Vem är ERIC? Vi tittar in i en pedagogikdatabas.

ERIC (Educational Resources Information Center) är en av världens mest använda och största databas inom undervisning och pedagogik. ERIC innehåller mer än 1,5 miljoner referenser från tidskrifter, rapporter, avhandlingar böcker mm.

Den har funnits sedan 1966 och sponsras av U.S. Department of Education’s Office of Educational Research and Improvement och administreras av National Library of Education (NLE).

Har du kommit en bit in på någon av våra lärarutbildningar har du troligen redan kikat på den – om inte är det ett gyllene tillfälle att lära känna denna databas lite bättre nu.

ERIC har som de flesta andra databaser ett enkelt/Basic Search och ett avancerat/Advanced Search sökfält:

Advanced Search

Väljer du Advanced Search ger databasen dig en hel del hjälp i din sökning. Du kan t.ex. klicka i Peer reviewed för vetenskapligt granskat material eller välja i vilket sökfält du vill att databasen ska söka.

More Search Options

Nederst på sidan för Advanced Search hittar du More Search Options där du bland annat kan välja vilken typ av dokument du är ute efter (journal article, report, book chapter etc). Här hittar du även avgränsningarna för Education level och Target audience.

Under Education level kan du tala om för databasen vilken nivå av utbildning du vill söka information om. Rulla ner med rullisten till höger. Letar du t.ex. efter artiklar som berör förskolans år kan du klicka i Preschool education och filtrerar då bort material som handlar om andra skolår.

Likadant är det med Target audience – här talar du om för databasen vilken grupp du vill att materialet ska vara riktat till, t.ex. lärare, föräldrar eller beslutsfattare.

Thesaurus

I det avancerade läget hittar du även ingången till Thesaurus, dvs. den ”bank av ämnesord” som ERIC använder för att beskriva det material som finns i databasen.

Via Thesaurus kan du få tips på andra ämnesord som kan användas för samma företeelse, mer specifika termer, bredare termer etc. Om vi t.ex. söker på ordet gender ger Thesaurus  tillbaka följande lista med ord:

Här får vi en förteckning över de ämnesord som används i databasen och som innehåller ordet Gender. Använder du Thesaurus kan du också få tips på ämnesord som du kanske inte skulle kommit på själv. Du klickar i det eller de ord du vill använda i din sökning och klickar längst ned på sidan på Add to Search. Sökningen hamnar nu i sökrutan under Advanced Search. Sedan är det bara att klicka på Search för att göra sökningen.

Klickar du på själva ämnesordet får du en vidare förklaring om det finns en bredare eller smalare term. I det här fallet är den bredare termen för Gender Bias – Social Bias.

Om du klickar på den lilla ”mappen” bredvid något av ämnesorden så får du dels en förklaring om det finns något liknande ord som ersättes av eller ersätter ditt sökord,  samt andra relaterade termer.

Rutan Explode betyder att även underordnade ord i ämnesordshierarkin inkluderas i sökningen och ger fler träffar. Det kan vara bra att markera denna ruta så att du inte går miste om relevanta träffar!

Träfflistan

När du har hittat en artikel som du tycker verkar bra kan du se, dels vilka andra källor som författaren till artikeln använt sig av för att skriva sin text, men du kan också se vilka andra förtattare som i  sin tur refererar till ”din artikel”. Under References ser du alltså material som publicerats innan din artikel kom ut, och under Cited by hittar du material som publicerats efter att din artikel publicerats. Att titta vidare på en artikel på detta vis kan ofta leda till andra användbara källor inom samma ämne.

Ett annat tips när du hittat en artikel som du tycker verkar bra, är att klicka in på den och se vilka andra ämnesord som använts för att beskriva innehållet. Här hittar man ofta nya ämnesord som man kanske inte kommit på själv. Alla ämnesord är klickbara så klickar du på ordet så läggs det till i din sökning.

ERICs ”shoppingtips”

När du hittat en artikel du gillar så finns det till höger på sidan tips på Related Items – andra liknade artiklar inom samma ämne. Lite som när du webbshoppar och får tips som ”andra kunder köpte även denna” eller ”gillar du denna kanske du gillar denna” 🙂

Ett extra tips på vägen!

