Vetenskaplig text, del 7: Internetkällor

Att ha ett särskilt blogginlägg om vetenskapliga texter på Internet kan kanske förefalla lite gammalmodigt. De flesta av de exempel jag har använt i tidigare inlägg är hämtade från Internet, antingen från vetenskapliga tidskrifter, konferensskrifter eller böcker som finns fritt åtkomliga eller sådana som ni som studenter kommer åt via Högskolebibliotekets prenumerationer och licenser på e-tidskrifter eller e-böcker. Väldigt många av de vetenskapliga texter vi kommer i kontakt med är alltså hämtade från Internet. Men det finns några specialfall på webbresurser som jag gärna vill ta upp avslutningsvis. Det gäller framför allt fall där forskare själva tillgängliggör sina texter fritt på webben.

Under de senaste dryga femton åren har det funnits en rörelse som kallas Open Access och som syftar till att så många forskningspublikationer som möjligt ska bli åtkomliga på webben utan att läsaren behöver betala för att ta del av dem. Open access har framför allt slagit igenom för artiklar, konferensbidrag, avhandlingar och studenters examensarbeten, men också böcker görs i allt högre grad fritt tillgängliga (se t.ex. Libraries, black metal and corporate finance). Ett sätt att göra sina artiklar tillgängliga open access är att publicera dem i open access-tidskrifter, som inte tar betalt av läsaren. Exempel på detta är PLOS Biology och Human IT, som nämndes i ett tidigare inlägg. Att något är publicerat open access säger alltså inte i sig något om dess vetenskapliga kvalitet, den kan vara mycket hög eller mer tveksam.

En annan väg till text open access är att texten publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift, tryckt antologi eller liknande och att författaren själv tillgängliggör texten på något vis. I dessa fall vet man att texten är granskad genom att det framgår att den är en kopia av en text som är publicerad någon annanstans. I vissa fall tillgängliggör också författaren sin text redan när den är inskickad för bedömning, men innan den blivit antagen. Det brukar kallas för pre-print. I de fallen kan man inte luta sig mot någon annans granskning av texten för att bedöma dess trovärdighet.

När författare tillgängliggör texter som publicerats någon annanstans sker det ofta på något av följande vis:

  • I ett öppet arkiv/repository. Ett sådant arkiv kan finnas på forskarens lärosäte, t.ex. Högskolans i Borås BADA, eller så kan det vara inriktat på särskilda ämnen, t.ex. arXiv.org, som har blivit mycket populärt och använt inom fysik, datavetenskap, matematik och relaterade forskningsområden.
  • På den egna webbplatsen. Det ökande antalet öppna arkiv har kanske gjort detta alternativ något mindre vanligt, men det förekommer fortfarande att forskare underlättar för den som är intresserad av hennes/hans forskning genom att göra sina texter tillgängliga direkt från forskarens webbplats. Ett exempel är James Paul Gee, en forskare som har skrivit mycket inom lärande, datorspel och sociokulturell teori. Du kanske noterar att Gee använder sig av en bloggplattform för att ge tillgång till sina publikationer. Det faktum att det är en blogg säger inget i sig om sidans trovärdighet eller vetenskaplighet. Det finns till och med vetenskapliga tidskrifter som använder en bloggplattform för att utforma sin webbplats. Titta istället efter andra indikatorer på vem som står bakom och vilken typ av texter som publiceras (t.ex. de som har diskuterats i tidigare inlägg).

Slutligen ska det sägas att inte alla publikationer, inte heller alla tidskrifter, som utger sig för att vara vetenskapliga faktiskt är det. Det har du nog redan kommit fram till. På nätet får alla typer av publikationer större spridning än vad som är fallet med tryckta publikationer, och det gör att man lättare stöter på även tidskrifter som inte är så vetenskapliga som de utger sig för att vara (se t.ex. Open access och tveksamma förlag). De tips som har getts i de här blogginläggen ger en första indikation på vad du kan titta efter när du försöker göra en bedömning. Ju fler vetenskapliga och icke vetenskapliga texter du stöter på och reflekterar över från det här perspektivet, desto lättare kommer du att ha att göra bedömningen.

