna bok bygger på intervjuer av kvinnor som under sin barndom varit utklädda och helt betraktade som pojkar i Afghanistan. Boken innehåller dessutom mycket av fakta som får läsaren att förstå lite av det Afghanska samhället. Varför det kan upplevas som positivt att vara utklädd till pojke (för då fick de ju leka utomhus i alla fall). Konsekvenserna av att ha varit pojke fram till puberteten kunde bli en tappad identitet – varken man eller kvinna. Men även en tappad sexualitet – inte attraherad av vare sig män eller kvinnor. Boken öppnar en värld så olik den vi är vana så det är emellanåt svårt att greppa innehållet.

Jag kan verkligen rekommendera båda böckerna.

 

Johanna Persson arbetar som universitetsadjunkt på VS och
gillar Joe Hill.

Jag tycker definitivt att man ska läsa Joe Hills debutroman Heart-shaped Box (eller på svenska En hjärtformad ask) som passar som sträckläsning regniga, mörka eftermiddagar och kvällar när man känner för en riktigt bra spökhistoria. Stephen Kings son (Joe Hill) förvaltar sin fars ådra väl – detta är en elegant, modern skräckroman med karaktärer man kommer ihåg även om man kanske inte skulle vilja inkludera alla av dem i sin vänskapskrets… I likhet med sin far kryddar Hill historien med blinkningar till populärkultur och ibland symboliska namn på sina karaktärer som delvis har betydelse för handlingen beroende på hur man tolkar dem. Detta drag blir tydligare och ger en starkare läsupplevelse om man väljer att läsa boken på originalspråket engelska.

Huvudpersonen Jude Coyne är en rock/gothmusiker på dekis med en faiblesse för att samla morbida föremål och ting, mest för att upprätthålla sin image snarare än för att han genuint tror på föremålens kraft. En dag får han ett erbjudande han inte kan motstå när han erbjuds köpa en kostym med minst sagt skräckinjagande egenskaper. Kostymen anländer i en hjärtformad ask. Artefakten visar sig snart påverka sin omgivning på de mest gruvliga sätt. En bit in i handlingen visar det sig att erbjudandet om köpet av föremålet inte var så oskyldigt som det först verkade. Det finns kopplingar till Coynes tidigare liv och en serie handlingar pekar på att en synnerligen slug och hämndlysten existens är ute efter att ödelägga huvudpersonens liv. Själv är jag särskilt förtjust i det sätt författaren lyckas göra en historia, som på ytan lätt skulle kunna kännas som manuset till en övertydlig skräckfilm från 50-talet, till en otäck och faktiskt trovärdig berättelse. Är ni lite nyfikna kan ni ju fundera över vad romantiteln kan tänkas anspela på inför kommande läsning av boken.

 

Camilla Boström arbetar som kurator på Studenthälsan, VS. Hon vill tipsa om en högst aktuell filosofisk essä.

Mitt boktips är Trötthetssamhället , en filosofisk essä om vår samtid, av filosofen Byung-Chul Han. Det är en bok som är liten till formatet, men som ger mycket och dröjer sig kvar länge. Han menar att vi har gått ifrån ett disciplinsamhälle till ett prestationssamhälle. I disciplinsamhället rådde ”Du måste” och i prestationssamhället råder ”Du kan”. I vår tid blir det lätt ett tvång att kunna allt, att veta allt, att säga ja till allt.

Vissa stycken i Trötthetssamhället kan vara lite krångliga, då är mitt tips att hålla ut och läsa vidare för helheten blir begriplig ändå. För den som vet med sig att det är svårt att koppla av och varva ner under sommarledigheten rekommenderas Trötthetssamhället så snart som möjligt.

 

Anna-Lena Johansson arbetar som ekonom på VS och vill tipsa om En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie.

Handlingen utspelar sig i Nigeria under Biafrakriget, i slutet av 1960-talet. Vi får följa systrarna Olanna och Kainene och deras familjer. Familjerna är välbärgade men deras liv förändras totalt på grund av kriget. Boken är en välskriven berättelse som också ger en bild av livet i Nigeria under denna tidsperiod. Titeln på boken syftar på symbolen på Biafras flagga.

 

Sammanställt av Lena Holmberg
Foto: Klaz Arvidson, Lena Holmberg och Katharina Nordling

Hej Lena Holmberg!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Lena som svarar på några frågor.Hur länge har du jobbat här?
Jag firade 10 år som anställd 2015 och är nu inne på mitt tolfte år. Åren går fort när man trivs! Jag har nog alltid haft arbetsuppgifter som har med förvärv att göra men jag har även haft hand om våra härliga studentassistenter som vi kallade biblioteksvakter på den tiden. En rolig uppgift!

