Ig Nobel Prize 2018 – forskning som får dig att skratta

Det börjar närma sig tillkännagivandet av årets nobelpris, än är det några veckor kvar, men i väntan på det kan vi konstatera att ett alternativt nobelpris delats ut i förra veckan, nämligen IG Nobel Prize. Priset delas ut till forskningsresultat som först får folk att skratta och sedan tänka efter. Själva namnet är en lek dels med Nobelpriset och ordet nobel, samt ordets engelska motsats ignoble som bland annat betyder simpel eller tarvlig.

Totalt utses det pristagare inom tio olika kategorier, bland annat kemi, medicin, fysik, litteratur och matematik. Syftet med priserna är att uppmärksamma och hylla den ovanliga och fantasifulla forskningen. Två av priserna, vid denna 28:de prisutdelning, tilldelades forskning som delvis producerats av svenska forskare och universitet, nämligen Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

En sammanfattning av samtliga tio priser kan du läsa här, i denna bloggpost ger vi ett smakprov och vi nämner tre av priserna som delades ut:

Priset inom antropologi gick till forskning utförd vid Lunds universitet. Det handlar om forskning på apor där tre forskare samlat in bevis på djurparker som visar att schimpanser imiterar människor i samma utsträckning, och minst lika bra, som människor imiterar schimpanser. Här hittar du artikeln som ligger till grund för denna forskning: Persson, T, Sauciuc, G.A. & Madsen, E. (2018) Spontaneous cross-species imitation in interactions between chimpanzees and zoo visitors. Primates 59(1), ss. 19-29.

Priset inom litteratur går till forskning som belyser hur användare använder viss litteratur, nämligen manualer. Forskare på Queensland University of Technology har studerat användares nyttjande av manualer till komplicerade produkter, och bland annat sett att yngre människor har en tendens att oftare struntar i att läsa manualen. Så här står det i abstractet till artikeln (som dessvärre inte finns öppet tillgänglig, eller tillgänglig via bibliotekets prenumerationer):

We found that manuals are not read by the majority of people, and most do not use all the features of the products that they own and use regularly. Men are more likely to do both than women, and younger people are less likely to use manuals than middle-aged and older ones. More educated people are also less likely to read manuals. Over-featuring and being forced to consult manuals also appears to cause negative emotional experiences.

Priset i medicin går till forskning på metoder för att få njurstenar att lämna kroppen. I den aktuella forskningen har man studerat berg-och-dal-banors inverkan på njurstenar. Och man kunde konstatera att en tur i berg-och-dal-bana kan vara ett sätt att få njurstenar att passera, och bäst resultat ges om man sitter längst bak i själva tåget. Artikeln som beskriver denna forskning kan du läsa här: Mitchell M.A., Wartinger D.D. (2016). Validation of a Functional Pyelocalyceal Renal Model for the Evaluation of Renal Calculi Passage While Riding a Roller Coaster. The Journal of the American Osteopathic Association 116(10), ss. 647-52.

Nu laddar vi för tillkännagivandena av det riktiga Nobelpriset; den 1 oktober tillkännages första pristagaren.

Text: Katharina Nordling
Foto – schimpans: Kelly Sikkema, Unsplash
Foto – berg-och-dal-bana: Multa Media, Unsplash

Ig Nobel Prize – till forskning som får dig att skratta

Det börjar närma sig tillkännagivandet av årets nobelpris, men än är det några veckor kvar. I väntan på det kan vi konstatera att ett alternativt nobelpris delats ut i förra veckan, nämligen IG Nobel Prize. Priset delas ut till forskningsresultat som först får folk att skratta och sedan tänka efter. Totalt utses det pristagare inom tio olika kategorier, bland annat kemi, medicin, fysik, litteratur och matematik. Syftet med priserna är att uppmärksamma och hylla den ovanliga och fantasifulla forskningen.

I år delar IG Nobel Prize ut för 25 året i rad, och vid prisutdelningsgalan är det vinnare av det riktiga nobelpriset som delar ut priser till pristagarna av IG Nobel Prize.

Tre av priserna som delades ut gick till följande tre upptäckter:

Biologipriset tilldelades en grupp forskare som har tittat på hur rörelsemönstret hos hönor som fått en svansattrapp redan som kycklingar skiljer sig från rörelsemönstret hos helt vanliga hönor. Genom att ge hönorna en svansattrapp förändras deras tyngdpunkt, och deras rörelsemönster blir mer likt de tvåbenta dinosauriernas rörelsemönster. Här kan man se en kort film på en höna utan svansatrapp och en med, och artikeln hittar man här.

Priset för fysiologi delades av två olika pristagare för två olika studier. Den ena av pristagarna är Michael L Smith som genom att använda sig själv som försöksobjekt undersökt var det gör som ondast att bli stucken av ett bi. Smith lät bin sticka honom på 25 olika ställen på kroppen, upprepade hela proceduren tre gånger (dvs totalt 75 stick) och fig-1-fullkom därefter fram till att det minst smärtsamma stället att bli bistucken på är skallen, toppen på mittersta tån och överarmen (de fick samma genomsnittliga smärtvärde), medan det mest smärtsamma stället att bli stucken på är näsborren. Hela studien (där speciellt metodavsnittet är fascinerande läsning) presenteras i artikeln Honey bee sting pain index by body location.

Litteraturpriset fick tre forskare som tittat närmare på språket: Lätet Huh?, eller motsvarande, är världsomspännande och finns i alla de tio språk, det har Mark Dingemanse, Francisco Torreira och N.J. Enfield kommit fram till. Forskarna menar i sin artikel Is “Huh?” a Universal Word? Conversational Infrastructure and the Convergent Evolution of Linguistic Items att Huh? faktiskt är ett ord, och att det dessutom är universellt i den meningen att det finns motsvarande ord på samtliga språk. Användningsområdet för Huh? är att förmedla till den som pratar att man inte förstått vad som just sagts.

I fredagens program av Spanarna i P1 levererar Jessica Gedin en spaning om just IG Nobel Prize och den som vill lyssna på detta kan göra det här.

Nu laddar vi för tillkännagivandena av det riktiga nobelpriset; den 5 oktober tillkännages första pristagaren.

Text: Katharina Nordling

Illustration: Smith ML. (2014) Honey bee sting pain index by body location.