Och tänk på att ta hjälp! Du kan exempelvis diskutera med:

  • dina kursare
  • dina lärare
  • bibliotekarierna

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, part 6: Innehåll och utformning

Innehållsmässigt bör en vetenskaplig text synliggöra forskningens vetenskapliga förhållningssätt och hur forskarna har kommit fram till resultaten. Författaren/författarna bör vara tydlig med vilket perspektiv som anläggs i texten och förhålla sig kritiskt till såväl andras texter som till den egna analysen. Det är viktigt att läsaren kan förstå vad det är forskaren har gjort och hur hon eller han har gått tillväga. Hur har man nått de resultat man har kommit fram till, oavsett typ av forskning? Vilken grund finns för att komma fram till de antaganden man gör i texten? Vilka tolkningar och analyser har gjorts? Transparens är alltså viktig både när det gäller förhållningssätt och tillvägagångssätt. Givetvis finns det också texter som publiceras i vetenskapliga sammanhang som på ett eller annat sätt utmanar detta ideal, antingen högst medvetet eller omedvetet.

Inom många forskningsområden är det viktigt att uttrycka sig tydligt och precist och att utnyttja en vokabulär som är standard inom området.

Många artiklar i vetenskapliga tidskrifter, liksom konferensbidrag och i vissa fall bokkapitel, redovisar en empirisk studie (mer eller mindre experimentell) som man tolkar och sätter i förhållande till andra studier som har genomförts. Ett klassiskt sätt att strukturera en sådan text på inom naturvetenskap och viss samhällsvetenskap är utifrån IMRD-modellen:

  • Inledning (problemformulering, syfte, forskningsfrågor, tidigare forskning, teori)
  • Metod (metodbeskrivning och ev. etiska överväganden)
  • Resultat (redovisning av undersökningen i bearbetad form samt analys)
  • Diskussion (koppling av resultaten till tidigare forskning och teori, slutsatser, ev. förslag till vidare forskning)

Vad som får mycket utrymme i texten skiljer sig mellan olika forskningsområden – det kan vara metod, teori eller att diskutera analysen i förhållande till tidigare forskning. Ovanstående är också en modell som ofta följs i doktorsavhandlingar och i monografier som presenterar en större empirisk studie (möjligen med flera delstudier). Ett alternativ är att varje kapitel utgör ett fördjupat exempel på ett tema som sedan diskuteras i det avslutande kapitlet, men där mycket av analysen sker löpande i boken. Ett exempel är när tematiken i en författares verk analyseras genom att varje kapitel fokuserar på ett specifikt verk (bok, pjäs, m.m.).

Doktorsavhandlingar tar ibland formen av så kallade sammanläggningsavhandlingar. Det innebär att de består av ett antal artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller konferensskrifter. Artiklarna föregås av en ”kappa” där författaren ofta lite mer sammanhållet resonerar kring avhandlingens forskningsfrågor, metod och teori, gör en kort sammanfattning av artiklarna som sätter dem i relation till frågorna och till varandra, och drar så slutsatser utifrån alla de ingående artiklarnas resultat.

Givetvis finns det också många andra sätt att strukturera vetenskapliga texter. Vetenskapliga publikationer kan innehålla andra uttrycksformer än text, t.ex. video, bild och diagram. Försök själv att utifrån de exempel du stöter på inom ditt ämne och de diskussioner ni för under utbildningen förstå vad som är vanligt inom de forskningsområden som är mest relevanta för dig och att identifiera var gränserna går för vad som anses acceptabelt inom ämnet.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 5: Målgrupp

Ibland går det att skaffa sig en uppfattning om vem en text riktar sig till och det kan användas för att bedöma om en text t.ex. är att betrakta som vetenskaplig eller populärvetenskaplig. Vetenskapliga texter riktar sig vanligen i första hand till andra forskare inom det egna forskningsområdet. Det kan innebära att man tar vissa saker för givna, exempelvis ämneskunskap eller att läsaren är insatt i en särskild teoretisk tradition. Det kan också göra att man använder ett språk (exempelvis etablerade begrepp eller matematiska formler) som inte är helt lätta att förstå för någon utanför forskningsområdet. Vilka konsekvenser detta har för läsbarheten för läsare som inte är väl insatta i ämnet skiljer sig åt mellan forskningsområden – inom vissa ämnen skriver man för en bredare läsekrets, kanske till och med den breda allmänheten, medan man inom andra områden riktar sig främst till specialister. Dessa specialister kan inkludera både forskare och yrkesverksamma. Inom exempelvis naturvetenskap och historia finns det flera goda exempel på populärvetenskapliga texter som presenterar forskning i mer lättillgängliga format. Tidskrifter vars primära målgrupp (som författare och/eller läsare) är yrkesverksamma är ofta (men inte alltid!) populärvetenskapliga eller fackpress snarare än vetenskapliga. Med detta sagt så kan vi ändå konstatera att vetenskapliga tidskrifter ofta riktar sig till forskare, studenter och yrkesverksamma. Detta framkommer t.ex. i beskrivningen av Journal of Documentation från Emerald Publishers: ”Key journal audiences

