Effektiv databas för tidningsartiklar

Känner du till databasen Retriever Research eller som den också kallas Mediearkivet?

Det är en mycket effektiv databas för dagstidnings- och branchtidningsartiklar. Du kanske brukar googla när du söker din information om företag och personer men nu skall jag visa hur du får bättre information genom att använda vår betaldatabas Retriever Research i fortsättningen.

Mediearkivet är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress. I Mediearkivet kan du söka artiklar i fulltext på ett och samma ställe från alla stora dagstidningar, landsortstidningar och hundratals tidskrifter. Dessutom finns tillgång till ytterligare mediekanaler som kompletterar det tryckta materialet: svenskt webbarkiv, bloggar och TV/radio.Där finns artiklar från 1987.

Du kommer in genom att gå via vår hemsida – databaser – A-Ö -Under M hittar du Mediearkivet

En fritextsökning på frasen ”Volvo bussar” ger som du ser här drygt nio tusen träffar. På vänstersidan kan du sedan avgränsa på årtal och källor

Du kan gå in under avancerad sök för att få ner träffarna där ditt sökbegrepp finns i rubrik och ingress, vilket kan förbättra dina sökträffar betydligt.

När du befinner dig på skolan kan du dessutom använda dig av funktionen Analysera din sökning längst ner till höger. Kan vara lite kul…

Du kan också avgränsa din sökning genom att klicka på Namn i träffar. De namnen du klickar på läggs till din sökning och det blir altså en AND sökning som synes i sökrutan och du begränsar nu din sökning till att innehålla de namnen du klickat på.

När du sedan hittat ett antal intressanta artiklar kan du lätt spara ner dem genom att kryssa i de du valt och spara i ett pdf-dokument som du sedan kan skicka, skriva ut eller bara läsa.

För mer tips och information kan du gå in till höger under Högskolan i Borås/BIBSAM, klicka på hjälp och där finns en användarmanual där det finns massor av tips.

 

Text & Bild:  Lena Wadell

Vem är ERIC? Vi tittar in i en pedagogikdatabas.

ERIC (Educational Resources Information Center) är en av världens mest använda och största databas inom undervisning och pedagogik. ERIC innehåller mer än 1,5 miljoner referenser från tidskrifter, rapporter, avhandlingar böcker mm.

Den har funnits sedan 1966 och sponsras av U.S. Department of Education’s Office of Educational Research and Improvement och administreras av National Library of Education (NLE).

Har du kommit en bit in på någon av våra lärarutbildningar har du troligen redan kikat på den – om inte är det ett gyllene tillfälle att lära känna denna databas lite bättre nu.

ERIC har som de flesta andra databaser ett enkelt/Basic Search och ett avancerat/Advanced Search sökfält:

Advanced Search

Väljer du Advanced Search ger databasen dig en hel del hjälp i din sökning. Du kan t.ex. klicka i Peer reviewed för vetenskapligt granskat material eller välja i vilket sökfält du vill att databasen ska söka.

More Search Options

Nederst på sidan för Advanced Search hittar du More Search Options där du bland annat kan välja vilken typ av dokument du är ute efter (journal article, report, book chapter etc). Här hittar du även avgränsningarna för Education level och Target audience.

Under Education level kan du tala om för databasen vilken nivå av utbildning du vill söka information om. Rulla ner med rullisten till höger. Letar du t.ex. efter artiklar som berör förskolans år kan du klicka i Preschool education och filtrerar då bort material som handlar om andra skolår.

Likadant är det med Target audience – här talar du om för databasen vilken grupp du vill att materialet ska vara riktat till, t.ex. lärare, föräldrar eller beslutsfattare.

Thesaurus

I det avancerade läget hittar du även ingången till Thesaurus, dvs. den ”bank av ämnesord” som ERIC använder för att beskriva det material som finns i databasen.

Via Thesaurus kan du få tips på andra ämnesord som kan användas för samma företeelse, mer specifika termer, bredare termer etc. Om vi t.ex. söker på ordet gender ger Thesaurus  tillbaka följande lista med ord:

Här får vi en förteckning över de ämnesord som används i databasen och som innehåller ordet Gender. Använder du Thesaurus kan du också få tips på ämnesord som du kanske inte skulle kommit på själv. Du klickar i det eller de ord du vill använda i din sökning och klickar längst ned på sidan på Add to Search. Sökningen hamnar nu i sökrutan under Advanced Search. Sedan är det bara att klicka på Search för att göra sökningen.

