Arkivens dag

COLOURBOX2563605

Nu på lördag firas Arkivens dag och det vill vi gärna tipsa om. Vi på Biblioteket tycker att arkiv är ovärderliga, tänk vad mycket som ryms där! Det kan vara saker som vittnar om vår historia, viktiga beslut och spännande dokument som kanske har fallit i glömska. Ett arkiv är långt ifrån bara en dammig källarlokal full med dokument i pappersform, det finns självklart idag även elektroniska arkiv där man arbetar mycket med att försöka säkerställa och spara just elektroniskt material som skapas i dagens samhälle på ett bra sätt, det är en stor utmaning.

COLOURBOX13686529

Det finns fläckfria, klimatanpassade high tech-arkiv för ömtligt tryckt material över hela världen. I Sverige exempelvis på KB (Kungliga biblioteket). Allt för att kunna strukturera och bevara kunskap och historia. I Sverige bjuder Arkivens dag på öppet hus på många olika arkivinstitutioner över hela landet där det finns tillfälle att besöka ett arkiv och ställa frågor och få veta hur det fungerar. Alla har tillgång till våra svenska arkiv oavsett medborgarskap och i stort sett allt är också öppet för forskning. Detta är en viktig medborgerlig rättighet. I år är det gemensamma temat i Norden Gränslöst. Överallt runt om i Norden berättas det om spännande livsöden och historiska händelser om exempelvis personer som utmanat gränser eller som bildligt eller bokstavligt passerat gränser.

I Sverige finns en Nationell arkivdatabas (NAD) utgiven på CD och tillgänglig över webben. Där finns arkivinstitutioner och deras bestånd nedtecknat men däremot inga detaljer. Hos NAD hittar du huvudsakligen de statliga arkivinstitutionerna.

NAD

Ett av de kanske mest kända lite mer hemlighetsfulla arkiven i världen är Vatikanstatens, och det är först under de senaste åren som detta privata arkiv delvis blivit öppnade för allmänheten. Däri göms bland annat dokument som Martin Luthers bannlysning, brev från Michelangelo, handlingar från rättegången mot Galileo Galilei och drottning Kristinas abdikationsdokument.

Vill du veta mer om arkiv? På lördag håller Borås Stadsarkiv, Föreningsarkivet i Borås och Borås Idrottshistoriska Sällskap öppet hus mellan kl. 11.00-14.00. Mer info om arrangemanget hittare du på stadsarkivets webb. Här på biblioteket prenumererar vi bland annat på tidskriften Arkiv: en tidning av och för arkivarier och registratorer om du vill kika lite på vad de som arbetar på arkiv gör för något. Du hittar den på plan 1, hylla A:134.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Filmen om Alan Turing – kodknäckare

Alan_Turing_photoFredagen den 16 januari har filmen The Imitation Game premiär på svenska biografer, filmen som utspelar sig i Storbritannien under andra världskriget handlar om den brittiske matematikern och logikern Alan Turing (1912-1954). Under andra världskriget arbetade Turing och hans team med att knäcka tyskarnas chifferkod för hemliga meddelanden, vilket gjordes med hjälp av en elektromekanisk maskin som Turing konstruerat. Turing hann åstadkomma mycket under sina 41 år på jorden, och han pekas bland annat ut som en av grundarna till den moderna datavetenskapen.

Turing är även känd för det så kallade Turingtestet, ett test som används för att testa artificiell intelligens (AI).

För den som vill lära med mer om Turing eller läsa artiklar skrivna av honom kommer här några tips på böcker och artiklar som man kommer åt via biblioteket, sök i Summon på titel så hittar du alla artiklar och böcker där.

Artiklar skrivna av Alan Turing:
– Turing, A.M. & Bayley D. (2012). Report on Speech Secrecy System DELILAH, a Technical Description Compiled by A. M. Turing and Lieutenant D. Bayley REME, 1945–1946. Cryptoligica, 36, ss 295-340.

– Turing, A.M. (2003). Alan M. Turing’s critique of running short cribs on the U.S. Navy Bombe. Cryptologica, 27, ss. 44-49.

Böcker skrivna om Alan Turing:

Essential Turing: Classic Writings on Minds and Computers av Jack B. Copeland, utgiven 2004 (E-bok).

Alan Turing av Jim Eldridge, utgiven 2013 (Tryckt bok).

Alan Turing av Sara Turing, utgiven 2012 (E-bok).

Alan Turing and his Contemporaries: Building the World’s First Computers av Simon Lavington, Chris Burton och Martin Campbell-Kelly, utgiven 2012 (E-bok).

Alan Turing: The Enigma av Andrew Hodges, utgiven 2012 (E-bok).

turingbockerText: Katharina Nordling

Boktips: True Fit – A collected history of denim

true_fit_bok Vi inleder året med att tipsa om en ny häftig bok: True fit – A collected history of denim av Viktor Fredbäck och Rickard Eklund. Boken återger jeansens historia i både text och bild. Fredbäck själv är en ihärdig samlare av jeans och tillhör en liten grupp experter inom området, en grupp som bland annat ägnar sig åt att gräva efter efterlämnade jeans i gamla gruvor i USA. I den här boken visar Fredbäck upp sin samling, men det som är speciellt med just den här boken är att jeansen visas upp i autentiska miljöer på verkliga modeller – riktigt coola bilder!

Vill man få lite mer information kan man följa projektet med boken i sociala medier, de finns på både Facebook och Instagram.

