Fri tillgång till forskning vid nödläge för folkhälsan

I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan, nu används riktlinjerna för första gången.

share-informationDet var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets uzikatbredning i Sydamerika har nu WHO:s riktlinjer trätt ikraft för första gången. Den 1 februari förklarade WHO att det rådde en så kallad Public Health Emergency of International Concern. Detta i sin tur föranledde att riktlinjerna trädde ikraft och WHO har öppnat Zika Open, en portal där man samlar forskningsdata och -resultat om Zikaviruset. På samma sätt har även flera stora tidskriftsförlag skapat portaler för att öppet tillgängliggöra forskning om Zikaviruset som publicerats i deras tidskrifter.

Genom att tidigt dela med sig av sina forskningsresultat, och dessutom öppet för alla, bäddar för att andra ska kunna använda denna forskning och bygga vidare på. Att lära av varandras erfarenheter gör att misstagen inte behöver upprepas flera gånger av olika personer. Det bör medföra att vägen till ett framgångsrikt sätt att behandla Zikaviruset blir mycket kortare på detta vis. Att dela forskningsinformation för den sakens skull borde kunna ses som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

Ig Nobel Prize – till forskning som får dig att skratta

Det börjar närma sig tillkännagivandet av årets nobelpris, men än är det några veckor kvar. I väntan på det kan vi konstatera att ett alternativt nobelpris delats ut i förra veckan, nämligen IG Nobel Prize. Priset delas ut till forskningsresultat som först får folk att skratta och sedan tänka efter. Totalt utses det pristagare inom tio olika kategorier, bland annat kemi, medicin, fysik, litteratur och matematik. Syftet med priserna är att uppmärksamma och hylla den ovanliga och fantasifulla forskningen.

I år delar IG Nobel Prize ut för 25 året i rad, och vid prisutdelningsgalan är det vinnare av det riktiga nobelpriset som delar ut priser till pristagarna av IG Nobel Prize.

Tre av priserna som delades ut gick till följande tre upptäckter:

Biologipriset tilldelades en grupp forskare som har tittat på hur rörelsemönstret hos hönor som fått en svansattrapp redan som kycklingar skiljer sig från rörelsemönstret hos helt vanliga hönor. Genom att ge hönorna en svansattrapp förändras deras tyngdpunkt, och deras rörelsemönster blir mer likt de tvåbenta dinosauriernas rörelsemönster. Här kan man se en kort film på en höna utan svansatrapp och en med, och artikeln hittar man här.

Priset för fysiologi delades av två olika pristagare för två olika studier. Den ena av pristagarna är Michael L Smith som genom att använda sig själv som försöksobjekt undersökt var det gör som ondast att bli stucken av ett bi. Smith lät bin sticka honom på 25 olika ställen på kroppen, upprepade hela proceduren tre gånger (dvs totalt 75 stick) och fig-1-fullkom därefter fram till att det minst smärtsamma stället att bli bistucken på är skallen, toppen på mittersta tån och överarmen (de fick samma genomsnittliga smärtvärde), medan det mest smärtsamma stället att bli stucken på är näsborren. Hela studien (där speciellt metodavsnittet är fascinerande läsning) presenteras i artikeln Honey bee sting pain index by body location.

Litteraturpriset fick tre forskare som tittat närmare på språket: Lätet Huh?, eller motsvarande, är världsomspännande och finns i alla de tio språk, det har Mark Dingemanse, Francisco Torreira och N.J. Enfield kommit fram till. Forskarna menar i sin artikel Is “Huh?” a Universal Word? Conversational Infrastructure and the Convergent Evolution of Linguistic Items att Huh? faktiskt är ett ord, och att det dessutom är universellt i den meningen att det finns motsvarande ord på samtliga språk. Användningsområdet för Huh? är att förmedla till den som pratar att man inte förstått vad som just sagts.

I fredagens program av Spanarna i P1 levererar Jessica Gedin en spaning om just IG Nobel Prize och den som vill lyssna på detta kan göra det här.

Nu laddar vi för tillkännagivandena av det riktiga nobelpriset; den 5 oktober tillkännages första pristagaren.

Text: Katharina Nordling

Illustration: Smith ML. (2014) Honey bee sting pain index by body location.