Klickar du på själva ämnesordet får du en vidare förklaring om det finns en bredare eller smalare term. I det här fallet är den bredare termen för Gender Bias – Social Bias.

Om du klickar på den lilla ”mappen” bredvid något av ämnesorden så får du dels en förklaring om det finns något liknande ord som ersättes av eller ersätter ditt sökord,  samt andra relaterade termer.

Rutan Explode betyder att även underordnade ord i ämnesordshierarkin inkluderas i sökningen och ger fler träffar. Det kan vara bra att markera denna ruta så att du inte går miste om relevanta träffar!

Träfflistan

När du har hittat en artikel som du tycker verkar bra kan du se, dels vilka andra källor som författaren till artikeln använt sig av för att skriva sin text, men du kan också se vilka andra förtattare som i  sin tur refererar till ”din artikel”. Under References ser du alltså material som publicerats innan din artikel kom ut, och under Cited by hittar du material som publicerats efter att din artikel publicerats. Att titta vidare på en artikel på detta vis kan ofta leda till andra användbara källor inom samma ämne.

Ett annat tips när du hittat en artikel som du tycker verkar bra, är att klicka in på den och se vilka andra ämnesord som använts för att beskriva innehållet. Här hittar man ofta nya ämnesord som man kanske inte kommit på själv. Alla ämnesord är klickbara så klickar du på ordet så läggs det till i din sökning.

ERICs ”shoppingtips”

När du hittat en artikel du gillar så finns det till höger på sidan tips på Related Items – andra liknade artiklar inom samma ämne. Lite som när du webbshoppar och får tips som ”andra kunder köpte även denna” eller ”gillar du denna kanske du gillar denna” 🙂

Ett extra tips på vägen!

Begränsningen Peer Reviewed och källtypen (Source type) Scholarly Journals är inte synonyma i ERIC. Scholarly Journals är akademiska tidskrifter men alla är inte Peer reviewed-tidskrifter, d.v.s. tidskrifter där artiklarna blivit granskade och bedömda innan de publicerats. Det kan därför vara bra att dubbelkolla så att Peer reviewed verkligen är i bockat när du söker.

Vill du veta mer om ERIC titta på http://proquest.libguides.com/eric

Andra källor om pedagogik och utbildningsfrågor

Biblioteket abonnerar på totalt ca 105 databaser varav ca 20 stycken är inom pedagogik och angränsade ämnen så som sociologi eller psykologi.

Andra databaser inom just pedagogik som kan vara roliga att titta lite närmare på är:

  • A+Education är en fulltextdatabas inom utbildning och pedagogik med material i huvudsak från Australien och Nya Zeeland – men innehåller en hel del som berör Sverige. Totalt innehåller databasen ca 50 000 artiklar i fulltext.
  • Teacher Reference center som innehåller 260 publikationer inom utbildningsområdet.
  • Nordic Base of Early Childhood Education som inehåller en unik samling av kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg.

Ett avslutande tips för dig som är intresserad av pedagogik, undervisning och närliggande ämnen är att titta in i Ämnesguiden för Lärarutbildningarna – där har vi samlat massor av användbara tips.

Text: Christel Olsson

Publikationer inom prehospital akutvård

Just nu pågår PreHospenkonferensen här på Högskolan i Borås. Det är 7:e gången konferensen anordnas, och alla som på något vis arbetar med, eller berörs av, prehospital akutsjukvård är välkomna att delta. Här på högskolan är PreHospen (Centrum för Prehospital forskning) en välkänd centrumbildning för forskning och utveckling av prehospital akutsjukvård, och den är även en av landets ledande prehospitala forskningscentrum.ambulansbilder12Under PreHospenkonferensen samlas man för att diskutera just prehospital akutsjukvård, och på torsdagen presenteras bland annat Larmcentralens arbete via olika föreläsare. Vill man läsa publikationer skriva av någon av dem som under torsdagen håller presentationer om Larmcentralen, finns de tillgängliga via bibliotekets sökverktyg Summon. Klicka på respektive presentatörs namn för att hitta artiklar av:  Bosse EkAnna Carin Wahlberg, Karl Hedman, Helena Nord-LjungquistKatarina Bohm, Araz Rawshani.

