Läs en e-bok i Elib!

Biblioteket har inte bara tryckta böcker såklart utan den största samlingen är elektronisk. De flesta av våra e-böcker är sökbara via bibliotekets söktjänst Summon. Om du inte hittar den där, så kan du söka via våra olika e-boksleverantörer.

Mer om hur det fungerar finns att läsa pcolourbox4672213å bibliotekets webb och även i några av våra tidigare blogginlägg. Idag tipsar vi om en liten film som kan vara användbar om du vill veta hur man går till väga rent praktiskt när man läser en bok via Elib. Filmen är gjord av Karin Ekström som arbetar här på biblioteket. I Elib hittar du mest skönlitteratur men där finns även facklitteratur och även några kursböcker.

Låt säga att du gärna vill läsa Jonas Hassem Khemiris roman Allt jag inte minns. Sök fram titeln i Summon och följ Karins instruktioner på filmen. Lycka till!

När du har klickat igång filmen kan du välja att se den i fullskärm.


För att kunna läsa en e-bok behövs oftast ett gratis program, antingen Adobe Reader eller Adobe Digital Editions och då behöver du dessutom skaffa ett Adobe ID. Det fungerar sen för de flesta e-boksplattformar. För surfplattan går det bra att använda apparna Bluefire Reader, Adobe Digital Editions (ADE) och Adobe Reader men och även här gäller det att ha ett Adobe ID. 

Text: Lena Holmberg
Film: Karin Ekström
Bild: Colourbox

MyCopy

Tryckta böcker som kommer fram ur en läsplatta.

Biblioteket har många e-tidskrifter och e-böcker via databasen SpringerLink. Databasen innehåller ämnen som naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskap, humaniora, ekonomi, data och informatik. Inom naturvetenskap och teknik återfinns mycket kemi, fysik, medicin, biomedicin, matematik, statistik, miljö och bygg. Här finns många intressanta och viktiga böcker och tidskriftsartiklar i fulltext. Tidskrifterna sträcker sig över i stort sett alla samlingar men de e-böcker som du kommer åt via bibliotekets abonnemang är Behavioral Science, Business and Economics, Chemistry and Materials Science, Computer Science, Engineering, och Mathematics and Statistics.

Springer har en intressant tjänst som heter MyCopy där du som anställd eller student här på Högskolan i Borås kan få köpa loss en egen tryckt kopia av en e-bok direkt från webbsidan för 24.99 (USD/EUR) och få den hemskickad utan portokostnad. Det fungerar lite som print on demand, du beställer boken, den trycks upp i en svartvit kopia med färgomslag och skickas hem (observera att alla illustrationer i boken blir svartvita). Det gäller dock inte alla böcker så du får börja med att leta efter Mycopy-rutan när du hittat den bok du önskar. Det kan se ut så här:
Skärmdump av gränssnitt i SpringerLink.Hur gör man då?

  1. Gå till SpringerLink
    Sök fram den Springerbok du är intresserad av och leta efter MyCopy-rutan.
  1. Lägg boken i varukorgen
    Klicka på Buy now och din bok ligger nu i kundvagnen.
  1. Betala för din kopia
    Klicka Go to check out och betala sedan med ditt kreditkort eller med PayPal och du får en utskriftskopia hemskickad inom 8-10 arbetsdagar.

Har du frågor kring denna tjänst? Kontakta vår bibliotekarie Martin Borg.

Text: Lena
Bild: Colourbox

Läs en kursbok som e-bok!

Flera av de kursböcker som finns i bibliotekets samlingar finns som e-bok. Idag tipsar vi om hur man går till väga för att komma åt de kursböcker som finns som e-bok via två av våra e-boksplattformar. En populär e-bok som du hittar på plattformen Ebrary är Information design : an introduction av professor Rune Pettersson. Det är en kursbok för informationsdesigners, teknikskribenter och andra som vill producera information och läromedel. Den finns även i tryckt format som ett kursref i biblioteket men e-boksformatet gör att den kan läsas av fler samtidigt! Men hur funkar det med e-böcker egentligen? Hur läser man den här boken?