5 forskare á 20 minuter

Sedan hösten 2014 har vi på biblioteket drivit ett kompetensutvecklingsprojekt för vår personal. Vi har haft olika teman varje månad, allt från det senaste inom e-boksvärlden till omvärldsbevakning, samtal om vetenskaplighet och tips och trix i Word och EndNote. Förra torsdagen hade vi förmånen att ha fem stycken forskare från Bibliotekshögskolan hos oss.  Vi hade en hel förmiddag tillsammans där de först presenterade sin forskning och sedan gav vi en inblick i vad vi driver för projekt på biblioteket just nu.

Anna Hampson Lundh delar sin tid mellan BHS och Curtin University i Perth Australien och vi hade förmånen att få lite av hennes tid nu när hon var hemma i Sverige och då kom hon och pratade om det projekt hon driver just nu, Att lära sig läsa talböcker: barn med läsnedsättningar och deras dokumentpraktiker.

talböckerDet finns viss tidigare forskning om så kallade traditionella användare av talböcker, tex äldre med synnedsättning, men väldigt lite forskat på talboksanvändning för barn med läsnedsättningar. Målet med Annas forskning är att beskriva,  illustrera och skapa kunskap om en grupp som det finns förvånansvärt lite forskning om, och på detta sätt samtidigt skapa bättre förståelse för barns litteracitet i den digitala samtiden. Kraven på vad det innebär att vara läskunnig idag ser väldigt annorlunda ut om man jämför med  förr. Kraven idag är mer komplexa, pga den digitala utvecklingen men samtidigt innebär den digitala utvecklingen också en större möjlighet. Vi ser så klart fram emot de resultat som Anna kommer att komma fram till.

Ola Pilerot, universitetslektor vid BHS, intresserar sig för bland annat evidensbaserad praktik inom biblioteksvärlden. Att arbeta evidensbaserat är något som är vanligt (ofta självklart) inom tex vård och medicin men något man inte lika självklart kopplar ihop med biblioteksvärlden.

Det är viktigt för forskare att samarbeta med forskare från andra lärosäten. Därför söker Ola, tillsammans med två externa forskare, medel för ett projekt om informationssökning. Då han är intresserad av vad som faktiskt händer på jobbet istället för vad som borde hända, vill Ola gärna använda skuggning som metod i projektet. Den här forskningen, som all annan biblioteksforskning, känns angeläget för oss att följa. Vi kommer att hålla tummarna att Ola med kollegor får medel för att genomföra studien.  

Den 18 maj i år spikade Jenny Lindbergsin avhandling – Att bli bibliotekarie: informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier – på en av bibliotekets björkar och den 9/6 disputerar hon här på Högskolan. Jennys avhandling handlar om resan från att vara student till att finna sin yrkesroll och utveckla sin yrkesidentitet som bibliotekarie. Hon har haft som mål att  ta reda på hur man förstår, talar om och bedriver informationssökning dels i sin väg mot att bli bibliotekarie och sedan när man börjar arbeta. Hur skapar man sig en yrkesidentitet? När exakt BLIR man och ÄR man bibliotekarie? Är det något som bara kommer en dag eller är det något som sakta växer fram? Och kanske fortsätter växa fram under en längre tid?Jenny Lindbergs avhandling

Jenny har i sitt arbete haft fokusgrupper med bibliotekariestudenter och sedan djupintervjuer med nyanställda högskolebibliotekarier och tittat på deras jämförelser mellan de förväntningar de hade under utbildningen kontra hur det egentligen är när de kommer ut i arbete. Som sagt Jenny disputerar den 9/6 i sal E310 om man vill komma och lyssna på hennes intressanta resultat.

 

 

Universitetslektor Helena Francke har bedrivit forskning om vetenskaplig publicering från 2000 och framåt. Hon disputerade 2008 med avhandlingen (Re)creations of scholarly journals : document and information architecture in open access journals. Under sina år som forskare har hon bland annat ställt frågor som varför väljer man att lita på vissa tidskrifter på nätet och vilket underlag erbjuder tidskrifterna oss att basera våra källkritiska bedömningar på? Vad händer när en publikation flyttas från ett medie till ett annat – från tryckt till elektroniskt? Hon har genom åren forskat på bibliometri, utvärdering, open access publicering och parallellpublicering. Helena har precis gått ut med en enkät till alla forskningsbibliotek för att undersöka hur dessa arbetar med vetenskaplig publicering.

e-book2Förmiddagens sista presentation från BHS hölls av professor Elena Maceviciute. Hon pratade om ett forskningsprogram om E-böcker i Sverige – E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället. Vad händer med e-böcker där språket är så litet som svenska ändå är? Elena pratade bland annat om att Sverige har speciella förutsättningar för e-böcker, eftersom svenska språket är ett sådant litet språk kan marknaden för e-boken bli begränsad. Samtidigt har vi ett läge med fler publicerade e-böcker, och ökad efterfrågan från läsare, fler läsapparater och ökande lån av e-böcker från biblioteken. I detta projekt tittar man på e-bokens faktiska och möjliga effekter för såväl författande, och publicering som distribution och användning i Sverige.