Begränsningen Peer Reviewed och källtypen (Source type) Scholarly Journals är inte synonyma i ERIC. Scholarly Journals är akademiska tidskrifter men alla är inte Peer reviewed-tidskrifter, d.v.s. tidskrifter där artiklarna blivit granskade och bedömda innan de publicerats. Det kan därför vara bra att dubbelkolla så att Peer reviewed verkligen är i bockat när du söker.

Vill du veta mer om ERIC titta på http://proquest.libguides.com/eric

Andra källor om pedagogik och utbildningsfrågor

Biblioteket abonnerar på totalt ca 105 databaser varav ca 20 stycken är inom pedagogik och angränsade ämnen så som sociologi eller psykologi.

Andra databaser inom just pedagogik som kan vara roliga att titta lite närmare på är:

  • A+Education är en fulltextdatabas inom utbildning och pedagogik med material i huvudsak från Australien och Nya Zeeland – men innehåller en hel del som berör Sverige. Totalt innehåller databasen ca 50 000 artiklar i fulltext.
  • Teacher Reference center som innehåller 260 publikationer inom utbildningsområdet.
  • Nordic Base of Early Childhood Education som inehåller en unik samling av kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg.

Ett avslutande tips för dig som är intresserad av pedagogik, undervisning och närliggande ämnen är att titta in i Ämnesguiden för Lärarutbildningarna – där har vi samlat massor av användbara tips.

Text: Christel Olsson

Kolla in våra Ämnesguider!

Sedan hösten 2016 har vi på biblioteket gjort ämnesguider för att göra det lättare för dig som student att hitta information inom ditt ämne.

Vi har i skrivandets stund tolv färdiga guider och du når dem via en snabbingång från bibliotekets hemsida. Guiderna är lättöverskådliga och välorganiserade i en vänstermeny.

Under de olika flikarna hittar du lärobjekt som filmer och pdf-guider, tips på böcker och annat gott och blandat som passar just dig som läser på ett visst program. Det är tänkt att det inte skall ligga så mycket generell information i guiderna utan det skall vara riktad och anpassad information. Den generella informationen finns på bibliotekets hemsidor.

Ämnesguiderna är gjorda av de fem bibliotekarierna som undervisar i informationssökning på de olika programmen. Hittar du fel eller saknar någon information i guiderna är vi mycket tacksamma för återkoppling på dem.

Text & bild: Lena Wadell

Informationssökning – Viktigare än du tror!

Du kanske har sett på schemat att du kommer att ha informationssökning. Kanske tycker du det låter överflödigt eller att det rent av är något du redan har bra koll på? Handen på hjärtat- är det verkligen så? Sara Hellberg är en av fem undervisande bibliotekarier hos oss och här ger hon sin syn på varför undervisningen i informationssökning kanske inte är det du skall välja att hoppa över ändå.

1sara2

”Exempelvis om jag behöver köpa en liter mjölk så vet jag ju att jag går till Ica och inte till pizzeran. Det är lite samma sak med källorna. Vi visar hur de kommer åt det som inte finns på Google”

Hur ofta har studenterna informationssökning på schemat med dig Sara?

 – Det vanliga är att jag träffar dem tre gånger under hela programmet, men det är lite beroende av hur det passar in. Det första tillfället ligger oftast första terminen. Det tredje och sista tillfället kommer oftast inför examensarbetet då de behöver söka vetenskapliga artiklar.

Varför tycker du det är viktigt att de kommer på undervisningen?

 – Vi har planerat innehållet tillsammans med läraren utifrån programmets och kursens särart. Därefter lägger vi upp momentet utifrån studenternas behov. Mycket kan man hitta på google men vi visar källor som kan vara svåra eller omöjliga för dem att hitta den vägen. Beroende på var man letar efter så går man till olika ställen. Exempelvis om jag behöver köpa en liter mjölk så vet jag ju att jag går till ICA och inte till pizzeran. Kanske kan jag få tag på en liter mjölk på pizzerian om det krisar, men behöver jag dessutom ett kilo köttfärs –då är det stopp! Det är lite samma sak med källorna. Vi visar hur de kommer åt det som inte finns på google.