Dessutom finns det givetvis möjlighet att ta del av en mängd publikationer skrivna av forskare vid PreHospen. En del av publikationerna finns i tryckt format, men merparten finns att tillgå elektroniskt.

Oavsett om du är hemmahörande på Högskolan i Borås, eller en extern deltagare i konferensen: Varmt välkommen in att kika lite i våra databaser och förkovra dig i olika typer av publikationer inom ämnet. I bibliotekets lounge finns även tidskrifter som Samverkan 112 och Vårdfokus där den sistnämnda bland annat skriver om olika traumateam i det senaste numret. Du får gärna ställa frågor om ytterligare litteratur i ämnet till oss i informationspunkterna i biblioteket. Det är dock endast studenter och anställda vid Högskolan i Borås som kommer åt vårt elektroniska material, men vi har några walk-in-use-datorer på entréplan som går att använda en stund för att browsa och läsa lite.

DSC_1634Text: Lena Holmberg
Bild: Anna Sigge & Lena Holmberg

Sökverkstad och språkverkstad tillsammans

IMG_6623Vid vårterminens start flyttade sökverkstaden in tillsammans med språkverkstaden i deras lokaler på plan 4 i Biblioteket. Varje torsdag har studenter vid högskolan möjlighet att få svar på frågor om informationssökning, val av databaser, referenshantering och akademiskt skrivande.

Det är drop-in som gäller så studenterna som besöker verkstaden gör det utan att behöva registrera sig eller boka tid. De kan komma för att arbeta i lugn och ro och får möjlighet till att enkelt kunna ställa frågor av både mindre och större karaktär till bibliotekarien och/eller språkpedagog.

Första tillfället för våren var 18 januari, då var det bibliotekarien Sara som bemannade sökverkstaden. En student som tog tillfället i akt var Kristina som läser till intensivvårdssjuksköterska och som precis har börjat med sin informationssökning till uppsatsen:

IMG_6604Har du varit här på sökverkstaden förut? En gång, men det var alldeles i början av utbildningen.

Vad har du fått för hjälp idag? -Jag har fått hjälp med att strukturera mina sökningar bättre och framför allt att använda strategier som ”bygga block” till exempel. Jag har fått god hjälp med att kombinera sökningarna på ett annat sätt än vad jag gjort förut.

Vad tycker du om att sökverkstaden finns?Det är en bra resurs för oss studenter. Det spar tid för mig. Eftersom informationssökning är mycket mer tidskrävande än vad man tror, så spar jag tid genom att gå hit och få hjälp med mina sökningar istället för att sitta hemma och försöka helt på egen hand. Det är mycket bra att det är drop-in tycker jag, så jag kan komma när jag har som mest behov, utan att boka tid.

Några veckor senare har terminen kommit igång ordentligt och många besökare kommer till sök och skrivverkstaden. Nu var språkpedagogen Johanna på plats tillsammans med bibliotekarien Kerstin.

IMG_6620Anton och Simon som pluggar till maskiningenjörer har precis börjat skriva på sin uppsats och det var första gången de besökte sökverkstaden. De hade inte så höga förväntningar på hjälpen de kunde få, men har insett att det tar mycket tid att söka information. De fick bl.a. hjälp med att göra ett fjärrlån

Åsa och Daniela som kom hade genom informationspunkten i biblioteket precis fått reda på att sökverkstaden fanns. De ska skriva sin masteruppsats inom Textile Management och reser till Vietnam under våren för att studera hur frihandelsavtalet har påverkat. Någon undervisning i informationssökning har de inte fått inom sitt program, så de tyckte det var bra att denna möjlighet finns. Eftersom de inte har sökt så mycket, fick de hjälp med hur de kan strukturera sina sökningar och tips på hur de kan tänka kring att bygga upp sökningarna och använda sig av ämnesord för att få mer exakta träffar.

Emma som studerar till förskollärare och går sin fjärde termin, går ofta till språkverkstaden och får hjälp med språkfrågor och hur referenser skrivs. Emma tycker det är bra nu när sökverkstaden har flyttat in till språkverkstaden, då hon nu även kan få hjälp med informationssökningen på samma ställe.