Vi slutade denna spännande förmiddag med att vi på biblioteket berättade om några valda delar av vad vi sysslar med. Vi valde att ta upp vårt Kompetensutvecklingsprojekt, som vi drivit i snart ett år och som också var anledningen till att vi bjudit in dessa forskare från BHS. Vi berättade också om hur bibliotekets Kommunikationsteam jobbar med Sociala Medier och om det Bemötandeprojekt vi drivit sedan hösten 2013.

Vi tog även upp hur och varför vi valt att gå från BADA till DIVA, om vårt E-pilktsarbete och om den grupp som arbetar med att ta fram en kravspecifikation för ett nytt bibliotekssystem. Och som sagt, detta är bara några valda delar av vad vi gör just nu. En del av mycket, mycket annat.

Text: Christel Olsson

Tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap

Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har starka rötter i Borås. 1972 startades Bibliotekshögskolan här och sedan dess har utvecklingen varit stark, både inom grundutbildningen och forskningen. Detta påverkar såklart biblioteket då en av våra huvuduppgifter är att se till att våra samlingar speglar Högskolan i Borås inriktningar och profiler. Vi vill i detta blogginlägg tipsa om några tidskrifter som fokuserar på just biblioteks- och informationsvetenskap. Många forskare inom ämnet här på högskolan har publicerat sig i dessa tidskrifter.

Journal of Documentation (JDoc) är en av de mest etablerade akademiska tidskrifterna inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Den ger en unik inblick i teorier, begrepp, modeller, ramverk och filosofier. JDoc fungerar lite som en länk mellan forskning och yrkesutövning och många artiklar kan fortfarande efter lång tid vara aktuella och därmed bli citerade. Tidskriften publicerar gärna forskningsrapporter innehållande nya metoder eller resultat av omfattande betydelse och då inom alla informationsrelaterade discipliner. Här på biblioteket har vi tidskriften tryckt mellan 1945-2005 på plats A:32 i kompakthyllorna på plan 1.

DSC_0118Via Emerald kan du dessutom läsa den elektroniskt ända från 1945 och fram till senaste numret.

JofDTidskriften Scientometrics handlar om de kvantitativa funktioner och egenskaper som finns hos vetenskap och vetenskaplig forskning. Tonvikten ligger på utredningar där utveckling och mekanismen av vetenskap studeras genom statistiska matematiska metoder.

Tidskriften publicerar originalstudier, preliminära rapporter, översiktsartiklar, insändare och bokrecensioner. På grund av sin tvärvetenskapliga karaktär är tidskriften viktig för forskare och forskningsadministratörer. Det kan exempelvis ge värdefull hjälp till bibliotekarier och dokumentalister i centrala vetenskapliga organ, forskningsinstitut och laboratorier.

Du når Scientometrics elektroniskt via Springer från 1978 och framåt.

ScientometricsLibrary & Information Science Research är en tvärvetenskaplig och vetenskapligt granskad tidskrift som fokuserar på forskningsprocessen i biblioteks- och informationsvetenskap samt forskningsresultat och, i förekommande fall, deras praktiska tillämpningar och betydelse.

librryandinformationsciVia Elsevier kommer du som vår användare åt material elektroniskt från 1994 och framåt. I tryckt form hittas tidskriften på plan 1 i kompakthyllorna på plats A:170. Biblioteket har prenumeration på åren 1983-2001 när det gäller den tryckta versionen. Många av våra äldre årgångar är av tradition inbundna för att sparas i tryckt form och får därmed ett liknande utseende och håller bättre. Det gäller många av våra tidskrifter där vi har långa sviter. Idag är det inte lika viktigt eftersom vi går över mer och mer till elektroniskt material när det gäller tidskrifter.