Vi tipsar om hur man använder biblioteket smart och hur det fungerar rent praktiskt att söka upp olika sorters källor. Biblioteket lägger miljoner på licenser och prenumerationer på elektroniskt material som vi lyfter fram och presenterar  ett smörgåsbord, där vi har sorterat ut det som de behöver för att klara sina uppgifter. Har man missat ett tillfälle så är det hög tid att komma inför uppsatsskrivningen!

Vad har du för erfarenheter av hur studenterna uppfattar undervisningen innan de kommer till dig?

 – Vissa tror att de kan söka men när de kommer visar det sig att det är en hel del matnyttigt som de tar till sig. Många kommer ändå för repetition. En del kommer och har inga förväntningar alls, särskilt när de kommer första gången.

Och vad har du fått för kommentarer efteråt?

 – De flesta är nöjda efteråt och menar att de får med sig något de kan ha glädje av. En kommentar jag hört flera gånger: ”Jag hade ingen aning om att bibliotekarier kunde så här mycket!” eller: ”Det var en hel del som var nytt det visste jag inte!”

Några spontana kommentarer klippt från enkätundersökningarna efter bibliotekets olika undervisningstillfällen:

  • Jag upptäckte en ny cool databas!
  • Verkligen jättebra och lärorikt!
  • Poletten föll på plats.
  • Bra förklarat när man ställer frågor, relevant information på lagom lång tid.
  • Jätte bra info, dörröppnare!
  • Äntligen kan jag använda biblioteket på ett bra sätt, förut var jag bara förvirrad!

Text och bild: Lena Wadell

Undervisning i informationssökning på Biblioteket

1Här på biblioteket är vi fem bibliotekarier som ingår i funktionen utbildning och bedriver undervisning i informationssökning.  Undervisningen är kostnadsfri för akademierna. Vi har delat upp det i grova drag så Christel (som ni ser på bilden) ansvarar för lärarutbildningarna, Birgitta för biblioteks och ingenjörsutbildningarna, Sara för vårdprogrammen och webbredaktörerna, Karin för design och textil och Lena för ekonomiutbildningarna, Informatik samt arbetsliv.

Sedan 2009 arbetar vi efter en modell där vi eftersträvar att komma in naturligt och undervisa i samtliga programutbildningar på grundutbildningen.  Undervisningen blir aldrig densamma utan varierar efter studenternas ämnen och färdigheter. Optimalt är att det sker tre gånger under studentens studietid här. Samarbetet mellan bibliotekarien och program/ kursansvariga är av största vikt, då vi vill att studenten skall ha en integrerad uppgift som skall vara knuten till informationssökningsundervisningen. Då känner studenten ett större behov av undervisningstillfället och kommer till undervisningen i större grad. Det blir  väldigt tydligt att de studenter som tar tillfället i akt och kommer på undervisningen, upptäcker att det inte är samma sak att söka vetenskaplig information som de behöver för sina studier som att söka eller googla fram information som de behöver i sitt vardagliga liv. Samarbetet med program/kursansvariga är också viktigt för att vi skall få information om gruppernas storlek och eventuella förkunskaper etc.

Vi har progression i undervisningen så första gången studenten kommer till vår undervisning i biblioteket skall hen tillägna sig att söka generellt i några vanliga resurser såsom bibliotekskataloger och bibliotekets sökfunktion Summon.  Det ingår oftast också källkritik och vetenskapskriterier i momentet. Andra steget ökar svårighetsgraden och ger en fördjupad kunskap i den vetenskapliga informationssökningsprocessen. Vi introducerar olika sökstrategier som syftar till att lära studenten att lättare hitta den information hen är ute efter.  Vid sista och tredje tillfället visar vi mer avancerad informationsökning med preciserade sökningar med hjälp av sökhistorik och citeringssökning och ämnesordssystem i några relevanta ämnesdatabaser.  Även viss referenshantering som EndNote brukar ingå här. Det sista steget skall vara en hjälp inför och under hela examensarbetet.