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktion Media där jag bl.a. köper in och bevakar litteratur för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Jag är även ansvarig för fjärrlånet vilket innebär allt från att se till att både forskare och studenter får tag i både böcker och artiklar som de inte hittar här hos oss till fakturering och utveckling av system och rutiner. Jag är också med i bibliotekets kommunikationsteam där jag främst arbetar med sociala medier men även andra kommunikationskanaler. Precis som de allra flesta på biblioteket så har jag också schemalagda pass i informationsdisken några gånger i veckan men det senaste halvåret har den mesta tiden gått åt till att sitta med i projektgruppen för implementering av ett nytt bibliotekssystem hos oss och det har varit både arbetsamt och frustrerande, men samtidigt roligt och lärorikt!

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Att få hjälpa människor oavsett om det handlar om att de får tag i den där artikeln de så gärna behöver till sin uppsats/avhandling eller lyckas få studenterna gå nöjda från biblioteket efter att ha hjälpt dem en bit på vägen. Det är också skoj (och en utmaning) att försöka få ut information från biblioteket till våra användare på ett bra sätt. Att dessutom ha härliga arbetskamrater gör livet på jobbet roligt varje dag.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Jag är en kulturnörd som slukar både film, tv-serier och gillar att gå på bio, teater, museum och jag läser ganska mycket skönlitteratur så fort jag får en ledig stund. Jag har en familj som jag tillbringar en hel del tid med såklart och vi spelar ofta sällskapsspel ihop och så länge barnen är små gillar vi att vara ute på geocache eller jaga Pokémon men ibland tvingar jag med dem på något kulturevent istället.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag har massvis men jag nöjer mig med tre. Sara Lövestams böcker om den papperslösa privatdetektiven Kouplan ger inblick i ett helt annat liv än det många lever idag, börja med Sanning med modifikation. En dramatisk och laddad roman i min smak är Butcher’s Crossing av John Williams. Det handlar om jakt på buffel men lika mycket om jakten på sig själv. En lågmäld men ändå stundtals hårresande berättelse. Vill man istället ha en rolig läsupplevelse måste(!) man läsa Christer Lundbergs Bläckfisken. En skröna i Göteborgsmiljö som i sin vansinnighet ger många goda skratt.

Text & bild: Tandis Talay

Välbesökt biblioteksfrukost med boktipsande bibliotekarier

Terminens sista biblioteksfrukost var minst sagt den mest välbesökta av alla våra frukostar och tillika ett mycket uppskattat inslag. Karin och Birgitta presenterade ett antal böcker ur skilda genrer och högaktuella ämnen under en timma på tisdagsmorgonen. Det var alltifrån barn- och ungdomsböcker, dokumentära böcker, reseskildringar, kärlekshistorier och relationsdramer till deckare och mer humoristisiska berättelser.

Birgitta inledde med en barnbok ursprungligen från 50-talet som behandlar ämnet mångfald: Misse med de blå ögonen av Egon Mathiesen. Högaktuellt i dessa tider och en mycket rolig bok för de minsta! Ett annat ämne som skakar om och berör tycker Birgitta är New Age-rörelser som trilogin och böckerna om Sekten på dimön handlar om.  Berättelsen utspelar sig på en  vindpiskad ö utanför Bohusläns kust, där en karismatisk ledare vid namn Oswald har utvecklat en lära som sägs återställa själslig frid och kroppens naturliga balans. En av de som också fascineras av Oswald är den unga Sofia som antar hans jobberbjudande som bibliotekarie på ön under en sommar. Ett beslut som hon skulle få ångra ju mer som uppdagas…. Birgitta rekommenderar den spännande triologin som ökar förståelsen för vad som kan hända när man dras in i en sekt. Författaren Mariette Lindstein har egna upplevda erfarenheter av sektmedlemskap.

En annan bok som är en bok inom genren dokumentärreportage är Två systrar är skriven av Åsne Seierstad och är en gripande berättelse om två välartade norska tonårssystrar som plötsligt försvinner. Under historiens gång uppdagas det att de rest till Syrien och anslutit sig till IS.