COLOURBOX3092836

De flesta av våra e-böcker är sökbara via bibliotekets söktjänst Summon. Om inte, så direkt via våra olika e-boksleverantörer. Vi har ganska många men några av de mest använda är Ebrary, Elib, Dawsonera och Safari. Det kan se lite olika ut vad gäller nedladdning, utskrifter, möjligheter att markera och skriva anteckningar etc. De flesta går både att läsa online eller ladda ner på datorn men även till mobilen och surfplattan. Läs mer här! För att kunna läsa en e-bok behövs oftast ett gratis program, antingen Adobe Reader eller Adobe Digital Editions och då behöver du dessutom skaffa ett Adobe ID. Det fungerar för de flesta e-boksplattformar. För surfplattan går det bra att använda apparna Bluefire Reader, Adobe Digital Editions (ADE) och Adobe Reader men och även här gäller det att ha ett Adobe ID. 

Just denna bok, Information design: an introduction, läses via Ebrarys plattform dit du kommer när du klickar på titeln eller länken fulltext i Summons träfflista. Boken kan streamas direkt från sidan eller laddas ner till båda dator och mobil enhet som t.ex. surfplatta. Vill du göra det sistnämnda måste du skaffa ett konto hos Ebrary, det är gratis och gör att du utöver att ladda ner boken även utnyttja olika funktioner som t.ex att göra länkar och noteringar. Klicka på sign in och följ instruktionern. Om du läser Ebrary-böcker via surfplattan använder du någon av apparna ADE eller Bluefire reader.

ebrary

En annan kursbok som är välanvänd är Sjukdomsvärldar: om människors erfarenhet av kroppslig ohälsa, redaktörer är Bengt Richt och Gunilla Tegern. Boken bygger på berättelser från personer som lever med olika former av långvarig och ibland svår kroppslig ohälsa. Den hittar du på en helt annan e-boksplattform som heter Elib. Det är en svensk leverantör som biblioteket har sedan några år tillbaka. Det fungerar på ungefär samma sätt att läsa boken, du söker fram den i Summon och följer länken, där ombeds du att logga in (även om du sitter på högskolan och läser) med dina vanliga användaruppgifter du har på skolan och boken lånas ett visst antal dagar. Böckerna måste läsas via  Adobe Digital Edition på datorn eller någon av apparna på surfplattan.

elib

Låter det krångligt? Första gången du använder e-böcker måste du skaffa ett Adobe ID och ladda ner de program som behövs för att kunna läsa boken, eventuellt skaffa ett konto hos en leverantör för att kunna använda fler funktioner. Men nästa gång du läser en e-bok har du redan gjort det mesta jobbet och boken är klar att läsas! Många ser fördelarna med e-boken: att den (i de flesta fall) kan läsas av många samtidigt, att du inte behöver bära runt på en massa böcker utan det räcker med datorn eller en surfplatta. Men orkar man läsa en hel bok på skärmen? Det är lite av en vanesak att läsa e-böcker och de gör sig i de flesta fall bättre på en surfplatta eller läsplatta istället för på dataskärmen. Just kursböcker kanske man heller inte sträckläser utan tar ett kapitel här och ett kapitel där. Prova får du se!

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox och Lena Holmberg

5 forskare á 20 minuter

Sedan hösten 2014 har vi på biblioteket drivit ett kompetensutvecklingsprojekt för vår personal. Vi har haft olika teman varje månad, allt från det senaste inom e-boksvärlden till omvärldsbevakning, samtal om vetenskaplighet och tips och trix i Word och EndNote. Förra torsdagen hade vi förmånen att ha fem stycken forskare från Bibliotekshögskolan hos oss.  Vi hade en hel förmiddag tillsammans där de först presenterade sin forskning och sedan gav vi en inblick i vad vi driver för projekt på biblioteket just nu.