Boken True Fit står på plan 3 och hylla 391 i biblioteket. Där finns också även böcker om andra typer av klädesplagg som till exempel Sjömanskostymen, Den lilla svarta, baddräkter m.m. Kom och låna! fler_kladerText & bild: Katharina Nordling

Bibliotekshögskolan och biblioteket fyller 40 år!

Bibliotekshögskolan firar 40 år i år vilket även högskolebiblioteket gör! Det fick oss att börja fundera över hur biblioteket såg ut när allting startade här på Högskolan i Borås, och hur datoriseringen har gjort sitt intåg genom åren. Vi pratade med några av våra kollegor som varit här länge och minns hur det var.  Christina Larsson är den som varit på biblioteket allra längst, hon började vid start 1972 och har varit med hela resan. Hon har arbetat med sådant som beställa och ta emot tidskrifter och böcker, fakturering, fjärrlån, plasta böcker, arbeta i lånedisken på bibliotekets olika lokaler spridda över stan, brygga kaffe, fixa blommor med mera. Hon har sysslat med det mesta med andra ord! Här nedan i fart med att låna ut en bok.

Vår katalogisatör Elisabeth Andersen kom till biblioteket 1977 och var bland annat med om att sammanställa alla kortkataloger som fanns utspridda på de olika enheterna. Här handlade det om fysiska kort som skulle maskinskrivas och sorteras i lådor.

Vid starten av bibliotekhögskolans bibliotek fanns 13000 volymer som ärvts av folkbibliotekarieutbildningen i Solna. Det kan jämföras med dagens tryckta bestånd som består av närmare 117 719 volymer! Och på det tillkommer de elektroniska resurserna (vilket är en mycket stor mängd). Biblioteket rymmer med andra ord betydligt mer material idag och många skulle nog hålla med om att det är lättare att söka bland dessa resurser. Vid start fanns endast en så kallad Libristerminal som all personal på BHS och hela bibliotekspersonalen fick dela på. Skulle något sökas fram fanns olika referensverk att ”slå i”. Det gällde att kunna hantera dessa och känna sina samlingar. Dessutom bestod hela bibliotekets samling av REF (ej för hemlån) förutom en liten del som kallades lånesamlingen dit man fick gå om man faktiskt ville låna en bok! Det här var långt före kopieringsmaskinens era och det gjordes stenciler med hjälp av en särskild maskin alternativt skrevs med karbonpapper emellan. Jämför det med dagens enorma användning av kopieringsmaskinerna i biblioteket!

Mellan åren 1972-1982 var biblioteket utspritt på 20 olika lokaler vilket minskade efterhand till dagens samlade bibliotek på 6 våningar i samma hus på Sandgärdet.

Biblioteket i Baldakinen, idag samma hus som Försäkringskassan

Karin Ekström började på biblioteket 1991 och minns att ingenting var automatiserat utan skulle krav skickas fick man skriva det i ett Worddokument och skicka iväg per post. Ordbehandlingsprogram (dosbaserat såklart) och e-postprogram hade dykt upp men däremot fanns inte “World Wide Webb” ännu. Vilket känns helt obegripligt för oss idag. Lånekorten fick göras för hand och endast barnböckerna lånades ut via ett “system” – BTJ2000.

1987 anställdes en “biblioteksingenjör” på 50% vilket förmodligen blev början till den snabba teknikutveckling som har skett sen dess. Idag har all personal egen dator på rummet vilket inte var möjligt i början av bibliotekets historia. Ute i biblioteket idag finns över 200 datorer för studenter och användare och nu fler sittplatser, grupprum och mötesplatser än någonsin tidigare.

Några studenter från Bibliotekarieutbildningen 80 p grupparbetar

Karin Süld minns att hon gjorde sin praktik på högskolebiblioteket när hon läste på BHS under 1985. Hon fick testa på både informationsdisken, gallring och mycket annat men allt var under ”övervakning” och sen diskussion. Hanteringen av tryckta tidskrifter var ganska omfattande, alla nya nummer skulle noteras på små kort . Det märktes hur central Bibliotekshögskolan var på Högskolan, det var mer ”deras bibliotek” även om det även fanns förskollärarutbildning vid den här tiden. När Karin senare blev anställd på högskolebiblioteket minns hon att hon fick följa med ner till Vävskolan/Textilhögskolans bibliotek med en korg tidskrifter som diskuterades med personalen där under fikat. Väldigt informellt och trevligt.

Men är allt bättre nu? Elisabeth tycker t ex att det var en annan upplevelse att faktiskt ”känna” personalen på ett annat sätt, man var färre som jobbade på biblioteket och på hela högskolan. Karin Ekström saknar också den mer personliga kontakten man kanske hade med särskilt lärare, idag sker den mesta kontakten endast via datorn. Hon poängterar också att bibliotekarier är otroligt förändringsbenägna med tanke på alla olika system och arbetssätt som förändrats genom åren. Hon tycker det är en stor fördel att ha varit med om att gå från det tryckta till det elektroniska, det finns mer kunskap och förståelse för källorna. Christina tycker inte att hennes arbete är stressigare idag trots mängden media för nu finns det fler elektroniska resurser som ”gör en del av jobbet självt” istället för de mer resurskrävande tryckta.

Text: Lena Holmberg

Läs gärna mer om bliotekets historia i Eva Liljas kapitel “Högskolebiblioteket” [kap 5, s. 197.] ur ”Hur Knallbygden fick sin akademi

Alla bilder är hämtade ur Högskolans bildarkiv