Karin lyfte upp en annan författarinna vid namn Jenny Diski som är känd för sina reseberättelser som i Den motvilliga resenären. Där beskriver hon en resa till kalla Lappland i en självironiskt och humoristiskt stil. Boken är fylld av träffsäkra och roliga inslag.  I romanen Den sista resan berättar hon om när hon får diagnosen lungcancer. Som författare bestämmer hon sig för att skriva om livet med sjukdomen. Och om sin femtio år långa komplicerade vänskap med nobelpristagaren Doris Lessing. Jennys språk är rappt och fräscht och Den sista resan  är en gripande berättelse om en märklig relation.

 

Nästa bok i tur är skriven av den  “wallraffande pigan” Ester Blenda Nordström. Hon var faktiskt Astrid Lindgrens föregångare.  Boken Byn i vulkanens skugga  är en otrolig beskrivning av Ester Blendas vistelse i Kamtjatka i det bortersta av Sibirien i dåvarande Sovjetunionen. Hon bodde där i två år, på 1920-talet, och fick uppleva  bitande vinter under färder med hundspann genom snöstormar. Boken är en nyutgåva men kom först ut på 1930-talet.

En droppe midnatt skriven av artisten Jason Timbuktu Diakite handlar om hans utanförskap han har upplevt genom att han invandrat som ung svart från Harlem i New York till Sverige. Det är också en gripande släktkrönika som är skriven med det fina poetiska språk som Timbuktu besitter. Störst av allt handlar om en skolskjutning. Det är en så kallad rättegångshtriller som är oerhört spännande. Handlar om Djursholms allmänna gymnasium. En bra skriven deckare av Malin Persson Giolito.

En annan briljant debutdeckare som Karin läst: En osynlig är en spänningsroman, skriven av en kriminolog vid namn Pontus Ljunghill och är första delen i en serie. Den utspelar sig i Stockholm tidigt nittonhundratal och är samtidigt med kriminaldramat en stämningsfull Stockholmsskildring. Årets debutantprisvinnare: För vad sorg och smärta är, en berättelse om resandefolket av Thom Lundberg och är en lysande och fascinerande berättelse som är skriven med insprängda ord av romani.

Karin har även läst Jane Gardams En engelsk gentlemanEn lovprisad romanserie som kommer i två delar till, senare i år. Detta är ingen snabbläsningsbok, men den är oerhört välskrivet, mänskligt och roligt öde om en äldre brittisk herre som kallar sig Filth (Failed In London, Try Hongkong) som varit advokat och domare i Hongkong.

Graham Swifts Mödrarnas söndag berättar om svunna tider. Handlar om två älskande. Detta är en mycket vacker kärlekshistoria. En av Birgittas favoriter är Siri Hustvedt och hon har läst boken Vad jag älskade som är ett relationsdrama. Boken har ett fantastiskt språk med en psykologisk underton

Birgitta berättade slutligen om boken Nötskal skriven av Ian McEwan och handlar om en pojke som väntar på att få komma ut ur mammas mage. Han ligger där inne och hör allt vad mamman gör. Han är en mycket  inteligent liten pojke och hör också att mamman och hennes älskare planerar att mörda pappan. Detta är också en välskriven bok med en humoristisk underton.

Detta var Karins och Birgittas andra biblioteksfrukost på temat boktips och de hade verkligen lyckats med att få ett mångfacetterat utbud av böcker. Många av deltagarna uttryckte efteråt sin uppskattning över detta inslag!

 

Text och Bild: Lena Wadell

Får det lov att vara en dystopisk framtidsskildring?

Sedan installationen av Donald Trump som president i USA, har George Orwells bok 1984 klättrat uppåt på bestsellerlistorna i USA. Detta tros ha ett samband med att president Donald Trumps rådgivare, Keyllyanne Conway, använt uttrycket ”alternativa fakta” i en intervju. Jämförelser gjordes med termen ”nyspråk” som används i Orwells roman från 1949.

1984 handlar om förtrycket i en totalitär stat och här målas bilden av ett samhälle upp där all individuell frihet har utplånats. Inte ens den enskildes språk, tankar och känslor är fria. Den osynlige diktatorn är ständigt närvarande (“Storebror ser dig”). Orwells farhåga var en auktoritär stalinistisk framtid i Storbritannien. Hoten ser kanske annorlunda ut idag, varför vi här listar några andra kända dystopier:

The Handmaid´s tale av Margret Atwood
The Handmaid´s tale är den mycket omskrivna berättelsen om Offred, tjänstekvinna i republiken Gilead – tidigare känd som Amerikas Förenta Stater – i en nära framtid. I den här religiösa diktaturen tillåts kvinnor inte längre läsa och har bara ett människovärde i reproduktionshänseenden.