Uppgiften som studenterna får av läraren innan informationssökningstillfället,  går ofta ut på att de skall söka, värdera och använda vetenskaplig information inom ett visst ämne. Oftast handlar det om artiklar som skall sammanfattas och/eller refereras till i uppgiften. Därför har vi nästan alltid undervisning i workshopform.  De behöver sitta ner och själva prova att göra olika sökningar på datorerna och ha bibliotekarien att fråga och få råd av. På biblioteket har vi en egen datasal J438 där vi oftast håller till. Vi tycker att det finns en poäng i att studenterna kommer till oss på biblioteket, så de lär sig att hitta hit och använda biblioteket.

Kontaktsida för bokning av undervisning.

Text och bild: Lena Wadell

Varför undervisning i informationssökning?

Ett av Bibliotekets uppdrag vid högskolan är att undervisa studenter i informationssökning. Men varför är det så egentligen? Varför ska studenter vid högskolan få undervisning i informationsökning?

Kanske har du redan haft undervisning i informationssökning, om inte så kommer du vid något tillfälle ha det. Och då kanske du funderar över varför du ska lägga din tid på just det här, det finns ju så mycket annat att lägga tid på? Jo, genom att lära dig att söka information på ett bra och genomtänkt sätt kommer du klara dina studier bättre. Dels kommer du hitta bättre information, vilket höjer kvaliteten på dina uppsatser och inlämningar, och dels kommer du hitta informationen snabbare, så att du kan lägga mer tid på att faktiskt färdigställa dina studieuppgifter. Alltså: Vinst på flera olika sätt!

Sara Hellberg

Sara Hellberg

Frågar man Sara Hellberg, funktionsansvarig för de undervisande bibliotekarierna på Biblioteket, svarar hon att målet med undervisningen är att göra studenterna informationskompetenta. Det vill säga: Studenter som på ett bra sätt kan identifiera sina informationsbehov, definiera en frågeställning utifrån detta, söka upp information, sammanställa och kritiskt granska den, samt bearbeta och utnyttja den på lämpligt sätt. Vikten av informationskompetens betonas i Högskolelagen och det är också ganska vanligt med kursmål som rör informationssökning, referenshantering, källkritik m.m.

Informationssökning flera gånger?

Under din studietid kommer du ha undervisning i informationssökning vid upprepade tillfällen, vanligast är tre tillfällen under en treårig utbildning. Men det är viktigt att veta det är olika fokus vid de olika tillfällena och att undervisningen bygger vidare på det du redan fått lära dig. Ökad svårighetsgrad och nytt innehåll vid varje tillfälle alltså!

Tidpunkterna för de olika tillfällena för undervisning är valda med omsorg. Tanken är informationssökningsundervisningen ska ske i samband med att du har någon studieuppgift (hemtenta, inlämning, uppsats) som kräver att du söker information. Då blir informationssökningen meningsfull och du får faktiskt användning för den information du söker fram. Att söka information bara för att söka information när man inte behöver den är både svårt och lite meningslöst.

Om du ändå kör fast hjälper vi dig gärna

Okej, så du har varit på all undervisning som hittills erbjudits, och trots det känns det motigt att söka information? Då finns det såklart andra sätt att få stöd och hjälp med informationssökningen.

Sökverkstad – torsdagar 15:00-16:30 har vi öppen sökverkstad i en datasal på plan 4 i Biblioteket. Kom och sätt dig i datasalen och sök, i salen finns också en bibliotekarie som är redo att hjälpa med att diskutera sökord, söktekniker och källor att söka i.

Söksupport – kom till Informationspunkten när som helst på vardagar mellan 9:00-16:00 och be om söksupport. Då får du logga in på en dator bredvid informationspunkten och sitter därmed i bibliotekariernas omedelbara närhet och kan få hjälp närhelst du behöver.

Men ingen av ovanstående verksamheter kan ersätta det du lär dig vid ett undervisningstillfälle i informationssökning. Undervisningen är så mycket djupare och bredare, och dessutom anpassad för att ge dig de verktyg du behöver för att lösa just den studieuppgift du har för tillfället.

Vad tycker du om undervisningen?

Har du träffat någon av våra undervisande bibliotekarier i studierna? Vad tyckte du om undervisningen? Hjälpte den dig? Eller tycker du att den borde utformats på annat sätt? Du kan alltid lämna synpunkter på vår verksamhet genom att Tycka till på vår webbsida, där går det också att vara anonym.