  • Educators, scholars, researchers and advanced students in the information sciences
  • Reflective practitioners in the information professions
  • Policy makers and funders in information-related areas
  • The Journal’s content will also be of value to scholars and students in many related subject areas.”

I författarinstruktionerna till den inflytelserika och ämnesmässigt breda tidskriften Nature kan vi också ana oss till att tidskriften riktar sig mot olika målgrupper, men att inte alla kanske förväntas läsa hela artiklarna: ”Authors are strongly encouraged to attempt two 100-word summaries, one to encapsulate the significance of the work for readers of Nature (mainly scientists or those in scientifically related professions); and the other to explain the conclusions at an understandable level for the general public.” (Från “For Authors”) Båda dessa vetenskapliga tidskrifter lyfter alltså fram forskare, studenter och yrkesverksamma inom specialområdet som de primära målgrupperna, men öppnar för att även andra kan finna artiklarna intressanta.

//Helena Francke, lektor på BHS

 

Vetenskaplig text, del 4: Referenser

Vi fortsätter gästbloggaren Helena Franckes serie med del 4: Referenser. Ständigt aktuellt ämne för oss på biblioteket.

En viktig sak i vetenskapliga texter är att man utförligt och på ett korrekt sätt belägger sitt resonemang med hänvisning till källor och litteratur. Refererar gör man t.ex. för att förankra sin egen studie i vad tidigare forskning har kommit fram till – att förse sin studie med en kontext. Det är också ett uttryck för ett gott vetenskapligt uppförande (både gentemot andra författare och gentemot läsaren). Genom de texter man förhåller sig till skriver man som forskare in sig i en tradition, där man kan visa på vilken tidigare forskning man känner samröre med. Referensen fungerar också retoriskt – den används för att övertyga läsaren och visar att vi har satt oss in i relevant litteratur.

I olika vetenskapliga genrer och subgenrer behandlas referenser något olika och det finns också olika sätt att utforma och använda sig av hänvisningar och referenser inom olika ämnen. Det finns vidare texter som haft stort inflytande på vetenskap men som inte själva innehåller någon omfattande referensapparat. Ett exempel är Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Om dessa texter är vetenskapliga eller ej kan man kanske debattera, men de anses ofta som högst rimliga att referera till i dagens vetenskapliga texter.

Se även:

Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 2: Utgivare

Måndag igen och här kommer del 2 i vår serie om vetenskaplig text från förra hösten. Om du missat första delen om Peer Review finns den att läsa här.

Ett sätt att snabbt försöka bestämma om en text är vetenskaplig är att titta på i vilket sammanhang den förekommer och vem som står bakom.

  •  Är en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift som du har stött på tidigare?
  • Om du är obekant med tidskriften, är förlaget eller organisationen som står bakom tidskriften känd för att ge ut vetenskapliga tidskrifter eller för att producera forskning? Exempelvis ges tidskriften som nämndes i föregående inlägg, Human IT, ut av Högskolan i Borås. Ett annat exempel är Tidskriften British Educational Research Journal som är associerad med the British Educational Research Association (BERA) och ges ut av förlaget Taylor & Francis som ger ut många vetenskapliga tidskrifter. Andra kända internationella vetenskapliga förlag är Elsevier, Springer, Blackwell, Routledge och diverse universitetsförlag (University Press – dessa är inte nödvändigtvis nära kopplade till universiteten längre).
  • Ovanstående punkt gäller även för monografier och antologier.
  • För konferenser får man ofta göra lite mer detektivarbete, men det finns vissa konferenser som är kopplade till stora organisationer, t.ex. IEEE eller ACM.
  • Vissa databaser ställer krav på att tidskrifter och konferensskrifter som finns inkluderade ska ha genomgått granskning. Ett exempel är Web of Science. Om man är osäker kan det vara värt att kontrollera om en tidskrift finns med där. Men att den inte är inkluderad betyder inte att tidskriften inte kan vara vetenskapligt.