Brave new world av Aldous Huxley
Brave new world är en hörnsten bland science fiction-klassiker. I en avlägsen framtid har Världskontrollanterna skapat det perfekta samhället genom genetisk manipulering av befolkningen, hjärntvätt och fria droger och tillfälligt sex. Den ende som inte tycks finna sig i rollen som lycklig konsument är Bernard Marx, som hyser onaturliga böjelser för ensamhet och en pervers avsmak för påbjuden lösaktighet som driver honom att söka friheten. Den enda bot han känner till kan finnas i Vildreservaten, där den gamla skavankfulla livsstilen finns kvar.

Children of men av P. D. James
Children of men utspelar sig i England år 2021, vid en tidpunkt då inga barn fötts på ett kvartssekel eftersom alla män är ohjälpligt sterila. Åldringar uppmanas till självmord, invandrade arbetare används som slavar och den sist födda generationen, Omegorna, är vackra men också kända för sin grymhet. Filmatiserades 2006 av Alfonso Cuarón och nominerades till tre Oscars.

Virutal light av William Gibson
Virtual light är en hårdkokt deckare i en högteknologisk och mångkulturell men förfallen framtid. Platsen är San Francisco och året 2005. Cykelbudet Chevette Washington hamnar av misstag på ett riktigt röjarparty för snuskigt rika människor. Hon råkar stjäla ett par solglasögon av en påtänd kille, men solglasögonen, som inte har ett dugg med solskydd att göra, innehåller optiskt lagrad information och ägaren är beredd att döda för att få dem tillbaka.

Text: Karin Ekström
Foto: Katharina Nordling

Alla hjärtans böcker

I morgon är det den 14 februari och Alla hjärtans dag. Från början var det en katolsk sedvänja att fira helgonet Valentin.

Här på biblioteket roar vi oss med informationssökning som ni vet. En trunkerad sökning på Hjärt* avgränsat på bibliotekets katalog i vår söktjänst Summon gav hela 301 träffar på skilda genrer av böcker alltifrån från Management, Hälsa, diktböcker, barnböcker till skönlitteratur. När man trunkerar på detta viset med en stjärna, får man träffar på olika “hjärtord” d v s olika böjningar där någon form av hjärt finns med.

Boken Hjärtsmart: att förebygga hjärt & kärlsjukdom. Boken som är skriven av hälsovetare Henrik Beyer utgår från vetenskapligt baserad hälsoinformation på ett begripligt sätt. Här får du tips om levnadsvanor som förebygger hjärt-kärlsjukdom. Du hittar den på hylla 616.1 Plan 3.

Slående fakta om hjärtat. Är skriven av Lena Sjöberg. Detta är en faktabok riktad till barn 6-9 år om människohjärtat, djurens hjärtan, hjärtat som symbol, kärlek och medkänsla och om hur vi sett på hjärtat genom historien. Du hittar den på vår barn och ungdomsavdelning på plan 4 u612 Sjöberg

Konsten att höra hjärtslag. Skönlitterär ”bestseller” som är klart läsvärd. Den handlar om en framgångsrik advokat i New York som försvinner. Hans dotter följer spåren till släkten i Burma och en makalös historia rullas upp. Som synes i vår katalog: Om du vill läsa den får du logga in dig i mina lån eller säga till oss i infopunkten så ställer vi  dig i kö.

Det här är hjärtat. Bodil Malmsten som gick ur tiden den 5 februari 2016 skriver sin första diktsamling om sorg och förlust. Plan 4 Hc.03 Malmsten.

Hon har också skrivit Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig som är en tryckt del av hennes blogg www.finistere.se  Bloggen skrev hon ända fram till sin död. Boken är ett utdrag från bloggen Juni 2005-feb 2006 och som du också hittar på vår skönlitterära avdelning som ligger på plan 4 (Hc) under M Malmsten.

Köket: hemmets hjärta. En bok av Marianne Larsson om det svenska folkhemmets kök. Boken är rikt illustrerad och ingår i Nordiska museets nya bokserie ”Folkhemmets rum” och berättar om den svenska bostadens utveckling under 1900-talet. Boken speglar samhällsförändringar och nya förbättrade levnadsvillkor i svenska hem under de senaste hundra åren. Du hittar den på plan 3 Hylla: 643 Larsson.

Text & bild: Lena W