Nu senast fick jag hjälp med att använda bibliotekets katalog istället för att googla när jag skulle söka fram en artikel som fanns i biblioteket. Jag fick inte fram den jag sökte när jag googlade, utan bara annat. 

Emma sitter ofta här eftersom datorerna är utrustade med talsyntes.

Språkpedagogen Johanna ser bara fördelar med att språk och sökverkstaden är tillsammans. –Nu kan vi hjälpas åt och studenten får bättre stöd när de har både språk- och sökfrågor.

Text och bild: Lena Wadell

Rättskällor och juridiska databaser

I ett tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad offentliga dokument är för något. Idag tipsar Lena Wadell om några av de viktigaste juridiska databaserna och källorna här hos oss. 

Informationssökningen svarar oftast för en mindre del när det gäller det yrkesmässiga arbetet. Dock är informationssökningen av avgörande betydelse för kvalitén för arbetet så lite kunskap om informationssökning  samt kunskap om var du får tag på rätt material kan vara avgörande för god kvalité i ditt framtida yrke.

Informationssökningsprocessen tar tid och det gäller att finna allt relevant material och sålla bort det som är oväsentligt.  I detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste juridiska databaserna och källorna vi har tillgång till i biblioteket samt introduktion till hur du använder dem.

Rättskällor

Det finns fyra huvudtyper av rättskällor: lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och litteratur. Lagstiftningen är den primära rättskällan, medan övriga källor krävs för att kunna tolka lagen och tillämpa den i det enskilda fallet. Lagstiftningen publiceras i Svensk författningssamling (SFS)

Rättspraxis publiceras i form av rättsfallssamlingar. För de allmänna domstolarna finns det två rättsfallssamlingar, Nytt juridiskt arkiv (NJA) för Högsta domstolens domar och Rättsfall från hovrätterna (RH) för ett urval av hovrättsdomar. Förvaltningsdomstolarna har numera endast en rättsfallssamling, Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD); tidigare Regeringsrättens årsbok (RÅ). Dessutom finns det särskilda rättsfallssamlingar för specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Det finns också en del praxissamlingar för myndigheter som t.ex. JO:s ämbetsberättelse.

Lagrummet.se är en fri portal på Internet som samlar all rättsinformation och offentliga dokument. Här hittar du författningar, förarbeten och rättspraxis samt även några länkar till internationellt material. Täckningsgraden bakåt i tiden är inte fullständig vad gäller förarbeten och rättspraxis, men framåt i tiden läggs nya dokument in kontinuerligt. När det gäller Svensk lagstiftning (SFS), så finns den kompletta samlingen bara via Lagrummet.

lagrummet

Lagrummet innehåller också en hel del förklarande information om de olika typerna av rättskällor, vilket kan vara användbart för en nybörjare.

Här finns länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen. Här länkas du till dokumentens ”hemadress”.

En viktig del av lagstiftningskedjan är hur reglerna praktiseras. Lagrummet har också information om så kallade vägledande avgöranden från domstolarna och de aktuella myndigheterna.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen.

Databaser

Biblioteket prenumererar på flera databaser inom juridik och databasingången hittar du på bibliotekets startsida som snabblänk.

I någon av följande två databaser kan det vara lättare att hitta dokumenten om du inte vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt än lagrummet.se

InfoTorg Juridik (tidigare Rättsbanken)
När du startar InfoTorg Juridik visas dagsfärska nyheter.  De har en sektion som heter ”Mitt i juridiken” där du kan läsa det senaste som händer inom branschen. Den innehåller aktuella händelser, krönikor och reportage.

Här söker du svensk lagstiftning, förarbeten och rättspraxis samt referenser till svensk juridisk litteratur (böcker och tidskriftsartiklar). Databasen innehåller även en avdelning för sökning av Europarättsligt material. I varje avdelning finns en innehållslänk som ger information om vilka år som täcks för respektive material.

infotorg

När du söker i fritextrutan (uppe till höger) så söker du i InfoTorg Juridiks ALLA källor. När du sedan får upp dina träffar kan du avgränsa till vänster på Informationstyp, Källa, dokumenttyp och tidsperiod. Du har möjligheter att höger eller vänstertrunkera eller maskera med stjärna. T ex *skatt, skatt*  eller varför inte: skatt*ig  för att få träff på skattemässig och skattskyldig. Håll musen över ?-knappen för att få mer hjälp.