Ännu så länge är det ofta så att de texter som accepteras som vetenskapliga i högre utbildning är de som har granskats av någon utomstående, vilket vanligen sker i publiceringsskedet. Det gör att även om forskare i allt högre grad publicerar resultat och resonemang i andra kanaler, exempelvis genom att testa dem på läsarna av en blogg eller genom att publicera så kallade pre-prints (dvs. inskickade men inte ännu publicerade texter) i öppna arkiv som ArXiv.org, så betraktas de inte nödvändigtvis som vetenskapliga, även om många av texterna givetvis är det, särskilt i ArXiv. Beroende på hur publiceringslandskapet utvecklas kan detta komma att förändras.

//Helena Francke, lektor på BHS

 

Vetenskaplig text, del 1: Peer review

Frågorna om hur man hittar en vetenskaplig artikel fortsätter strömma in, därför plockar vi upp Helena Franckes artikelserie i vår blogg från förra hösten om vetenskapliga texter. Del ett handlar om begreppet peer review, så håll till godo: 

En viktig aspekt inom forskning är att man granskar varandras arbete. Har studien genomförts på ett korrekt vis och är de slutsatser som dras rimliga? Ett vanligt sätt att göra detta är genom så kallad kollegial granskning, det som på engelska (och ofta på svenska) benämns peer review eller refereed article. Det innebär att innan en text publiceras så läses den av en eller flera forskare inom forskningsområdet. Det ska vara forskare som inte står författaren nära. Dessa granskare ska dels bedöma om texten är tillräckligt bra för att publiceras, dels föreslå hur texten kan förbättras – och helst fånga upp alla eventuella felaktigheter. Utifrån granskarnas kommentarer beslutar redaktören eller utgivaren om texten ska publiceras eller inte.

Hur vanligt peer review är och hur granskningen går till skiljer sig åt mellan olika områden. Inom vissa forskningsområden är det inte så vanligt medan man i andra inte skulle tänka tanken att använda studier som inte är refereegranskade.

Hur vet man då om en publicerad text är refereegranskad? När det är fråga om tidskrifter så framkommer det ofta i tidskriftsnumret, på webbplatsen eller till och med i artikeln.

  • Det kan stå väldigt tydligt på förstasidan, t.ex. ”PLOS Biology is a peer-reviewed, open-access journal featuring research articles of exceptional significance in all areas of biological science, from molecules to ecosystems.”
  • Det kan finnas information för granskare, exempelvis ”Reviewer guidelines”. Där finns förmodligen reviewprocessen beskriven, mer eller mindre detaljerat. Se t.ex. PLOS Biology Guidelines for Reviewers.
  • Det kan finnas nämnt bland information som riktar sig till författare, t.ex. Author guidelines, eller i information om tidskriften, se t.ex. Human IT.

Som exemplet med Human IT visar så kan samma tidskrift innehålla både peer reviewat material och sådant som inte har genomgått annat än redaktionell granskning.

Konferensbidrag fungerar ofta som tidskriftsartiklar i att det går att få reda på hur konferensen har granskat bidragen. Men de skiljer sig genom att det inte alltid är så att det är hela papret som har granskats. I vissa fall kan granskningen ha gällt ett abstract snarare än hela den slutgiltiga artikeln. Det kan därför vara bra att vara uppmärksam.

När det gäller vetenskapliga böcker, sammanhängande monografier, är det ofta svårare att bedöma om de har blivit refereegranskade. Svenska böcker genomgår vanligen inte kollegial granskning, däremot redaktionell granskning. Men diskussioner finns om att införa ett system för granskning av monografier, så det kan komma att ändra sig i framtiden. Däremot har ofta brittiska och nordamerikanska monografier refereegranskats.

Även i antologier, med kapitel av olika författare, ser det lite olika ut. Ibland har författarna granskat varandras bidrag i ett slags intern granskning. Det händer också att antologier granskas på av externa granskare. Då finns ibland en lista med tack till granskarna tryckt i boken.