Anna Hampson Lundh delar sin tid mellan BHS och Curtin University i Perth Australien och vi hade förmånen att få lite av hennes tid nu när hon var hemma i Sverige och då kom hon och pratade om det projekt hon driver just nu, Att lära sig läsa talböcker: barn med läsnedsättningar och deras dokumentpraktiker.

talböckerDet finns viss tidigare forskning om så kallade traditionella användare av talböcker, tex äldre med synnedsättning, men väldigt lite forskat på talboksanvändning för barn med läsnedsättningar. Målet med Annas forskning är att beskriva,  illustrera och skapa kunskap om en grupp som det finns förvånansvärt lite forskning om, och på detta sätt samtidigt skapa bättre förståelse för barns litteracitet i den digitala samtiden. Kraven på vad det innebär att vara läskunnig idag ser väldigt annorlunda ut om man jämför med  förr. Kraven idag är mer komplexa, pga den digitala utvecklingen men samtidigt innebär den digitala utvecklingen också en större möjlighet. Vi ser så klart fram emot de resultat som Anna kommer att komma fram till.

Ola Pilerot, universitetslektor vid BHS, intresserar sig för bland annat evidensbaserad praktik inom biblioteksvärlden. Att arbeta evidensbaserat är något som är vanligt (ofta självklart) inom tex vård och medicin men något man inte lika självklart kopplar ihop med biblioteksvärlden.

Det är viktigt för forskare att samarbeta med forskare från andra lärosäten. Därför söker Ola, tillsammans med två externa forskare, medel för ett projekt om informationssökning. Då han är intresserad av vad som faktiskt händer på jobbet istället för vad som borde hända, vill Ola gärna använda skuggning som metod i projektet. Den här forskningen, som all annan biblioteksforskning, känns angeläget för oss att följa. Vi kommer att hålla tummarna att Ola med kollegor får medel för att genomföra studien.  

Den 18 maj i år spikade Jenny Lindbergsin avhandling – Att bli bibliotekarie: informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier – på en av bibliotekets björkar och den 9/6 disputerar hon här på Högskolan. Jennys avhandling handlar om resan från att vara student till att finna sin yrkesroll och utveckla sin yrkesidentitet som bibliotekarie. Hon har haft som mål att  ta reda på hur man förstår, talar om och bedriver informationssökning dels i sin väg mot att bli bibliotekarie och sedan när man börjar arbeta. Hur skapar man sig en yrkesidentitet? När exakt BLIR man och ÄR man bibliotekarie? Är det något som bara kommer en dag eller är det något som sakta växer fram? Och kanske fortsätter växa fram under en längre tid?Jenny Lindbergs avhandling

Jenny har i sitt arbete haft fokusgrupper med bibliotekariestudenter och sedan djupintervjuer med nyanställda högskolebibliotekarier och tittat på deras jämförelser mellan de förväntningar de hade under utbildningen kontra hur det egentligen är när de kommer ut i arbete. Som sagt Jenny disputerar den 9/6 i sal E310 om man vill komma och lyssna på hennes intressanta resultat.

 

 

Universitetslektor Helena Francke har bedrivit forskning om vetenskaplig publicering från 2000 och framåt. Hon disputerade 2008 med avhandlingen (Re)creations of scholarly journals : document and information architecture in open access journals. Under sina år som forskare har hon bland annat ställt frågor som varför väljer man att lita på vissa tidskrifter på nätet och vilket underlag erbjuder tidskrifterna oss att basera våra källkritiska bedömningar på? Vad händer när en publikation flyttas från ett medie till ett annat – från tryckt till elektroniskt? Hon har genom åren forskat på bibliometri, utvärdering, open access publicering och parallellpublicering. Helena har precis gått ut med en enkät till alla forskningsbibliotek för att undersöka hur dessa arbetar med vetenskaplig publicering.