Karnov
I Karnoc kan du söka svensk lagstiftning, rättspraxis och förarbeten samt myndigheternas författningssamlingar, myndighetspublikationer och blanketter och mallar. Det unika med Karnov är deras djupa kommentarer till ett urval författningar. Kommentarerna uppdateras fyra gånger per år. Det är samma kommentarer som finns i den tryckta Karnov. Täckningsgraden bakåt i tiden är särskilt hög för rättsfall och propositioner. Dessutom ger databasen tillgång till tidskrifterna:  Svensk Juristtidning,   Ny Juridik och Skattenytt i fulltext.

karnov

Läs mera:

Bernitz, U. (2014). Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder. Stockholm: Norstedts juridik.

Text: Lena Wadell

Glöm inte sökverkstaden!

sok

Du vet väl om att biblioteket erbjuder en öppen sökverkstad för studenter? Den äger rum i bibliotekets lokaler på torsdagar mellan kl.15:00-16:30 i datasalen J418 på plan 4. På plats finns då en bibliotekarie som svarar på frågor och hjälper dig att komma vidare med dina sökningar

Bibliotekets sökverkstad vänder sig främst till dig som har frågor kring informationssökning, databaser, referenshantering och liknande. Kanske skriver du uppsats eller ett paper och vill ha någon att diskutera dina frågor med? Passa då på att kika in hos sökverstaden. Det är drop-in och höstens tider hittar du här:

Oktober 29
November 5, 12, 19, 26
December 3, 10, 17

Välkommen!

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Sök i databasen SveMed+ och hitta rätt engelska ämnesord

Ett bra sätt att söka träffsäkert är att söka på ämnesord – en sorts etikett-ord som används för att beskriva vad en artikel handlar om. I databasen SveMed+ används en ämnesordslista som heter MeSH.
SveMed+ är en liten databas med nordiskt material (190 tidskrifter varav 47 vetenskapliga). Två av de största och mest kända internationella databaserna inom vård och medicin är PubMed (5600 tidskrifter) och CINAHL (3000 tidskrifter). Det som är så bra är att du kan använda informationen du hittat i SveMed+ och göra nya sökningar i dessa databaser!

Såhär kan du gå tillväga:

1. Sök på ditt ämne i SveMed+ och kombinera gärna minst två sökord! Om du letar efter vetenskapliga artiklar kan du bocka i rutan ”Peer reviewed tidskrifter”.svemed2. Ute i högerkanten hittar du de så kallade facetterna, där kan du avgränsa på språk och typ av artikel – samt se vilka MeSH-termer som är de vanligast förekommande för att beskriva innehållet i de artiklar du har fått fram på din sökning. Härifrån kan du samla på dig engelska begrepp att söka vidare på.

3. Du kan se fler ämnesord inne på varje enskild artikel. Välj ut en artikel i ditt resultat som du tycker verkar intressant och klicka på titeln! svemed2svemed3Längst ner ser du då de ämnesord (MeSH-termer) som använts för att beskriva vad just denna artikeln handlar om. Du ser orden på både svenska och engelska och kan klicka på dem för att komma till ämnesordslistan Svensk MeSH  där du också får förklaringar av ordens betydelse och kan se bredare, smalare och relaterade begrepp.

4. Nu har du på ett snabbt och enkelt sätt hittat korrekta engelska ämnesord som du kan använda för att göra sökningar i PubMed och CINAHL. Du hittar CINAHL och PubMed via listan över bibliotekets databaser inom Vård och medicin.

PubMed använder också ämnesordslistan MeSH för att beskriva artiklarna – välj Advanced search och sök i fältet MeSH Terms för att göra en ämnesordssökning.

CINAHL beskriver också artiklarnas innehåll med hjälp av ämnesord – de är oftast samma som i MeSH men kan skilja sig åt, därför måste du först kontrollera mot deras termlista CINAHL Headings innan du söker. Det gör du genom att skriva in begreppet i sökfältet och bocka i rutan ”suggest subject terms”:
cinahl cinahl2Om ordet finns i CINAHL Headings-listan bockar du bara för det och klickar på ”search database”. Om du blir rekommenderad att använda ett annat ord istället klickar du på det, bockar för det och klickar sen på ”search database”.

Lycka till och kontakta oss på biblioteket om du har frågor eller behöver hjälp!

Text: Sara Hellberg