Givetvis innebär inte refereegranskning alltid en garanti för att det som har granskats är väl genomförd och väl argumenterad forskning, men det är det mest utbredda och tillförlitliga systemet vi har för att kvalitetsgranska forskning.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 7: Internetkällor

Att ha ett särskilt blogginlägg om vetenskapliga texter på Internet kan kanske förefalla lite gammalmodigt. De flesta av de exempel jag har använt i tidigare inlägg är hämtade från Internet, antingen från vetenskapliga tidskrifter, konferensskrifter eller böcker som finns fritt åtkomliga eller sådana som ni som studenter kommer åt via Högskolebibliotekets prenumerationer och licenser på e-tidskrifter eller e-böcker. Väldigt många av de vetenskapliga texter vi kommer i kontakt med är alltså hämtade från Internet. Men det finns några specialfall på webbresurser som jag gärna vill ta upp avslutningsvis. Det gäller framför allt fall där forskare själva tillgängliggör sina texter fritt på webben.

Under de senaste dryga femton åren har det funnits en rörelse som kallas Open Access och som syftar till att så många forskningspublikationer som möjligt ska bli åtkomliga på webben utan att läsaren behöver betala för att ta del av dem. Open access har framför allt slagit igenom för artiklar, konferensbidrag, avhandlingar och studenters examensarbeten, men också böcker görs i allt högre grad fritt tillgängliga (se t.ex. Libraries, black metal and corporate finance). Ett sätt att göra sina artiklar tillgängliga open access är att publicera dem i open access-tidskrifter, som inte tar betalt av läsaren. Exempel på detta är PLOS Biology och Human IT, som nämndes i ett tidigare inlägg. Att något är publicerat open access säger alltså inte i sig något om dess vetenskapliga kvalitet, den kan vara mycket hög eller mer tveksam.

En annan väg till text open access är att texten publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift, tryckt antologi eller liknande och att författaren själv tillgängliggör texten på något vis. I dessa fall vet man att texten är granskad genom att det framgår att den är en kopia av en text som är publicerad någon annanstans. I vissa fall tillgängliggör också författaren sin text redan när den är inskickad för bedömning, men innan den blivit antagen. Det brukar kallas för pre-print. I de fallen kan man inte luta sig mot någon annans granskning av texten för att bedöma dess trovärdighet.

När författare tillgängliggör texter som publicerats någon annanstans sker det ofta på något av följande vis:

  • I ett öppet arkiv/repository. Ett sådant arkiv kan finnas på forskarens lärosäte, t.ex. Högskolans i Borås BADA, eller så kan det vara inriktat på särskilda ämnen, t.ex. arXiv.org, som har blivit mycket populärt och använt inom fysik, datavetenskap, matematik och relaterade forskningsområden.
  • På den egna webbplatsen. Det ökande antalet öppna arkiv har kanske gjort detta alternativ något mindre vanligt, men det förekommer fortfarande att forskare underlättar för den som är intresserad av hennes/hans forskning genom att göra sina texter tillgängliga direkt från forskarens webbplats. Ett exempel är James Paul Gee, en forskare som har skrivit mycket inom lärande, datorspel och sociokulturell teori. Du kanske noterar att Gee använder sig av en bloggplattform för att ge tillgång till sina publikationer. Det faktum att det är en blogg säger inget i sig om sidans trovärdighet eller vetenskaplighet. Det finns till och med vetenskapliga tidskrifter som använder en bloggplattform för att utforma sin webbplats. Titta istället efter andra indikatorer på vem som står bakom och vilken typ av texter som publiceras (t.ex. de som har diskuterats i tidigare inlägg).

Slutligen ska det sägas att inte alla publikationer, inte heller alla tidskrifter, som utger sig för att vara vetenskapliga faktiskt är det. Det har du nog redan kommit fram till. På nätet får alla typer av publikationer större spridning än vad som är fallet med tryckta publikationer, och det gör att man lättare stöter på även tidskrifter som inte är så vetenskapliga som de utger sig för att vara (se t.ex. Open access och tveksamma förlag). De tips som har getts i de här blogginläggen ger en första indikation på vad du kan titta efter när du försöker göra en bedömning. Ju fler vetenskapliga och icke vetenskapliga texter du stöter på och reflekterar över från det här perspektivet, desto lättare kommer du att ha att göra bedömningen.

Och tänk på att ta hjälp! Du kan exempelvis diskutera med:

  • dina kursare
  • dina lärare
  • bibliotekarierna

//Helena Francke, lektor på BHS