e-book2Förmiddagens sista presentation från BHS hölls av professor Elena Maceviciute. Hon pratade om ett forskningsprogram om E-böcker i Sverige – E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället. Vad händer med e-böcker där språket är så litet som svenska ändå är? Elena pratade bland annat om att Sverige har speciella förutsättningar för e-böcker, eftersom svenska språket är ett sådant litet språk kan marknaden för e-boken bli begränsad. Samtidigt har vi ett läge med fler publicerade e-böcker, och ökad efterfrågan från läsare, fler läsapparater och ökande lån av e-böcker från biblioteken. I detta projekt tittar man på e-bokens faktiska och möjliga effekter för såväl författande, och publicering som distribution och användning i Sverige.

Vi slutade denna spännande förmiddag med att vi på biblioteket berättade om några valda delar av vad vi sysslar med. Vi valde att ta upp vårt Kompetensutvecklingsprojekt, som vi drivit i snart ett år och som också var anledningen till att vi bjudit in dessa forskare från BHS. Vi berättade också om hur bibliotekets Kommunikationsteam jobbar med Sociala Medier och om det Bemötandeprojekt vi drivit sedan hösten 2013.

Vi tog även upp hur och varför vi valt att gå från BADA till DIVA, om vårt E-pilktsarbete och om den grupp som arbetar med att ta fram en kravspecifikation för ett nytt bibliotekssystem. Och som sagt, detta är bara några valda delar av vad vi gör just nu. En del av mycket, mycket annat.

Text: Christel Olsson

Ebrary har fått nytt utseende

En av våra e-boks leverantörer Ebrary har uppdaterat sitt gränssnitt, det har däremed blivit betydligt enklare att navigera. På vår hemsida beskriver vi att “Ebrary omfattar ca 40.000 titlar och har böcker inom de flesta ämnesområden, såsom teknik och naturvetenskap, humaniora, hälsa och medicin, samhällsvetenskap, datorer och informationsteknologi mfl.”

Du når böckerna genom att söka i Summon på bibliotekets första sida eller vår sida för E-böcker. Du kommer att identifiera dig/logga in om du är utanför högskolans nätverk med dina vanliga inloggningsuppgifter. Om du inte vet vad vad du söker efter kan man inne i Ebrary söka på titlar eller ämnen och dessutom browsa på ämnen som Data och It, Utbildning, Medicin, Teknik, Ekonomi och Historia för att nämna några.

När du hittat den bok du letat efter ser det ut som på bilden nedan. Man väljer mellan att läsa boken online (kräver uppkoppling mot Internet) eller ladda ner den till dator/surfplatta/smartphone. Om du vill ladda ner den måste ett konto skapas. När du gjort det kan man ladda ner boken, stryka under, anteckna, välja refrerenssytem som default och spara boken i din bokhylla hos Ebrary. För att kunna läsa boken behöver du ett Adobe Id och en e-boksläsare som passar den apparat du ska läsa (Läs mer i detta blogginlägg om vilka läsare/appar vi rekommenderar).

Ebrary

 

Det framgår också tydligt hur många sidor man kan skriva ut ur böckerna och hur många man kan kopiera.

 

 

Ebrary_no_download

 

 

Vissa böcker hos Ebrary medger inte nedladdning. Men detta framgår tydligt när du funnit titeln du vill läsa.

