Hawking: The Theory of Everything

1990023_origDet var inte länge sen vi skrev en filmrelaterad post här i bloggen, och nu är det dags igen, för återigen har en film som handlar om en framstående forskare haft premiär. Även denna gång handlar det om en brittisk forskare, nämligen den kände kosmologiforskaren Stephen Hawking. Filmen i frågan heter The Theory of Everything och handlar om Hawkings kärlek till livet, fysiken och sin hustru Jane.

Hawkings fick som 21-årig forskarstuderande beskedet att han fått ALS, en nervsjukdom som gör att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Sjukdomen förkortar ofta livet avsevärt, och hälften av de som drabbas avlider inom 3 år och ytterligare 25 procent avlider inom 5 år efter de första symtomen. Stephen Hawkings har nu levt i över 50 år efter det att han fick sina första symptom.

Inom teoretisk kosmologi och kvantmekanik har Hawkings gjort betydande insatser, han har bland annat (tillsammans med tre andra forskare) tagit fram matematiskt bevis på att alla svarta hål till fullo kan beskrivas med de tre egenskaperna massa, rörelsemängdsmoment, och elektrisk laddning. Dessutom har han, på egen hand, lagt fram en hypotes om att svarta hål faktiskt kan avge energi, så kallad Hawkingstrålning.

Hawking har dessutom författat en del storsäljande böcker som vänder sig även till lekmän inom området fysik, några av dessa finns att låna hos oss på biblioteket. Vill man dessutom läsa vetenskapliga artiklar författade av Hawking hittar man flera stycken i de tidskrifter vi prenumererar på.

hawking_booksText: Katharina Nordling

Foto: Stephen Hawkings webbsida.

Filmen om Alan Turing – kodknäckare

Alan_Turing_photoFredagen den 16 januari har filmen The Imitation Game premiär på svenska biografer, filmen som utspelar sig i Storbritannien under andra världskriget handlar om den brittiske matematikern och logikern Alan Turing (1912-1954). Under andra världskriget arbetade Turing och hans team med att knäcka tyskarnas chifferkod för hemliga meddelanden, vilket gjordes med hjälp av en elektromekanisk maskin som Turing konstruerat. Turing hann åstadkomma mycket under sina 41 år på jorden, och han pekas bland annat ut som en av grundarna till den moderna datavetenskapen.

Turing är även känd för det så kallade Turingtestet, ett test som används för att testa artificiell intelligens (AI).

För den som vill lära med mer om Turing eller läsa artiklar skrivna av honom kommer här några tips på böcker och artiklar som man kommer åt via biblioteket, sök i Summon på titel så hittar du alla artiklar och böcker där.

Artiklar skrivna av Alan Turing:
– Turing, A.M. & Bayley D. (2012). Report on Speech Secrecy System DELILAH, a Technical Description Compiled by A. M. Turing and Lieutenant D. Bayley REME, 1945–1946. Cryptoligica, 36, ss 295-340.

– Turing, A.M. (2003). Alan M. Turing’s critique of running short cribs on the U.S. Navy Bombe. Cryptologica, 27, ss. 44-49.

Böcker skrivna om Alan Turing:

Essential Turing: Classic Writings on Minds and Computers av Jack B. Copeland, utgiven 2004 (E-bok).

Alan Turing av Jim Eldridge, utgiven 2013 (Tryckt bok).

Alan Turing av Sara Turing, utgiven 2012 (E-bok).

Alan Turing and his Contemporaries: Building the World’s First Computers av Simon Lavington, Chris Burton och Martin Campbell-Kelly, utgiven 2012 (E-bok).

Alan Turing: The Enigma av Andrew Hodges, utgiven 2012 (E-bok).

turingbockerText: Katharina Nordling

Google Scholar Citations

IN ENGLISH

Nu har Google öppnat upp sin nyaste tjänst för alla: Google Scholar Citations (http://scholar.google.com/citations). Det är en tjänst där du kan knyta dina publikationer till din profil. Google har redan till viss del identifierat vilka publikationer som är dina men du kan snabbt identifiera vilka av dem som faktiskt är dina. Därefter samlas citeringar till dina artiklar in, dessa visas i en graf och diverse citeringsmått räknas.* Antalet citeringar uppdateras automatiskt varje gång en ny citering till dina artiklar hittas.

Väljer du sedan att göra din profil öppen för alla så kommer profilen att visas ibland sökträffarna i Google Scholar när någon söker på ditt namn. Detta kan sedan användas av t.ex. dina kollegor runt om i världen som vill följa ditt arbete och vise versa. Här kan du ta en titt på hur det kan se ut och läsa om första intrycken av tjänsten. Som Jonas skriver i Chalmers blogg så kommer det nog inte dröja innan det här blir mer intressant för diverse rankningslistor. Därför är det viktigt att du som forskare från Högskolan i Borås gör en egen publik profil där du skriver ”University of Borås” som affiliering. Blir du den första forskaren från Högskolan i Borås som skapar sig en profil?

Det är enkelt att komma igång med Google Scholar Citations. Endast tre korta steg: 1) fyll i dina uppgifter, 2) verifiera vilka publikationer som är dina och 3) uppdatera uppgifterna. Klicka här för att komma igång. Du bör dock ha ett google-konto först innan du kan börja använda denna tjänst. Om du inte redan har ett google-konto så kan du skaffa ett här. I tjänsten kan du enkelt välja vilka som är dina publikationer och ska inkluderas i din profil samt att du kan söka publikationer som Google Scholar inte har tagit med. Fördelen med denna tjänst jämfört med t.ex. Web of Science och Scopus motsvarande tjänster är att Google täcker in mycket mer. WoS täcker in ca 10 000 tidskrifter, några conference proceedings och sedan några månader tillbaka ca 30 000 böcker. Scopus i sin tur har ca 20 000 tidskfiter, bara en handfull conference proceedings och nästan inga böcker. Google Scholar täcker mycket fler men nackdelen är att vi inte vet exakt vilka resurser som inkluderas. Ytterligare en fördel är att du själv enkelt kan rätta till uppgifterna och att du får en länk till profilsidan som kan användas i olika sammanhang.

Läs ett längre blogginlägg om tjänsten här.

(*Google Scholar Citations använder mått som generellt antal citeringar, h-index och i10 index. h-index försöker mäta både produktivitet och påverkansgrad (impact) av forskarens publicerade arbeten. Indexet baseras på forskarens mest citerade arbeten och antalet citeringar de har fått i andra publikationer. Den kan också användas till att mäta en hel institutions produktivitet.  i10 är en siffra som visar antalet publikationer som har åtminstone 10 citeringar.)

Text: Pieta Eklund, pieta.eklund(at)hb.se