Lär känna Scopus

Scopus är en bred citeringsdatabas från Elsevier som indexerar artiklar ur över 22 000 vetenskapliga tidskrifter och  innehåller mer än 69 miljoner poster inom de flesta ämnen:

  • Matematik
  • Teknik
  • Ingenjörsvetenskap
  • Socialvetenskap
  • Konst och humaniora
  • Vård. hälsa och medicin

Scoupus innehåller även, patent, böcker och konferenspaper.

Hur kan jag använda Scopus?

Som vanligt når du särskilda databaser från bibliotekets ingång Databaser på www.hb.se/biblioteket. Det finns introduktionsfilmer på engelska som hjälper dig att snabbt komma igång att använda de olika funktionerna:

Att utnyttja information som finns om en känd publikation som författarnamn, ämnesord, publikationer i källförteckning och citeringar har länge varit en viktig metod för forskare. Scopus lämpar sig särskilt bra för att se citeringar, då den är konstruerad speciellt för detta.

Fokus ligger på vetenskapliga publikationer som tidskriftsartiklar och konferenspaper. En specialitet är möjligheterna att följa hur publikationerna används genom citeringar och referenslistor. I databasen har du också möjlighet att jämföra hur olika tidskrifter rankas mot varandra.

Förekomsten av ämnesord varierar mycket.  Databasen har ingen egen ämnesordslista/tesaurus utan redovisar ämnesord från de olika databaserna som posterna kommer ifrån. En artikel kan ha ämnesord från olika databaser.

Scopus har även mycket bra funktioner om man vill analysera sitt sökresultat.  Det går också utmärkt att söka endast i referenserna när man söker i Scopus.  Då ställer man in det när man söker, man kan på detta sätt söka vilka som har refererat till en viss bok som inte finns i databasen men som ändå kan finnas i referenserna.

Databasen har en sökhistorik, vilket är bra för du kan då kombinera dina sökningar på olika sätt utan att skriva om sökbegreppen. Sökhistoriken sparas från inloggningstillfället. Du kan naturligtvis logga in i databasen och spara sökningar, träfflistor mm.

Text: Lena Wadell

Ett nytt intressant samtal

Ni som har följt oss ett tag vet att vi varje år spelar in ett antal Lounge Talks i vår fina bibliotekslounge. Samtalsämnena har skiftat genom åren, allt från hållbar utveckling, surfande bibliotekarier och innovativ handel till hur det är att vara ny student.

Förra veckan hölls ytterligare ett intressant samtal i vår soffa. Martin G Erikson, Universitetslektor i psykologi från Sektionen för pedagogiskt arbete här på Högskolan i Borås, kom hit och pratade om vetenskaplighet och referenshantering och vad det är för motiv som ligger bakom hur och varför vi citerar när vi skriver vetenskapliga texter. Startpunkten för samtalet var en artikel som Martin skrivit tillsammans med Peter Erlandsson, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet. Artikeln kom ut 2014 och heter A taxonomy of motives to cite. Det blev ett oerhört spännande samtal där jag tror att många av oss lärde oss massa nya och bra saker.

Ge dig själv en stund och titta på detta:

Lästips:
Erikson, M.G. & Erlandson, P. (2014). A taxonomy of motives to cite. Social Studies of Science, 44(4), ss. 625-637.
Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

En samling av våra tidigare LoungeTalks hittar du här.

Text: Christel Olsson
Film: Filip Asphäll