 

Du kan lätt referera korrekt från Ebrary. Du trycker på knappen Cite Book (syns ovan på den första bilden). Därefter kan man välja stil, i mitt exempel har jag valt Harvard. Därefter kan du enkelt kopiera referensen in i det dokument du skriver i. Eller så kan du välja att exportera till Flow/RefWorks eller Endnote/Citavi. Ebrary_refereraEndnote är högskolans huvudsakliga referenshanteringssystem och erbjuds fritt för dig som studerar eller arbetar på Högskolan i Borås. Det finns installerade på alla våra tillgängliga datorer men du kan också skaffa det till din egen datorFlow är ett nytt refernshanteringssystem som erbjuds dig som är student på Högskolan i Borås av företaget ProQuest, samma företag som levererar vårt söksystem Summon, dock är det inte lika kompatibelt som Endnote är med alla våra databaser utan fungerar bäst med de som levereras av ProQuest själva.

Hoppas att ni tycker Ebrarys nya gränssnitt är lika snyggt och tydligt som vi gör. Hör av er om ni har frågor till biblioteket@hb.se

Text & Bild: Lisa Carlson

 

 

Förvärv av e-böcker på universitet- och högskolebibliotek

Bibliotekets Martin Borg har medförfattat en artikel om inköp av e-böcker inom universitet- och högskolebibliotek i Sverige. Artikeln publicerades i juni i år och finns att läsa här. Huvudförfattare till artikeln är BHS Elena Maceviciute. I artikeln undersöks fördelar och nackdelar med inköp av e-böcker på två svenska högskole/universitetsbibliotek.

Inköp av e-böcker har på vårt bibliotek varit en medveten strategi då vi ser många fördelar med just formatet. Men det finns problem med de modeller som distributörer av e-böckerna erbjuder idag, bland dem tar artikeln upp att e-böcker ofta kan vara försedda med embargo så att nya böcker först ska säljas som tryckta och att e-boksversionen först ges ut ett par månader efter att den trycka givits ut. Sedan är e-boken för det mesta försedd med digital rights management eller DRM som det förkortas, vilket innebär att olika typer av tekniker används för att förhindra användandet av materialet med utgångspunkt i copyrightlagar. Effekten av detta blir till exempel att det finns restriktioner gällande hur man kan föra över material från dator till surfplatta, hur mycket av materialet användare får skriva ut och om man kan ladda ner det för offline-läsning. En annan implikation för biblioteken är att fjärrlån inte medges för e-böcker vilket egentligen borde vara en av e-bokens stora fördelar. Samtidigt tror vi oss veta att fördelarna för våra låntagare överstiger nackdelarna.

Andra faktorer som författarna tar upp som viktiga aspekter vid inköp av e-böcker är budget som kompliceras av att man ofta prenumererar på en e-bok eller e-bokspaket och det är ibland svårt att uppskatta vad kostnaden blir, det har i undersökningar visat sig att e-böcker ofta är dyrare än sin trycka version även om boken är billigare att producera som e-bok. Artikeln fortsätter med en beskrivning av olika affärsmodeller för e-böcker, det kan vara att prenumerera eller hyra boken, användardrivet förvärv, traditionellt köp av titlar eller samlingar av e-böcker vilket problematiseras av att om titeln överges av sin utgivare kan man förlora titeln i samlingen.

Vårt bibliotek har sen några år tillbaka fler e-böcker än vad vi har tryckta böcker, de senaste siffrorna visar nästan 114.000 tryckta böcker medan e-böckerna uppgår till lite över 137.000. Artikeln presenterar dock statistik från Kungliga Biblioteket som visar att tryckt material på svenska universitets- och högskolebibliotek vida överstiger deras e-boks innehav, men att 70% av alla nyförvärv under 2012 var e-böcker. Fördelarna i form av att flera kan låna en e-bok samtidigt (även om det finns begränsningar även för detta) och låna den vilken tid på dygnet från vilken plats som helst samt att kunna ta med sig texten på ett enkelt sätt dit användaren ska är väldigt viktiga ur användarsynpunkt. Att biblioteken sedan har problem med att marknadsföra e-böckerna och att katalogisera dem så att de blir tillgängliga att söka efter på ett enkelt sätt har dels avhjälpts med att allt fler bibliotek har discoverylösningar för att söka efter bibliotekets material.