DSC_0061På plan 1 har vi samlat en ganska betydande samling med äldre material inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tanken är att det ska kunna utgöra en grund för framtida forskning inom området, men också visas som exempel på material som inte ges ut idag, t.ex. bibliografier. Så besök gärna plan 1 och bläddra bland materialet!

DSC_0123Text: Lena Holmberg, Karin Ekström, Hanna Hallnäs
Bild: Lena Holmberg

Ny medarbetare

ramaDå vår undervisande bibliotekarie Sara Hallberg har påbörjat sin mammaledighet har vi fått en ny medarbetare på biblioteket. Hon heter Ramona Mattisson och kommer närmast från Mittuniversitets bibliotek i Östersund.

Vi frågade Ramona hur det kommer sig att hon sökte sig till just Borås.
Närheten till institutionen gör det till en spännande arbetsplats. Jag studerade biblioteks- och informationsvetenskap här i Borås så jag tycker det är kul att få komma tillbaka hit till bibliotekariernas huvudstad och erfara hur det är att arbeta här jämfört med att vara student.”

Tidigare har Ramona arbetat med fjärrlån och har även varit kontaktbibliotekarie för socialt arbete. Som kontaktbibliotekarie har man ansvar för kurslitteratur och inköp inom det aktuella ämnet. Ramona undervisade även socionomstudenterna och var kontaktperson åt forskarna och övrig personal inom avdelningen. Innan dess arbetade Ramona på Blekinge Tekniska Högskola i sin hemstad Karlskrona. Där var katalogiseringen en av huvuduppgifterna och hon fick medverka i övergången från SAB till Dewey.

Idag har Ramona tagit över Saras uppgifter som inkluderar undervisning i informationssökning samt att stå i informationspunkten.

Vi frågade även vad skillnaden mellan arbetet här och tidigare arbetsplatser är
På Blekinge Tekniska Högskola så var det framför allt tekniska studenter medan det i Östersund var fokus på samhällsvetenskapliga utbildningar. Här i Borås så finns det främst professionsinriktade utbildningar vilket innebär att det åter blir ett nytt sätt tänka på. Sen är det såklart lite andra system och rutiner, men att ha studenter som den huvudsakliga målgruppen är detsamma. Det är intressant och privilegierande att få möjligheten att arbeta och se hur det skiljer sig mellan olika akademiska bibliotek runt om i landet.

Ramona ser fram emot att kunna fördjupa sig i undervisningsdelen då hon tidigare inte haft så mycket tid att reflektera över det. Hon tycker även att det är spännande att få arbeta på ett bibliotek som har så nära kontakt med forskningen.

Hur trivs du än så länge?
Jag trivs jättebra! Det är ett fint bibliotek med trevliga kollegor som mottagit mig väl och jag får möta rara studenter i arbetet. En bra arbetsmiljö med andra ord.

 

Text: Ramona Mattisson och Tandis Talay

Bibliometrics at the Crossroads – seminarium i Göteborg

IN ENGLISH

Bibliometri är i fokus för många lärosäten just nu och har varit det ett tag. Till viss del har det säkert att göra med Anders Flodströms rapport om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor som vi skrev om i bloggen tidigare men också för att den vetenskapliga publiceringen med vetenskapliga granskade artiklar håller på att genomgå förändringar i.o.m. att all kommunikation blir snabbare, även den vetenskapliga kommunikationen. Framför allt sprids nya vetenskapliga resultat snabbare genom bloggar, institutionella arkiv, öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och öppet tillgängliga monografier. Hur kan vi då mäta de vetenskapliga prestationerna?

Bibliotekshögskolan och Chalmers bibliotek organiserar tillsammans ett halvdagsseminarium om bibliometri och vetenskaplig kommunikation 23 maj i Göteborg. Professor Blaise Cronin från School of Library and Information Science, Indiana University, USA kommer att tala om just ändrade villkor för vetenskaplig kommunikation och Gustaf Nelhans från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kommer att tala om bibliometriska indikatorer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Dagen avslutas med en paneldiskussion med utöver de två ovan nämnda männen, även Ulf Kronman, koordinator för openaccess.se, Tore Lund, bibliometriker vid Chalmers och Mats Viberg, prorektor vid Chalmers.

Seminariet är öppet för all personal och studenter vid Högskolan i Borås men du måste anmäla dig senast den 11 maj till stina.johansson@chalmers.se

Läs mer om dagen och programmet Bibliometrics at the Crossroads.

Resurstilldelning baserat på publikationer

I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Text: Pieta Eklund