Text: Katharina Nordling & Sara Hellberg
Bild: Henrik Bengtsson

Sök i databasen SveMed+ och hitta rätt engelska ämnesord

Ett bra sätt att söka träffsäkert är att söka på ämnesord – en sorts etikett-ord som används för att beskriva vad en artikel handlar om. I databasen SveMed+ används en ämnesordslista som heter MeSH.
SveMed+ är en liten databas med nordiskt material (190 tidskrifter varav 47 vetenskapliga). Två av de största och mest kända internationella databaserna inom vård och medicin är PubMed (5600 tidskrifter) och CINAHL (3000 tidskrifter). Det som är så bra är att du kan använda informationen du hittat i SveMed+ och göra nya sökningar i dessa databaser!

Såhär kan du gå tillväga:

1. Sök på ditt ämne i SveMed+ och kombinera gärna minst två sökord! Om du letar efter vetenskapliga artiklar kan du bocka i rutan ”Peer reviewed tidskrifter”.svemed2. Ute i högerkanten hittar du de så kallade facetterna, där kan du avgränsa på språk och typ av artikel – samt se vilka MeSH-termer som är de vanligast förekommande för att beskriva innehållet i de artiklar du har fått fram på din sökning. Härifrån kan du samla på dig engelska begrepp att söka vidare på.

3. Du kan se fler ämnesord inne på varje enskild artikel. Välj ut en artikel i ditt resultat som du tycker verkar intressant och klicka på titeln! svemed2svemed3Längst ner ser du då de ämnesord (MeSH-termer) som använts för att beskriva vad just denna artikeln handlar om. Du ser orden på både svenska och engelska och kan klicka på dem för att komma till ämnesordslistan Svensk MeSH  där du också får förklaringar av ordens betydelse och kan se bredare, smalare och relaterade begrepp.

4. Nu har du på ett snabbt och enkelt sätt hittat korrekta engelska ämnesord som du kan använda för att göra sökningar i PubMed och CINAHL. Du hittar CINAHL och PubMed via listan över bibliotekets databaser inom Vård och medicin.

PubMed använder också ämnesordslistan MeSH för att beskriva artiklarna – välj Advanced search och sök i fältet MeSH Terms för att göra en ämnesordssökning.

CINAHL beskriver också artiklarnas innehåll med hjälp av ämnesord – de är oftast samma som i MeSH men kan skilja sig åt, därför måste du först kontrollera mot deras termlista CINAHL Headings innan du söker. Det gör du genom att skriva in begreppet i sökfältet och bocka i rutan ”suggest subject terms”:
cinahl cinahl2Om ordet finns i CINAHL Headings-listan bockar du bara för det och klickar på ”search database”. Om du blir rekommenderad att använda ett annat ord istället klickar du på det, bockar för det och klickar sen på ”search database”.

Lycka till och kontakta oss på biblioteket om du har frågor eller behöver hjälp!

Text: Sara Hellberg

Databasen IEEE Xplore – för dig som läser till ingenjör eller forskar inom teknik!

Vad är IEEE Xplore?

IEEE Xplore är en databas som innehåller både böcker, konferenspaper, artiklar ur tidskrifter och magasin, standarder m.m. Åtkomst sker via Databaser på www.hb.se/biblioteketsara

IEEE (*IEEE, uttalas “Eye-triple-E”) står för Institute of Electrical and Electronics Engineers och är en internationell bransch- och intresseorganisation för forskare och professionella inom teknik- och ingenjörsämnena. Man anordnar konferenser, ger ut tidskrifter, utarbetar standarder m.m. I databasen IEEE Xplore samlas IEEEs utgivning tillsammans med en mängd andra publikationer inom bland annat följande områden:

Hur kan jag använda IEEE Xplore?
IEEE Xplore tillhandahåller instruktionsfilmer (på engelska) som gör att du snabbt kan komma igång och använda de olika funktionerna.

Introduktion till att söka i databasen.

Jobba vidare med sökresultatet.

Det finns även manualer i pdf-format.

Och du t.ex. läsa hur du kan använda din sökhistorik för att göra mer avancerade sökningar.

Har du frågor eller vill veta mer om IEEE Xplore – kontakta informationspunkten eller biblioteket@hb.se!

Text: Sara Hellberg