Väldigt få fackböcker på svenska publiceras som e-bok i förhållande till antal fackböcker som ges ut varje år vilket också påverkar användandet av e-böcker och möjligheten att läsa dem. E-böcker av akademisk genre är fortfarande väldigt ovanliga på svenska eftersom engelska är det språk de flesta forskare publicerar sig på för att få så stor spridning som möjligt.

Enligt författarna är den största utmaningen att få e-boken att fungera med bibliotekens intressen och arbetssätt, det står klart att ingen av affärsmodellerna som används idag har biblioteket och dess användare i fokus utan är ett sätt att maximera försäljning av distributörerna menar författarna.

Läs hela artikeln här och passa på att läsa vår utredning om kurslitteratur på Högskolan i Borås.

Text: Lisa Carlson

 

 

 

Lönehelg i vårt samlingstips.

Nu har många av oss fått lön eller studiebidrag och kanske tänker man direkt att de ska spenderas på stan, det är ju lönehelg. Att konsumera menar många är vår tids religion och det har skrivits ett antal böcker om ämnet de senaste åren och vi har flera i våra samlingar, både som fysisk bok och som e-bok.

shopstop-rapport-fran-ett-celibatEn nyutkommen bok är Shopstop – rapport från ett celibat av Gunilla Brodrej där författaren berättar om sitt shoppingfria år. Brodrej tar upp många vinklar, “konsumtionskritik har många aspekter; ideologiska, moraliska, miljömässiga, samhällsinriktade och djupt personliga. Det räcker inte med att vända den extrema kommersialismen ryggen och låta bli att köpa onödiga, massproducerade prylar i de vräkiga galleriakomplexen. Vad händer med egna företagaren som producerar ekologiska produkter i liten skala – ska vi låta bli att köpa hens produkter också? Säger vi nej till rätt sak om vi upphör med att shoppa i second hand-butiker? Är ett totalstopp av transaktioner den rätta vägen att gå?” (Eriksson, SvD, 2014-05-30)

lyckliga-i-alla-sina-dagar-om-pengars-och-människors-värdeGunilla Brodrej nämner i sin bok en annan i genren, Nina Björks Lyckliga i alla sina dagar ses som en vredens och förtvivlans bok, men det är också en hoppets bok. Den skriver utopin tillbaka in i läsarens hjärta, den påminner om vad som är värt att försvara. Det sköra, älskande och utopiska livet.”  av recensenten (HjortDN, 2012-09-20). Boken handlar om pengar och människor och hur deras värden och värderingar ser ut. Och vad händer när själva människolivet blir en fråga om förtjänst?

Via den boken kan man vid intresse också läsa Katrine kielosKielos Det enda könet där författaren diskuterar marknadsekonomi och idén om den ekonomiske mannen (eller människan). Recensenten Henrik Berggren (DN, 2012-05-22) skriver att  “kritisera idén om ”the economic man” är inte detsamma som att kräva att marknadsekonomin bör avskaffas eller att förespråka en återgång till en hierarkisk familjegemenskap. Problemet är snarare att marknadstänkandet har löpt amok och tillämpas långt utanför sina rimliga gränser, från offentliga verksamheter till den intima sfär där vi nog inte bör göra alltför ingående kostnads-intäktsanalyser – i alla fall om vi inte ser ensamhet som ett eftersträvansvärt mål.” 

Alla böckerna går att låna i fysisk form hos oss på biblioteket, och Lyckliga i alla sina dagar samt Det enda könet kan du låna som e-böcker via Elib hemifrån till surfplatta eller dator. Identifiera dig med dina vanliga inloggningsuppgifter. Tänk också på att författarna till denna typ av populärvetenskapliga böcker ofta har med sina egna politiska åsikter och bakgrunder in i sina resonemang, så läs gärna Torsten Thuréns Källkritik eller se våra samlade ingångar till källkritik på webben.

Text: Lisa Carlson